Riksrevisionens rapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheter
Betänkande 2024/25:SkU10
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 27 februari 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Skrivelse om att fastställa identiteter har behandlats (SkU10)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av myndigheternas arbete med att fastställa identiteter hos personer som kommer till Sverige.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att insatserna för att fastställa identiteter inte är tillräckligt effektiva och att regeringen bör göra mer. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen som bland annat gäller bättre samverkan mellan myndigheterna.
I sin skrivelse uppger regeringen att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och pekar på arbete som pågår och olika åtgärder som planeras, bland annat för att förbättra samarbetet mellan myndigheterna.
Även riksdagen anser att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och att det är viktigt att förbättra möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter och välkomnar regeringens arbete på detta område. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheterSkrivelse 2024/25:56
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-02-18
Trycklov: 2025-02-18
Alla beredningar i utskottet
Skrivelse om att fastställa identiteter har behandlats (SkU10)
Skatteutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av myndigheternas arbete med att fastställa identiteter hos personer som kommer till Sverige.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att insatserna för att fastställa identiteter inte är tillräckligt effektiva och att regeringen bör göra mer. Riksrevisionen lämnade även rekommendationer till regeringen som bland annat gäller bättre samverkan mellan myndigheterna.
I sin skrivelse uppger regeringen att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och pekar på arbete som pågår och olika åtgärder som planeras, bland annat för att förbättra samarbetet mellan myndigheterna.
Även skatteutskottet anser att det är angeläget att identitetsförvaltningen stärks och att det är viktigt att förbättra möjligheterna till informationsutbyte mellan myndigheter och välkomnar regeringens arbete på detta område. Med detta föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-02-27
Debatt om förslag 2024/25:SkU10
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheter
Dokument från debatten
- Torsdag den 27 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:78
- Protokoll 2024/25:78 Torsdagen den 27 februariProtokoll 2024/25:78 Riksrevisionens rapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheter
- Torsdag den 27 februari 2025Talarlista 2024/25:20250227
Protokoll från debatten
Anf. 3 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Sverige befinner sig i en utmanande tid. Sedan flera år lever vi med en förhöjd terrorhotnivå. Samtidigt rasar kriget i Ukraina vidare. Vi vet att Ryssland och andra länder bedriver olovlig underrättelseverksamhet riktad mot Sverige, här i Sverige. Det är terrorhot, underrättelsehot, hot från kriminella grupper och, ovanpå det, omfattande problem med välfärdsfusk – alltså att personer på olika sätt, till exempel genom id-stölder, tillskansar sig förmåner som de inte har rätt till.
Sällan, fru talman, har väl alltså behovet av att våra myndigheter har koll på vilka som kommer till Sverige varit större. En korrekt folkbokföring är avgörande för att motverka och försvåra för individer och nätverk med onda uppsåt. Det måste också anses vara av allmän vikt att de uppgifter som förs in i folkbokföringen faktiskt speglar befolkningens bosättning, identitet och familjerättsliga förhållanden. Det populära uttrycket ordning och reda börjar ofta med korrekt folkbokföring.
I den granskningsrapport från Riksrevisionen som är föremål för denna debatt har en rad brister upptäckts i myndigheternas arbete med att fastställa identitet på personer som kommer till Sverige. Tiden medger inte att jag går igenom all kritik, men ett genomgående tema eller problem är stuprören i statsförvaltningen – svårigheter att få myndigheter att jobba effektivt tillsammans – liksom frågetecken kring regeringens förmåga att styra och leda.
Många myndigheter är inblandade i arbetet med att fastställa identiteter. Man har delvis olika roller och uppgifter och varierande, på sina håll bristande, kompetens. Därtill lämnar regelverket, inte minst gällande informationsdelning mellan myndigheter, en hel del i övrigt att önska.
För en regering som har gjort inre och yttre säkerhet till sin prioriterade fråga är denna rapport besvärande. En förutsättning för inre och yttre säkerhet är att vi vet vilka som kommer hit, men så är det alltså inte alltid. Riksrevisionen berättar till exempel om hur tredjelandsmedborgare folkbokförts i Sverige som EES-medborgare, med id-handlingar som enligt polisen är uppenbart falska. Det har i flera fall handlat om grovt kriminella personer.
”Sverige har i hög grad tappat kontrollen över befolkningen. Vi har ett skuggsamhälle som vi inte känner till omfattningen på.” Det sa Jimmie Åkesson uppfordrande häromåret. Man frågar sig, fru talman: Vad hände sedan?
Det finns flera iakttagelser i Riksrevisionens rapport som sticker ut. Man vittnar till exempel inom polisen om stora problem att ens få tag på rätt person på Skatteverket för att föra en dialog kring misstänkta falska identiteter. Man undrar återigen, fru talman: Har Tidöregeringen inte kommit längre än så?
Det måste också anses otillfredsställande att handläggare vid de statliga servicekontoren, som har en nyckelroll i att rent praktiskt kontrollera identiteter, inte känt till riktlinjerna för hur den visuella kontrollen av id-handlingar ska gå till. På vissa servicekontor görs regelmässigt fördjupade kontroller, på andra bara i undantagsfall. Vi talar alltså om viktig myndighetsutövning som sköts lite hipp som happ.
Ytterst är det förstås regeringen som bär ansvaret för att arbetet vid myndigheterna fungerar. Ännu mer är det regeringens ansvar att säkerställa att vi har en effektiv myndighetssamverkan. Här finns det som sagt påtagliga problem, enligt Riksrevisionen.
Polisen och Migrationsverket har bristande tillgång till identitetshandlingar hos Skatteverket. Skatteverket, å sin sida, tycker att det är svårt att ta del av vissa av Migrationsverkets uppgifter. Och Migrationsverket har behov av att polisen gör mer för att omhänderta id-handlingar från asylsökande. Försäkringskassan saknar information om status för samordningsnumren hos Skatteverket. Det är inte direkt någon förtroendeingivande bild som målas upp.
Det finns nog inte en lag eller budgetsatsning som löser alla dessa problem. Däremot borde det finnas en regering som ser till att få ordning på statsförvaltningen.
Nu kan vi kanske hoppas att det börjar röra på sig lite grann i denna fråga. Riksrevisionens rapport kom i fjol somras. I december kom till slut ett regeringsuppdrag till de myndigheter som är föremål för granskningen att utveckla samarbetet och stärka statens samlade kompetens när det gäller id-frågor – alltså precis det som Riksrevisionen efterfrågar. Gott så!
Som opposition kommer vi nu att följa detta arbete noga. Vi kommer att återkomma med frågor om hur det går och om klyftan mellan valrörelsens febriga utspel om ordning och reda vid gränsen, folkräkning och allt vad det var och den verklighet som beskrivs i Riksrevisionens rapport.
Det är alldeles uppenbart att vi som samhälle måste höja oss flera snäpp för att få bättre koll på vilka som kommer till vårt land. Den nivå som redovisas i Riksrevisionens granskning är långt ifrån godkänd.
(Applåder)
Anf. 4 Fredrik Ahlstedt (M)
Fru talman! Jag blev lite nyfiken när ledamoten Olsson tog upp Statens servicecenter. Det kom ju till under den socialdemokratiska regeringen. Det var lite av ett paradnummer att man skulle rulla ut fina, fantastiska medborgarnära tjänster. Det gjordes också i en ganska hög hastighet.
Det finns ett talesätt att det är bättre att tänka efter före än efter. Hur tänkte egentligen Socialdemokraterna och den förra regeringen när man lade ut något så centralt som en stor del av identitetsgranskningen i folkbokföringen på en helt nystartad myndighet? Det har ju påverkat och påverkar hela kvaliteten i folkbokföringen. Hur tänkte ni egentligen?
Anf. 5 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Det har nu alltså gått två år och fyra månader sedan den nuvarande regeringen tog över ansvaret att leda det här landet. Vi har kommit mer än halvvägs in i mandatperioden. Det börjar kanske bli lite tjatigt att hela tiden fråga vad Socialdemokraterna gjorde på sin tid. Frågan är väl snarare: Vad gör den här regeringen i dag, i går och i morgon?
Hur vore det om Moderaterna i stället för att gå fram med storslagna men vid närmare granskning totalt ihåliga förslag om exempelvis folkräkning såg till att få lite ordning och reda i den statsförvaltning som man nu har att sköta? Regeringsformen är tydlig: Det är regeringen som styr riket, det är inte oppositionen. Det är regeringen som har att svara inför riksdagen för hur arbetet i staten fungerar eller inte fungerar.
Jag tycker naturligtvis att de iakttagelser som Riksrevisionen har gjort är viktiga, inte minst när det gäller bristerna på servicekontoren. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att det har tagit så lång tid för regeringen att komma till skott med att åtgärda de bristerna.
Anf. 6 Fredrik Ahlstedt (M)
Fru talman! Det var ju inte direkt något dukat bord som vi tog över när det gäller Statens servicecenter och framför allt inte när det gäller folkbokföringen. Det har framgått med all tydlighet när vi har gjort studiebesök på Skatteverket att ordning och reda och kvalitet i folkbokföringen inte var något som prioriterades av den förra regeringen.
Jag blev ändå lite nyfiken när det gäller detta med Statens servicecenter. Det var en väldigt upphaussad och stor reform, och det skulle vara en framgångsrik reform där vi skulle komma närmare medborgarna. Jag fick inget svar på hur man tänkte kring folkbokföringen och identitetsfrågorna när man lade ut den verksamheten på Statens servicecenter. Det som hände var att man sa: Ni kan göra lite som ni själva vill – det är inte så viktigt. Det är därför vi har hamnat i den situation där vi är i dag.
Jag ska återkomma i mitt anförande sedan och berätta om alla förträffliga saker som regeringen gör just nu. Men jag tror ändå ganska mycket på principen att det är bra att tänka efter före. Det är också bra att titta historiskt och se på vad som faktiskt har hänt.
Jag kan konstatera att reformen inte var genomtänkt. Det får vi lida för nu, och vi kommer säkert att ha en del problem framöver tills vi har kommit till rätta med det.
Anf. 7 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Man ska tänka efter före och inte efter, säger ledamoten. Hur var det med löftet i valrörelsen om en stor folkräkning i Sverige? Det var ju det som skulle lösa problemen. En total folkräkning var det frågan om, den första i sitt slag sedan 1990. Det var Moderaternas och Sverigedemokraternas löfte till svenska folket.
Man ska tänka efter före och inte efter. Nu står vi här två och ett halvt år senare. Det har inte skett någon stor folkräkning. Som jag försökte påpeka i mitt anförande har vi fortfarande stora brister i folkbokföringsarbetet och möjligheten att ha kontroll på dem som kommer till vårt land. Nu är det Moderaterna som bär ansvaret för detta.
Varför blev det ingen folkräkning? Varför är det fortfarande så att en polis inte kan få tag på rätt person på Skatteverket för att kontrollera en misstänkt falsk identitet? Den höga svansföringen hos Moderaterna och Sverigedemokraterna i valrörelsen, vad hände med den? Nu ser vi att vi inte ens har styrning i staten på ett tillfredsställande sätt.
Jag ser att det har funnits brister hos Statens servicecenter. Jag ser att det finns brister hos Skatteverket, Migrationsverket, Försäkringskassan och så vidare. Nu ligger bollen hos regeringen att ta tag i de problemen. Se till att göra det!
(Applåder)
Anf. 8 Markus Wiechel (SD)
Fru talman! Riksrevisionens granskning har återigen riktat strålkastarljuset mot en mycket kritisk aspekt av vår nationella säkerhet, nämligen identitetshanteringen när det gäller personer som anländer till Sverige från andra länder.
Rapporten visar tydligt på flera betydande brister hos våra statliga myndigheter, inklusive kompetensbrister, otillräcklig teknisk utrustning och otillräckligt digitalt systemstöd samt ineffektivt informationsutbyte. Utöver detta påpekas att nuvarande nationella lagstiftning inte ger möjlighet att på ett robust sätt hantera och lagra biometrisk information, vilket är avgörande för att säkerställa att individer inte kan förekomma under andra identiteter.
Fru talman! Konsekvenserna av dessa brister kan orsaka enorma problem för vårt samhälle. En oförmåga att fastställa identiteten hos individer kan leda till att personer med oklara avsikter släpps in i vårt samhälle, vilket i sin tur kan öka risken för brott, bedrägerier och i värsta fall terroristaktiviteter. Inte minst under åren med enormt migrationstryck till Sverige, i synnerhet från konflikthärdar långt ifrån vårt land, har vi tydligt sett vad detta kan föra med sig.
När vi inte kan säkerställa att de som kommer till Sverige verkligen är de personer de utger sig för att vara underminerar vi inte bara vår nationella säkerhet utan också medborgarnas trygghet och givetvis också tilliten till vårt system såväl från våra egna invånare som från medborgare i andra länder. Således skadar det också Sverigebilden.
Regeringen har nu uppmärksammat dessa problem och har därför initierat ett utrednings- och lagstiftningsarbete, vilket vi alla bör välkomna. De uppdrag som regeringen nu fördelar till olika myndigheter syftar till att stärka övergripande samarbete, sprida kompetens och utveckla operativt samarbete för att motverka identitetsmissbruk. Arbetet är avgörande för att säkerställa en effektiv och sammanhållen identitetsförvaltning.
Fru talman! Det borde inte komma som någon överraskning att detta är ett högt prioriterat område för oss i Sverigedemokraterna. Vi ser det som vår skyldighet att driva på för effektiva och säkra rutiner för identifieringsverifiering. Det är inte bara en fråga om administration – det handlar om att skydda våra medborgare och bevara den svenska välfärden.
Det är därför med oro som vi har noterat att det under åren med Socialdemokraterna vid makten var en ytterst minimal framgång på detta område trots att problemen varit kända sedan mycket länge.
I ljuset av denna passivitet är det därför paradoxalt att Socialdemokraterna nu uttrycker särskild oro över de betydande brister som Riksrevisionen har identifierat.
Deras yttrande, som understryker de allvarliga konsekvenserna av ineffektiv identitetshantering, kommer efter årtionden av bristande åtgärder. I det nuvarande omvärldsläget, med ökade terrorhot och militära hot, är just tillförlitliga identitetsrutiner avgörande.
Fru talman! Jag är ändå mycket positiv till det faktum att utskottet nu är enat i detta ärende och att vi kan sluta upp i att vi behöver förbättra detta arbete.
Regeringens ambition att rätta till dessa brister är ett betydande steg i rätt riktning, och vi är hängivna när det gäller att stödja alla insatser som leder till att våra säkerhetsmekanismer stärks och utvecklas.
Fru talman! Låt oss agera i enighet för att säkerställa att Sverige blir en trygg plats för alla!
(Applåder)
Anf. 9 Fredrik Ahlstedt (M)
Fru talman! I rapporten från Riksrevisionen kan man läsa att Riksrevisionen har granskat fastställande av identitet vid statliga myndigheter och regeringens styrning av myndigheternas arbete. Som flera har varit inne på är den övergripande slutsatsen att detta inte är tillräckligt effektivt och att regeringen bör göra mer.
Granskningen visar brister i de granskande myndigheternas kompetens. Det handlar om detta med teknisk utrustning och digitalt systemstöd. Vi har redan i debatten varit inne på att det saknas ett tillräckligt effektivt informationsutbyte mellan de olika myndigheterna. Man behöver också titta på det här med biometrisk information.
Fru talman! Jag tänkte att jag skulle peka på hur regeringen adresserar de olika förslag som finns i rapporten. Jag ska också nämna några av dem.
Det är självklart hur viktigt detta är. Vi behöver en sammanhållen identitetsförvaltning för att säkerställa att en identitet inte missbrukas eller används av kriminella. Svensk identitetsförvaltning ska vara tillförlitlig och solid, också över tid. Det går alltså inte bara att göra någon enskild åtgärd just nu, utan det måste vara åtgärder som verkar över lång tid.
I detta sammanhang behövs också en ökad användning av biometriska uppgifter. Det har flera olika utredningar pekat på.
Fru talman! Jag vill då påminna om att regeringen så sent som i oktober förra året beslutade om propositionen Biometri i brottsbekämpningen, som vi fattade beslut om i går. Detta kommer att vara en viktig del, kanske till och med en avgörande, i brottsbekämpningen framöver. Detta gäller även brott som är relaterade till identitet och identitetsstölder.
Vi moderater har länge drivit att vi behöver en striktare syn på folkbokföringen, vilket också har blivit fallet efter att vi fått en ny regering efter valet 2022.
Regeringen har också tillsatt en utredning som har till uppgift att se över om Skatteverket bör ges utökade befogenheter inom folkbokföringen och brottsbekämpningen. Utredningen ska analysera och ta ställning till om Skatteverket ska få möjlighet att lagra och på annat sätt behandla ansiktsbilder och fingeravtryck och de biometriska uppgifter som kan tas fram ur dessa i ärenden om folkbokföring och samordningsnummer.
Vi vet i dag – det har vi konstaterat – hur viktigt det är med ordning och reda i folkbokföringen, så det kan mycket väl vara befogat att Skatteverket får den här möjligheten. I detta sammanhang är det viktigt att staten tar ett stort ansvar för att själva grundregistreringen blir korrekt med en stark verifiering och att det är en av huvudmyndigheterna som har ansvaret för det. Regeringen avser även att låta en utredning titta närmare på detta område.
Fru talman! Folkbokföringsfrågorna är väldigt viktiga för alla myndigheter i Sverige, och de berör många. Blir det fel i folkbokföringen kan det skapa stora problem. Lägg därtill att det även kan utnyttjas för missbruk och brottslig verksamhet!
Regeringen har tagit flera initiativ och lagt fram flera förslag om en bättre och mer ordnad folkbokföring. Strikta regler har införts. Det är mer ordning och reda. Resurser har tillförts. Det är fokus på en ökad kvalitet i folkbokföringen. Jag kan kort och gott konstatera att regeringens åtgärder ger resultat, vilket också syns i den årliga redovisning som Skatteverket gör. Det ska särskilt noteras att arbetet med att avsluta och följa upp samordningsnummer har gett goda resultat.
I dag hanteras flera identitetsfrågor av Statens servicecenter och inte av de berörda myndigheterna själva. Detta innebär att vi behöver få till en gemensam samordning och kompetensutveckling mellan i första hand Migrationsverket, polisen och Skatteverket. Även ett sådant uppdrag har regeringen beslutat om. Man kan alltså konstatera att regeringen både tar initiativ och styr riket.
Men Skatteverket kan inte göra allt självt utan behöver hjälp av andra myndigheter om vi ska öka kvaliteten i folkbokföringen samt stävja fusk och missbruk och förhindra brott. Därför har regeringen beslutat att ge Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, CSN, Försäkringskassan. Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Transportstyrelsen i uppdrag att säkerställa att tillgänglig information från folkbokföringen och om samordningsnummer används i verksamheten för att bidra till korrekta beslut och utbetalningar.
Avslutningsvis vill jag påpeka att ett direkt samarbete, vilket ledamoten Olsson tidigare var inne på, mellan alla nivåer inom Migrationsverket, polisen och Skatteverket behövs för att förhindra identitetsmissbruk. Det räcker inte att det bara finns analyser. Det räcker inte att det bara sker utbyte på en viss nivå, utan alla nivåer i de berörda myndigheterna behöver dela information kring fel, misstänkt fusk med identiteter och vilka åtgärder som kan vidtas för att förhindra detta. Även här har regeringen gett ett uppdrag till de berörda myndigheterna.
Fru talman! Jag vill med detta konstatera att regeringen har en mycket hög ambitionsnivå på detta område och en mycket hög arbetstakt.
Fru talman! Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag i betänkande SkU10.
(Applåder)
Anf. 10 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Fredrik Ahlstedt nämner ett antal initiativ som regeringen har tagit. Det är initiativ som jag tror kommer att leda i rätt riktning. Det gäller inte minst det senaste uppdraget, före jul, till de berörda myndigheter som granskas i Riksrevisionens granskning om att inleda ett tätare och närmare samarbete i akt och mening att stärka den samlade statliga kompetensen kring id-frågor. Det är bra.
Fredrik Ahlstedt nämnde dock ingenting om detta med folkräkning. Jag återkommer till det. Det var ett storslaget löfte från Sverigedemokraterna och Moderaterna: en total folkräkning, en sådan folkräkning som genomfördes senast 1990, när man registrerade varenda kotte.
Vi har hört Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson genom åren varna för att skuggsamhället breder ut sig och att vi inte längre har koll på vilka som kommer in i vårt land och vilka som befinner sig här.
Nu har det, som sagt, gått drygt två år – två år och fyra månader – av Tidöregeringens tid vid makten. Någon folkräkning har inte genomförts. Någon folkräkning har inte aviserats. När kommer den här folkräkningen? Kommer det en folkräkning, Fredrik Ahlstedt?
Anf. 11 Fredrik Ahlstedt (M)
Fru talman! Ledamoten Olsson undrar om folkräkningen. Man kan inte tro det, fru talman, men jag var faktiskt med 1990. Jag fyllde i den där blanketten, FoB 90.
Det var noggrant. Det var gula och blå fält, och ibland var det vita fält som man skulle kryssa i. Man skulle kryssa i om man hade hund, om man inte hade hund och så vidare. Om jag kommer ihåg rätt var det sex sidor, med en perforerad remsa som man öppnade kuvertet med. Det var säkert bra och nyttigt och fungerade väl på den tiden. Men när vi pratar om folkräkning har det faktiskt hänt någonting sedan 1990. Alla de här systemen är numera digitaliserade.
Skatteverket har numera en väldigt hög ambition när det gäller folkräkningen, inte minst när det gäller dess kvalitet. Skatteverket genomför folkräkningar varje dag, varje timme och varje minut, för detta är som sagt numera digitala system. Komplementet till de digitala systemen är hembesök. Det har vi sett och fått en redogörelse för när vi har varit och besökt Skatteverket. Man väljer ut de delar i folkbokföringen som inte har tillräckligt hög kvalitet när det gäller den digitala folkräkningen eller de delar som man vill titta särskilt på. Det sker alltså en folkräkning varje dag, varje timme och varje minut.
Detta kan man också läsa i årsredovisningen, som jag tog upp i mitt anförande. Där kan man se hur de olika förändringarna har skett i folkbokföringen. Det gäller till exempel hur vi har fasat ut en stor mängd samordningsnummer, hur man har säkerställt felaktiga folkbokföringsadresser och hur man har ökat kvaliteten i folkräkningen.
Anf. 12 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!
Jag ska citera Gunnar Andersson, professor i demografi: ”Det är ingen folkräkning även om man kallar det för det. Möjligen kan man säga att det är en uppsträckning av systemet med folkbokföringen. Och ett försök hitta personer som inte ingår i den folkbokförda befolkningen genom stickprovskontroller här och där.”
Stickprovskontroller här och där – det är en ganska stor diskrepans mellan det och delningsbilderna i valrörelsen 2022. Jag tror att det skulle vara bra, fru talman, om Moderaterna och Sverigedemokraterna reflekterade över detta, inte minst inför den kommande valrörelsen. Finns det kanske ett värde i att skruva ned volymen lite grann på sociala medier och snarare fokusera på åtgärder som gör skillnad här och nu? Det är inte alltid åtgärder som är särskilt sexiga eller som gör sig bra på sociala medier, men det är sådant som gör skillnad i verkligheten. Jag hoppas att det kan bli en lärdom.
Riksrevisionens rapport om fast-ställande av identitet vid statliga myndig-heter
Det här är ingen folkräkning. Det kanske fanns en del väljare som gick på löftet om att det skulle bli en folkräkning i Sverige. Tandborstarna skulle räknas. Nu visar det sig att det blev några stickprovskontroller i utsatta områden. Det är ett löftessvek, och det ska väljarna vara medvetna om.
Anf. 13 Fredrik Ahlstedt (M)
Fru talman! Min erfarenhet är, som jag sa till ledamoten Olsson, att jag var med 1990 när blanketten kom ut.
De väljare som jag representerar och jag tror också de väljare som ledamoten Olsson representerar tycker nog att effektivitet är en ganska viktig sak. Hur kan vi på bästa och mest effektiva sätt genomföra saker för att uppnå resultat?
I årsredovisningen från Skatteverket är det uppenbart att de insatser och åtgärder som regeringen har beslutat om och som Skatteverket verkställer ger resultat. Jag tror att det är det väljarna vill ha. Jag tror att väljarna vill se en bättre ordning och reda i folkbokföringen så att vi vet vilka personer som finns i Sverige och vilka personer som inte finns i Sverige. Väljarna vill att vi kommer till rätta med missbruk och fusk i våra välfärdssystem.
En modern folkräkning som ger effektiva och bra resultat – jag tror att det är det som är den viktiga frågan i detta. Det handlar inte om att skicka ut en blankett som den såg ut 1990.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 11.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:78 Torsdagen den 27 februariProtokoll 2024/25:78
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:56 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.