Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet Betänkande 2016/17:NU9Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Betänkande 2016/17:NU9

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Debatt
2017-03-01
Beslut fattades
2017-03-02

Hela betänkandet

Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet(pdf, 528 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Forskning och innovation inom energiområdet (NU9)

Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Insatserna inom energiforskningen ska också vara fokuserade på områden som har förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för export. I förslaget redovisar regeringen även riktlinjer för insatserna för forskning och innovation inom energiområdet under perioden 2017-2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om energiforskning. Motionerna handlade bland annat om kärnenergiforskning, övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, samt forskning om förnybar energi.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 13 motioner.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 26 januari 2017, justerades 16 februari 2017 och fick trycklov 24 februari 2017.Reservationer: 10

Alla beredningar i utskottet

2017-01-26

Forskning och innovation inom energiområdet (NU9)

Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Insatserna inom energiforskningen ska också vara fokuserade på områden som har förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för export. I förslaget redovisar regeringen även riktlinjer för insatserna för forskning och innovation inom energiområdet under perioden 2017-2020.
 
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till motioner om energiforskning. Motionerna handlar bland annat om kärnenergiforskning, övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, samt forskning om förnybar energi.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 28 februari 2017 och debatterades i kammaren 1 mars 2017.
Stillbild från Debatt om förslag 2016/17:NU9, Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Debatt om förslag 2016/17:NU9

Webb-tv: Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Sofia Fölster (M)
Anf. 121 Sofia Fölster (M)

Herr talman! Låt mig börja med att konstatera att kunskap är makt!

Vi debatterar i dag regeringens forskningsproposition på energiområdet. Forskning är nyckeln till kunskap om energisystemet och dess kraftslag och utmaningar. Det ger oss som land makt över vår klimatpåverkan och trygghet i energisystemet, men inte bara det. Kunskap och ny teknik gynnar inte bara oss som bor i Sverige. Om vi kan utveckla bättre och billigare energiproduktion och leverans kan sådan teknik användas inte bara här utan faktiskt i hela världen. Därför är forskning ett av de områden där positiva externaliteter, för att använda lite ekonomitermer, gör det lönt att vara bäst i klassen.

Vi har genom både energiöverenskommelsen och ambitioner på EU-nivå högt ställda klimatmål. Ur den aspekten behövs forskning på förnybar energiproduktion, resurseffektivitet och leveranssäkerhet i systemet. Ett mål är ju bara en önskan tills verktyg finns för att uppnå just det målet. Därför är nya innovationer och ny teknik som gör det enklare men framför allt billigare att minska utsläppen på energiområdet helt avgörande.

I energiöverenskommelsen har vi enats om att fokus för insatserna inom energiforskning är områden som

bidrar till att uppnå uppställda klimat- och energipolitiska mål

har förutsättningar för tillväxt och export.

Givet detta är vi av uppfattningen att propositionen till stora delar fallit ut väl. Det är dock en fråga där vi tydligt skiljer oss från regeringens ståndpunkt, och det är frågan om forskning på kärnkraft.

I dag står kärnkraften, tillsammans med vattenkraften, för den stora merparten av Sveriges elproduktion. Även om vind- och solkraft successivt ökar i produktionsmängd kräver människor en trygg elförsörjning även när solen inte skiner och när vinden inte blåser. Därför tyder allt på att vi fortsatt kommer att ha kärnkraft under en överskådlig framtid. Det rimmar också med de mål som finns för forskning i energiöverenskommelsen. Utan tryggheten i koldioxidfri elproduktion, som kärnkraften i dag utgör, klarar vi, givet väderläget, i dagsläget inte målet om noll eller negativa nettoutsläpp av växthusgaser - förutsatt, såklart, att leveranssäkerheten ska värnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Givet detta ter det sig självklart att så länge vi har kärnkraftverk i Sverige vill vi att de ska bemannas med förstklassig teknisk kompetens. Vi vill att de ska drivas så effektivt som möjligt och att avfallet ska lagras så säkert som möjligt. Allt det förutsätter kunskap, som förutsätter forskning.

Regeringen tycks tyvärr ha ideologiska skygglappar i denna fråga. Man vill satsa på förnybar energi och hänvisar till det även vad gäller forskningsanslagen. Jo, vi är alla överens om satsningar på förnybar energi, men oavsett ideologi kommer kärnkraften att finnas kvar, åtminstone under överskådlig framtid. Är det inte då i allas intresse att vi åtminstone tills vidare ser till att kärnkraftverken drivs på bästa möjliga och mest effektiva vis? Och är det inte i allas intresse att vi lagrar avfallet så säkert som möjligt?

Vi menar att kärnkraften, som ett av våra viktigaste kraftslag, borde behandlas lika som övriga för Sverige relevanta kraftslag även i Energimyndighetens tilldelning av forskningsanslag - detta för att man ska kunna hantera de befintliga svenska reaktorerna, ha kompetens att bygga nya om man så vill eller ha kompetens att avveckla de äldre reaktorerna på ett säkert och ansvarsfullt sätt om man så vill.

Låt mig avsluta där jag började! Kunskap är makt. För att ha makt att nå våra klimat- och energipolitiska mål behövs mer kunskap - och detta inom alla relevanta kraftslag.

För tids vinnande yrkar jag bifall endast till Moderaternas reservation 2.

(Applåder)

Mattias Bäckström Johansson (SD)
Anf. 122 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 9 i betänkandet. Vi står bakom även vår andra reservation, men vi nöjer oss med denna för tids vinnande.

Sverigedemokraterna ser positivt på stora delar av propositionen när det gäller övergripande frågor, även om det givetvis finns en del nyanser och skilda åsikter. Men vi menar att det är viktigt att den forskning som bedrivs i slutändan ska resultera i produkter som är gångbara på den svenska och den internationella marknaden. Varor och tjänster som växer fram ur svensk energiforskning bör bidra till en ökad export, en reell tillväxt och internationella marknadsandelar.

Forskningen ska syfta just till att Sverige ska kunna generera produkter som är konkurrenskraftiga och inte endast framtagna för att stimulera visioner som i slutändan inte kan bära sina egna kostnader utan ändlösa subventioner. Det finns därför anledning att särskilja tillväxt genom subventioner och reell tillväxt som skapas via sunda konkurrensförhållanden.

Sverigedemokraterna ser positivt på en enhetlig forskningsstrategi med riktade insatser till prioriterade forskningsområden och insatser som resulterar i en god samhällsnytta, minskade utsläpp av växthusgaser och ett minskat koldioxidläckage.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

En stor del av möjligheterna med miljö- och energiteknik är inte primärt kopplad till energislag eller någon energikälla, utan det handlar mer om tillämpning och styrning. Det råder en stor politisk enighet kring det, vilket kanske bör betonas. Men den politiska, geologiska och globala ekonomiska marknaden är i ständig förändring. Därmed kan även förutsättningarna, behoven och användningsområdena förändras gällande just energislagens nytta. Sverigedemokraternas uppfattning är därför att forskning på alla fossilfria energislag är viktig för att man ska kunna nå upp till målen för den svenska energiforskningen.

Det blir just här, herr talman, som skiljelinjen främst går. På miljösidan finns det många goda tankar och idéer om fossilfritt, men på energisidan har det från fem av riksdagens åtta partier primärt lagts fram förslag om att det uteslutande ska satsas på förnybart. Fossilfritt ställs mot enbart förnybart.

Det blir problematiskt med en låsning för export där utgångspunkten endast blir att tillgodose behoven i Sverige eller att ha Sverige som mall för varor och tjänster som ska kunna exporteras.

Det är förståeligt att på en global och på en europeisk nivå prata om just en energiomställning, där en betydande andel av exempelvis kraftproduktionen är fossil och ger upphov till omfattande utsläpp av växthusgaser. Men i Sverige är situationen den direkt motsatta. Vårt kraftsystem är sedan länge i det närmaste helt fossilfritt och har väldigt små utsläpp av växthusgaser.

Ändå pratar flera partier här om en energiomställning för svensk del. Det är då viktigt att komma ihåg att det inte handlar om att minska utsläppen av växthusgaser, utan tvärtom är man beredd att öka dessa utsläpp under förutsättning att man når 100 procent förnybart av ideologiska skäl.

Samtidigt är det så att Sverigedemokraterna inte har någonting emot att vi forskar kring förnybara energikällor - tvärtom. En stor del av vår kraft- och värmeproduktion är redan i dag förnybar och strategiskt viktig för landets energiförsörjning.

Däremot finns det avgörande begränsningar för vissa förnybara energikällor. Exempelvis kommer aldrig våg- eller solkraft att spela en avgörande roll för det svenska kraftsystemet eftersom man inte har en produktionsprofil som överensstämmer med de behov vi har i landet. Framför allt är det de mörka och kalla vintermånaderna som är den stora utmaningen för svensk del. Även en tillräckligt stor etablering av solkraft skulle rasera förutsättningarna för andra delar av kraftsystemet under exempelvis sommarhalvåret.

Men bara för att potentialen är mindre för dessa energikällor just här innebär det ju inte att vi inte ska forska kring dem. Möjligheterna globalt för till exempel solkraft är ju väldigt goda, och i många länder kommer det troligtvis att vara den helt dominerande kraftkällan, vilket även innebär att det kommer att finnas möjligheter för svenska innovationer kring solkraften att skapa export och tillväxt.

Herr talman! När nu även ett av de föreslagna nya energipolitiska målen för Sverige ska vara helt förnybart utestänger det forskning och innovation på andra fossilfria energislag. I praktiken har det såväl under Alliansens år vid makten som under röda regeringar av olika nyanser under lång tid inneburit att man effektivt helt undanhållit satsningar på just kärnenergiforskning, detta trots att kärnkraften under lång tid har stått för uppemot hälften av vår kraftförsörjning och att Sverige har härbärgerat tolv kärnkraftsreaktorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

För stunden byggs det även mer kärnkraft runt om i världen än på mycket länge, och under 2015 var den tillförda installerade effekten för kärnkraften högre än på över 25 år. Under 2016 överträffades även den nivån, och nivån ser ut att kunna passeras med god marginal under 2017.

En framtida potential för export av svensk teknik kring kunnande inom slutförvar av kärnbränsle och ny kärnkraft är fullt tänkbar. Det är framför allt kring de reaktortyper som populärt kallas för fjärde generations kärnkraft som de största möjligheterna finns. Det är snabba reaktorer där det sedan tidigare använda kärnbränslet kan återanvändas. Dessa reaktortyper öppnar för helt nya perspektiv, eftersom man kan fortsätta producera kärnkraftsel med oförminskad eller höjd effekt under tusentals år framöver utan att behöva bryta något nytt uran över huvud taget.

Under 2014 var det även aktuellt med en sådan forskningsreaktor i Sverige. Det ansöktes om statliga forskningsmedel för ett sådant uppförande i Sverige, och den avancerade konstruktionen hade framtagits i samarbete med svensk stålindustri.

Detta var något som nuvarande regering valde att inte satsa på. I stället finns nu en sådan ansökan inne från samma forskare om att uppföra denna forskningsreaktor i Kanada, där man har fått hela investeringskostnaden finansierad av privata medel från ett indiskt bolag som jämte det även har köpt in sig i bolaget som delägare.

Den investering som det indiska bolaget gjort och avser att göra är större än hela Sveriges årliga anslag för energiforskning sammanlagt, något som visar på vilket intresse det finns globalt. Detta om något hade varit väl investerade skattemedel i Sverige, tillsammans med svensk stålindustri. Sorgligt nog blev så inte fallet.

Men även mot bakgrund av att våra kvarvarande reaktorer i Sverige har en teknisk livslängd framåt 2045 och att driften av vårt mellanlager ligger decennier bortom det finns ett behov av att upprätthålla kärnteknisk kompetens och att locka ungdomar att söka sig till branschen. Att då helt utestänga forskning på området och tro att inget kommer att hända på ett par decennier är otroligt naivt. Ser man bara till utvecklingen på kärnbränslesidan och vilken utbränningsgrad man haft av kärnbränslet har det hänt otroligt mycket under de senaste decennierna, och det kommer med all sannolikhet att hända mycket även under de kommande.

För att just klara kompetenssäkringen inför framtiden tror vi att det måste till mer insatser och att det nu är viktigt för att säkra en säker fortsatt drift av de befintliga reaktorerna.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att det åtminstone är glädjande att det tydligen finns olika tolkningar av Energikommissionens slutsatser kring vad man får forska på och att det i det här avseendet inte dröjde mer än två månader innan delar av förslagen uppenbarligen har fallit.

Rickard Nordin (C)
Anf. 123 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 7 och för tids vinnande lämna de övriga till protokollet.

Forskning är en grundbult för utveckling. Framsteg och idéer kan komma på väldigt många sätt, men för att ta idén från ritbordet till verkligheten krävs det ofta resurser - ibland mer, ibland mindre. Oavsett vad behövs det bra strukturer och lite olika vägar att gå.

Jag är glad att regeringen lägger fram en energiforskningsproposition som i mycket bygger på den från alliansregeringen. Det skapar långsiktighet och goda förutsättningar att bygga vidare på en bra forskningstradition.

Även forskningspolitikens mål bygger vidare på traditionen från Alliansen. Det handlar om att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens samt utveckla teknik och tjänster som kan bli goda affärer inom den gröna omställning som vi faktiskt har påbörjat i Sverige. Vi ska också bidra till och delta i den internationella diskussionen på energiområdet, där vi kan vara med med vår spjutspetsteknologi och hjälpa till med affärer även internationellt.

Det är fantastiskt att se hur utvecklingen har varit de senaste åren. Kostnaderna för förnybar teknik har rasat, och effektiviteten har ökat dramatiskt. Det ger goda möjligheter att fortsätta kapa kostnaderna.

Men det finns ändå några saker som jag vill lyfta upp som är lite oroväckande. Det finns ett område där vi i politiken är betydligt bättre än energibranschen. Det handlar om jämställdhet. På dagens talarlista - nu är det visserligen två som är sjuka - är vi precis lika många män som kvinnor. Det är ovanligt i energibranschen. Här finns ett stort jobb att göra med den skeva könsfördelningen.

Det handlar om att öka intresset för den här typen av utbildningar och arbeten bland kvinnor. Ett initiativ som Kraftkvinnorna tycker jag är fantastiskt. Vi i Centerpartiet vill påpeka och verkligen understryka att jämställdhet måste genomsyra lärosätenas alla verksamheter, från rekrytering och tillsättning av styrelser och ledningar till forskningsinsatser och fördelning av resurser.

Det är också viktigt därför att vi har ett problem i Sverige: För få människor utbildar sig till ingenjörer och inom yrkesutbildningar med inriktning bland annat mot energiområdet. Då behöver vi ta till vara alla medborgares intresse för det här, inte bara hos dem som råkar vara av ett visst kön.

Men precis som det finns många olika människor i Sverige finns det också många olika kraftslag med olika egenskaper. Jag talar ofta om solenergins potential, och jag har kritiserat regeringens solskatt så mycket att de var tvungna att sänka den radikalt. Men i dag vill jag ägna tiden åt att lyfta fram ett kraftslag som vi inte talar lika mycket om och som vi kanske också borde forska på i mycket högre utsträckning än vad vi talar om i vanliga fall. Det är vår viktigaste energiresurs i den här omställningen, grundbulten för att vi ska klara hela omställningen till förnybart - vattenkraften.

I energiöverenskommelsen var vi fem partier som var överens om att prövningssystemet för vattenkraft ska utformas på ett sätt som inte blir administrativt eller ekonomiskt betungande för den enskilde. Det kommer att vara jätteviktigt. För oss i Centerpartiet är det nämligen viktigt att värna äganderätten och inte i onödan riva ut kraftverk, speciellt inte när vi inte har så himla bra kunskap om vad som händer då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Här finns ett stort forskningsbehov, ett forskningsbehov som handlar om hur det funkar när man river ut en kraftverksdamm. Vad får det för effekter när till exempel rinnande vatten, som inte har funnits där på flera hundra år, kommer till? Vad händer med gifter i strandbankarna? Vad händer med fiskar som inte trivs i strömmande vatten? Vad händer med annat djurliv runt omkring? Det vore också intressant att diskutera och få mer forskning kring.

Detta handlar kanske framför allt om den småskaliga vattenkraften. Men även den storskaliga vattenkraften finns det ett stort forskningsbehov kring. Den storskaliga vattenkraften kommer att få en allt viktigare roll. Reglerbehovet kommer att öka, och även den småskaliga vattenkraftens roll i energisystemet kommer att vara viktig.

Det här behöver vi få betydligt bättre kunskap om. Hur utformar vi det? Hur mycket effekt kommer vi att behöva framöver? Hur mycket kommer vattenkraftens reglerkraft att behövas? Här vill Centerpartiet sätta in extra forskningsinsatser.

Vi fastnar gärna i att tala om el när vi talar om energifrågor. Vi måste klara av att bredda den diskussionen, för den stora klimatutmaningen har vi på transportsidan när vi talar om drivmedel: omställningen från fossila drivmedel som kol och olja till förnybara drivmedel som biodiesel, biogas eller el.

Här vill vi i Centerpartiet lyfta fram biodrivmedlen lite extra. Det handlar om drivmedel som är gjorda av förnybar råvara - skog, matavfall eller annat - och som dessutom ofta funkar i dagens motorer. Även om vi får en energiomställning som gör att vi i morgon bara säljer elbilar har vi ju dagens bilar kvar, och de ska fortsätta gå i ganska många år till. Då behöver vi också bränslen som funkar i dagens motorer.

På dieselsidan finns det möjligheter. Det finns något som heter HVO som funkar i de allra flesta av dagens motorer. Men på bensinsidan har vi inte samma möjligheter. Här behövs det forskningsinsatser.

Ett annat område där det behövs betydligt bättre möjligheter till produktion är flygbränsle. I dag finns det en enda stor tillverkare i världen av förnybara drivmedel till flyget. Sedan finns det några små som kan göra enskilda insatser. Här finns ju en jättepotential. Det handlar om att hitta nya råvarubaser som man kan göra flygbränsle av och bygga upp storskalig produktion i Sverige, för vi kommer att behöva det. Vi har också råvaran och spetskompetensen att driva det. Dessutom skulle det såklart vara mycket bättre att ersätta de fossila flygbränslena än att införa en flygskatt.

Det finns många ämnen att lyfta fram - allt från elvägar till batterilager och hur man borde kunna ta betalt för elnät. Alla de här sakerna är det viktigt att fortsätta forska kring. Men det finns inte oändligt med tid i en talarstol.

Därför vill jag avsluta med att säga att det händer otroligt mycket nu. Det är jättespännande att vara i energibranschen. Det är just därför forskningen är viktig - för att det händer så mycket. Ska vi i Sverige vara med på banan och vara konkurrenskraftiga och skapa jobb, företagande och en grön omställning behöver vi också forskning i världsklass. Det tycker jag att vi i stort sett levererar med den här propositionen.

Det är min och Centerpartiets ambition att vi ska fortsätta vara världsledande på forskning inom energiområdet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

(forts. § 16)

Ingemar Nilsson (S)
Anf. 124 Ingemar Nilsson (S)

Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Herr talman! Dagens debatt om näringsutskottets betänkande nr 9 behandlar först och främst regeringens proposition Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet men också ett antal motioner med anledning av den. I betänkandet behandlas även ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Låt mig redan här och nu yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! Det pågår något av en energirevolution, både här i Sverige och i världen i övrigt. Fler människor får tillgång till energi, och en allt större andel av den energi vi får tillgång till är såväl förnybar som hållbart producerad. Men mycket återstår att göra, både när det gäller att fler människor världen över ska få tillgång till el och energi och när det gäller att energin ska vara både hållbar och förnybar. Så är det, men utvecklingen pågår.

En av orsakerna till utvecklingen är utan tvekan klimatfrågans ökade betydelse och aktualitet. Klimatavtalet i Paris var historiskt, med en bred samsyn om nödvändigheten av att begränsa effekterna av den globala uppvärmningen. För att klara den utmaningen är satsningar inom energisektorn nära nog avgörande. Energisektorn står nämligen för ungefär två tredjedelar av koldioxidutsläppen i en global kontext.

Ett av huvudspåren måste då naturligtvis vara en ökad satsning på förnybar energi i alla dess former, men också på annan teknisk utveckling, exempelvis energieffektivisering. Det krävs en lång rad olika åtgärder. För att klara omställningen behövs det också nya idéer, nya innovationer och nya lösningar, och då krävs ordentliga satsningar på forskning och innovation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Forskning och innovation på energiområdet är en viktig och i vissa delar avgörande del av energipolitiken. Därför är det glädjande att se den ökade ambitionen i regeringens proposition, herr talman. Det är en proposition som innebär en ungefär 20-procentig höjning av nivån fram till år 2020. Med en successiv höjning under åren 2017-2020 går vi från en nivå på ungefär 1,3 miljarder till ungefär 1,6 miljarder kronor per år. Det är en ordentlig och viktig ambitionshöjning.

Ambitionshöjningen ger naturligtvis ännu bättre förutsättningar för Sverige att fortsatt vara ett av de ledande länderna på detta område. I förlängningen av forskning och innovation på energiområdet finns det nämligen - utöver nya smarta energilösningar på produktionssidan - nya lösningar när det gäller distribution och lagring och när det gäller smarta elnät. Det finns också nya digitala lösningar för energieffektivisering, och det finns framtida jobb och sysselsättning.

Ett mycket tydligt inslag i regeringens proposition är nämligen att ett ökat fokus ska ligga på områden som ger förutsättningar för tillväxt och export. Det är både förnuftigt och glädjande att man på ett så tydligt sätt kan förena forskning och innovation med jobb och näringspolitik.

Utmaningen på det här området ligger i att kunna kombinera en utveckling som leder till minskade utsläpp, bättre energieffektivitet och säkrare tillförsel av en allt högre andel förnybar energi. Denna utveckling ska sammantaget leda till ekologisk hållbarhet, stärkt konkurrenskraft och ökad försörjningstrygghet.

Herr talman! En del av den energirevolution som jag inledningsvis nämnde inträffade, vad gäller dess svenska del, den 10 juni förra året, om än i en liten och kontrollerad skala. Den energipolitiska uppgörelse som då träffades mellan fem av riksdagens partier var i någon mån historisk, och den lägger en viktig grund för vår utveckling på det här området för lång tid framöver.

Den pragmatism och det gemensamma ansvarstagande som krävs för en sådan uppgörelse tycker jag också i allt väsentligt präglar och ska prägla energiforskningen framöver. Det känns minst sagt naturligt att fokusera och koncentrera forskningen till de områden som utvecklar förutsättningarna att nå de mål som vi är överens om, och det gör den här propositionen på ett bra sätt.

Den proposition om energiforskning som vi debatterar här och nu är ju i allt väsentligt parallell med regeringens stora forsknings- och innovationsproposition. Avvägningen mellan den fria, obundna forskningen och den tillämpade forskningen är alltid en spännande diskussion när man debatterar de olika regeringarnas forskningspropositioner.

I viss mån är det så också på detta område. Självklart är det viktigt att det finns ett ordentligt utrymme för fri och nyfikenhetsdriven forskning. Samtidigt behövs också en prioritering av resurserna för att få en rimlig utväxling på de insatser som gjorts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Herr talman! Det är mot den bakgrunden man ska se de prioriteringar som görs i propositionen, som tar sin utgångspunkt i det som där benämns som de fem övergripande utmaningarna. Dessa fem övergripande utmaningar blir sedan vägledande för de prioriteringar som Energimyndigheten har att göra och som ska gälla under perioden 2017-2020, nämligen de nio temaområden som räknas upp i propositionen.

Dessa temaområden ska sedan så långt som möjligt kopplas till andra viktiga insatser som regeringen gör och som i propositionen uttrycks som ökade ambitioner för nyttiggörande.

Här kommer kopplingen till regeringens satsning på de strategiska samverkansprogrammen till konkret uttryck. De är fem till antalet: nästa generations resor och transporter, smarta städer, cirkulär och biobaserad ekonomi, uppkopplad industri och nya material samt life science.

Inom åtminstone fyra av dessa områden finns väldigt tydliga kopplingar som kan och ska leda till det som regeringen uttrycker som att ha förutsättningar för tillväxt och export.

Avslutningsvis, herr talman, är det glädjande att kunna konstatera att vi nu också på detta politikområde, energi och energiforskning, sätter nödvändigt fokus på jämställdhetsfrågorna och att Energimyndigheten får ett tydligt sådant uppdrag. Det var på tiden, minst sagt! Man skulle kunna travestera ett annat känt tillfälle för sådana presentationer genom att säga: Äntligen!

Till sist yrkar jag, än en gång, bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Sofia Fölster (M)
Anf. 125 Sofia Fölster (M)

Herr talman! I stora delar är vi överens vad gäller denna proposition. Mycket går också i linje med den överenskommelse som vi tillsammans har träffat.

En del där vi inte är överens är forskning vad gäller kärnkraft, vilket jag berörde i mitt anförande. Jag tror dock att vi från båda sidor av blockgränsen kan skriva under på följande verklighetsbeskrivning: Så länge solen inte skiner varje dag och så länge vinden inte blåser varje dag kommer kärnkraften att ha en avgörande betydelse för energimixen i Sverige under överskådlig framtid.

Givet detta kan man fundera på hur det kommer sig att regeringen inte inkluderar detta som ett forskningsområde. Oavsett var man står ideologiskt i kärnkraftsfrågan borde vi väl alla vilja att kärnkraften drivs så effektivt och säkert som möjligt, att vi har förstklassig kompetens på våra kärnkraftverk i Sverige och att avfallet lagras så säkert och bra som möjligt.

All denna kunskap förutsätter forskning, så min fråga till Ingemar Nilsson är hur det kommer sig att ni inte vill att Energimyndigheten ska kunna lägga en enda krona på forskning om kärnkraft.

Ingemar Nilsson (S)
Anf. 126 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Tack för frågan, Sofia!

Jag noterade att du i ditt anförande talade en del om att kunskap är makt, och jag delar den uppfattningen. Jag delar också din uppfattning om att vi i högst väsentliga delar är överens om inriktningen på både energipolitiken och forskningspolitiken, vilket förhoppningsvis är logiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Utgångspunkten för den här forskningspropositionen är i mångt och mycket den överenskommelse som vi träffade i juni förra året. Som en motfråga undrar jag vad det är som har förändrats när det gäller kunskap sedan den förra regeringen, det vill säga den alliansregering som du här i någon mån är företrädare för, även om du inte var med då. Jag ställer frågan eftersom den motsvarande forskningsproposition som lades fram då inte heller innehöll några anslag på detta område, för kärnenergiforskning.

Vad är det som har förändrats? Vad är det som är så annorlunda? Horisonten för kärnkraftsforskning och för kärnkraftens fortsatta verksamhet är inte annorlunda, och det är också därför energiuppgörelsen ser ut som den gör.

Vad är det som är annorlunda nu jämfört med 2012-2013, när den förra forskningspropositionen på energiområdet lades fram? Jag har inte hittat några avgörande skillnader. Regeringen har tydligen inte heller hittat några avgörande skillnader, och därför ser forskningspropositionen den här gången ut som den gör.

Sofia Fölster (M)
Anf. 127 Sofia Fölster (M)

Herr talman! Som moderat kan jag önska att Socialdemokraterna resonerade så här på fler områden - man kan faktiskt fortsätta att göra någonting som den förra regeringen gjorde. Om det hade varit så på fler områden tror jag att vi hade kunnat komma bättre överens i många politiska frågor.

Nu är det dock ni som sitter i regeringsställning, och då är det också ni som får svara på varför forskningspropositionen ser ut som den gör.

Vi har ganska tydliga reservationer på det här området. Vi menar att man också måste forska på kärnkraft, eftersom vi måste ha bästa möjliga kompetens på våra kärnkraftverk. Vi måste se till att avfallet lagras så säkert som möjligt och att driften sker så effektivt som möjligt.

Vi kan stå här hur länge som helst och prata om regeringar, allt från den förra och förrförra regeringen till långt bak i tiden. Men jag skulle vilja ha svar från den nuvarande regeringen. Varför ska kärnkraft inte forskas på?

Ingemar Nilsson (S)
Anf. 128 Ingemar Nilsson (S)

Herr talman! Det är inte riktigt med sanningen överensstämmande att det inte sker någon kärnkraftsforskning i Sverige - tvärtom gör det faktiskt det. Skillnaden är att det i denna proposition inte läggs några pengar för att Statens energimyndighet ska ägna sig åt kärnkraftsforskning.

Du efterlyser kompetensförsörjning och kunskap kring kärnsäkerhet och annat, vilket du också tog upp i ditt anförande. Jag vill poängtera att såväl Statens strålsäkerhetsmyndighet, SSM, som Vetenskapsrådet, Energiforsk och Svenskt kärntekniskt centrum ägnar sig åt forskning på kärnteknikområdet.

SSM har ett tydligt regeringsuppdrag att försörja de befintliga kärnkraftverken och avfallshanteringen med kärnteknisk kompetens. Man har ett oerhört tydligt uppdrag att göra detta, både vad gäller kompetensförsörjning och kompetensutveckling.

Jag menar att det som du efterlyser är väl tillgodosett, även om det inte finns i denna proposition.

Lise Nordin (MP)
Anf. 129 Lise Nordin (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Herr talman! Forskning har varit och kommer att fortsätta att vara helt centralt för utvecklingen av vårt energisystem. Det utvecklas ständigt nya tekniska lösningar, och för en politiker är det en utmaning att hålla sig uppdaterad vad gäller den tekniska utvecklingen. Parisavtalet sätter ytterligare fokus på att utveckla nya lösningar för förnybar energi och energieffektivisering.

Den nuvarande regeringen har höjt anslaget till energiforskning jämfört med den förra regeringen. Mycket av inriktningen för energiforskningen ligger kvar över mandatperioder, och det är väldigt positivt för långsiktigheten och stabiliteten.

Ambitionen är att förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. I juni 2016 presenterades energiöverenskommelsen mellan fem partier, där den långsiktiga energipolitiken fastslogs, med ett mål om 100 procent förnybar elproduktion 2040.

I överenskommelsen fastslås vidare att energiforskningen har en avgörande roll när det gäller att se till att nya, innovativa tekniska lösningar kan komma fram för alla förnybara kraftslag.

Forskning och innovation ska fokusera på de områden som bidrar till att nå uppställda klimat- och energipolitiska mål och som har förutsättningar för tillväxt och export för vårt land. Insatserna ska vara inriktade på teknikutveckling och demonstrations- och pilotprojekt, och jag kan konstatera att det pågår många spännande forskningsprojekt med denna inriktning.

Energimyndigheten finansierar ett projekt tillsammans med SSAB, LKAB och Vattenfall för att nå en koldioxidfri stålindustri. Denna satsning kan bli en av de avgörande nycklarna för att nå regeringens mål att Sverige ska vara ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Det här är en klimatoffensiv.

Energimyndigheten har nu i veckan beslutat att finansiera ett fyraårigt forskningsprojekt med 99 miljoner kronor.

En omställning till hundra procent förnybar energi och elektrifiering av fordonsflottan kräver att vi kan utveckla batteriteknik. Sverige har under flera år haft stor kompetens i forskning kring batteriteknik. Nu diskuteras att förlägga en storskalig fabrik för tillverkning av sådana batterier i Sverige. En sådan fabrik skulle kunna försörja en stor del av Europas växande behov av batterier. Parallellt med ett arbete kring hållbarhet och hur metallerna kan återvinnas är detta ett projekt som Miljöpartiet välkomnar mycket.

Forskning och utveckling som inte alltid är lika medialt synlig men lika viktig är de successiva framsteg som görs i teknikutvecklingen. Vindkraft och solenergi blir alltmer effektiv samtidigt som kostnaderna går ned. Solceller har sjunkit i pris med 80 procent på fem år samtidigt som effekten har ökat.

Det internationella energiorganet IEA beräknar att den havsbaserade vindkraften i framtiden kommer att vara billigare än den landbaserade vindkraften, med den snabba tekniska utveckling som sker där.

Nya alternativ för biobränslen utvecklas, till exempel från alger, och mer energieffektiva produkter kan minska energianvändningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Herr talman! Samtidigt som det pågår en väldigt snabb teknikutveckling av förnybar energi och miljöteknik finns det några partier som vill lägga statliga forskningsmedel på idéer om ny kärnkraft. Jag noterar att Moderaterna inte tydligt säger vilken form av kärnkraftsforskning man vill lägga pengar på. Men låt mig förtydliga att det redan i dag finns forskning som handlar om hur vi ska ta hand om det befintliga avfallet, hur kärnkraften ska drivas säkert och hur kärnkraften ska avvecklas. Sådan forskning finns och finansieras exempelvis via Kärnavfallsfonden.

Låt mig förtydliga att det aldrig har varit förbjudet i Sverige att forska kring ny kärnkraft. Det finns en seglivad myt om detta. Sverige har haft kärnkraftsforskning sedan slutet av 40-talet, och jag kan konstatera att det inte har gett särskilt mycket resultat men kostat väldigt mycket pengar.

Inte ens Vetenskapsrådet ger stöd för en forskningssatsning på den så kallade fjärde generationens kärnkraftteknik. Det fick Liberalernas partiledare Jan Björklund uppleva när han förra mandatperioden som ansvarig minister lämnade in en sådan ansökan och fick svaret att det var mycket tveksamt med den situation vi ser i dag.

Herr talman! I världen är det förnybar energi som växer snabbast. Under lång tid har det avvecklats fler kärnkraftsreaktorer än det byggts nya. När den globala marknaden efterfrågar förnybar energi och Sverige ligger i framkant talar allt för att vi ska satsa på förnybar energi och inte på kärnkraft.

Man kan vara sist med det gamla eller först med det nya. Jag tror att Sverige har allt att vinna globalt på att satsa på förnybar energi. Det är rimligt att nya forskningsanslag fokuseras på att nå det nationella målet om hundra procent förnybar energi.

Herr talman! Jag yrkar bifall till propositionen.

(Applåder)

Birger Lahti (V)
Anf. 130 Birger Lahti (V)

Herr talman! Visst låter betänkandets rubrik, Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet, som något som måste innefatta allt?

Mycket som propositionen Forskning och innovation inom energiområdet behandlar tycker Vänsterpartiet är bra - ja, till och med det mesta.

Vad som framkommer minst tio gånger i texten är att insatserna inom energiforskning bör fokusera på områden som bidrar till att uppnå uppställda klimat- och energipolitiska mål samt som har förutsättningar för tillväxt och export. Det låter också som något som alla kan ställa sig bakom.

Vi i Sverige är, när det gäller dessa mål, långt framme om man bara jämför oss med några av våra grannländer, och det ska vi helt klart vara stolta över. Men för den skull ska vi inte luta oss tillbaka och tro att allt som går att förbättra har gjorts eller att någon annan ska göra det.

Jag är glad att regeringen sätter ned foten och konstaterar att forskning kring icke förnybara energislag inte har någon plats i den offentligt finansierade forskningsvärlden. Som ett industriberoende land har vi många stora industrier som är i behov av stora mängder elenergi. Vi ska givetvis se till att forskning som leder till mindre utsläpp, och på sikt till fossilt oberoende, ska få de forskningsanslag som behövs för att vi fortsatt ska vara ett välfärdsland med en industrisektor som kan titulera sig som världsbäst även i miljörörelsens ögon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet

Herr talman! Jag tänker inte vara långrandig denna gång i att försvara betänkande NU9, som det heter. Men låt mig säga att jag ser framför mig en framtid där samhället blir tvunget att ta lite större ansvar för forskning och innovation i satsningar som inte kan räknas hem kortsiktigt, för marknadskrafternas satsningar brukar vända när framtidens spelplan känns osäker eller pay-off-tiden känns för lång. När däremot allt är på plats och ny teknik börjar ge avkastning är alla beredda att gå in som ägare och vara de som delar på vinsterna.

Jag ser egentligen en spännande framtid framför mig med nya smarta elnät, nya tekniklösningar ihop med produktion och transmission, affärsmodeller som vi inte sett tidigare, lagring, nya lösningar för industrin, förnybara produktionslösningar som finns i små och stora anläggningar - för att inte tala om vilken förändring transportsektorn kommer att stå inför och vi kommer att få uppleva.

Herr talman! När jag hade bestämt mig för vad jag skulle säga i debatten kom nyheten om Energimyndighetens satsning på 56 miljoner i det bolag som Vattenfall, LKAB och SSAB ska bilda. Där går de själva in med 46 miljoner i projektet som ska mynna ut i fossilfri stålproduktion. Det känns verkligen som något som vi ska stödja och hålla tummarna för att de ska lyckas med.

Som Ingemar också var inne på känns det rätt hyfsat att vi med denna plan kommer att ha dryga 1,6 miljarder för forskning och innovation 2020.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget till beslut.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 2 mars.)

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 2 mars 2017.Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 3, Voteringar: 3.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Avslag på propositionen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 1.
    • Reservation 1 (L)
  2. Övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet.Därmed bifaller riksdagen proposition 2016/17:66 och avslår motionerna

    2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 8 och 9,

    2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 9,

    2016/17:3568 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 33,

    2016/17:3571 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

    2016/17:3572 av Maria Weimer m.fl. (L) yrkande 2 och

    2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.
    • Reservation 2 (M)
    • Reservation 3 (SD)
    • Reservation 4 (L)
    • Reservation 5 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M070014
    SD00398
    MP20005
    C21001
    V18003
    L00154
    KD00142
    -0011
    Totalt158706952
    Ledamöternas röster
  3. Vissa genomförandefrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 13-15.
    • Reservation 6 (C)
  4. Forskning om förnybar energi

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:563 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M),

    2016/17:3393 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 11,

    2016/17:3564 av Fredrik Christensson m.fl. (C) yrkandena 30 och 33 samt

    2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 1-4, 10 och 11.
    • Reservation 7 (C)
    • Reservation 8 (KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M700014
    SD39008
    MP20005
    C02101
    V18003
    L15004
    KD00142
    -1001
    Totalt262211452
    Ledamöternas röster
  5. Kärnenergiforskning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2016/17:562 av Cecilie Tenfjord-Toftby (M) yrkande 1,

    2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 9,

    2016/17:3127 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2,

    2016/17:3189 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 3 och

    2016/17:3577 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.
    • Reservation 9 (M, SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (M, SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M070014
    SD03908
    MP20005
    C21001
    V18003
    L15004
    KD14002
    -0101
    Totalt187110052
    Ledamöternas röster
  6. Vissa övriga frågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2016/17:3579 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 5-9 och 12.
    • Reservation 10 (C)

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.