Försäljning av kommunal skola
Interpellation 2024/25:387 av Åsa Westlund (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-01-31
- Överlämnad
- 2025-02-03
- Anmäld
- 2025-02-10
- Svarsdatum
- 2025-02-21
- Besvarad
- 2025-02-21
- Sista svarsdatum
- 2025-02-25
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Statsrådet Lotta Edholm (L)
I Haninge kommun har kommunledningen (M, KD och L med stöd av SD) beslutat att öppna upp för en privat aktör att ta över Nakterhusskolan. Nakterhusskolan är i dag en populär skola med kommunal huvudman.
Beslutet att öppna för en privat huvudman att ta över skolan togs på ett extrainkallat möte med ansvarig nämnd i januari 2025. Föräldrar, personal och elever har nu kastats in i stor osäkerhet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Lotta Edholm:
Avser statsrådet att ta några generella initiativ för att förhindra att driften av väl fungerande kommunala skolor överlåts till vinstdrivande aktörer?
Debatt
(11 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2024/25:387
Webb-tv: Försäljning av kommunal skola
Dokument från debatten
- Fredag den 21 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:75
Protokoll från debatten
Anf. 17 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Åsa Westlund har frågat mig om vad jag avser att göra för att förhindra att friskolors agerande får negativa konsekvenser för elever i kommunala skolor. Åsa Westlund har också frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ för att förhindra att driften av väl fungerande kommunala skolor överlåts till vinstdrivande aktörer.
Alla barn och elever ska få en bra start i livet. Att bedriva utbildning inom skolväsendet i Sverige innebär att förvalta samhällets förtroende för det uppdraget. Jag och regeringen har varit tydliga med att vi ska bekämpa bristande likvärdighet och att regeringen anser att oseriösa och olämpliga aktörer inte ska få förekomma inom skolväsendet. Därför arbetar vi nu hårt med en helrenovering av det svenska friskolesystemet.
Finansieringen av dagens skolsystem har stora brister. Elever får olika förutsättningar beroende på var de bor eller vilken skola de valt. Det finns också ett tydligt behov av att ändra regleringen när det gäller hur resurser ska tilldelas fristående skolor. Kommunala och fristående skolor har olika ansvar, och det behöver speglas i resursfördelningen. Regeringen har därför tillsatt Utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet (U 2023:05) som ska föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm.
Det ska inte heller vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten, exempelvis genom att anställa obehöriga lärare eller att inte ge eleverna det stöd och den undervisning som de har rätt till. Utredningen om vinst i skolan (U 2022:08) har bland annat i uppdrag att föreslå en utvidgad ägar- och ledningsprövning, vissa vinstutdelningsförbud eller annan vinstutdelningsbegränsning och skärpta sanktioner.
Dessutom har utredningen i uppdrag att föreslå hur ett krav kan utformas på ny ansökan om godkännande när en huvudman helt eller till väsentlig del byter ägare, ändrar eller flyttar sin redan godkända verksamhet. Utredningen ska även lämna förslag som innebär att kommuner obligatoriskt ska yttra sig över en ansökan om att få etablera en fristående skola.
Sammantaget har utredarna omfattande uppdrag i linje med regeringens tydliga ambition att reformera det svenska friskolesystemet. Alla barn förtjänar en bra start i livet.
Anf. 18 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Den här interpellationen tar bland annat sin utgångspunkt i min hemkommun och hur kommunledningen i Haninge, som består av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna, vill lägga ned den kommunala Nakterhusskolan för att låta en enskild skolkoncern ta över och göra en riktigt lönsam affär på elevernas bekostnad.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Nakterhusskolan är en kommunal skola med ungefär 400 elever. Den är mycket omtyckt av elever och personal. Samtliga elever i årskurs 6 lämnade förra året med godkända betyg i alla ämnen. Skolan har en hög andel behöriga lärare och låg personalomsättning.
Under januari i år kallas grundskolenämnden i Haninge plötsligt till ett extra sammanträde. Förslaget till beslut är att nämnden ska besluta om att vara positiv till att lägga ned den väl fungerande Nakterhusskolan. Ingen förklaring ges till varför majoriteten vill lägga ned Nakterhusskolan. Ingen förklaring ges ens till varför det har kallats till ett extra insatt möte, trots upprepade frågor på själva mötet.
I kommunfullmäktige säger dock Sverigedemokraternas företrädare i talarstolen, och detta är ett citat: Detta beslut handlar om att rätta till en gammal orättvisa, och ge Raoul Wallenbergskolan den möjlighet de från början skulle ha haft.
Beslutet handlar alltså inte om att göra någonting som är positivt för eleverna utan om att kompensera skolkoncernen Raoul Wallenberg för att de inte fick driva skolan för några år sedan, vilket i sin tur berodde på att Skolinspektionen då sa nej till deras ansökan.
Det riktigt upprörande i den här historien är förstås hur det drabbar eleverna. Men det sticker verkligen också i ögonen hur en skolkoncern tycks ha gynnats framför andra möjliga intressenter. Beslutet hastas igenom på extra möten så kort inpå deadline hos Skolinspektionen att andra skolkoncerner, som inte har gjort samma förberedelser som just den här skolan har gjort, inte har en chans att ansöka. På så sätt slipper Raoul Wallenbergskolan konkurrens från andra aktörer om att få ta över skollokalerna när kommunen lägger ned.
Föräldrarna kan lätt räkna upp skäl till att vara emot att Nakterhusskolan ska läggas ned. Alla elever på skolan förlorar ju sin skolplacering och måste göra ett nytt skolval. De vet alltså inte vilken skola de ska gå i framöver. Klasserna splittras. Eleverna riskerar att förlora klasskompisar, lärare och fritidspedagoger.
All personal på Nakterhusskolan blir av med sitt jobb. Vissa blir omplacerade i andra delar av kommunen och så vidare. Dessutom är Raoul Wallenbergskolan ett aktiebolag. De behöver alltså gå med vinst, och mindre resurser kommer därför att gå till eleverna.
Nakterhusskolan har betydligt bättre resultat och nöjdhet än Raoul Wallenbergskolan, men i praktiken blir eleverna tvungna att välja just den här skolan eftersom de andra skolorna i närområdet redan är fulla.
Mitt i allt detta påstås dessutom kommunstyrelsens ordförande i Haninge ha sagt till enskilda föräldrar att just deras barn kommer att få en plats på den nya skolan.
Jag menar att den här typen av problem kommer att fortgå så länge vi har vinstdrivande skolor i landet. Skolministern vill däremot till varje pris rädda kvar vinstdrivande skolor, och därför ligger ett särskilt ansvar på henne och hennes regering att sådana här situationer inte ska kunna uppstå.
Jag vill ställa två frågor. Regeringen säger sig jobba med nya, skärpta regler. Kommer dessa regler att kunna garantera att inget liknande kan hända igen, eller kommer det även fortsättningsvis att vara så att kommunala skolor kan läggas ned för att underlätta för lönsamma affärer för enskilda aktörer?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Kan kommuner ställa krav på att vissa elever ska få plats på fristående skolor?
Anf. 19 Anna Vikström (S)
Fru talman! Jag tackar för att jag får vara med i debatten och för svaret från statsrådet.
Den här interpellationsdebatten får mig att associera till Sollentuna, där jag var gruppledare i barn- och ungdomsnämnden i tio år. Det som hände där fick långsiktiga konsekvenser för kommunen.
Den borgerliga majoriteten sa under min tid i nämnden ja till i stort sett alla ansökningar av nya friskolor. Det blev ganska snart en överetablering, och ett antal – inte så få – kommunala skolor stängde. Sollentunas borgerliga majoritet sålde också, med mycket förmånliga lån, två grundskolor till privatpersoner som bildat företag. Kommunen gick in med ett lån som köparen skulle betala av under 15 år och där de första fem åren var amorteringsfria. I en dom i kammarrätten fälldes kommunen då rätten ansåg att betalningsvillkoren hade utformats som ett individuellt riktat stöd till respektive köpare.
En av de skolor som såldes av kommunen köptes senare, för några år sedan, av en norsk skolkoncern och förvandlades då – över sommaren, faktiskt – till en internationell skola. Detta skedde utan Skolinspektionens tillstånd och utan att föräldrarna informerades. Krisen var ett faktum: Elever hoppade av, föräldrar protesterade och Skolinspektionen riktade skarp kritik. Till slut gav denna skolföretagare upp, men en annan skolkoncern tog över. Skolor ska inte kunna köpas och säljas på det här sättet. Det är mycket riskabelt, särskilt för eleverna. I det här fallet fick eleverna efter sommaruppehållet uppleva att alla lärare pratade engelska.
Sollentuna och andra kommuner använde termen ”avknoppning” när verksamheter helt enkelt gavs bort eller såldes för symboliska summor till företag, med inventarier och allt. Senare överklagades flera avknoppningar i domstol, och andra kommuner blev fällda bland annat för att ha sålt skolorna för billigt eller gynnat enskilda personer och företag. Avknoppningar fick dåligt rykte och minskade eller upphörde.
I denna interpellation till statsrådet är det inte en försäljning som är aktuell, men i likhet med tidigare processer handlar det om att en politisk majoritet ser till att en tidigare kommunalt driven skolverksamhet övergår till att drivas av en privat friskoleägare, indirekt eller direkt. Det är alltså samma mål, men metoderna är lite olika – och ifrågasatta. Frågan är om det är olagligt, som tidigare avknoppningar visade sig vara.
Vad jag vet är att konsekvenserna av marknadskrafterna i skolan på lång sikt har visat sig vara att Sollentuna mer eller mindre förlorat kontrollen över tre olika områden som rör skolan. Det första är skolans organisation, det andra är ekonomin och det tredje är att kommunens demokratiskt valda politiker har stora svårigheter att påverka skolsegregationen. Detta framgår i en ny rapport som heter Vad hände när marknadskrafterna fick styra skolan i Sollentuna? och som är skriven av Sten Svensson för Nätverket för en likvärdig skola tillsammans med Sollentunas Föräldranätverk.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 20 Eva Lindh (S)
Fru talman! Jag tackar Åsa Westlund och Anna Vikström som så tydligt visar konsekvenserna av det system vi har i dag. Jag tackar även statsrådet för det svar som har avgivits.
Jag bad att få vara med i debatten, inte för att jag har mer kunskaper om de exempel som Åsa och Anna lyfter utan för att det här är en fråga som verkligen besjälar mig. Skälet är att jag under många år har jobbat i skolan som skolkurator och som utbildningspolitiker och att jag har sett konsekvenserna av den marknadsskola som vi har i Sverige i dag.
När jag kom tillbaka efter att ha varit borta från skolans värld ett tag var det en kollega till mig som sa: Hur lång tid ska det ta för politiken att förstå och se de konsekvenser som det här systemet har för svensk skola? Det frågar jag faktiskt mig själv också, för det här är ju inget nytt. De exempel som Åsa Westlund och Anna Vikström tar upp är bedrövliga och sorgliga, men de är inte nya. Vi har sett dem år efter år.
Vi ser att segregationen och skillnaderna i kunskaper ökar i Sverige. Vi ser det på de elever som kommer tillbaka till skolan efter att ha varit i en fristående skola och som inte har fått de kunskaper man kan begära av svensk skola. Vi ser det på hur pengar dräneras via vinster. Men vi ser det faktiskt också i form av konsekvenser av att en fristående skola etableras i en kommun. Jag har sett det när fristående skolor har öppnat och kanske tagit elever från årskurs 5 eller 6, vilket har halverat klasser. Det har inneburit att man måste slå ihop klasser eller göra dramatiska förändringar som på inget sätt är bra för de elever som är kvar.
Marknadsskolan är alltså inte bra för eleverna, som inte får kunskap. Det är inte så att alla fristående skolor är dåliga – en del fungerar. Men många gör det inte, eftersom vinstjakten dränerar resurser från skolan. Det påverkar dock även eleverna i de kommunala skolorna genom att resurser försvinner. Förutsättningarna för att driva en bra skola försvinner. Därför undrar jag: Hur lång tid ska det ta för den här regeringen och Sverigedemokraterna att på allvar göra riktiga förändringar av systemet som gör att eleverna återigen får den utbildning de faktiskt har rätt till?
Statsrådet ger som svar till Åsa Westlund att man gör en helrenovering. Jag undrar på vilket sätt statsrådet menar att de förslag man har skulle innebära en helrenovering. Skulle förslagen innebära att vinstjakten slutar? Skulle de innebära att kommunerna faktiskt på allvar får möjlighet att själva bestämma över organiseringen? Kommunerna ser ju vad som är möjligt och vad som ger bäst förutsättningar för en bra skola – en bra utbildning – för alla deras elever.
(Applåder)
Anf. 21 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Jag kan naturligtvis inte kommentera de enskilda fall som bland andra Åsa Westlund lyfter fram, men jag skulle vilja ge några generella kommentarer.
Det finns i dag inbyggda fel i friskolesystemet. Det har funnits en naivitet när det gäller friskolorna. Tidigare har de här diskussionerna ofta handlat enbart om avarterna, alltså de friskolor som inte sköter sig eller som har bedrivit direkt olaglig verksamhet, men vi är fler och fler som kommer till insikt om att även drivkrafterna i sig utgör ett problem och att vi måste ändra på dem. Det är det som bland annat den stora friskoleutredningen jobbar med. Det ska inte längre vara möjligt att tjäna pengar genom att dra ned på kvaliteten, till exempel att anställa obehöriga lärare, dra ned på skolböcker eller inte ge eleverna den undervisningstid de faktiskt har rätt till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Med det sagt är det också viktigt att se att vi har en väldigt avreglerad skola i Sverige. Kommunaliseringen av svensk skola var ett stort misstag, anser jag som liberal. Vi har ett system som ger både friskolor och kommuner alldeles för stor frihet när det gäller skolan.
Jag tycker att man ska veta vad en skola är när man kliver in genom skolans portar. I dag är det enorma skillnader både när det gäller hur mycket pengar kommunerna satsar på sina skolor och när det gäller hur man använder pengarna. Vi har inte en likvärdig skola i dag, och det måste vi ändra på. Det innebär att vi måste reglera mycket mer av vad en skola faktiskt är. Det handlar om lärarnas undervisningstid, planeringstid och för- och efterarbete. Det handlar om storlek på klasser och att det ska finnas särskilt stöd. Man ska inte bara kunna lämna elever i behov av särskilt stöd i skolan utan detta under lång tid.
Det behöver göras mycket på den här fronten, och en stor och viktig pusselbit är att göra stora förändringar på friskoleområdet. Men det handlar också om att se över hela finansieringen av både friskolorna och de kommunala skolorna.
Anf. 22 Åsa Westlund (S)
Fru talman! Jag välkomnar att skolministern säger att det är drivkrafterna i sig som är problemet. Min följdfråga till skolministern blir såklart: Kommer regeringen att förbjuda vinst som drivkraft och till exempel förbjuda aktiebolag? Annars kommer man ju inte till rätta med det som skolministern själv säger är problemet, nämligen drivkrafterna.
Jag hade också två specifika frågor. Avser statsrådet att ta några generella initiativ för att förhindra att driften av väl fungerande kommunala skolor de facto överlåts till enskilda skolkoncerner utan konkurrens? Detta är välkänd materia. Flera här inne har varit inne på att vi har haft ett system med avknoppningar. Skolministern är väl bekant med detta. Hon avknoppade själv 18 förskolor i Stockholms stad, något som sedan bedömdes strida mot kommunallagen.
Det här är en ny variant, men besluten innebär de facto exakt samma sak. Kommunal välfungerande verksamhet läggs ned – eller i själva verket ges den bort till en privat aktör som kan tjäna grova pengar, fru talman, på detta. Vi har i grunden en reglering i Sverige som ska förhindra korruption och värna konkurrens mellan företag. Den är EU-rättslig, och det är upp till Sverige att leva upp till den.
Min fråga är: Avser statsrådet att ta initiativ för att förhindra att driften av väl fungerande kommunala skolor de facto överlåts till specifika enskilda vinstdrivande aktörer, så som just nu sker i Haninge kommun? Jag förstår att statsrådet inte kan kommentera just detta, men min fråga är principiell. Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att förhindra den här typen av beslut framöver?
Jag skulle önska att skolministern svarar tydligt på den här frågan så att det blir tydligt även för dem som leder kommuner och som tror att de kan göra lite hur som helst: Kan kommuner ställa krav på fristående skolor att anställa viss personal eller anta vissa elever när de öppnar i kommunen? Eller är det någonting som aktörerna bestämmer själva, givetvis utifrån de lagar och regler som gäller om antidiskriminering och så vidare? Kan kommunen ställa krav på vilken personal som ska anställas eller vilka elever som ska antas vid en fristående skola?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag har ännu en fråga. Tiden går, som flera av talarna här har varit inne på, och dagens elever går i skolan här och nu. Jag tänkte ta upp ett fall i Österåker, där man brottas med en nyetablering av Engelska skolan som har gjort att den kommunala skolan måste dra ned. Speciallärare sägs upp, halvklasser försvinner och stödet till alla elever som behöver det i den kommunala skolan blir allt sämre därför att kommunen hela tiden måste betala en överkompensation till fristående skolor.
Skolministern hade kunnat stoppa detta från dag ett. Innan S-regeringen lämnade över regeringsmakten röstade majoriteten i den här riksdagen, inklusive skolministerns parti, nej till ett förslag om att kommuner ska kunna dra av för de merkostnader de har för att driva skolor när de ersätter fristående skolor. Det förslaget finns fortfarande; det är färdigt. Skolministern kan vilken dag som helst lägga fram det, och ändå gör hon inte det. Det leder till att de elever som går i skolan här och nu, bland annat i Österåker, får allt sämre stöd.
Fru talman! Jag vill fråga skolministern: Varför gör hon ingenting här och nu åt situationen?
(Applåder)
Anf. 23 Anna Vikström (S)
Fru talman! Vi borde lära av tidigare misstag och de långsiktiga konsekvenserna av dessa. Med ”vi” menar jag då i första hand regeringen.
Det är därför jag lyfter upp exemplet Sollentuna, som var tidigt ute. Det första området med bristande kontroll var ekonomin. Kommunen har nu 1 300 tomma skolplatser och hade länge cirka 1 000 tomma platser. De ekonomiska konsekvenserna är enorma. Man beräknar kostnaden för tomma platser till 20 miljoner kronor per år. Samtidigt driver skolpengssystemet fram större klasser, lägre lärartäthet, mindre stöd, som Eva Lindh pratade om, och försämrad arbetsmiljö för både elever och lärare.
Bristen på kontroll över organisationen illustreras av den norska skolkoncernens etablering. Ett annat exempel är att Skolinspektionen sa ja till ytterligare en fristående skola med internationell inriktning trots att det redan fanns fem sådana skolor i kommunen. Det spelade ingen roll att kommunen den här gången faktiskt sa nej i sitt yttrande. Den lokala politiska demokratins åsikter vägde lätt.
Det tredje området med bristande kontroll handlar om att kommunens demokratiskt valda politiker har stora svårigheter att påverka skolsegregationen. Trots att vi har skolval sorterar marknadskrafterna effektivt eleverna till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomiska styrka. Det gäller både fristående och kommunala skolor, och detta är väldigt tydligt i Sollentuna.
Händelseutvecklingen i Sollentuna borde vara en varningssignal för hela Sverige. Det är därför väldigt viktigt att de frågor som Åsa Westlund har ställt får svar och att det vidtas åtgärder för att ta itu med detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
(Applåder)
Anf. 24 Eva Lindh (S)
Fru talman! Jag välkomnar, liksom Åsa Westlund, att statsrådet ändå säger att det är drivkrafterna som är problemet.
Efter 30 år med marknadsskolan borde vi alla se konsekvenserna. Bland andra OECD varnade trots allt för konsekvenserna av reformen redan när den genomfördes och ville att man skulle ställa krav på uppföljning eller utvärdering. Men inte något av detta gjordes.
Det här drabbar elever här och nu. Det drabbar personal i skolan här och nu. Det kan inte vara så att företags vinstintressen får gå före elevernas rätt till en bra utbildning och till en jämlik och rättvis skola – en sådan skola som vi borde ha i Sverige.
Åsa Westlund och Anna Vikström har tagit upp flera exempel, och i Östergötland ser vi också väldigt tydliga exempel. Jag ser dem tydligt inte bara i mitt dagliga värv som skolkurator och i kontakter med kollegor på andra skolor utan också som utbildningspolitiker.
Det är märkligt att många har haft ideologiska skygglappar så länge när de ser att skolan försämras och att skolor tvingas dra ned på resurser och personal på grund av marknadsskolan.
Jag undrar precis som Åsa Westlund: Tills helrenoveringen är gjord, på vilket sätt kommer man att underlätta för att få bort de värsta avarterna av marknadsskolan?
(Applåder)
Anf. 25 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Vi agerar nu för att få bort de osunda drivkrafterna i det svenska skolsystemet. Bland annat kommer ett vinststopp att införas inte bara för nya skolor och skolor med brister utan också för alla de skolor som vill ta del av statsbidrag för att höja kvaliteten i skolan. Dessutom ska skolpengen inte gå till något annat än till utbildning. Detta är givetvis viktigt, men det är bara en del av det hela.
Den andra delen rör finansieringen, där ett problem i dag är att friskolor får betalt för uppgifter de faktiskt inte har. Detta måste vi också göra något åt, och därför är utredningen om en nationell skolpengsnorm viktig. Den är också viktig för alla elever som går i kommunala skolor i kommuner som inte satsar på skolan. Detta att det skiljer 70 000 kronor per elev och år mellan den kommun som satsar mest och den kommun som satsar minst är inte anständigt. Det måste vi göra något åt.
Därför jobbar regeringen också med att återreglera svensk skola. Vi har till exempel sett till att elever ska ha rätt till läroböcker. Den utredningen gjordes under den socialdemokratiska regeringen, men samma regering gjorde absolut inget för att förverkliga utredningens förslag. Vi ser också till att Sverige får bemannade skolbibliotek, och vi satsar på läroböcker, fler utbildade speciallärare, mindre undervisningsgrupper och skolsociala team. Allt detta är ett sätt att återreglera svensk skola eftersom en del kommuner faktiskt har misslyckats.
Jag är den första att säga att vi också måste göra något åt friskolesystemet och de avarter som finns. Åsa Westlund ställde en fråga om lärare som jag inte riktigt förstod, men vi kan återkomma till den. När det gäller elever finns det en lagstiftning som säger att friskolor antingen kan ha kösystem eller närhetsprincip. Jag förutsätter att alla friskolor i Sverige använder sig av dessa principer och följer lagstiftningen på detta område, för det är otroligt viktigt.
Anf. 26 Åsa Westlund (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Jag noterar svaret, som jag tolkar som ett nej. Regeringen kommer inte att gå till botten med drivkrafterna i de vinstdrivande bolag som driver skolor, vilket också regeringen menar leder till negativa konsekvenser, utan man kommer att fortsätta att tillåta vinst som drivkraft och till exempel inte förbjuda aktiebolag framöver.
Den fråga skolministern hade svårt att uppfatta gällde om en kommun kan bestämma att exakt dessa elever som går i en kommunal skola som kommunen vill lägga ned ska få plats om det öppnar en ny privat skola oavsett var dessa elever bor eller vilka köer de står i. Jag tolkar skolministern som att detta inte är möjligt utan att det är reglerna i dagens lagstiftning om vilka elever som ska antas som gäller, inte det som ordföranden i kommunstyrelsen i Haninge anger.
Jag fick heller inget svar på vilka åtgärder skolministern avser att vidta för att förhindra att den typ av övertagande som bara gynnar enskilda intressen och inte eleverna ska kunna äga rum framöver. Jag beklagar det eftersom jag anser att det är en uppgift för Sveriges regering att se till att de regler som bottnar i EU-lagstiftning om antikorruption och konkurrens följs. Jag hoppas att skolministern tar detta vidare och funderar ett varv till på om hon kan göra något för att förhindra denna typ av situationer, också för att elever inte ska drabbas på det sätt som just nu sker i Haninge.
Jag noterar också att de elever som började skolan samma dag som skolministern tillträdde kommer att gå i femman eller sexan när skolministerns skärpningar av reglerna för friskolorna träder i kraft – detta trots att hon sedan dag ett har haft möjlighet att göra något åt det här.
(Applåder)
Anf. 27 Statsrådet Lotta Edholm (L)
Fru talman! Det vi nu gör är en helrenovering av det svenska friskolesystemet, både genom utredningen om friskolan och genom utredningen om nationell skolpengsnorm. Grundlagen slår fast hur detta ska gå till. Det måste utredas, remitteras, skrivas lagrådsremisser och en proposition, och sedan måste riksdagen rösta. Det tar lite tid, och jag är den första att beklaga att det är så.
Det handlar givetvis också om att reglera svensk skola mer. Jag tar med mig frågeställningen, men i Sverige har vi kommunalt självstyre. Socialdemokraterna är ansvariga för att skolan en gång kommunaliserades. Mitt parti var emot det, och vi tycker fortfarande att skolan borde vara statlig, precis som den är i många andra länder. Vi har dock inte majoritet för det, även om jag tror att ganska många även inom oppositionen tycker att vi behöver reglera svensk skola betydligt mer.
Nästa vecka tar jag emot en utredning om nya läroplaner, och jag har just tagit emot en utredning om ett nytt betygssystem, som i praktiken gör dagens betygsinflation omöjlig. Betygsinflationen är också en stor avart, och den finns både i kommunala och fristående skolor.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag är övertygad om att återreglering av svensk skola är den rätta vägen att gå så att man vet vad en skola är när man kliver in genom portarna.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.