Betänkande 2024/25:UbU8
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar till exempel om deltagande i förskola, kvalitet och likvärdighet i förskolan samt personalkategorier och kompetens i förskolan.
Utskottet hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Debatt om förslag 2024/25:UbU8
Fru talman! Vi har nu att debattera förskolan, och det är ett fyrtiotal yrkanden som omhändertas i betänkande UbU8. Jag vill inleda med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Fru talman! Det är i förskolan – tidigare sa man dagis – som det livslånga lärandet tar sin början. För många barn är förskolan den första institution de möter, den första kontakten med samhället utanför hemmet. Här ges barn möjlighet att växa som individer och utvecklas socialt i gemenskap med andra. Förskolan lägger grunden för en trygg och framgångsrik skolstart, och den är avgörande för att alla barn ska få så goda förutsättningar som möjligt i livet.
Svensk skola befinner sig i kris. Pisamätningen från 2022 visar på en dramatisk nedgång i kunskapsnivåerna, särskilt inom läsning och matematik. Det är det största tappet på decennier. Samtidigt dominerar skärmar många barns fritid och har tillåtits ta allt större plats även i förskolan, precis som i skolan. Barn läser och leker mindre medan skärmtiden ökar.
Forskningen är tydlig. För mycket skärmtid påverkar barns mående och inlärning negativt. Därför behöver vi en förändring. Regeringen har vidtagit åtgärder för att minska skärmtiden i både skola och förskola. En viktig del i detta är det riktade statsbidrag som gör det möjligt att köpa in mer fack- och skönlitteratur samtidigt som utbildningen i huvudsak ska vara skärmfri. Språkutveckling och läsförståelse måste stärkas från tidig ålder, och vi ska ge barnen bättre förutsättningar för att bli trygga, kunskapstörstande individer genom hela livet.
Fru talman! Förskolan har även en central roll i att bryta det utanförskap som har bitit sig fast i delar av vårt land. För många barn innebär förskolan en chans att få nya vänner och uppleva andra miljöer, att få ett bredare perspektiv på samhället. För nyanlända barn är förskolan en nyckel till att lära sig svenska språket i en pedagogisk och stimulerande miljö.
Samtidigt vet vi att förskolan inte når alla. Trots att Sverige internationellt sett har en hög andel barn i förskolan – totalt nästan 90 procent – är deltagandet betydligt lägre bland barn med utrikes födda föräldrar och barn i socioekonomiskt utsatta områden. Sedan 2023 råder ett lagkrav för kommunerna att aktivt söka upp de treåringar som ännu inte är inskrivna i förskolan och informera föräldrarna om vikten av förskolegång. Många nyanlända föräldrar känner inte heller till hur det svenska välfärdssystemet fungerar – det är fullt naturligt om man inte har varit här särskilt länge – eller är osäkra på vad förskolan innebär. Här har kommunerna en viktig roll att spela.
Förskolans uppdrag är dock större än så. Den kan vara avgörande exempelvis för barn som lever under hedersförtryck, där familjens eller klanens normer styr livet in i minsta detalj. För dessa barn är förskolan ofta en av få platser där de får uppleva en friare tillvaro och ges möjlighet att utvecklas på egna villkor. Genom att stärka förskolans roll i att främja det svenska språket och grundläggande demokratiska värderingar kan vi bryta destruktiva mönster och ge fler barn chansen till en ljusare framtid.
Fru talman! Kvaliteten är avgörande. Barn i de yngre åldrarna är oerhört mottagliga, receptiva, för kunskap och intryck. Därför måste vi satsa på utbildade förskollärare, en allsidig undervisning som kombinerar pedagogik med lek och rörelse och en verksamhet där språket står i centrum.
För att säkerställa hög kvalitet i förskolan tillsatte regeringen en utredning om att höja kraven på lärar- och förskollärarutbildningarna, vars betänkande kom för några månader sedan. Utredaren har föreslagit att blivande förskollärare ska ha minst D i svenska för att antas på den utbildningen. Det här hanteras nu i Regeringskansliet på sedvanligt sätt så att det ska komma lagförslag framöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
För mig är det självklart att framtidens förskollärare måste ha den språkliga kompetens som krävs för att ge barnen en bra start.
Fru talman! Att investera i förskolan är att investera i framtiden. Den svenska förskolan är och ska förbli en plats där alla barn oavsett bakgrund får möjlighet att växa, lära och utvecklas. Genom att stärka förskolans roll i att bryta utanförskapet och höja kunskapsnivåerna i svensk skola tar vi viktiga steg mot en bättre framtid för Sverige.
(Applåder)
Fru talman! Fredrik Malm oroar sig över barns användning av sociala medier. Det tror jag att många som är föräldrar oroar sig över, särskilt när det gäller små barn.
Det här är ju någonting som har hänt sedan vi själva var unga. Vi har inte så mycket av referensramar. Men jag skulle vilja veta lite om vad Fredrik Malm har för faktisk kunskap om hur man jobbar med digitala läromedel i förskolan. Det är nämligen något helt annat. Kanske kan jag också få en redogörelse av de för- och nackdelar som Fredrik Malm ser med det arbetet.
Fru talman! Min enkla uppfattning är att man inte ska använda sig av digitala läromedel i de allra yngsta åldrarna i förskolan. Forskningen visar tydligt vilka negativa konsekvenser det har. Det är möjligt att Miljöpartiet har en annan uppfattning, men hos våra barn och unga i Sverige ser vi i dag en tydlig nedgång i koncentrationsförmåga, i sömn, i hur mycket man rör på sig och så vidare.
Det här är en av de absolut viktigaste frågorna, skulle jag säga, både specifikt för skolsektorn och för Sverige som nation på ett brett sätt. Det är en utmaning för svensk folkhälsa, och vi tar verkligen detta på absolut största allvar.
Det är också så utbrett i dag. För ett antal år sedan vet jag att man hade särskilda subventioner för att olika grupper i samhället skulle kunna ha en dator hemma och så vidare. I dag har vartenda hushåll tillgång till skärmar, mobiltelefoner och allt vad det är, så jag ser inte riktigt varför just förskolan också ska ägna stor del eller del av sin verksamhet åt detta. Snarare handlar det om att svensk skola ska vara kompensatorisk och kunna bidra till att ge andra intryck och nya möjligheter och perspektiv för barn och ungdomar.
Fru talman! Jag konstaterar att Fredrik Malm inte redogjorde för några för- och nackdelar när det gäller läromedel men väl en del som är problematiskt när det gäller fritidsanvändning, till exempel för mycket skärmar eller skrollande.
Det är mycket riktigt så att förskolan och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. När man refererar till att det finns skärmar, mobiler och datorer hemma hos människor spär man på olikvärdigheten, för det betyder att i en familj där föräldrarna har kunskapen och förmågan att vägleda i fråga om skärmanvändning både för nöje och med pedagogiska hjälpmedel får barnen bra kunskaper om de här verktygen. Men i familjer där föräldrarna inte har den kunskapen får inte heller barnen den kunskapen, och i Liberalernas Sverige förbjuds förskolan att kompensera för detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Jag vet också att Liberalerna känner mycket starkt för språkutveckling, det svenska språket och att alla barn och unga ska tillägna sig det svenska språket.
Barn som växer upp i Sverige kan ha föräldrar som talar många olika språk. Svenska kanske inte är ett av dem, eller det kan vara en i familjen som talar svenska. Det kan se väldigt olika ut av väldigt många olika skäl.
Här finns det till exempel pedagogiska verktyg för att jobba med översättningar så att alla barn i en förskolegrupp inkluderas i undervisningen och verkligen stärker sin språkliga förmåga. Det finns en hel del forskning även om detta. Man behöver om man ska analysera ett forskningsläge ta in bredden av det. Framför allt behöver man hålla sig borta från de kategoriska och svartvita delarna av färgskalan och använda sig mer av bredare penseldrag.
Jag skulle ändå vilja höra fler exempel på för- och nackdelar med digitala lärverktyg.
Fru talman! Breda penseldrag, säger Camilla Hansén från Miljöpartiet. Snarare var det ett brett dråpslag Miljöpartiet åsamkade svensk förskola när man för sju år sedan drev igenom en läroplan med målsättningen att inleda digitalisering för barn redan vid ett års ålder. Det är ju då många börjar i förskolan.
Vi vänder nu den här politiken. Vi ser inte att det är en målsättning att barn från ett års ålder ska sitta med Ipad i förskolan. När de några år senare ska knäcka läskoden och lära sig skriva pekar forskningen på att det görs bäst med penna och papper. Sedan är det såklart jättestor skillnad mellan en ett- eller tvååring och en fem- eller sexåring.
Det är inte heller så att allting är svart eller vitt – förutom möjligen i Miljöpartiets värld, där man omfamnar digitalisering i väldigt unga åldrar. Men jag ser inte det som en väg framåt för Sverige.
Tvärtom, fru talman, skulle jag säga att vi från Liberalernas och regeringsunderlagets sida – och även, tycker jag, från flera andra partiers sida – tar de här larmsignalerna på rätt stort allvar.
Om vi går lite högre upp i åldrarna ser vi till exempel att flickor i 12 och 13-årsåldern i dag sover i genomsnitt ungefär en timme mindre än tidigare.
Det finns även studier som visar på att barn vid ett års ålder i dag kan tillbringa flera timmar per dag framför Youtube därför att föräldrarna är stressade och det är ett sätt att hantera vardagspusslet att sätta en padda framför barnen när man gör andra saker. Men det är ingen bra samhällsutveckling. Det går ut över nyfikenhet, det går ut över läsning, det går ut över rörelse, det går ut över sömn och det drabbar koncentrationen. I förlängningen blir vi skrollande individer utan riktig social kontakt med varandra.
(Applåder)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Fru talman! I går hade vi i utbildningsutskottet besök av Skolverket, som presenterade en lärarprognos för 2024–2038.
Man berättade att inom förskolan kommer det under denna tid att saknas 10 000 förskollärare. Samtidigt pratade man om att om folk inte slutade så mycket som de gör skulle det behövas färre. Om inte så många slutade skulle ungefär 5 000–6 000 förskollärare saknas.
Jag funderar lite över att Liberalerna ju styr utbildningsdepartementet. Jag är lite nyfiken på hur dialogen går mellan utskottsordföranden och departementet – som är hans partikamrater – när det gäller hur vi ska komma till rätta med bristen på förskollärare.
Jag funderar också på det ledamoten pratade om tidigare när det gäller att skärpa kraven i svenska på lärarutbildningen. Jag undrar om detta gäller förskollärarutbildningen också. Jag frågar som jag gör eftersom vi ofta pratar om lärarutbildning, men när man frågar är svaret att det gäller förskolan också – utan att det har sagts att det gäller förskolan.
När det pratas om skolformer, eller skolan, får man fråga om det gäller förskolan också, eller om det bara gäller grundskolan och de andra skolformerna. Det är därför jag vill fråga detta. Jag är nyfiken på hur dialogen om hur vi ska öka andelen förskollärare går.
Fru talman! Jag tycker att det är väldigt angelägna frågor Rose-Marie Carlsson lyfter fram. Vi har ett antal utmaningar på det här området. En utmaning är att människor som är utbildade för att arbeta i förskolan har sökt sig till andra jobb. Det är en utmaning att få fler av dem att komma tillbaka. Detta gäller hela skolsektorn och även andra yrkeskårer, som till exempel polisen. Av de personer som är utbildade för att arbeta i skolan i Sverige är det 48 000 som inte arbetar i skolan. Det motsvarar exempelvis hela invånarantalet i Österåkers kommun – alltså bara de människor som är utbildade för att arbeta i skolan men som inte gör det. Det är en utmaning.
En annan utmaning, fru talman, är att vi behöver fler förskollärare. Problemet är att förkunskaperna bland många av studenterna på de utbildningarna inte är på en nivå som gör att de kommer att klara att jobba med det specifika uppdraget om språkinlärning för de yngsta barnen i förskolan.
Utredaren föreslår att man ska höja kraven för att komma in på förskollärarutbildningen. Den bedömningen måste vägas mot att vi vill utbilda fler. Om vi höjer kraven kommer kanske färre in, men vi vet samtidigt att vi behöver fler. Jag ser inte att det är en lösning att sänka kraven för att komma in. Vi behöver snarare höja statusen på hela yrkeskategorin. Detta är en arbetsmiljöfråga och en lönefråga för kommunerna. En del går säkert att styra med statsbidrag för att höja kvaliteten.
Egentligen behöver vi åstadkomma ett antal åtgärder, men jag tror att höjda krav när det gäller betyget i svenska på förskollärarutbildningarna på sikt också kan leda till att man höjer statusen för hela yrket.
Fru talman! Jag har absolut ingenting emot att man höjer kraven i svenska för förskollärare. Det är oerhört viktigt eftersom många av barnen har den första kontakten med det svenska språket där. Det gör ju också att vi kommer att tappa förskollärare. Det blir en dipp. Andelen förskollärare ligger i dag på ungefär 43–45 procent. Jag var själv huvudman i många år innan jag kom in i riksdagen. Detta är någonting som alla kommuner jobbar aktivt med. Även om man får tillbaka en del personal är det precis som inom sjukvården, alltså att vårdpersonal slutar och börjar jobba med någonting annat. Det är olika faktorer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Det är även brist på utbildade barnskötare. Uppdraget i förskolan är mycket mer komplext i dag än det var för exempelvis tio år sedan. Man kan fråga sig om utbildningen hänger med. Den kan göra det till en del, och sedan får man väl arbeta som huvudman och på förskolan.
Kan ledamoten se att man kan behöva andra kompetenser i förskolan i dag eftersom uppdraget är mer komplext? Det kan till exempel vara andra pedagoger som har utbildning som musikpedagog eller dramapedagog, socionom eller något annat. Det skulle vara intressant att höra tankarna kring det.
Fru talman! Det är mycket positivt att vi i grund och botten gör samma analys av detta, Rose-Marie Carlsson och jag. Det tycker jag att man kan skönja i detta.
Det är inte bara så att vi behöver fler förskollärare och att det även är brist på barnskötare. Det finns också en problematik i att vi också har en förhållandevis stor kategori anställda i förskolan som inte har någon utbildning för detta. Det är problematiskt.
Ledamoten frågar om andra kompetenser, fru talman, och det är svårt för mig eller någon annan här i kammaren att i detalj ha synpunkter på exakt vilka moment som ska ingå i själva utbildningen. Det finns myndigheter för sådant.
I min värld har vi möjligen en större utmaning i svensk förskola i dag än tidigare eftersom vi har en större andel barn som till exempel inte har svenska som modersmål hemma. Detta skiljer sig från hur det var längre tillbaka i tiden. När det gäller frågan om pedagogik och lek är det väl samtidigt på något sätt ganska tidlösa saker det handlar om. Man ska bygga upp en förmåga att lära sig grundläggande kunskaper och en förmåga till social interaktion. Det ska också vara gott om tid till rörelse.
Jag ser egentligen inte varför uppdraget skulle vara så oerhört mycket mer komplicerat i dag än det var tidigare. Snarare ser jag framför mig, fru talman, att vi ska gå tillbaka mer till grunderna i förskolan – till exempel genom att fasa ut mycket av det digitala därifrån.
Avslutningsvis tror jag att man också ska vara medveten om att en rad av de förslag som finns från oppositionspartierna i det här betänkandet snarare handlar om att subventionera föräldrar i förskolan. Det är ju redan i hög grad subventionerat. Jag tror att man ska lägga större fokus på just att höja kvaliteten i förskolan. Jag tror att det är viktigare.
(Applåder)
Fru talman! Tack, Fredrik Malm, för inlägg och efterföljande diskussion! Jag skulle vilja börja med att säga att jag verkligen delar Fredrik Malms syn på språket, på språkets betydelse och på hur otroligt viktigt det är att höja statusen för förskolepedagoger. Det gäller såväl förskollärare som barnskötare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Däremot – och det här är ett resonemang, jag vet inte vad som är rätt och fel – tycker jag att det är intressant att regeringen vill ställa krav när det gäller lärarutbildningen till skolan. Det ska vara C i svenska, och när det gäller förskollärare ska det vara D. Jag menar att språket i förskolan nästan är viktigare, eftersom det är där man lägger basen. Jag förstår de praktiska problemen och utmaningarna här och nu, men jag undrar ändå hur Fredrik Malm ser på detta. Borde det inte egentligen vara samma krav? Det är den första saken.
Fredrik Malm lyfter fram att skärmar och den biten är en av de viktigaste frågorna. En annan väldigt avgörande fråga, som också har lyfts här, är dock bristen på pedagoger. Vi ser nu runt om i landet en paradox: Samtidigt som förskolor runt om i landet stängs och en del personal avskedas har vi brist på pedagoger. Hur ser Fredrik Malm på detta?
Fru talman! Tack, Anna Lasses, för väldigt relevanta frågor! Spontant kan jag tycka att det vore rimligt att ha samma krav på kunskaper i svenska för blivande förskollärare och blivande lärare. Utredaren har dock gjort bedömningen att alltför många inte skulle bli antagna till förskollärarutbildningen om man satte det kravet. Det är hela tiden en bedömning. Å ena sidan behöver vi utbilda personer, å andra sidan behöver vi höja kvaliteten på utbildningen. Utredaren har landat i de förslag han har lagt fram.
Vi får se framöver. Detta blir ju en produkt, som man säger i Regeringskansliet, som förhoppningsvis ska komma hit till riksdagen under året. På vanlig svenska heter det väl lagförslag.
Förlåt, fru talman, nu minns jag inte exakt vad den andra frågan gällde.
(ANNA LASSES (C): Det gällde att förskolor måste stängas och personal avskedas samtidigt som vi har stora grupper och brist på förskolepedagoger.)
Precis, men man kan fundera på en sak: Hur mycket ska det skilja i lön när man har läst en utbildning på universitet jämfört med om man inte har gjort det? Hur pass mycket ska ungdomar investera och låna för att få en utbildning och sedan kanske ett arbete, oftast i kommunal sektor eller hos en fristående aktör? Den lön de får motsvarar kanske inte den investering som de har gjort i sin utbildning. Detta är en fråga som jag tycker att man kan fundera över när det gäller att öka attraktiviteten och intresset för att bli förskollärare.
Därtill vill jag hänvisa till resonemanget i det tidigare replikskiftet. Det är ganska brett. Det handlar om det kommunala ansvaret, vad vi gör på riksnivå och mycket annat.
Fru talman! Jag hör att vi verkligen delar synen på språkets betydelse. Jag hoppas att Fredrik Malm och regeringen kommer att jobba för att statusen ska höjas så pass mycket att det blir rimligt att ha samma krav på svenska, oavsett om det handlar om skolan eller förskolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
En del av den andra frågan gällde att vi ser att förskolor stängs och personal avskedas samtidigt som det är personalbrist. Det är egentligen absurt, för i det här ögonblicket borde vi värna om de anställda vi har och dessutom passa på att minska barngruppernas storlek. Det var egentligen detta jag var ute efter. Är det verkligen okej att vi stänger och avskedar ute i landet samtidigt som vi har personalbrist och dessutom stora barngrupper?
Jag hoppas att det blev lite klarare nu.
Fru talman! Jag har för egen del inte stängt någon förskola och heller inte öppnat någon. Det handlar om kommunala beslut eller beslut av fristående huvudmän.
Vad vi ser demografiskt framöver i prognoserna är minskande barnkullar. Färre barn föds, för att uttrycka det så. Om jag får tänka lite fritt och högt, fru talman, kan det vara ganska klokt att skärpningar av kraven i förskollärarutbildningen görs i en situation där barnkullarnas storlek minskar, med tanke på att det kan bli något färre som utexamineras.
Avslutningsvis, när det gäller språket, fru talman, har vi en stor grupp barn i förskolan som inte har svenska som modersmål och där behovet av att lära sig svenska är stort. Det var den ena delen. Den andra delen handlar om de barn som inte har svenska som modersmål men som heller inte går i förskolan. Dem behöver vi nå på ett bättre sätt än hittills.
Det gjordes en förändring 2023, tror jag att det var, som arbetades fram av den nuvarande skolministern i hennes utredning och som innebär att kommuner ska erbjuda barn en plats från tre års ålder. Den kan man tacka nej till.
Man utreder även det vi kallar för språkförskola, som i praktiken innebär att förskolan görs obligatorisk för barn som inte har svenskan med sig och som heller inte förväntas få det genom hemmet därför att föräldrarna inte har lärt sig språket. Den pusselbiten tror jag är viktig totalt sett för att stärka språket bland svenska ungdomar.
Fru talman! Vi socialdemokrater står självfallet bakom alla våra motioner, men i denna debatt yrkar vi bifall endast till reservationerna 4 och 12.
Tiden går fort, och vi ska återigen debattera förskolan, som är det första steget i utbildningen och det livslånga lärandet. Vi har tidigare diskuterat och fastställt budgeten för utgiftsområde 16, där förskolan ingår.
Vi pratar ofta om tidiga insatser, men vad menar vi med det? Oftast handlar det om förskoleklass och uppåt. Samtidigt vet vi att satsningar väldigt tidigt, i detta fall redan i förskolan, har större effekt än satsningar senare. James Heckman, Nobelpristagare i ekonomi, visar med sin kurva, som har fått det passande namnet Heckmans kurva, betydelsen av satsningar i tidig ålder och hur det planar ut ju äldre barnen blir. Med andra ord: Ju tidigare man satsar, desto mer får man igen.
Som jag inledde med att säga är budgeten fastställd. I den socialdemokratiska budgeten, som tyvärr inte fick gehör, förstärkte vi förskolan med 330 miljoner kronor, och jag kommer att beskriva hur vi fördelar dessa pengar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Förskolan lägger grunden för det livslånga lärandet och är en självklar del av skolsystemet. Varje dag går drygt 500 000 barn till sin förskola – en förskola som bygger på kunskap, omsorg och lärande, en förskola som möter barnen där de är och låter barnen växa utifrån deras egna förutsättningar, en förskola som möter barnen med kompetent och utbildad personal. Barngruppernas storlek måste fortsätta att minska, och det måste bli mer attraktivt att arbeta i förskolan.
Även om barnantalet sjunker har andelen barn som är inskrivna i förskolan ökat, vilket är glädjande. Men man ska inte slå sig till ro bara för att andelen barn har ökat, utan det är oerhört viktigt att arbeta aktivt med att följa upp barnens närvaro i förskolan och att barnen verkligen deltar i verksamheten. Det har visat sig att hög närvaro i förskolan motverkar hög frånvaro i högstadiet. Samtidigt är det viktigt med kontinuitet i barngruppen, både för barnen och för pedagogernas planering.
För en del barn som börjar i förskolan kan det vara första gången de möter svenska språket. Det är inte ovanligt att de barn som har störst behov av träning och utveckling i svenska språket inte har den tillgång de behöver för språkträning.
Grundläggande är att personal själva behärskar svenska språket. För att motverka segregation och för att alla barn ska få en bra skolstart måste förskolans språkutvecklande arbete förstärkas, i synnerhet i förskolor i utsatta områden. Därför tillför vi 200 miljoner kronor för en särskild satsning på språkutveckling och höjd kvalitet i de 200 förskolor som behöver det mest.
Fru talman! Förskolan är avgörande för att de barn som inte talar svenska hemma ska ha goda möjligheter att lära sig språket. Därför vill vi införa språkkrav för pedagogisk personal i förskolan. Den personal som behöver det ska få utbildning för att klara språkkraven, och vi avsätter därför 80 miljoner kronor för att införa språkkrav och språklyft för personalen. Pengarna ska kunna användas till bland annat språktest och språkutvecklande insatser för både personal och verksamhet.
För att alla ska kunna jobba och ta de arbeten som finns kräver dagens arbetsmarknad tillgång till barnomsorg på obekväm arbetstid. För att kommuner ska stimuleras att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid kan de söka statsbidrag, och vi socialdemokrater höjer detta anslag med 50 miljoner kronor.
Skollagen betonar vikten av förskollärare, och läroplanen betonar arbetslagets samlade kompetens, där barnskötarna utgör en stor del. Vi vet att många saknar relevant utbildning, och därför tycker vi socialdemokrater att det ska införas ett förskolelyft, på samma sätt som Äldreomsorgslyftet infördes i äldreomsorgen.
När det gäller barnskötarna finns det en uppsjö av utbildningar. Även om det är huvudmannen som anställer och avgör vad som är relevant tycker vi socialdemokrater att det är dags att tillsätta en utredning för att se vad det skulle innebära om även barnskötare blir en skyddad yrkestitel, på samma sätt som för undersköterskor. Vi är alldeles övertygade om att det är ett bra sätt att öka kvaliteten och likvärdigheten i svensk förskola.
Fru talman! De senaste åren har förskolan påverkats av olika faktorer. Barnkonventionen har blivit svensk lag, fler barn deltar i förskolan, vilket är positivt, och vistelsetiderna blir allt längre samtidigt som förskolans språkutvecklande uppdrag när det gäller både svenska och andra modersmål har blivit mer komplext. Dessutom drivs allt fler förskolor i bolagsform.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Mot bakgrund av det ser vi ett stort behov av en förskolekommission. En sådan kommission borde få i uppdrag att göra en nulägesanalys samt ta fram förslag på hur man kan öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan i framtiden. Kommissionen skulle bestå av såväl forskare som profession och representanter från de fackliga organisationerna. Till den tycker vi också att det vore lämpligt att knyta en politisk referensgrupp.
Vi har tidigare här i kammaren beslutat om bemannade skolbibliotek. Men vi får inte glömma bort att det även är viktigt med bibliotek i förskolan. För många barn är det första gången de får bläddra i en bok och bekanta sig med bilder och bokstäver. Det är viktigt att förskolebiblioteken finns lätt tillgängliga för barnen som en naturlig del av en dag på förskolan. Jag vet att många förskolor även har kapprumsbibliotek där vårdnadshavarna uppmuntras att låna hem böcker att läsa tillsammans med sina barn.
I en orolig tid, då många barn upplever osäkerhet och förändring, ska förskolan vara en trygg plats där de kan känna sig sedda, hörda och värdefulla. Här skapas stabilitet, glädje och gemenskap – en grund som stärker barnen genom livet. Det ska vara en förskola som inte bara utbildar utan också ger trygghet och framtidstro.
(Applåder)
Fru talman! Den svenska förskolan har länge varit en förebild internationellt. Den har gett generationer av barn en god start i livet och möjliggjort för föräldrar att kombinera familjeliv med arbete. Men vi ser i dag utmaningar som det krävs både mod och handlingskraft för att ta tag i.
Förskolan har en avgörande roll i att lägga grunden för våra barns lärande och utveckling. Den är en viktig del av vårt utbildningssystem och bidrar till att ge barn trygghet, kunskap och sociala färdigheter som man bär med sig under hela sin skolgång och förhoppningsvis hela sitt liv.
Regeringen arbetar målmedvetet för att säkerställa att förskolan fortsätter att hålla en hög kvalitet, är tillgänglig och samtidigt har en stabil grund. Vi moderater och resten av regeringen anser att den svenska förskolan ska präglas av både kvalitet och valfrihet. Föräldrar ska kunna lita på att deras barn får en god start i livet, oavsett bakgrund och bostadsort.
Sverige har redan en stor andel barn som går i förskolan. Statistik från Skolverket visar att nästan 87 procent av alla barn mellan ett och fem år deltar i förskoleverksamhet. Det är en siffra som vittnar om förskolans starka ställning i vårt samhälle och vikten av att fortsätta arbeta för dess utveckling.
Regeringen har genomfört flera reformer för att stärka förskolan och öka deltagandet. Även den förra regeringens reform om den uppsökande verksamheten, som infördes 2023, är en viktig del i detta. Kommunerna har nu en skyldighet att aktivt informera om förskolans syfte och barnets rätt till en plats. Det gynnar särskilt barn med svag språkutveckling och de som behöver extra stöd för att komma in i skolsystemet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Fru talman! Svensk förskola är på väg åt rätt håll, men vi ser också utmaningar som det krävs både mod och handlingskraft för att våga bemöta. Låt mig vara tydlig. Regeringen tar dessa utmaningar på allra största allvar. Vi ser att vissa förskolor kämpar med stora barngrupper. Vi ser att det kan vara svårt att rekrytera utbildad personal. Och vi ser att språkutvecklingen hos vissa barn inte är tillräcklig när de börjar skolan. Det är den verklighet som vi måste förhålla oss till.
En av våra viktigaste reformer är införandet av obligatorisk språkförskola, som utreds just nu. Det handlar om att ge varje barn en ärlig chans att lyckas i den svenska skolan, oavsett vilket språk som talas i barnets hem. Vi vet att språket är nyckeln till integration och framgång i skolan. Därför inför vi nu ett systematiskt arbete med språkutveckling redan i förskolan.
Samtidigt satsar vi på personalens språkkunskaper. Skolverket har fått i uppdrag att förtydliga vilka kunskaper i svenska som personalen i förskolan bör ha.
Fru talman! För att säkra kvaliteten i förskolan krävs framför allt kompetent personal. Därför genomför regeringen nu den största kompetensreformen på förskoleområdet i modern tid. Kärnan i denna reform är det nationella professionsprogrammet, som startar den 1 september i år. Det är ingen symbolpolitisk förändring. Det är en grundläggande reform som kommer att höja statusen för hela förskolläraryrket.
Programmet bygger på tre grundpelare: tydliga karriärvägar genom kvalificerad meritering, kontinuerlig kompetensutveckling och förbättrade möjligheter till specialisering. Vi ger våra skickliga pedagoger chans att utvecklas i sin profession samtidigt som vi gör yrket mer attraktivt för helt nya talanger.
Men vi nöjer oss inte där. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att modernisera barnskötarutbildningen för att möta dagens krav. Vi satsar också särskilt på fortbildning inom språkutveckling, eftersom vi vet att språket är nyckeln till ett barns framgång. Detta är konkreta åtgärder som stärker kvaliteten i verksamheten här och nu.
Fru talman! Kvaliteten i förskolan är helt avgörande för barnens utveckling. För att ytterligare stärka förskolans kvalitet har regeringen även initierat en utredning om en likvärdig förskola av god kvalitet, inklusive språkförskola. Denna utredning, som tillsattes i november i fjol, syftar till att fastställa hur Sveriges förskolor kan få de bästa möjliga förutsättningarna att erbjuda en jämställd och högkvalitativ utbildning.
Utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet med obligatorisk språkförskola, som regeringen beslutade om förra året, har bland annat i uppdrag att utreda och föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av högsta kvalitet. Uppdraget, som ska redovisas senast den 18 december i år, innefattar en översyn av pedagogiska insatser, resurstilldelning och personalförsörjning.
Regeringen kommer också att arbeta för tydligare kvalitetskrav i förskolan, oavsett huvudman. Detta innebär skärpt tillsyn, ökad uppföljning och tydligare riktlinjer för att säkerställa att alla förskolor lever upp till de högt ställda förväntningar vi har på svensk förskola.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Fru talman! Avslutningsvis: Sveriges förskola står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi på den inslagna vägen med tydliga kvalitetskrav, satsningar på kompetens och fokus på språkutveckling eller så väljer vi oppositionens väg med mer av samma politik som har lett till de utmaningar vi har i dag.
Regeringen och Moderaterna väljer den första vägen. Vi väljer att ta ansvar för framtiden. Vi väljer att ge varje barn en ärlig chans att lyckas i livet. Det är det som är en ansvarsfull förskolepolitik.
Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Fru talman! Jag har en fråga till Johanna Rantsi och Moderaterna.
Sveriges Lärare kom nyligen med en rapport där man visar att sju av tio kommuner har haft en försämrad ekonomisk situation för skola och förskola. Tre av fyra kommuner, det vill säga 75 procent av kommunerna, anger att de har samma dystra prognos för 2025.
Samtidigt vet vi att den nuvarande regeringen, som Johanna Rantsi företräder, kraftigt har minskat anslagen till kommunerna sett till de behov och kostnadsökningar som finns. Sveriges Kommuner och Regioner har pratat om att det saknas många miljarder, vilket kommer att leda till nedskärningar ute i kommunerna. Bland annat förskolan kommer att drabbas. Lägg därtill att vi har världens mest extrema marknadsskolesystem, där riskkapitalbolag för ut miljarder efter miljarder från den svenska välfärden.
Vad leder detta till? Jo, det leder till det som vi fick höra om i utbildningsutskottet häromdagen: att den svåraste arbetsplatsen att locka personal till inom utbildningsväsendet just nu är förskolan.
När vi känner till alla dessa olika faktorer, hur kommer det sig då att Moderaterna tycker att det är viktigare att sänka skatten för mångmiljonärer och miljardärer, bland annat donatorer till Moderaternas egna valkampanjer, än att satsa på förskolan? Jag undrar hur man får detta att gå ihop.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Precis som ledamoten säger styrs förskolan av kommunerna. Vi har många kommuner runt om i vårt avlånga land. I de kommuner där Moderaterna är med och regerar ser vi till att sätta kärnverksamheten först. Det handlar om att ta ett kommunalt ansvar.
Vi tror på en förskola som kan stärka både barnen och dem som arbetar där. Men det handlar om att prioritera i en kommunal verksamhet. I min hemkommun prioriterar vi upp skolan, framför allt i kristider, som vi befinner oss i nu. Satsningarna på skolan, från småbarnsskolan upp till vuxenskolan, är stora och viktiga. Det gäller att se till att vi får fler i arbete.
Jag vet inte om ledamoten inte lyssnade när jag höll mitt anförande, men där presenterade jag de satsningar som vi gör på personal i förskolan. Vi satsar på vidareutbildning och specialisering för att öka kunskapen hos den personal som redan arbetar där. Ledamoten kanske får tänka om och fråga sina vänner ute i kommunerna hur de prioriterar skolan. Den moderata ledningen i vårt land prioriterar kärnverksamhet. Där är skolan en stor del.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Fru talman! Man skulle kunna tro att det är första april, men det är det ju inte. Moderaterna är med och styr i 60 procent av Sveriges kommuner. Ni behöver inte vara superduktiga på matte här inne, men låt oss göra en matematisk övning: Om Moderaterna styr i 60 procent av kommunerna och det är nedskärningar i 70 procent av kommunerna är det omöjligen så att Moderaterna är med och satsar på förskolan i de kommuner där de styr.
Då kan vi lägga det första april-skämtet bakom oss och gå vidare till att prata om hur Moderaterna är med och sänker skatten för mångmiljonärer och miljardärer. Man belånar den svenska statskassan och Sveriges skattebetalare för att göra detta. Samtidigt får vi utredningar, varav regeringen själv har beställt en del, där det sägs att bland annat förskolan är i kris. Vi ska vara stolta över den svenska förskolan men samtidigt erkänna att det finns enorma problem när det kommer till att behålla personalen inom förskolan och se till att personalen inte blir sjukskriven på grund av den fruktansvärda arbetsmiljö som råder på många håll.
Då undrar jag återigen, om vi nu kan lägga osanningarna åt sidan, om Moderaterna kan svara på den enkla frågan: Varför är det viktigare att sänka skatten för de personer som är Sveriges rikaste människor och som bland annat har donerat pengar till Moderaternas valkampanjer än att lägga pengar på att se till att personalen i förskolan mår bättre och att barnen får en bättre förskoleverksamhet? Varför är detta så viktigt för Moderaterna?
Fru talman! Moderaternas valkampanjer hör kanske till en annan debatt.
Jag anser att den nuvarande moderatledda regeringen är den första regering som tar ansvar i de här frågorna. Vi har bidragit till en sänkt inflation. Vi stärker Sveriges ekonomi. Vi ska få ordning på svensk skola, alltifrån förskola till vuxenutbildning. Vi stärker språket. Vi stärker villkoren för vår förskolepersonal och skolpersonal genom satsningarna på bland annat professionsprogram – en av de större satsningarna på den här professionen i modern tid.
Jag tycker också att det är viktigt att ta ansvar för att barnkullarnas storlek kan variera i skolan. Ibland är det så att det föds färre barn, och då behöver vi ta ansvar för att sköta skolan på rätt sätt utifrån olika förutsättningar i olika kommuner.
Jag delar inte ledamotens uppfattning här, och det kan vi väl vara överens om. Jag hoppas att den här debatten får fortsätta vid senare tillfällen.
(Applåder)
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 5.
Det är dags att öka tryggheten på våra förskolor. Alla föräldrar ska känna sig trygga med att lämna sina barn till förskolan. Här ska barnet ges en trygg och stabil miljö för lärande genom lek, utveckla sina sociala färdigheter och förberedas för den kommande skolan.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Fru talman! Därför blev vi alla djupt bestörta och upprörda när det för ett tag sedan avslöjades att en barnskötare under flera år kunnat begå sexuella övergrepp på små flickor på en förskola i Ljusdals kommun. Det finns åtskilliga liknande exempel i Kommunsverige. Även i min hemkommun Borås har vi haft denna typ av vedervärdiga fall. För ett antal år sedan hade en då 29-årig man som åtalades för sexuella övergrepp mot barn praktiserat på flera förskolor i Borås.
Samtidigt, i allt detta, har vi som vi alla vet en situation med växande barngrupper, personal som ibland går på knäna och barn som inte får den uppmärksamhet de behöver för sin utveckling. Det är uppenbart att staten med hjälp av stramare lagstiftning måste förmå våra kommuner att ta sitt ansvar.
För att skapa en tryggare och bättre situation för barnen och förskolans personal föreslår Sverigedemokraterna några viktiga åtgärder.
Den första gäller inlämnande och förnyelse av registerutdrag. Som ni vet beslutade riksdagen våren 2021 att registerutdrag vid anställning inom skolväsendet endast ska visas upp och noteras som klanderfria. Vi sverigedemokrater anser i likhet med Skolverket att begäran om inlämnande av registerutdrag är den viktigaste delen i arbetet för säkerhet i skolan. Barnperspektivet väger tungt här. För att öka tryggheten för våra barn vill vi att de tidigare reglerna för inlämnande av registerutdrag ska återinföras och att utdragen ska omfatta fler brottskategorier. Registerutdragen ska även förnyas årligen, precis som i annan verksamhet som rör barn.
Bestämmelserna i skollagen om registerkontroll bör även utvidgas till att omfatta chaufförer som transporterar barn kopplat till förskolans verksamhet. En obligatorisk registerkontroll för chaufförer som anlitas av förskolan kommer att minska risken för att någon som tidigare dömts för exempelvis sexualbrott kommer i kontakt med barn.
En annan åtgärd som kommer att förbättra omständigheterna runt om i Kommunsverige och i förskolor är att nu införa en bemanningsnorm. Vi vet att alla barn behöver rik tillgång till vuxna för att få trygghet, omsorg och stöd i förskolan. I Sverige är det inte reglerat vilken personaltäthet förskolan ska ha. Det finns inte heller några lagstadgade fasta gränser för hur stora barngrupperna får vara, men det finns givetvis riktmärken.
Fru talman! I Norge har man en lagstadgad bemanningsnorm. Enligt denna norm får det vara max tre barn per anställd på en småbarnsavdelning och sex barn per anställd på en storbarnsavdelning. Syftet är att säkerställa att alla barn har tillräckligt med vuxna runt sig. Vi anser att en liknande norm bör införas i Sverige.
Fru talman! En annan viktig åtgärd är att vi behöver förbättra arbetsmiljön och vistelsemiljön för våra små. För att förbättra miljön för både barn och personal måste det pedagogiska utrymmet ses över och tillgång till friyta regleras i lag.
I Boverkets vägledning anges ett rimligt mått utifrån antalet barn till 40 kvadratmeter friyta per barn i förskolan. Den totala friytan bör överstiga 3 000 kvadratmeter eftersom forskning visar att barngrupper kan få svårt att utveckla lek och socialt samspel när ytorna är för små. Vi anser att Boverkets råd och rekommendationer bör fastställas som minimikrav enligt lag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Detta är mot bakgrund av att vi runtom i Kommunsverige ser en tydlig riktlinje för stordrift av våra förskolor. Kommunen som huvudman slår ihop mindre förskolor och lägger ned mindre förskolor, och man pressar in allt fler barn på en mindre, begränsad yta. Därför är det nödvändigt att staten här pekar med hela handen.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag återigen lyfta fram frågan om slöjan och hedersförtrycket i våra svenska förskolor. Låt det återigen vara klart och tydligt: Vi sverigedemokrater anser att ett totalförbud av detta kvinnoförnedrande, kvinnoförtryckande plagg ska införas på våra skolor. Vi måste stå upp även för muslimska flickors rätt att slippa religiöst motiverat könsförtryck, sexualisering av sina kroppar och hedersnormer.
Det är återigen på sin plats att påminna om utvecklingen och det som hänt de senaste åren. Vi minns hur det var 2024 där åtskilliga larmrapporter kom om hur hedersförtrycket var väldigt utbrett i svenska förskolor och då speciellt i särskilt utsatta områden. Vi hade många hemska exempel just från Malmö, där Socialdemokraterna har styrt under många decennier.
Mönstret återupprepar sig oavsett om det är i Borås på Norrbyskolan, där jag har jobbat, på andra förskolor eller i Socialdemokraternas Malmö. Vi ser samma mönster upprepas bland barn som lever under hedersförtryck på avdelningen.
Man ser att barn av olika kön inte får leka med varandra i den omfattning de vill. Det finns barn från familjer med olika religiös uppfattning. Om de råkar vara shia eller sunni kan vara helt avgörande för om en förälder över huvud taget låter barnen umgås ens på förskolan.
Flickor får inte ha kortärmat på sommaren. Det vill inte föräldrarna. Småpojkar kan kaxa upp sig ganska rejält och tycka att de inte behöver visa kvinnliga anställda den respekt som de ska ha. Flickor tvingas bära slöja av sina föräldrar. De är ibland även påtvingade det av en del av personalen som lever under samma hedersnormer.
Det som sker i Malmö sker redan i dag på många platser. Det är tyvärr lite av den framtid som vi måste bromsa in. Det utbredda hedersförtrycket men också naiviteten och oviljan hos vissa politiska partier av olika färger är något som vi måste bekämpa.
Vi måste hålla en klar och tydlig linje att all form av hedersförtryck måste bekämpas. Säkerligen är det än viktigare just i förskolemiljö. Vi har haft personer här i talarstolen som har påpekat hur viktigt det är att särskilt förskolan ska vara en fristad för många av de barn som hemmavid lever under hedersförtryck. Då måste vi verkligen leva upp till det löftet. Men det gör vi tyvärr inte runt om i Sverige.
Fru talman! Det är dags för staten att med hjälp av stramare lagstiftning förmå våra kommuner att ta sitt ansvar så att vi får en bättre situation för våra barn och för förskolepersonalen.
(Applåder)
Fru talman! För Kristdemokraterna handlar förskola och barnomsorg om det allra viktigaste vi har, nämligen våra barn. En trygg start i livet ska inte vara någon extra lyx som är få förunnat och för vissa barn, utan det är en förutsättning för att barn ska kunna växa upp till trygga, ansvarstagande och välmående vuxna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Den kärlek, bekräftelse och omsorg som vi ger våra barn i dag får vi tillbaka i morgon i form av ett starkare och mer sammanhållet samhälle. Därför är det självklart för oss Kristdemokrater att föräldrar själva ska kunna välja barnomsorgsform. Familjer ska inte pressas in i en mall. Barn är unika, och det som passar ett barn passar inte nödvändigtvis ett annat barn.
Därför behöver det finnas en bred palett av alternativ – kommunala och privata förskolor, pedagogisk omsorg, men också möjligheten att vara hemma med sina barn om man så vill. Det ska vara föräldrarnas val, inte politikers.
Mångfald ger valfrihet, och valfrihet ger trygghet. Till den mångfalden bidrar inte minst familjedaghemmen, där småskalighet, en hemlik närhet och hög kontinuitet bland personalen skapar en trygg miljö för barnen. Det är små grupper, men det är stora möjligheter. Familjedaghemmen är ett ovärderligt komplement till förskolan, och de måste skyddas och utvecklas i stället för att försvinna i kommunala besparingar.
Fru talman! En nyckel i barnomsorgen är att det blir tid för barnen. Tid för barnen ger tryggare barn, och trygga barn skapar ett bättre samhälle. Men för att alla barn ska vara trygga och för att tid för barnen ska vara möjligt måste vi ta itu med en av de allra största utmaningarna, nämligen för stora barngrupper.
Forskningen här är glasklar. Stora barngrupper leder till stress, koncentrationssvårigheter och försämrad inlärning. Om en barngrupp blir för stor kan man säga att den förlorar sitt syfte. Det som ska vara en trygg och stimulerande miljö kan i stället vara det som skapar otrygghet och stress.
Ingen tvååring ska behöva känna sig anonym i sin förskolegrupp. Anonymitet föder osäkerhet, och osäkerhet föder problem. Ett barn ska inte behöva ropa för att bli hört. Ett barn ska inte behöva vänta på en famn att krypa upp i.
Därför säger Skolverket att det ska vara maximalt 12 barn per barngrupp med 1–3-åringar och högst 15 barn för 4–5-åringar. Men verkligheten ser annorlunda ut. Många förskollärare arbetar i grupper som är betydligt större än Skolverkets riktlinjer.
Vi kan från nationellt politiskt håll inte acceptera att riktlinjer bara blir tomma ord, utan arbetet med att minska barngrupperna måste få högsta prioritet. Här behövs det nationell lagstiftning. Därför har Kristdemokraterna ända sedan 2014 drivit på för ett maxtak på barngruppernas storlek. Nu tar regeringen viktiga steg för att det ska bli verklighet.
Föräldrar ska kunna känna sig trygga i att deras barn får tid och uppmärksamhet. Personal och förskollärare ska kunna känna sig trygga i att de har rimliga arbetsförhållanden och en chans att se varje barn. Viktigast av allt är att barnen ska kunna känna sig trygga, sedda och bekräftade varje dag.
Fru talman! Vi behöver också fler böcker och färre skärmar i den svenska förskolan. Vi behöver mer högläsning, mer fantasi och mer lek. Det är inte förskolans uppgift att lära tvååringar att svepa på en skärm. Förskolans uppgift är att ge dem en trygg och stimulerande start i livet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Barnen behöver rörelse, gemenskap och kreativitet. För mycket skärmar riskerar att leda till det motsatta och göra barnen stillasittande och minska den fria leken. Vi vet att de allra första åren är helt avgörande för barns utveckling, och just därför är det oroande att skärmar och surfplattor introduceras mycket tidigt i många barns liv. Förskolan måste, fru talman, vara en motvikt mot detta. Digital kompetens kan vänta. Barndomen kan inte det.
Därför ser den här regeringen till att bryta med skärmhetsen. Vi tar bort kraven på digitala verktyg i förskolan. Det är ett tydligt besked från regeringen: Barn behöver tid med vuxna, med böcker och med varandra – inte fler timmar framför en skärm.
Sammanfattningsvis, fru talman: Kristdemokratisk barnomsorgspolitik syftar till att fler barn blir sedda och bekräftade och kan känna sig trygga i förskolan. Det lägger en grund som minskar risken för psykisk ohälsa längre fram i livet. Och trygga barn är det som på allvar lägger grunden för ett tryggt samhälle och ett tryggare Sverige.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Jag har bara en kort fråga. Jag håller helt med ledamoten om detta med barngruppernas storlek, och jag har egentligen ingenting emot ett maxtak. Men jag undrar hur Kristdemokraterna och regeringsunderlaget har tänkt sig att det ska bli med kostnaden. Vem tar kostnaden för det här?
Fru talman! Tack så mycket, Anna Lasses, för frågan!
Det finns riktlinjer från Skolverket om barngruppers storlek som i dag inte följs. Kommuner gör olika, och det är nästan en majoritet – lite beroende på hur man mäter – som inte följer Skolverkets rekommendationer. När det är ett uppenbart problem att ojämlikheten är så pass stor mellan olika kommuner och olika förskolor behöver vi ta ett nationellt grepp. Regeringen har därför gått på Kristdemokraternas förslag och kommer att lägga fram ett förslag om att lagstifta om ett nationellt tak för barngruppernas storlek.
Det finns en utredning som pågår, och när den lägger fram sina förslag förutsätter jag att det också finns med förslag på vad detta kommer att kosta och hur det kommer att påverka kommuners eller skolhuvudmäns ekonomi. Det är lite för tidigt att säga, men redan nu gör regeringen en satsning på förskolan med 900 miljoner 2025. Det är ett tillskott till kommunerna som kommer med både generella och riktade statsbidrag.
Exakt vad som kommer med den nya lagstiftningen får vi naturligtvis återkomma till när den är på plats, men jag ser framför mig att när staten lagstiftar fortsätter man att göra de satsningar som regeringen har påbörjat.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret. Jag ser fram emot utredningen, och jag hoppas verkligen att ledamoten har rätt i att det kommer ett rimligt förslag på hur det här ska gå till.
När man tittar på beräkningar som olika organisationer har gjort kan man se att kostnaden förmodligen ligger någonstans mellan 12 och 17 miljarder om man slår ut den över hela Sverige. Bara i Malmö skulle det kosta någonstans runt 350 miljoner, det vill säga om man följer de riktlinjer som finns i dag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Det här beror naturligtvis på vilka riktlinjer utredningen föreslår – därav min undran. Är det bara kommunerna som ska ta kostnaden, eller kommer staten att gå in med betydligt mer än 900 miljoner? Jag gissar att vi får vänta på svaret.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för replikskiftet.
Det finns vissa kommuner som gör det här alldeles utmärkt som det ser ut i dag. Det är inte någon fantasi eller utopi att det här ska bli verklighet, utan Skolverkets riktlinjer följs faktiskt av vissa kommuner även inom de ekonomiska ramar och möjligheter som man har i dag.
Jag tror att det här mycket väl går att göra, och när utredningen är klar får vi komma fram till exakt vad som blir statens ansvar när staten lagstiftar och ställer högre krav.
Anledningen till att det här är viktigt är att vi gör det för personalens skull, för föräldrarnas skull och för barnens skull. Jag tänker inte minst på den diskussion som fördes tidigare här om att vi behöver mer personal som vill jobba i förskolan. Vi behöver stärka attraktiviteten för yrket. Jag tror att statusen för yrket och för att jobba i förskolan också kommer att stärkas när arbetsmiljön blir bättre och barngrupperna mindre. Därför ser jag väldigt mycket fram emot regeringens arbete på området.
(Applåder)
Fru talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 6 och till reservation 11 från hela oppositionen.
Fru talman! I dag debatterar vi en av de viktigaste grundstenarna i vårt samhälle, nämligen förskolan. Vi vet att en välfungerande och jämlik förskola inte bara är en trygg start för våra barn utan också en nyckel till jämställdhet, kunskap och framtida möjligheter. Forskningen visar att en god förskola kan minska klyftor och skapa bättre förutsättningar för alla barn, oavsett bakgrund.
I stället för att stärka förskolan för nu regeringen en politik som går i motsatt riktning. Nedskärningar, brist på resurser och en alltmer marknadsstyrd förskola hotar kvaliteten och jämlikheten i det svenska förskolesystemet. Det är dags att vi säger ifrån och satsar på en förskola som sätter barnens behov i första rummet, inte donatorerna till den här regeringens valkampanjer.
Vänsterpartiet står för en förskola där alla barn får den omsorg och det lärande de behöver, oavsett var de bor eller vilka deras föräldrar är. Vi vill se mindre barngrupper, fler utbildade pedagoger och en arbetsmiljö där personalen kan göra sitt jobb utan att slitas ut alldeles för tidigt. Vi vill satsa på en förskola där ingen vinstjakt och inga nedskärningar står i vägen för barnens bästa.
Fru talman! Vi ser hur kommun efter kommun tvingas spara på förskolan när de redan har knappa resurser och får ännu mindre i statsbidrag. Personaltätheten, som borde öka på grund av mindre barnkullar, minskar på sina håll. Grupperna blir större samtidigt som arbetsbelastningen ökar för förskollärarna och barnskötarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
När personalen inte räcker till, vilka är det då som drabbas? Det är barnen. Stressade pedagoger har mindre tid att se varje barn, och den pedagogiska kvaliteten blir lidande. Detta är oacceptabelt.
Något som också sänker den pedagogiska kvaliteten är att många privata aktörer och kommuner tyvärr har satt i system att anställa personer utan någon som helst utbildning – detta för att sänka kostnaderna. I dag vet vi att alldeles för få av förskolans personal har en förskollärarutbildning. Jag undrar: Var går gränsen för när vi inte längre kommer att kunna kalla denna del av barnomsorgen för förskola?
För att lösa problematiken måste vi prata om bland annat arbetsmiljön och en rad andra punkter. Och så har vi såklart den växande privatiseringsvågen av svensk förskola. Som om det inte vore nog att förstöra ett gymnasiesystem och ett grundskolesystem blir det nu allt fler vinstdrivande företag som plockar ut pengar från den svenska förskolan, pengar som borde ha gått till barnen. Skattebetalarnas pengar ska inte hamna i fickorna på riskkapitalbolag; de ska investeras i barnens nutid och framtid.
Därför vill vi i Vänsterpartiet förbjuda vinstdrivande bolag i förskolan och se till att resurserna i stället används där de behövs mest, i verksamheten. Offentliga medel ska gå till att stärka pedagogik, förbättra arbetsmiljö och höja kvalitet. De ska inte gå ned i vinstdrivande bolags eller kapitalisters fickor.
Fru talman! Vänsterpartiet vill se en kraftfull satsning. Vi föreslår en miljardinvestering i mindre barngrupper och fler utbildade förskollärare och barnskötare. Vi vill också förbättra arbetsvillkoren för personalen så att fler vill stanna kvar och fler väljer att utbilda sig till förskollärare.
Den situation vi ser i förskolan i dag måste förändras. Vi föreslår därför bland annat ett barnskötarlyft, där personal utan relevant utbildning ges möjlighet att utbilda sig på betald arbetstid. Vi vill också att titeln barnskötare ska skyddas så att yrket ges den status det förtjänar.
Därför vill vi också lagstadga om barngruppernas storlek i förskolan. I dag har Skolverket rekommendationer för hur stora barngrupperna bör vara, men dessa är inte bindande. Vi anser att rekommendationerna bör bli lag så att varje barn får den tid och det stöd det behöver. För barn upp till tre år ska det vara högst 12 barn i gruppen, och för barn mellan fyra och fem år ska det vara maximalt 15 – i enlighet med Skolverkets rekommendationer. Dessutom vill vi ha en tydlig reglering av personaltätheten så att varje barn har tillgång till tillräckligt många vuxna. Detta skulle inte bara förbättra arbetsmiljön för pedagogerna utan också stärka kvaliteten på undervisningen och omsorgen.
Vi vill också sänka avgifterna för förskolan, med målet att på sikt göra den avgiftsfri. Inga barn ska behöva stå utanför förskolan av ekonomiska skäl. Därför föreslår vi att avgifterna redan nu ska sänkas och att ett fribelopp i maxtaxan införs så att hushåll med lägre inkomster får betydligt lägre avgifter än i dag och i framtiden ingen avgift alls. En tillgänglig och jämlik förskola är en investering för hela samhället.
Slutligen vill vi se till att barnomsorg på obekväm arbetstid erbjuds i alla kommuner eller åtminstone i samarbete mellan kommuner. Många föräldrar arbetar kvällar, nätter och helger – detta var något vi bevittnade under covidpandemin – men möjligheten till barnomsorg under dessa tider är i dag begränsad i majoriteten av kommunerna. Detta drabbar särskilt ensamstående föräldrar med dessa typer av jobb och försvårar deras möjligheter att försörja sig själva och därmed också sina barn. Vi anser att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid så att föräldrar kan kombinera arbete och familjeliv på ett tryggt sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Vi vet, fru talman, att en välfungerande förskola är grunden för en jämlik skola och ett jämlikt samhälle. Genom att investera i förskolan investerar vi i både nuet och framtiden – i barnen, i deras möjligheter och i vårt gemensamma samhälle. Låt oss därför en gång för alla sätta stopp för högerregeringens nedskärningar och det vinstexperiment man utövar gentemot barnen. Vi kan bygga den bästa förskolan för våra barn igen.
(Applåder)
Fru talman! För två veckor sedan skedde skolskjutningen i Örebro. För en vecka sedan dog den världsordning som rått de senaste 80 åren när USA:s utrikesminister deklarerade sin inställning till Ukraina och Europa. Allt som vi tagit för givet är nu ifrågasatt.
Den ökande klyftan i Sverige med stigande psykisk ohälsa bland unga och allt fler gängskjutningar och explosioner och även arbetslöshet som följd, utvecklingen i Europa och världen – allt detta är väl stort att ta in. Om det någon gång är viktigt att skapa sammanhållning mellan människor och skapa trygghet i vardagen är det nu. Om det någon gång är viktigt att stå upp för värden som demokrati och alla människors rätt att välja sitt liv är det nu. Och om det någon gång är viktigt att prioritera barns utbildning är det nu.
I detta kaos har nämligen förskolan en nyckelroll: att skapa en trygg tillvaro för alla barn, att bygga tillit till människor utanför familjen och att ge varje barn en bas att stå på för att ta sig an både sitt eget liv och det samhälle som väntar. Förskolan är en plats för lärande när det kommer till språk, värderingar, ledarskap, att umgås socialt, att ta ansvar för sina handlingar och att förstå vem jag är och vem jag kan vara.
Nu ska jag ta upp något som jag egentligen anser ska vara en parentes i en förskoledebatt och som snarare hör hemma i debatter om arbetsmarknad och liknande, nämligen hur viktig förskolan är för oss vuxna. Jag gör det därför att vi i dag ser en skyhög arbetslöshet på 10 procent. Jag gör det därför att kampen för jämställdhet ifrågasätts alltmer, både i Sverige och i världen i stort.
Vi ska komma ihåg att förskolan är avgörande för ett jämställt samhälle och gör att vi alla kan arbeta och skapa ekonomisk frihet och trygghet för varje individ. I Sverige förvärvsarbetar 80,2 procent av alla kvinnor mellan 20 och 64 år, vilket är något lägre än männen men 10 procent högre än EU:s genomsnitt. Lägst är siffran i Italien, där endast 56,5 procent av kvinnorna arbetar. Där finns inte heller den förskola vi har i Sverige.
Förskolan frigör arbetskraft, vilket krävs i ett samhälle som trots den höga arbetslösheten samtidigt skriker efter arbetskraft. Den paradoxen kräver att det finns stor möjlighet för föräldrar som studerar eller söker arbete att ha sina barn på förskolan under tillräckligt stor del av dagen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Jag går nu tillbaka till det som förskolan egentligen handlar om: barns utbildning.
Apropå att arbetsmarknaden skriker måste vi också tala om den stora bristen på utbildad förskolepersonal. Är det någonting vi vet är det att det för en hög kvalitet på förskolan krävs utbildade förskollärare och barnskötare. Hur stor andel av de anställda som är utbildade varierar kraftigt över landet och mellan huvudmän, mellan 15 och 75 procent. Lägger vi ihop förskollärare och barnskötare saknar upp till 40 procent av de anställda någon av dessa utbildningar. Regeringen talar visserligen om möjligheten till vidareutbildning, men resurserna som erbjuds till kommunerna är på tok för små.
Bristen på utbildade barnskötare är ett faktum. Det finns dessutom en ganska märklig syn på vad som krävs för att få kalla sig barnskötare. Ibland används titeln på korta utbildningar i arbetsmarknadsåtgärdssyfte, vilket får till följd att relativt oerfaren personal anställs i våra förskolor, med bristande kunskap om vad arbetet egentligen handlar om. En uppgradering av barnskötaryrket är därför något som vi i Centerpartiet kräver, med en standardisering av grundutbildningen för barnskötare så att det blir tydligt vad som egentligen ska krävas för att få använda den titeln.
Det viktigaste och mest grundläggande i barns utbildning är språket. Det borde därför vara en självklarhet att varenda kotte som arbetar med barn i förskolan har tillräckliga kunskaper i det språk som krävs för att få full tillgång till samhället. Detta är också skälet till att vi i Centerpartiet kräver tillräckliga språkkunskaper i svenska för dem som arbetar med barn i både förskolan och den pedagogiska omsorgen. Det här vet vi att regeringen håller med om, och vi följer därför utvecklingen.
Fru talman! Låt oss nu prata om gruppernas storlek och om personaltäthet. Förutom utbildade pedagoger är detta något som verkligen påverkar kvaliteten. Vi har utmärkta riktlinjer – som inte följs. Den som hastigt tittar på siffrorna kanske får en bild av att det ändå ser ganska okej ut. Snittet på 12,6 barn i småbarnsgrupper ligger ju inte gigantiskt långt från 12, som är max för den rekommenderade storleken. Och 16,1 för större barn är kanske inte jättelångt från 15, eller?
Annorlunda ser det ut om vi verkligen börjar borra i dessa siffror. Vi ser då att den vanligaste storleken för en småbarnsgrupp i landet ligger i spannet 13–15 barn. 37–40 procent av alla småbarnsgrupper ligger i detta intervall. Det är ganska långt från de 6–12 barn som riktmärket förespråkar.
Grupperna för större barn är betydligt mer mångfasetterade, vilket också har att göra med att man har olika åldersindelningar. Här finns alla varianter, från små grupper med 9 barn per grupp till fler än 28.
Poängen är ändå tydlig: Riktmärket följs inte. Det är inte för att man inte vill utan för att det ofta inte finns möjlighet, ekonomiskt eller på grund av annan resursbrist.
Att regeringen nu tittar på det här är såklart väldigt bra. Vi väntar med spänning på vilka förslag och medel som ska komma ur det, för man ska ha klart för sig att om man ska följa dagens riktmärke kommer det att kosta. Det kommer att krävas fler pedagoger och andra lokaler. Det ser dessutom väldigt olika ut i landets kommuner, och det i ett läge där de just kommit ur en pressad situation efter pandemin och nu ska möta utvecklingen i världen, vilket kommer att kräva svåra prioriteringar och mer resurser till totalförsvaret på alla nivåer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Det finns även en tidsaspekt av detta, för just nu läggs förskolor ned och personal sägs upp i snabb takt runt om i landet till följd av minskade barnkullar. Det är inget annat än absurt! I stället borde vi naturligtvis passa på att minska barngruppernas storlek och behålla de anställda för att öka personaltätheten. Men för att möjliggöra det krävs stöd i form av generella statsbidrag till barns utbildning, som kommunerna kan använda där de behövs bäst, i stället för att som regeringen plottra ut pengar till specifika uppdrag som få kan söka.
Fru talman! Många politiker säger tack till pedagogerna på förskolan för det fantastiska jobb de gör. Ibland tycker jag att det är lite fräckt. Missförstå mig inte – ni pedagoger gör ett fantastiskt jobb, är engagerade och kreativa och lägger ned er själ i arbetet med våra barn trots att ni alltför ofta inte får rimliga villkor att göra ert jobb. Ni förväntas trolla med de resurser som står till buds och lyckas oftast skapa en trygg, varm och kreativ vardag för dem som betyder allra mest: våra barn. Men tänk vad ni skulle kunna göra om alla lagar, krav och riktlinjer också följdes av rimliga resurser!
Fru talman! Det är inte bara viktigt utan avgörande att valfrihet, kvalitet och likvärdighet i förskolan finns i hela landet. Alla barn ska ha möjlighet att lyckas, och grunden läggs i förskolan. Ledarskap, utbildade förskolepedagoger, gruppers storlek och personaltäthet är det som avgör, liksom att det ska gå att ta sig till och från förskolan på ett sätt som funkar för både barn och föräldrar i tid och rum.
Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation 9 under punkt 4, yrkande 5, för att säkra en god kvalitet och valfrihet i förskolan i hela landet.
Fru talman! Förskolan lägger grunden för det lärande som fortsätter resten av livet. Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande. Förskolan ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Att barn ska få möjlighet att lära och utvecklas genom att leka, skapa och utforska – på egen hand, i grupp och tillsammans med vuxna i en samvaro som ger barnen omsorg och trygghet – är en fundamental uppgift för förskolan.
Kanske har några av er sett filmen Det omätbara på sistone? Jag noterade nyligen att över 25 000 människor har sett den filmen. Jag såg den för några veckor sedan. Den handlar om arbetsmiljön inom några av våra viktigaste, samhällsbärande yrken inom äldreomsorgen och barnomsorgen. Det handlar om dem som jobbar allra närmast barn, äldre och funktionsnedsatta som behöver ha någon nära sig under dygnet. Det är de som utför det omätbara arbete som inte ryms i tabeller eller siffror eller med tillförlitlighet kan mätas. Det är sådant man lär sig av att göra hantverket och genom att prata med andra som delar ens erfarenheter. I filmen ser man på nära håll deras nära, relationella arbete.
I filmen får man även följa Förskoleupproret, som nu har funnits i över tio år. Det startade i Örebro ungefär 2012 och ger inblick i förskolans arbete och hur mycket som krävs av dem som arbetar i förskolan i dag. Arbetet är svårt och kräver mycket fingertoppskänsla. Det blir också alldeles uppenbart att vi inte klarar av att ge dem som jobbar närmast barn och äldre de förutsättningar de behöver.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
I förskolan är det uppenbart att grupperna behöver bli mindre och medarbetarna fler. Miljöpartiet vill att det införs en bemanningsnorm – en tydligare lagreglering – för antalet barn per förskollärare och för gruppstorlekar. Det skulle öka kvaliteten och ge dem som jobbar i förskolan möjlighet att utföra det omätbara arbetet.
Detta är ingen oreglerad fråga. Den regleras genom allmänna råd. Allmänna råd är, som ni minns från pandemin, ingen valbar aktivitet, men vi ser ändå att de inte följs. Det behövs alltså lagstiftning för att förskoleverksamhet verkligen ska bedrivas utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.
Fru talman! Det här är ingen budgetdebatt, men den som granskar oppositionens och regeringens budgetar noterar att några av oss lägger mer pengar än andra för att kunna åstadkomma detta. Fina ord minskar inte grupperna eller ökar personaltätheten.
Under debatten har jag såklart uppmärksammat regeringspartiernas intresse för läsning och litteratur och vikten av att lära sig skriva bokstäver för hand och så vidare. Det har jag naturligtvis inga invändningar mot. Däremot häpnar jag fortfarande över regeringspartiernas okunskap vad gäller andra typer av läromedel i förskolan – och för all del i hela skolväsendet. Jag noterar att på ett övergripande plan värjer sig regeringen så mycket de bara orkar mot att ta det ledarskap som skulle behövas när det gäller hela skolväsendets digitalisering. Men jag ser med glädje hur satsningar på skolbibliotek och litteratur i förskolorna som den tidigare regeringen initierade fortsätter att blomstra under den här regeringen.
De flesta barn går i förskola. Det är unikt för Sverige och något vi vet är bra för många barn, men alla barn får inte den chansen. Det är viktigt att förskolan kommer alla barn till del, inte minst eftersom den har stor betydelse för barns utveckling och framtida skolresultat. Det har skett vissa reformer på området, och nu för tiden har kommunerna ett särskilt uppföljningsansvar från det att barn är tre år gamla. Man kan också jobba med direktinskrivning för vissa grupper av barn. Miljöpartiet tycker att det ska ske redan från två års ålder och gälla alla barn. Det skulle ge alla familjer samma chans att skriva in sina barn i förskolan och öka jämlikheten i Sverige. Om platsen inte tas i anspråk bör en ny plats på en specifik förskola erbjudas varje år.
Jag vill också att kommunerna ska följa upp de barn mellan två och fem år som inte går i förskolan. Den allmänna förskolan bör utökas och vara avgiftsfri, särskilt för dem med lägre inkomster. På sikt bör naturligtvis det vi anser vara en del av utbildningssystemet vara avgiftsfritt för alla.
Alla som lyssnar förstår förstås att det här kräver fler personer som arbetar i förskolan. Vi behöver fler som drömmer om att bli förskollärare och barnskötare. Vårt ansvar är att se till att förskolan är en arbetsplats man drömmer om att jobba på. Det kan vi göra, men då krävs investeringar.
Utöver förskolans viktiga roll i sig – dess egenvärde – har den en viktig roll på arbetsmarknaden och för jämställdheten. Men kommunerna är inte skyldiga att erbjuda barnomsorg på obekväma tider. Vissa kommuner gör det, men det behöver spridas mer. Till exempel ensamstående föräldrar kan annars hamna i en svår situation när de inte kan ta de jobb där de behövs bäst.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Det här är något som regeringen kan åtgärda omgående. När man sitter vid makten har man ju makt att åstadkomma förändringar, särskilt om man ser att det finns ett brett stöd för dem i kammaren.
Ett sätt att arbeta på, som Miljöpartiet använde sig av under sin tid i regeringen, är att göra breda utredningar. Bland annat tillkallades en skolkommission med kompetens från forskning, profession och elevrörelse. Då kom förslag som fortfarande präglar regeringens politik när det till exempel gäller läromedel och skolbibliotek. Mycket av detta kommer från utredningar som tillsattes av den tidigare regeringen.
Vi vill se att man tillkallar en bred kommission även för förskolan. I betänkandet ser man att oppositionen är överens om vissa saker. Det finns stöd för flera saker. Jag tror att flera partier faktiskt är överens om vissa saker. Sådant kan utredas i en förskolekommission. Det kan handla om organisering, gruppstorlekar, skydd av yrkestitel för barnskötare och utbildningens kvalitet. Det vore ett ansvarstagande på riktigt om regeringen prioriterade en förskolekommission som verkligen skulle ge förskolan långsiktiga förutsättningar.
Jag vill ge ett litet exempel på det omätbara. Vid den här tiden för två veckor sedan pågick en skolskjutning i Örebro. Bredvid den aktuella skolan ligger en förskola som var inrymd. Vuxna och barn befann sig i ett rum. Gardinerna var neddragna, och de fick inte gå ut därifrån. De sjöng sånger och lekte med ficklampor, men det behövdes någonting extra. Man fick dock inte gå ut i den korridor som ledde till köket. Därför fick polisen, som var där, gå bort till köket och hämta glass i frysen. Sedan fortsatte medarbetarna på förskolan och barnen att sjunga, dansa och leka.
Värdet av detta går inte att mäta. Det här är vad medarbetare på förskolan gör när de verkligen behövs.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 3, som handlar om tillgänglig barnomsorg.
(Applåder)
Fru talman! Jag lyssnade på Camilla Hanséns anförande, och hon begärde även replik på mig tidigare i debatten då hon ställde en fråga om digitalisering.
Jag har under ganska lång tid förvånats lite över Miljöpartiets hållning i den här frågan. Man har en tämligen okritisk syn på hur digitala verktyg, skärmar, mobiltelefoner och så vidare har introducerats och brett rullats ut över svenskt skolväsen, även över förskolan. Från forskningen ser vi nu väldigt tydligt att detta har en kraftig negativ inverkan på barn och ungdomar. Det påverkar bland annat sömn, koncentration, rörelse och psykisk hälsa. Ändå slåss Miljöpartiet, fru talman, med näbbar och klor för att bygga digital kompetens för Sveriges ett- och tvååringar.
På vilket sätt är det svensk förskolas uppgift att bygga digital kompetens för en ett- eller tvååring, Camilla Hansén? Hjärnforskarna är tydliga med att man inte ska introduceras till skärmar vid den åldern. Det har en negativ påverkan och har egentligen inga uppsidor. Det finns ju alternativkostnaderna för detta; det man åsidosätter med fokuseringen på digitala verktyg är att jobba med händerna, att bygga social interaktion, att röra sig och att vara ute och leka.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Varför ska ettåringar bygga digital kompetens?
Fru talman! Vad fint att vi får tillfälle att räta ut några frågetecken. Det bekymrar mig att Fredrik Malm har funderat så mycket på det här.
Det enkla svaret är att du har fel, Fredrik Malm. Det problem jag har med regeringens politik i fråga om digitalisering är att den är ovetenskaplig. Jag har dessutom problem med att regeringen vägrar att ta ansvar för en styrning, det vill säga ha en digitaliseringsstrategi för hela skolväsendet.
Jag har också stora bekymmer med att ordföranden för utbildningsutskottet inte mäktar med att avskilja vad som är utskottets verksamhetsområde. Vårt verksamhetsområde är utbildning, fru talman, det vill säga det som sker i förskolan där utbildade pedagoger väljer mellan en rad olika verktyg och där de, enligt styrdokumenten, kan använda digitala lärverktyg när det är lämpligt.
Min varma rekommendation till Liberalerna och andra partier som behöver höja sin kompetens när det gäller arbete med digitala lärverktyg i förskolan är att besöka några förskolor. Vi kan inte fortsätta debatten med att prata om hur många timmar barn är på Youtube hemma, som om det har med utbildning att göra.
Jag har inte vid något tillfälle sagt att jag tycker att det är lämpligt med skärmar för ett- och tvååringar. Jag kommer heller inte att tala om när det är lämpligt, eftersom vi ju har utbildade förskollärare som jobbar med det i förskolan. Jag kommer heller inte att tala om hur mycket barn ska träna handskrift eller läsa böcker. Jag vet nämligen att allt det här görs, och det ligger i pedagogernas profession att välja hur mycket tid som ska läggas.
Fru talman! Miljöpartiet säger att det här inte ligger inom vårt beredningsområde, efter att ha talat om det i talarstolen i två minuter. Jag tog replik just på grund av detta.
Miljöpartiet drev igenom en läroplan för förskolan som angav att man skulle bygga digital kompetens från ett års ålder. Det har jag aldrig sagt, säger Camilla Hansén. Nej, det har hon möjligen inte sagt, men hon har genomfört det i form av en läroplan för svenskt förskolväsen.
Vi ska inte lägga oss i hur mycket barn tittar på Youtube hemma, sa hon också. Nej, det är ju föräldrarnas uppgift. Mitt problem är om barnen tittar för mycket på Youtube på förskolan när de är ett eller två år gamla.
Vi behöver rulla tillbaka det otroligt okritiska förhållningssätt till digitalisering som har funnits. Här kan man välja mellan två saker. Antingen lyssnar man på forskningen, fru talman. Då lyssnar man på vad hjärnforskarna säger om vilken negativ påverkan skärmtiden har på väldigt små barn. Eller så gör man som Miljöpartiet och lyssnar på nätjättarna som vill rulla ut enorma volymer av digitala hjälpverktyg över svenskt skolväsen. Sedan hamnar man i klorna på Samsung, Microsoft och Apple i stället. Det har tyvärr många kommuner i Sverige gjort. Vi måste lyssna på vad hjärnforskarna säger om vilken negativ inverkan detta har.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan
Fru talman! Jag slås av hur lättvindigt Miljöpartiet tar på konsekvenserna av den samhällsförändring vi fått de senaste 10–15 åren, särskilt den som drabbat ungdomar. Exempelvis sover unga flickor mindre, och man rör sig mindre. Det här går ut över koncentrationsförmågan, man läser mindre och färre barn lär sig läsa i grundskolan. Allt detta hänger ihop med att man skrollar alltmer.
Självklart ska vi ha mobiltelefoner, men det behöver inte introduceras digital kompetens när barnen är ett år gamla.
Fru talman! Jag förvånas lite över att behöva säga vad vårt beredningsområde är, det vill säga förskolan. Jag har inte talat om skärmanvändning på något annat sätt, utan bara det som berör vårt beredningsområde. I förskolan är inte Youtube ett digitalt lärverktyg som man använder sig av. Jag upprepar därför rådet att åka och besöka några förskolor.
Ett kritiskt förhållningssätt betyder inte att man målar upp en bild av vad någon annan tycker och sedan hackar på den.
Det jag understryker när jag säger att regeringen behöver visa ledarskap i fråga om skolväsendets digitalisering är att det ska finnas en vetenskaplig grund. Det handlar om hela skolväsendets digitalisering, från hårdvara, mjukvara och implementering till hur olika system talar med varandra, hur lärares administration ska underlättas och när man ska använda olika verktyg.
Det är inte en riksdagspolitikers uppdrag att vara inne på en förskola – eller, för den delen, en mellan- eller högstadieskola – och i detalj tala om hur de ska göra sitt arbete. Det är de som läser forskningen och har kompetensen. Det är på den strategiska nivån vi ska befinna oss.
När det gäller själva utrullningen brukar Liberalerna hänvisa till kommunernas ansvar och verkligen två sina händer. Jag tycker oftast inte att detta är så sympatiskt utan menar att vi ska ta ett helhetsansvar. Men det finns vissa framstående liberala företrädare som verkligen har anammat en-till-en när det gäller skärmar. Detta finns inte i någon strategi som någon miljöpartist har varit inblandad i.
Det är därför man behöver ha en kritisk diskussion baserad på forskning – inte bara inom en disciplin utan mångvetenskaplig forskning. Det är detta som är skillnaden mellan att befinna sig på en strategisk nivå, där en regering ska vara, och på en förskola.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 15.)
Beslut 2024/25:UbU8
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 0 | 90 | 0 | 16 |
| SD | 63 | 0 | 0 | 9 |
| M | 56 | 0 | 0 | 12 |
| C | 21 | 0 | 0 | 3 |
| V | 1 | 18 | 0 | 5 |
| KD | 14 | 0 | 0 | 5 |
| MP | 0 | 13 | 0 | 5 |
| L | 12 | 0 | 0 | 4 |
| - | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Totalt | 168 | 122 | 0 | 59 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 0 | 90 | 0 | 16 |
| SD | 0 | 0 | 63 | 9 |
| M | 57 | 0 | 0 | 11 |
| C | 21 | 0 | 0 | 3 |
| V | 0 | 0 | 19 | 5 |
| KD | 14 | 0 | 0 | 5 |
| MP | 0 | 0 | 13 | 5 |
| L | 12 | 0 | 0 | 4 |
| - | 0 | 1 | 1 | 0 |
| Totalt | 104 | 91 | 96 | 58 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 90 | 0 | 0 | 16 |
| SD | 62 | 0 | 0 | 10 |
| M | 57 | 0 | 0 | 11 |
| C | 0 | 21 | 0 | 3 |
| V | 0 | 0 | 19 | 5 |
| KD | 14 | 0 | 0 | 5 |
| MP | 13 | 0 | 0 | 5 |
| L | 12 | 0 | 0 | 4 |
| - | 2 | 0 | 0 | 0 |
| Totalt | 250 | 21 | 19 | 59 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 0 | 90 | 0 | 16 |
| SD | 63 | 0 | 0 | 9 |
| M | 57 | 0 | 0 | 11 |
| C | 0 | 21 | 0 | 3 |
| V | 0 | 19 | 0 | 5 |
| KD | 14 | 0 | 0 | 5 |
| MP | 0 | 13 | 0 | 5 |
| L | 12 | 0 | 0 | 4 |
| - | 1 | 1 | 0 | 0 |
| Totalt | 147 | 144 | 0 | 58 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
