Riksrevisionens rapport om statens försäljningar av apotek
Betänkande 2012/13:SoU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 21 februari 2013
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Riksdagen har fått tillräcklig information om försäljningen av apotek (SoU9)
En granskning från Riksrevisionen visar att det finns brister i hur den statliga försäljningen av apotek har gått till och i den information riksdagen har fått om försäljningen. Regeringen håller inte med Riksrevisionen. I en skrivelse som socialutskottet har granskat redogör regeringen för hur den har agerat, vilka analyser som gjordes inför och under försäljningen och vilken information riksdagen har fått. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Man konstaterar att riksdagen har fått tillräcklig information om försäljningen och noterar att regeringen även i fortsättningen kommer att informera riksdagen om de statligt ägda apoteksbolagens utveckling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 2
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2013-01-17
Justering: 2013-01-31
Trycklov till Gotab och webb: 2013-02-05
Trycklov: 2013-02-05
Justering: 2013-01-31
Trycklov till Gotab och webb: 2013-02-05
Trycklov: 2013-02-05
Reservationer: 1
Betänkande 2012/13:SoU9
Betänkande 2012/13:SoU9
Alla beredningar i utskottet
2013-01-17
Riksdagen har fått tillräcklig information om försäljningen av apotek (SoU9)
En granskning från Riksrevisionen visar att det finns brister i hur den statliga försäljningen av apotek har gått till och i den information riksdagen har fått om försäljningen. Regeringen håller inte med Riksrevisionen. I en skrivelse som socialutskottet har granskat redogör regeringen för hur den har agerat, vilka analyser som gjordes inför och under försäljningen och vilken information riksdagen har fått. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Man konstaterar att riksdagen har fått tillräcklig information om försäljningen och noterar att regeringen även i fortsättningen kommer att informera riksdagen om de statligt ägda apoteksbolagens utveckling. Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2013-02-21
Debatt om förslag 2012/13:SoU9
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om statens försäljningar av apotek
Dokument från debatten
- 2013-02-21Protokoll 2012/13:69
Protokoll från debatten
Anf. 81 Agneta Luttropp (MP)
Herr talman! Detta blir ett kort anförande.
Som ni säkert vet var Miljöpartiet inte alls förtjust i omregleringen av apotek, men det är inte det jag kommer att prata om i dag. Jag kommer att prata om den revision som Riksrevisionen har gjort och uppehålla mig vid en av punkterna.
Det handlar om att Riksrevisionen anser att regeringens rapportering till riksdagen om hur försäljningen av apotek har genomförts är knapphändig, otydlig och därför inte ändamålsenlig. Det är någonting som Miljöpartiet instämmer i.
Det regeringen svarar på detta är att man visst har gjort redovisningar, delårsrapporter och årsredovisningar för Apoteksgruppen i Sverige Holding AB och verksamhetsberättelse för företag. Tyvärr räcker inte detta. Det behövs en samlad bild över hela processen. Informationen bör vara transparent och begriplig. Det är i dagsläget svårt att få en helhetsbild över omregleringen av apoteksmarknaden. Hur ser utvärderingen ut? Blev det önskat utfall? Finns det risker framöver?
Riksrevisionen anser att redovisningen bör omfatta försäljningens affärsmässiga resultat, inklusive de totala kostnaderna och resultat av försäljning i förhållande till riksdagens mål. Var finns redovisningen för den organisatoriska lösning som har gjorts vid försäljning av enskilda apotek? Vilka konsekvenser är det för staten? Vilka risker finns det?
Det finns alltså frågor som är obesvarade. Miljöpartiet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med en tydligare rapportering om statens försäljning av apotek.
Jag yrkar bifall till vår reservation.
Anf. 82 Lennart Axelsson (S)
Herr talman! När vi nu behandlar den här rapporten från Riksrevisionen om försäljningen av apoteken och senare en liknande rapport om tandvårdsstödet kanske det kan vara på sin plats att påminna om vad Riksrevisionen är och gör. Så här beskrivs det på deras hemsida: "Riksrevisionens uppdrag är att granska vad statens pengar" - jag skulle hellre säga skattebetalarnas pengar - "går till och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision bidrar vi till att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten."
Det finns alltså - i alla fall enligt min uppfattning - goda skäl att ta till sig deras bedömningar och rekommendationer.
I den rapport vi nu behandlar har de granskat hur regeringen har skött försäljningen av apoteken. De har bland annat kunnat konstatera - precis som Agneta Luttropp sade nyligen - att regeringens rapportering till riksdagen har varit "knapphändig, otydlig och därmed inte tillräckligt ändamålsenlig".
Men regeringen känner inte alls igen sig i den beskrivningen utan tycker att man har skött det hela på ett klanderfritt sätt.
Vi socialdemokrater har valt att inte lägga någon motion i frågan, eftersom det handlar om själva hanterandet av försäljningen och inte om frågan i sak. Det allvarligaste med apoteksfrågan är annars att den borgerliga regeringen har slagit sönder en väl fungerande del av svensk hälso- och sjukvård och har gjort det besvärligare för många att få tillgång till den medicin de har behov av. Att antalet apotek i storstäderna har ökat kraftigt ändrar inte detta faktum.
Socialministern och de flesta andra borgerliga debattörer i denna fråga verkar ha svårt att ta till sig detta. Det underlättar inte arbetet med det som borde vara det viktigaste just nu: att se till att vi som patienter återigen sätts i centrum.
Anf. 83 Isabella Jernbeck (M)
Herr talman! Riksrevisionen har i sin rapport lagt fram synpunkter efter sin granskning av statens försäljningar av apotek och om de har redovisats på ett transparent och ändamålsenligt sätt. Det är relevanta synpunkter som är viktiga att ta upp. Däremot visar regeringens svar i skrivelsen att de är tillgodosedda inom ramen för vad som faktiskt är gjort. Jag vill peka på ett par saker.
Det har före försäljningen gjorts ett antal analyser, bland annat Apoteksmarknadsutredningen år 2008. Det gällde förutsättningarna för den som får tillstånd att bedriva detaljhandel. Det fanns också en proposition före omregleringen om just omreglering av apoteksmarknaden. Där angavs en övergripande målsättning med bedömningen att just konkurrensutsättning av en marknad är ett effektivt medel för att nå en ökad mångfald och ett effektivt resursutnyttjande.
Bildandet av Apoteket Omstrukturering AB skulle säkerställa konkurrensneutraliteten. I analyser med förslag från både Apoteksmarknadsutredningen och lagrådsremissen angavs minst tre aktörer som ett mått för att nå bra konkurrens. Man valde att sälja ut 49,9 procent av marknadsandelarna i åtta kluster samt ett kluster för småföretagsapotek.
Riksrevisionen ger också synpunkter om Apoteksgruppens eventuella informationsövertag. Vi kan se att klusterköparna hade full tillgång till så kallade datarum med både legal och finansiell information om samtliga enskilda apotek, även de apotek som inte såldes ut.
När det gäller uppföljningar har regeringen redogjort för försäljningarna löpande i Apoteksgruppen i Sverige Holding AB:s delårsrapporter och årsredovisningar. Den stora och kanske viktigaste utredningen är rapporten om slutredovisning av försäljningarna av apotek, som lades fram i oktober 2012. Det sker också löpande återrapportering i varje budgetproposition.
Vad gäller statens ägande av bolag som helhet utvärderar regeringen bolagen löpande och prövar skäl till fortsatt statligt ägande.
Den kanske viktigaste utvärdering som man kan göra är att se på hur verkligheten har blivit, se hur förutsättningarna är och titta på marknaden i dag.
I verkligheten har precis det som var syftet med omregleringen skett, nämligen att åstadkomma bättre tillgänglighet till läkemedel. Marknaden har utvecklats i god konkurrens. Det har vi sett genom att vi har nått ökad tillgänglighet, ökade öppettider och många fler apotek. De förhoppningar som man hade har till och med överträffats.
Man kan ifrågasätta om transparensen har varit god hela vägen. Men om man tittar på resultatet ser man att transparensen är väldigt tydlig, och man kan titta öppet på hur konkurrensen verkligen har blivit.
Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 84 Barbro Westerholm (FP)
Herr talman! Syftet med omregleringen av apoteken var att åstadkomma en bättre tillgänglighet för konsumenterna, att hålla läkemedelskostnaderna låga och att det skulle vara en fortsatt säker och effektiv läkemedelsförsörjning. Det har vi också.
Det finns vissa brister beträffande 24-timmarsreglen och generikasystemet. Men där har vi en utredning på gång för att lösa problemen, och branschen är också med och vill lösa 24-timmarsproblematiken.
När det gäller processen har riksdagen fortlöpande informerats och tagit ställning steg för steg - det framgår tydligt av betänkandet. Här i riksdagen ställde vi oss bakom Apoteket Omstrukturering AB när det gällde avyttring av aktierna och sedan detta att åstadkomma en konkurrensneutralitet.
Man återfinner i betänkandet att regeringen på punkt efter punkt har kunnat bemöta Riksrevisionens kritik när det gäller precisering av regler och villkor för försäljningen och också styrningen av Apoteket AB under vägen. Beträffande information har klusterköparna, precis som Isabella sade nyss, fått samma information som andra.
Här finns inte några invändningar att göra, och den slutsatsen anger vi i utskottets ställningstagande.
För Folkpartiets del tycker vi att det är viktigare att vi nu diskuterar apotekens roll i hälso- och sjukvården i samhället framöver. Där kan apoteken spela en mycket viktig roll som primärvårdens frontlinje. I samarbete med vårdcentraler och andra vårdgivare kan man åstadkomma väldigt mycket av förbättrad hälsa och förbättrad läkemedelsanvändning genom att utnyttja den kompetens som farmaceuterna har genom sina mångåriga studier. De är en del av hälso- och sjukvården. Här finns det möjlighet för olika apotekskedjor och apoteksinnehavare att utveckla sina modeller i olika delar av landet.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 85 Rickard Nordin (C)
Herr talman! Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Efter att ha lyssnat på mina allianskolleger är det svårt att hitta något att tillägga. Regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport visar ju på punkt efter punkt hur man bemöter kritiken och att Riksrevisionen kanske borde backa på vissa punkter med tanke på den information som vi här i riksdagen faktiskt har fått.
Utskottet, eller åtminstone den övervägande majoriteten, delar inte den bild som Riksrevisionen målar upp. Regeringen har i samband med försäljningen av Apoteket AB lämnat stora mängder information och redovisningar till riksdagen. Det har skett både i budgetpropositioner de senaste fyra åren och i olika utredningar, rapporter och skrivelser som den intresserade kan läsa om mer noggrant i utskottets handlingar. Det finns också omfattande analyser gjorda av externa aktörer som belyser konkurrens- och marknadssituationen på hela apoteksmarknaden.
Regeringen avser också framöver att fortlöpande återrapportera till riksdagen om utvecklingen för de statliga bolagen. Jag tänker därför inte förlänga den här debatten mer än nödvändigt. Jag vet att vi har fler debatter som kommer, och jag ser fram emot att ta dem också.
Anf. 86 Eva Olofsson (V)
Herr talman! I sin rapport om statens försäljning av apoteken har Riksrevisionen synpunkter på att utförsäljningen kunde ha varit mer transparent och att man borde ha haft mer information till riksdagen. Vänsterpartiet har heller inte väckt någon motion på det här området då det inte rör själva apoteksfrågan.
Jag tänker alltså inte här gå in på detta utan bara konstatera att vi hela tiden har varit emot utförsäljningen av stora delar av ett väl fungerande statligt apotek, Apoteket AB, för privata intressen och av ideologiska skäl. Man slog sönder ett välfungerande, patientsäkert och kostnadseffektivt system som hade stort förtroende hos svenska folket. Efter detta har förtroendet för apoteken minskat.
Den uppsplittrade marknaden med flera apotek gör att människor får svårare att hitta den medicin de behöver i närmaste apotek. Förtroendet för den medicinska rådgivningen har minskat. Lokaler har i flera fall blivit mindre tillgängliga för människor med rörelsehinder. Personalen upplever sig på många ställen mer stressad och har mindre tid för läkemedelsrådgivning. Man uppger, vilket jag tycker är allvarligt, att deras möjlighet att uppdatera sina kunskaper om läkemedel har minskat. I glesbygden oroar man sig för hur det kommer att se ut på lite längre sikt.
När flera aktörer ska in på samma marknad och det gäller en produkt som skrivs ut på recept, där målsättningen är att inte öka konsumtionen blir det naturligtvis tufft med konkurrensen också. Just nu diskuteras lönsamheten i systemet mycket. Speciellt de små företagen har det tufft. Sverige är troligtvis liksom Norge på väg mot ett oligopol med ett antal stora apotekskedjor som kommer att vara de som finns kvar.
Vänsterpartiets ståndpunkt är att Apoteket AB, som fortfarande ägs av oss gemensamt, är viktigt att ha kvar och borde utvecklas. Vi ser läkemedelsdistributionen som en viktig del av hälso- och sjukvården, där patientsäkerhet, tillgänglighet till läkemedel och kostnadseffektiviteten med våra skattepengar är huvudfrågorna.
Nu leker den borgerliga regeringen detaljhandel i stället. Vad vi får se är apotek som försöker höja vinsterna genom att ha en mängd andra saker än läkemedel - hudkrämer, kosmetika och en rad andra artiklar som nu tar allt större plats på apoteken medan man får leta sig fram till receptdisken. Vi tycker att detta var en riktigt dålig reform.
Anf. 87 Anders Andersson (KD)
Herr talman! Vi ska nu behandla Riksrevisionens rapport om försäljningen av apoteken. Jag kan inte påminna mig någon reform som har granskats och utvärderats så djupt som just apoteksreformen. Detta tycker vi är bra. Det vi nu har att ta ställning till är Riksrevisionens rapport, som pekar på ett antal förbättringsområden.
Min ambition är att vi ska ha en god närhet till apotek runt om i landet som förutom bra service har kompetens och därmed ger trygghet i hanteringen av läkemedel. Läkemedel är ingen vanlig vara. Det handlar om en viktig del i hälso- och sjukvårdens behandling av enskilda patienter. Det är därför vi har all vår lagstiftning i medicinfrågor.
Apoteksomregleringen innebar en stor tillgänglighetsförbättring för allmänheten i vårt land. På ungefär 6 000 ställen säljs nu receptfria läkemedel - många gånger till och med dygnet runt. De flesta i vårt land är redan så vana vid denna utökade service att de inte kan tänka sig något annat eller tänka sig hur det var förut.
Antalet öppenvårdsapotek, som är detsamma som vad vi i dagligt tal kallar apotek, har ökat från 930 till 1 250. Detta innebär att mer än 300 nya apotek har öppnats samtidigt som vi har kunnat bibehålla servicen i glesbygd. När det gäller just glesbygdsapoteken finns en planering hos regeringen som innebär att en särskild stödordning är tänkt att inrättas.
För övrigt är det intressant att notera att apotekstätheten när vi jämför länen i landet uppvisar en statistik som inte nämns så ofta. Länen i Norrland har den högsta apotekstätheten. Jämtland ligger bäst till följt av Västerbotten, Västernorrland och Norrbotten. I debatten kan man tro att det bara är Stockholm och andra storstadsområden som har hög apotekstäthet, men det är tvärtom. Slutligen kan jag inte låta bli att peka på hur den genomsnittliga öppettiden en normalvecka på apoteken har förbättrats sedan omregleringen. Från att ha varit 45 timmar per vecka är nu genomsnittstiden 53 timmar per vecka. Jag välkomnar dessa förbättringar och menar att de är till glädje för patienter och allmänhet.
Herr talman! I betänkandet som vi nu har att behandla, SoU9, instämmer socialutskottet i regeringens bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen har löpande fått information om försäljningarna av apotek under omregleringen av apoteksmarknaden. Även i budgetpropositionerna för 2010, 2011, 2012 och 2013 har regeringen lämnat rapporter om de förändringar som har skett. Jag instämmer i utskottets skrivning där vi säger att denna rapportering har varit tillräcklig och att vi förutsätter att regeringen även i fortsättningen kommer att återrapportera till riksdagen på ett liknande sätt.
Med dessa synpunkter vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
Beslut, Genomförd
Beslut: 2013-02-21
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2013-02-21Protokoll 2012/13:69
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Statens försäljningar av apotek
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna 2012/13:So6 och 2012/13:So9.- Reservation 1 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 19 M 95 0 0 12 MP 0 21 0 4 FP 18 0 0 6 C 18 0 0 5 SD 20 0 0 0 KD 15 0 0 4 V 0 0 16 3 Totalt 259 21 16 53 Regeringens skrivelse 2012/13:33
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2012/13:33 till handlingarna.