En fristående kronofogdemyndighet m.m. (prop. 2006/07:99 delvis)
Betänkande 2006/07:SkU17
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2007-05-15
- Debatt
- 2007-05-24
- Avgörande
- 2007-05-30
- Beslut fattades
- 2007-05-30
Hela betänkandet
Beslut i korthet
En fristående kronofogdemyndighet (SkU17)
Kronofogdemyndigheten ska vara helt fristående och inte längre knuten till Skatteverket för strategisk ledning och styrning i administrativa frågor. Beslutet grundar sig på ett förslag från regeringen och syftar till att stärka borgenärernas och gäldenärernas förtroende för Kronofogdemyndigheten när det gäller kravet på opartiskhet. Beslutet innebär också att Skatteverket ska överta vissa uppgifter som till exempel ansökan om likvidation, ansökan om konkurs och bevaka det allmännas fordran i konkurs samt ansökan om företagsrekonstruktion och företräda det allmänna vid rekonstruktion.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionen och avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren beslöt bifalla utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 17 april 2007, justerades 8 maj 2007 och fick trycklov 9 maj 2007.Reservationer: 2
Alla beredningar i utskottet
2007-04-17
En fristående kronofogdemyndighet (SkU17)
Kronofogdemyndigheten ska vara helt fristående och inte längre knuten till Skatteverket för strategisk ledning och styrning i administrativa frågor. Det föreslår regeringen i en proposition som skatteutskottet vill att riksdagen säger ja till. Syftet är att stärka borgenärernas och gäldenärernas förtroende för Kronofogdemyndigheten när det gäller kravet på opartiskhet. Förslaget innebär också att Skatteverket ska överta vissa uppgifter som till exempel ansökan om likvidation, ansökan om konkurs och bevaka det allmännas fordran i konkurs samt ansökan om företagsrekonstruktion och företräda det allmänna vid rekonstruktion.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2006/07:SkU17
Webb-tv: En fristående kronofogdemyndighet m.m. (prop. 2006/07:99 delvis)
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 152 Hans Olsson (S)
Fru talman! Det känns faktiskt lite tråkigt att stå här i kväll. Många av väljarna som nu har bänkat sig framför tv-apparaterna för att följa debatten tycker väl inte att det här är någon kioskvältare precis. Detta kanske inte är någonting som vi kommer att gå till val på. Det kommer nog inte att debatteras på gator och torg.
Likväl är det en ganska viktig fråga. Vi måste ha lite ordning och reda och vi måste få våra myndigheter att fungera väl. Det är lite av ett signum för vårt land. Det tråkiga med att stå här är att vi från Socialdemokraterna nog inte trodde att det skulle bli ytterligare en generaldirektör efter allt prat som har varit från den nuvarande regeringen och från många myndigheter och verk och andra. Vi trodde nog att vi skulle komma överens i frågan. Men det är som det är; det är bara att gilla läget.
Fru talman! Vi socialdemokrater tror på myndigheterna. Eftersom skatteutskottet är här kan det passa att återge vad finansministern har sagt. Vi träffade honom i tisdags på det saksamråd vi hade. Finansministern sade då att det finns två viktiga konkurrensfördelar för Sverige. Det är låga bolagsskatter och det är ett professionellt agerande skatteverk.
Jag tycker att finansministern hade helt rätt. Denna proffsighet är som sagt en tillgång i våra verk och för vårt land. Därför är vi socialdemokrater övertygade om att kronofogdemyndigheten klarar av att i operativt hänseende arbeta helt självständigt från Skatteverket. Men den ska samtidigt vara knuten till verket i bland annat administrativt stöd, IT och så vidare.
Enligt kronofogdemyndighetens egna siffror kostar den förändring som föreslås från regeringen - att detta skulle bli en fristående myndighet - 17 ½ miljoner kronor år efter år.
Fru talman! Socialdemokraterna och regeringen är helt överens om allting utom detta att Skatteverket och kronofogdemyndigheten enligt regeringen inte skulle kunna samordna administrativa frågor, IT och så vidare. För denna brist på tilltro till myndigheten är man alltså beredd att öka kostnaderna med 17 ½ miljoner år efter år.
Nej, fru talman, vi tror, liksom finansministern, på verkens professionalism att klara två saker samtidigt.
Med det, fru talman, vill jag för tids vinnande endast yrka bifall till vår reservation nr 1. Jag står självfallet också bakom vår reservation nr 2.
I detta anförande instämde Laila Bjurling, Birgitta Eriksson och Christin Hagberg (alla s).
Anf. 153 Marie Engström (V)
Fru talman! Vi är överens om allting, sade Hans Olsson. Socialdemokraterna är överens med regeringen om allting. Han glömde väl att tillägga: i det här betänkandet, förutom just frågan som gäller en brandvägg eller inte när det gäller de gemensamma administrativa enheterna.
Jag kan säga att även Vänsterpartiet är överens med Socialdemokraterna som är överens med regeringens företrädare om nästan allting i den här frågan.
Anledningen till att vi har det här betänkandet är väl egentligen att alliansens företrädare i stort sett underkänner det beslut som vi fattade den förra mandatperioden i den här frågan, nämligen att vi skulle ha en uppdelning mellan kronofogdemyndigheten och skattemyndigheten vad gäller den operativa verksamheten men att man skulle ha ett gemensamt administrativt stöd.
Någonstans kan jag ha respekt för det ställningstagande som de borgerliga partierna och Miljöpartiet har gjort i den här frågan. De här två olika lösningarna på det här problemet har ju funnits. Båda har sina fördelar och nackdelar. Det jag ser som en fördel här är att man sparar in på administrationen och på det sättet kan lägga resurser på den operativa verksamheten. Det är egentligen det som har övervägt för vår del.
Fru talman! Med anledning av det yrkar jag bifall till reservation 1.
Anf. 154 Ulf Berg (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande 17 om en fristående kronofogdemyndighet.
Man skulle kunna tro att vi är överens om allt, men det är inte riktigt så. Det var synd med Maries förklaring. Det lät ju väldigt bra när Hans sade att han var överens om det mesta som regeringen driver.
Vi moderater och alliansen är naturligtvis för en förenklad myndighetsstruktur i vårt land. Lägre kostnader och en effektivare organisation är något som är viktigt att hela tiden arbeta med. På så sätt använder man skattebetalarnas pengar så effektivt som möjligt. Mot den bakgrunden kan vän av ordning fundera över varför alliansen lägger förslag som går i motsatt riktning.
Låt oss först blicka lite tillbaka på historien som började med en skrivelse till Finansdepartementet 2001 med en begäran om att tio skattemyndigheter skulle bli en. År 2003 lade den dåvarande regeringen fram en proposition, och Skatteverkets tillkomst blev verklighet efter riksdagens godkännande. Det beslöts då att Skatteverket skulle ansvara för kronofogdemyndigheternas verksamhet under en övergångstid. År 2003 avlämnades också en utredning om kronofogdemyndigheten i tiden. I den utredningen lades förslaget om en fristående, rikstäckande myndighet fram. En regeringsproposition som godkändes av riksdagen innebar att tio regionala myndigheter blev en den 1 juli 2006.
Det är lite konstigt att Hans tycker att det här förslaget kommer som en kalldusch. I samband med det betänkandet reserverade sig alliansens fyra partier i skatteutskottet eftersom den dåvarande regeringens yrkanden inte innehöll förslag om en helt fristående kronofogdemyndighet. Kritiken har varit hård från många håll mot gällande ordning. Utredningen kom fram till att kritikerna hade rätt. Alliansens reservation var alltså mycket väl underbyggd.
Nuvarande majoritet i skatteutskottet har även tydligt framfört till alliansregeringen att ett förslag om en helt fristående kronofogdemyndighet måste komma snabbt för att råda bot på den berättigade kritik som finns. Vi kan konstatera att regeringen delar utskottets syn, och vi kan glädjande nog sätta punkt för något som började med en skrivelse i november 2001.
I samma syfte införs nu en lag för hantering av vissa borgenärsuppgifter som innebär att ett antal uppgifter förs över från Skatteverket för att renodla kronofogdemyndighetens arbete. Kostnaden för dessa arbetsuppgifter beräknas till 35 miljoner kronor, och dessa medel ska överföras till Skatteverket.
Fru talman! Jag ska besvara den fråga som jag själv ställde inledningsvis om varför inte alltid färre myndigheter är att föredra. Det får aldrig göras avkall på rättssäkerheten. Den nuvarande ordningen med dubbla roller är givetvis någonting som skapar misstänksamhet, vilket kritiken visar. Det är olyckligt att samma organisation kan driva in skulder till sig själv, det vill säga vara både sökande och verkställande organ.
Detta förslag kommer att underlätta för både Skatteverkets och kronofogdemyndighetens anställda då rollerna blir betydligt tydligare än i dag. Det ökar även förtroendet för myndigheten som sådan. Det är självfallet viktigt med anledning av att det ofta är svåra uppgifter myndigheterna har när de många gånger har att ingripa när människor hamnat trubbel.
Mot den bakgrunden är det förvånande att Socialdemokraterna och Vänstern nu yrkar avslag på propositionen. Detta förslag ger bestående ökade kostnader med knappt 15 miljoner kronor. Det är långt ifrån skäl nog att avstå från åtgärder som leder till ökat förtroende för kronofogdemyndighetens förmåga att uppträda opartiskt i det verkställande arbetet. Jag kan bara beklaga att reservanterna inte delar den uppfattningen. I deras förslag kommer tredje man i andra hand, men det borde givetvis vara som i vårt förslag att man kommer i första hand.
Fru talman! Många är nöjda med detta förslag. Det är bara att beklaga att Socialdemokraterna och Vänstern inte hör till dem. Men man kan inte alltid göra alla minoriteter nöjda. När det gäller titulaturen kan man läsa i tidigare nämnda reservation från alliansen att rikskronofogden ska ha det fulla ansvaret och vara chef för en helt självständig myndighet. Där har vi en samsyn. Den frågan kommer att lösas i samband med att regeringen tar fram nödvändiga förordningar.
Jag yrkar än en gång bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.
Anf. 155 Hans Olsson (S)
Fru talman! Tack, Marie Engström! Det höll ju på att sluta med en katastrof. Jag var så fokuserad på det här, men nu har vi rett ut det.
Jag sade inte att det var en kalldusch, men Ulf Berg kanske tyckte att jag uttryckte mig så att det kom som en kalldusch i och med att ni hade behandlat detta förut i riksdagen. Men kallduschen, om vi nu använder det här ordet som jag inte använde, trodde jag att ni fick när ni såg att det här kostar 17 ½ miljoner per år. Det om något borde väl ändå ge en kalldusch.
Jag måste fråga om det finns något belägg för påståendena att jävsproblem, om de uppstår, inte kan hanteras. Finns det något belägg för detta?
Anf. 156 Ulf Berg (M)
Fru talman! Nej, det var jag som pratade om kalldusch. Men Hans Olsson tyckte att det här var lite tråkigt. Det kanske behövdes lite vatten även om det här med vatten på konstiga platser är ett ämne som inte är riktigt gångbart just nu.
Vi har lite olika uppfattningar om ekonomin. Regeringen gör bedömningen att det bestående är 12,75 miljoner kronor plus Skatteverkets 2 miljoner kronor. Här har Hans lagt på några miljoner. Vad jag förstår är det kronofogdemyndighetens bedömning. Det som finns i propositionen säger en annan sak.
Vi tycker naturligtvis att det här är väl använda pengar. Hur man än vrider och vänder på detta blir det samma organisation med samma chef. Ni säger ju också att ni bara vill ha en generaldirektör. Vi fick ju kritik för att vi ville ha två. Då blir det samma organisation. Det är väldigt olyckligt, för vid utmätningar och liknande måste det nämligen enligt vår uppfattning vara så att man verkligen upplever dem som kommer som från en helt fristående och neutral organisation. Det tycker jag att man klart kan genomföra nu med detta förslag.
Bland annat var ju Sveriges Inkassoorganisation - jag undrar om jag har det papperet med mig - väldigt kritiska till den ordning som råder i dag. Det finns ett remissvar från mars 2004 där man lyfter fram detta och menar att det är väldigt olyckligt, så detta är inte något påfund som har dykt upp här.
Anf. 157 Hans Olsson (S)
Fru talman! De 17 ½ miljonerna vill jag återkomma till, för jag tycker att det låter som väldigt mycket pengar. Jag läser ur propositionen på s. 48 där det står: "Kronofogdemyndigheten har beräknat den löpande merkostnaden för att göra myndigheten helt fristående från Skatteverket till 17,5 miljoner kronor." Kostnadsberäkningen bygger på ett fortsatt utnyttjande av gemensamt verksamhetsstöd.
Regeringen har kanske räknat ned några miljoner, jag vet inte vem som har rätt eller fel, men så här står det i propositionen. Även om vi bjuder på några miljoner är det fortfarande oerhört mycket pengar bara för att göra denna operation. När vi är överens om allt i denna fråga är det bara denna operation som kvarstår, och då är man beredd att avstå dessa 15 eller 17 miljoner för att klara det. Jag fick inte svar på frågan om det finns något belägg för om detta kan hända. Det verkar inte finnas, och då tycker jag att dessa pengar faktiskt skulle kunna användas lite bättre.
När det gäller de här myndigheterna - Skatteverket och kronofogdemyndigheten - rör vi oss i ett område med skattefusk och sådant som vi debatterade förut också. Tänk om man hade 15-17 miljoner som man kunde använda effektivare, alltså mer offensivt, än att lägga dem på en organisation som man tror på men inte har några riktiga belägg för.
Anf. 158 Ulf Berg (M)
Fru talman! Det finns ju fall som är väl kända i detta land där staten har gjort vissa ingripanden mot företagare. Sådana kan få oanade konsekvenser. Jag kan inte räkna upp några specifika fall där man fått en prövning, men jag kan ge exempel från min gamla yrkesutövning som polis där man ibland fick handräckningsbegäran. Polisen gjorde alltid en fristående bedömning om man hade begärt det på de rätta grunderna, vilket inte alltid var fallet.
Jag tror att har man suttit i samma familj, så att säga, är det kanske inte alltid säkert att man har haft denna kritiska bedömning. I slutändan handlar det om rättssäkerhet för våra invånare i Sverige. Därför är det vår bestämda uppfattning från alliansens sida att det är väldigt viktigt att man är övertydlig.
Sedan är det ju inte säkert att det blir dyrare i längden, för i en organisation där det finns tydliga och klara regler, där man vet hur saker och ting ska göras och var gränserna går vet vi erfarenhetsmässigt att personalen mår bättre. Det kan leda till att man får en effektivare organisation där de anställda tycker att det är roligt att arbeta och vi får ned sjukfrånvaron och annat. Det kan alltså ge sådana effekter som man i dag inte kan se.
Regeringen gör inte bedömningen fullt ut att man hämtar hem det på andra sätt. Det är vi rörande överens om, även om vi inte är helt överens om summan. Jag tror att detta är helt rätt och delar som sagt alliansens ståndpunkt. Nu kommer vi att genomföra detta.
Anf. 159 Maria Kornevik Jakobsson (C)
Fru talman! Som centerpartist är jag egentligen inte någon förespråkare för fler myndigheter, men här är undantaget som bekräftar regeln. Här har utredningen som den tidigare regeringen tog initiativ till lagt grunden för en regeringsproposition med argument som jag tycker är skäliga.
Förslaget om en fristående kronofogdemyndighet handlar om svenska folkets förtroende för myndighetsutövningen och att stärka förtroendet för kronofogdemyndighetens förmåga att upprätta opartiskhet i det verkställande arbetet. Att skilja kronofogdemyndigheten från Skatteverket innebär också en ansvarsuppdelning som gör Skatteverkets roll mer begriplig, tydlig och trovärdig. Med dagens koppling till Skatteverket är det nära till hands att tro att kronofogdemyndigheten i första hand verkar för att driva in skulderna till staten och sätter borgenärers och gäldenärers intressen i andra hand.
Det har gått fyra år sedan utredningens betänkande presenterades, och det finns stöd för förslaget hos Skatteverket. Det gjordes en omorganisation av kronofogdemyndigheten så sent som 1 juli 2006 som innebar en avveckling av tio regionala kronofogdemyndigheter som överfördes till en rikstäckande myndighet. Denna omorganisation blev dock inte komplett.
Nu lägger alliansregeringen fram en proposition helt i linje med utredningens förslag med en förbättring av en del oklara och kritiserade delar från den senaste omorganisationen på kronofogdemyndighetsområdet.
Och då, fru talman, föreslår Socialdemokraterna avslag på propositionen med argumentet att chefen för den nya myndigheten ska tituleras rikskronofogde och inget annat. Vad jag förstår är det inget som riksdagen kan besluta om, utan det är regeringen som gör det. Ett annat argument är att kronofogdemyndigheten ska vara knuten till Skatteverket i strategiska frågor. Samverkan mellan myndigheterna vad gäller IT-området och i fråga om verksamhetsstöd för att begränsa kostnader finns redan tillgodosett i regeringens förslag och är inte att betrakta som ett starkt argument för att stoppa propositionen.
Med dessa marginella meningsskiljaktigheter är man från oppositionen beredd att avslå en proposition som bygger på en utredning man själva har beställt.
Fru talman! Jag kan inte upphöra att förundras över hur man från oppositionens sida är beredd att förkasta en proposition som man i stort sett instämmer i och att detta kan vara en fråga av en sådan betydelse för oppositionen att man markerar en avvikande åsikt.
Fru talman! Jag vill å Centerpartiets vägnar yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande angående en fristående kronofogdemyndighet och yrka avslag på motionerna.
Anf. 160 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det har från allianskollegerna sagts så mycket klokt att man inte skulle behöva säga mycket mer.
Vi återgår nu helt enkelt till en tidigare ordning med en fristående kronofogdemyndighet. Jag har tagit mig friheten att forska lite i hur det har varit med detta genom åren. Går man tillbaka i hävderna ser man att kronofogde var en titel som inrättades 1687. Det var en använd titel på Kronans ämbetsman över fögderierna. Kronofogden var alltså närmast en polisman. Den här fina titeln fanns egentligen fram till början av 1900-talet då vi fick något liknande ett uppbördsverk. Det var Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, som den kom att heta 1964. Den fanns under Finansdepartementet och var en sammanslagning av lite olika saker.
Så småningom tyckte Socialdemokraterna 1970 att man skulle slå ihop ett antal myndigheter till Riksskatteverket. Då slog man ihop bland andra Riksskattenämnden, Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och Allmänna ombudet hos Mellankommunala prövningsnämnden.
Därför har vi haft många olika titlar. Det är nästan det som är det roligaste, fru talman - alla dessa kronokommissarier och allt möjligt som vi har haft genom åren. Vi har inte bara haft kronofogde. Kronobonde är ju någonting annat, och likaså kronobränneri, men det finns många andra saker. Kronograf är något annat, men kronojägare är en titel som finns under Domänverket på en statlig tjänsteman.
Men kronolänsman, det var förr en lägre statstjänsteman som var underordnad kronofogden och hade till uppgift att vaka över allmän ordning och säkerhet och att åtala förbrytare inom sitt distrikt. Så här kan man gå vidare.
Jag tror att det blir väldigt bra att regeringen kommer att fastställa vad denna fristående generaldirektör kommer att ha för titel i framtiden.
Med detta, fru talman, vill jag inte förlänga debatten, utan jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.
Anf. 161 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag vill från Kristdemokraternas sida yrka bifall till skatteutskottets betänkande nr 17 om en fristående kronofogdemyndighet och därmed avslag på de två reservationerna.
Få saker är så viktiga i Myndighets-Sverige som att trygga rättssäkerheten och att skilja på statens olika roller. Staten uppträder i olika skepnader och har olika uppgifter. Dubbelroller och jäv måste byggas bort i själva myndighetsutövningen. Dessa principer har tjänat som utgångspunkt när Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna, det vill säga Allians för Sverige, och regeringen har nalkats denna fråga.
Föreliggande utskottsbetänkande och lagförslag har kommit till i just det här syftet. Kronofogdemyndigheten har sedan sin tillkomst 1965 saknat en naturlig hemvist. Den har förflyttats från departement till departement likt en osalig ande. Den har legat under Inrikesdepartementet, Kommunikationsdepartementet, Civildepartementet, Kommundepartementet och Finansdepartementet.
Rimligtvis hör kronofogdemyndigheten till rättsväsendet, men den är inordnad i Skatteverket, som alltså sorterar under Finansdepartementet. Detta är ett problem, vilket även Socialdemokraterna har identifierat. Men Socialdemokraterna har landat i - vi har lyssnat till Hans Olssons anförande här - att kostnaden är för hög, ca 15 miljoner kronor per år.
Allians för Sverige har landat i en annan slutsats. Vi tycker att det är värt de här pengarna att stärka rättssäkerheten, självständigheten och partsneutraliteten.
Fru talman! De dubbla rollerna och jävsförhållandet har uppmärksammats av till exempel föreningen Sveriges kronofogdar och enskilda anställda inom kronofogdemyndigheten under många år vid det här laget. Jag vet inte i vilken utsträckning som Socialdemokraterna har tagit intryck av den typen av kritik och lyssnat på dem och deras erfarenheter som anställda i själva verksamheten.
I remissvar, i artiklar, i artiklar i vetenskapliga tidskrifter, i sammanträden och i träffar har de anställda belyst två grundläggande problem. För det första gäller det hur Skatteverket som statens fiskala borgenärsintresse bestämmer hur kronofogdemyndigheten ska organiseras och hur ledande tjänster ska besättas. För det andra gäller det hur kronofogdemyndigheten i det känsliga indrivningsskedet också har borgenärsuppgifter av offensiv natur som undergräver förtroendet för myndighetens opartiskhet. Om detta står det på s. 25 i propositionen.
Nu undanröjs, för att citera propositionen, "i allt väsentligt de skäl som kan ha funnits att ifrågasätta Kronofogdemyndighetens möjligheter att utöva sin verkställande funktion på ett opartiskt sätt". Då är vi på s. 31 i propositionen.
Fru talman! Kronofogdemyndigheten är exekutiv till sin natur. Det är ett verkställande organ. Den ska driva in skulder, men den ska göra det på ett förtroendeingivande och partsneutralt sätt. Fordringsägarens, det vill säga borgenärens, intressen, ska tas till vara samtidigt som den skuldsatte, det vill säga gäldenärens, rättigheter också ska beaktas. Om då indrivaren samtidigt uppfattas som fordringsägare, som borgenär: Vilket misstroende kan då inte uppstå, och det på ett väldigt naturligt sätt?
Det är just detta som anställda inom kronofogdemyndigheten under hela denna process betonar. De vill ut ur denna problematik. Vi finner att detta är en helt rimlig hållning. Den är baserad på de anställdas egna erfarenheter från fältet.
Socialdemokraterna skriver i sin motion att man vill ha "verksamhet framför administration". Vi instämmer i den formuleringen - kanske inte i slutsatsen. Vi tycker, för att skapa rättssäkerhet och vara mer förtroendeingivande, att staten kan använda sina pengar sämre än vad vi föreslår här. Miljöpartiet delar dessutom vår hållning. Det välkomnas.
Regeringens förslag finner vi därmed klokt, ändamålsenligt och principiellt riktigt. Det accentueras nu genom Skatteverkets nya organisation.
Fru talman! Förändringarna inom kronofogdemyndigheten borde stanna av. Nu ska regeringen nämligen sjösätta denna nya myndighet med en självständig styrelse, och det gör att Skatteverket i sina förändringar bör ge kronofogdemyndigheten rådrum att, efter att man har blivit en egen, självständig myndighet, organisera efter eget gottfinnande.
Från kristdemokratisk sida motsätter vi oss inte på något sätt det som finns i den socialdemokratiska motionen om kronofogdemyndighetens chefstitulatur. Gärna får befattningen rikskronofogde vara kvar, även om riksdagen inte beslutar om detta, i analogi med andra hedervärda och klangrika chefsbefattningar som - vi kan lyssna hur vackert det låter - rikspolischef, riksgäldsdirektör och generaltulldirektör.
Fru talman! En översyn behövs samtidigt av den nya, fristående kronofogdemyndighetens hemvist och organisation. Den behöver hitta ett hem och ett permanent hem organisatoriskt.
Anf. 162 Hans Olsson (S)
Fru talman! Jag får tacka Lennart lite för de bra argument vi fick. Du tryckte ju väldigt mycket på remissinstansernas synpunkter på att klara jävigheten och hur viktigt det är att lyssna på remissinstanser och anställda, ta intryck av det och sedan försöka tillgodose dem så mycket som möjligt. De argumenten ska kanske vi andra också använda när det är dags att diskutera förändring i trafikförsäkringen.
Men det var inte det som jag tänkte på. Du citerade ur propositionen, och du hamnade så småningom på s. 31. Där har jag också läst, och sedan skrev jag ett fult ord på sidan, som jag inte vågar säga här. När jag inledde sade jag att jag tror att det handlar om synen på myndigheter och att lita på myndigheter. Eftersom du började så kan väl jag fortsätta på s. 31 med att citera från propositionen. Sedan tänker jag ställa frågan: Håller du med om det som står här? Då kör jag nu. Är du beredd, Lennart?
(Lennart Sacrédeus (kd): Jag är redo!)
"Eftersom influtna belopp inte står till den debiterande myndighetens disposition, utan (med vissa smärre undantag) redovisas direkt mot statsbudgeten, saknas det incitament för de debiterande myndigheterna att sträva efter ett så bra indrivningsresultat som möjligt." Håller du med om den formuleringen?
Anf. 163 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag vill säga att det svenska språket väl inte alltid har nått sina högsta höjder av klarhet när man läser olika propositioner, oavsett regeringsinnehåll.
Jag kan kort säga till Hans Olsson att den mening du läste upp, oavsett om jag gillar den eller inte, inte varit grundläggande för Kristdemokraternas, mitt eget eller Allians för Sveriges ställningstagande. Så otydligt svar får du. Jag får samtidigt tacka för att du föregriper trafikförsäkringsdebatten med olika argument.
Sedan vill jag även påtala det du nämnde om att lita på myndigheten. Det är alldeles för många inom kronofogdemyndigheten som givit uttryck för att den lösning som den tidigare regeringen och majoriteten under den förutvarande mandatperioden kom fram till inte var långsiktigt hållbar. Jag kan förstå att man kan känna viss frustration över att ett beslut som ganska nyligen fattats nu rivs upp och man går vidare. Men vissa beslut bär inte i det långa loppet, och det är där vi hamnat. Det är vår bedömning.
Anf. 164 Hans Olsson (S)
Fru talman! Jag konstaterar att vi gör helt olika bedömningar. Vi bedömer att kronofogdemyndigheten klarar av att göra två saker samtidigt, att den kommer att göra det professionellt, att det kommer att bli billigare för skattebetalarna. Majoriteten gör en annan bedömning. Det är bara att gilla läget.
Anf. 165 Lennart Sacrédeus (Kd)
Fru talman! Jag tycker inte att ni ska gilla läget, Hans Olsson, eftersom ni är reservanter. Ni ska självklart trycka på den röda nej-knappen när frågan kommer upp till votering i kammaren. Vi, däremot, kommer att gilla läget. Vi tror att också de anställda vid kronofogdemyndigheten kommer att gilla läget. Allmänheten kommer att gilla läget.
Jag tror inte, Hans Olsson, att de 17 ½ miljonerna eller Ulf Bergs siffra på omkring 15 miljoner kommer att vara bestående i det långa loppet. Vi grejar detta statsfinansiellt, och det kommer inte att utlösa någon räntekris i landet.
Anf. 166 Helena Leander (Mp)
Fru talman! Det har redan sagts mycket klokt i kväll, från båda håll om sanningen ska fram, och jag ska inte upprepa det.
Jag har full förståelse för Socialdemokraternas och Vänsterpartiets betänkligheter inför att skapa en ny myndighet. Vi är alla överens om att vi vill ha så kostnadseffektiva myndigheter som möjligt. Men när allt kommer omkring ska vi inte bara ha billiga myndigheter, utan de ska dessutom vara rättssäkra. Vi vill att medborgarna ska kunna ha fullt förtroende för dem. Ur den aspekten är det inte helt oproblematiskt att kronofogdemyndigheten i dag har dubbla roller. Därför har vi från Miljöpartiets sida till slut landat i ett bifall till en fristående kronofogdemyndighet.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 30 maj 2007.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
En fristående kronofogdemyndighet m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen
dels antar regeringens förslag till
1. lag om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att 9 kap. 2 § utgår ur förslaget,
3. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.,
4. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. med den ändringen att 6 § utgår ur förslaget,
5. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
6. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
7. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,
dels antar utskottets i bilaga 3 till detta betänkande fogade förslag till
1. lag om ändring i lagen (2007:0000) om ändring i utsökningsbalken,
2. lag om ändring i lagen (2007:0000) om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
dels avslår regeringens förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:99 och avslår motion 2006/07:Sk8 yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (s, v)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 0 116 0 14 m 91 0 0 6 c 26 0 0 3 fp 20 0 0 8 kd 21 0 0 3 v 0 19 0 3 mp 14 0 0 5 Totalt 172 135 0 42 Benämningen av chefen för Kronofogdemyndigheten m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2006/07:Sk8 yrkande 3.- Reservation 2 (s, v)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.