Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expertskatt

Fru talman! En av de viktigaste förutsättningarna för en fungerande demokrati är folkviljans förverkligande. Vad som är folkviljan och hur den förverkligas på bästa sätt kan diskuteras länge. Kopplat till dagens debatt handlar det i slutändan om vilken som är den rätta skattepolitiken.

Antaganden, undersökningar, reaktioner och partiernas ställningstaganden kanske kan tolkas som olika uttryck för folkviljan. För dess genomförande här i riksdagen krävs dock alltid tillräckligt mycket stöd eller åtminstone tillräckligt lite motstånd. Därför finns en balansgång mellan samarbete och strid mellan partierna, strid för egna ställningstaganden utifrån ideologiska grundvärderingar och samarbete för att på bästa sätt kunna fatta beslut och genomföra politik.

Man får aldrig glömma handlingskraftens betydelse för demokratin. När demokratin eller demokratiska partier förefaller oförmögna att åstadkomma något vaknar intresset för auktoritära partier och lösningar.

Svaret på frågan om vad som är den rätta skattepolitiken är en fråga om värderingar. Det handlar om en stor mängd pengar som människor avstår från att använda privat och direkt. I stället överlämnas de till det allmänna för att kunna användas för det gemensammas bästa.

Sedan finns det givetvis också många idéer om vad dessa pengar ska användas till och hur mycket var och en ska betala. Vissa vill investera och utjämna, andra vill ha skatteavdrag för redan rika och ge vinster till privatskolors aktieägare. Därför är skattedebatter väldigt spännande. I striden om skatterna framträder en klar skiljelinje mellan partierna.

Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expertskatt

För oss socialdemokrater handlar skattepolitiken i grunden om att kunna finansiera den starka välfärd som folket förtjänar. Den handlar också om att öka jämlikheten genom en medveten omfördelning av rikedomar.

För oss innebär det ofta att den som har lite ska betala mindre och att den som har mer givetvis ska betala mer, medan det gemensamma är till för alla som har behov av det. Ledamöter från andra partier kommer att ha en annan ingång i den debatten. Vi kommer alla anse att vi representerar folkviljan eller åtminstone olika delar av den. Efter diskussionen behöver vi dock landa i ett beslut som får majoritetens stöd, samtidigt som minoriteten ska kunna leva med det. Då har beslutet legitimitet. När dagens debatt är över kommer partierna att ta ställning till en del av den överenskommelse som skett mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet.

Fru talman! Jag tog tillfället i akt att inleda mitt inlägg i dagens debatt med en större frågeställning om skattepolitiken och demokratin. Min förhoppning är att vi en dag kan debattera en skattereform för framtiden, en skattereform där en mycket större genomgång av skatterna är möjlig och som landar i ett reformförslag som stärker jämlikheten och jämställdheten, samtidigt som den har en bred uppslutning i riksdagen. Breda resultatinriktade lösningar är alltid bra för ett land. Missnöje, misstro och ständiga konfrontationer undergräver i stället nationens sammanhållning och handlingskraft.

Det skatteförslag som vi ska fatta beslut om i dag innehåller två olika skatteåtgärder. Låt mig kort berätta vad de innebär.

Första åtgärden är en skattereduktion för personer som har inkomst av arbete, socialförsäkringsförmåner och pension. Reduktionen är en fast summa på 1 500 kronor för 2020 och ges till personer med en inkomst som är högre än 40 000 kronor per år. Men en infasning av skattereduktionen införs för personer med inkomster upp till 240 000 kronor eller 20 000 kronor per månad, vilket ungefär motsvarar inkomsten för dem med de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna.

Regeringen menar att skattesänkningen har en låg- och medelinkomstprofil, eftersom skattereduktionen procentuellt sett blir störst för personer med lägre inkomster. Skattesänkningen kan ge en ökning i den privata konsumtionen, vilket kan antas ha en positiv effekt under coronakrisen. Även om förslaget innehåller en skattereduktion innebär det inte en generell skattesänkning. Det är i stället en del av en grön skatteväxling, där höjda miljöskatter balanseras mot skattereduktion på inkomst.

Den andra åtgärden som föreslås i dag är en förlängning av den befintliga skattelättnaden för experter, som utvidgas från att gälla under de tre första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige till att gälla i upp till fem år.

Syftet med våra särskilda expertskatteregler är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och öka incitamenten för internationella företag att förlägga eller behålla bland annat koncernledande funktioner som kräver utländsk personal i Sverige. Ett annat syfte är att gynna svensk forsknings konkurrenskraft. Genom den föreslagna åtgärden kan vi ha expertskatteregler som i större utsträckning liknar andra jämförbara länders, däribland våra grannländer Finland och Danmark.

Fru talman! Vi yrkar bifall till propositionen. Som det ser ut nu har inga av partierna aviserat att de tänker rösta emot förslaget, vilket i så fall innebär att utskottet står bakom förslaget.

Fru talman! För oss politiker som uppbär förtroendet att sitta i Sveriges riksdag under en pågående pandemi och kris går det givetvis inte en dag utan att vi tänker på de personer som har drabbats av krisen. Det gäller både dem som har drabbats av ohälsa eller i värsta fall mist en familjemedlem och dem som har förlorat sitt jobb eller sitt företag för att det inte längre går runt. Det gäller också alla de människor som varje dag kämpar mot oro och ångest för den situation som råder.

Jag kan inte annat än att hålla med föregående talare om att vi som nu har makt och beslutanderätt självfallet måste anstränga oss för att komma överens och staka ut en väg framåt - dock utifrån sunda värderingar och principer.

Detta ärende handlar om de skattesänkningar som den sittande regeringen tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna föreslår. Eftersom det är ett budgetärende har vi inget annat yrkande utan deltar inte i beslutet, i enlighet med det reservationsförbud som råder i skatteutskottet för tillägg i budgeten som kommer senare.

Däremot har vi andra uppfattningar än vad regeringen, Centerpartiet och Liberalerna har.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark uttryckte häromdagen att det är en käftsmäll att sänka skatten, alltså en käftsmäll att barnfamiljer och pensionärer får behålla lite mer av sina inkomster. Det, fru talman, är en ovärdig syn på att människor får behålla mer när de arbetar och får behålla mer av sin pension.

Vi har också en annan avvikande mening gentemot regeringen och samarbetspartierna. Vi anser att skattesänkningar ska ske på ett ansvarsfullt sätt som leder till att fler människor kommer i arbete och som också garanterar att vi har stabila och trygga intäkter till statens finanser.

Det lapptäcke av politik vi nu ser från regeringen och samarbetspartierna leder inte till fler jobb eftersom skattesänkningarna även riktas till bidragsinkomster. Det blir alltså inte mer lönsamt att arbeta utan tvärtom mer lönsamt att inte arbeta när man sänker skatten på bidragsinkomster.

Inte heller ägnar regeringen och dess samarbetspartier tillräcklig kraft åt att stötta och hjälpa landets pensionärer. Vi föreslår en fyra gånger större skattesänkning för landets pensionärer än Liberalerna, Centerpartiet och regeringen - helt enkelt för att det alltid ska ha lönat sig att arbeta.

Moderaternas förslag, som vi hänvisar till i vårt särskilda yttrande, handlar om att bereda goda möjligheter för Sverige att återhämta sig efter krisen men också om att ge lättnader under krisen. Vi har drivit regeringen framför oss i fråga efter fråga och fått stödpaket efter stödpaket på plats, men än är långtifrån tillräckligt gjort.

Fru talman! Något ironiskt och beklagansvärt är att det helt klart har varit svårast att få regeringen att satsa på de stödpaket och stödåtgärder där det finns flest kvinnor. Här har motståndet eller senfärdigheten varit störst. Det är märkligt.

Vårt förslag med lägre skattetryck än vad regeringen och samarbetspartierna föreslår kommer tyvärr inte att bli verklighet eftersom våra ramar har fallit. Men i vårt förslag samlar vi full kraft för att Sverige åter ska kunna bli ett land med full sysselsättning och hög ekonomisk tillväxt.

Stefan Löfven lovade i högtidstalen inför att han blev statsminister att Sverige skulle få Europas lägsta arbetslöshet. Men senast jag kollade hade vi den femte eller sjätte högsta arbetslösheten, inför krisen. Det talades om tillväxtkatapulter och innovationskanslerer, men i stället gick den svenska tillväxten ned i den absoluta botten i Europeiska unionen.

Fru talman! Det är en ohållbar ekonomisk politik, och det är oansvarigt av regeringen att lägga fram skattesänkningar som inte bidrar till jobb och tillväxt utan som i stället gör det mer lönsamt att leva på bidrag och inte anstränga sig.

Så här blir det när partier som sinsemellan tycker olika sätter sig ned och försöker driva igenom favoritpunkter på sina önskelistor i stället för när mer likasinnade partier gör en gemensam bedömning av vad som är Sveriges problem och utmaningar och sedan löser dem.

Vi föreslår sänkt skatt på arbete genom ett utbyggt jobbskatteavdrag så att alla jobb blir 500 kronor mer lönsamma varje månad. Det gör det mer lönsamt att arbeta och även att fler arbeten blir mer lönsamma så att sysselsättningen på totalen kan stiga.

Vi avfärdar bestämt den mycket tillkrånglade process som nu väntar skattesystemet. Här är det tydligt att Centerpartiet och Socialdemokraterna utifrån olika ingångsvärden och utgångspunkter har förhandlat fram en rad olika avdrag och rabatter i skattesystemet i stället för ett rationellt, enkelt och sammanhängande skattesystem.

Sverige har testat denna väg förut med ett internationellt sett för högt skattetryck som man försöker kompensera med en rad olika avdrag, rabatter och krediter. Det tog en ände med förskräckelse när 90-talskrisen till slut bröt ut och en halv miljon människor förlorade jobbet på ett halvår.

Olika rabatter och regelstyrda avdrag kommer alltid att kunna utnyttjas bäst av de företag som har slutat att växa, som redan är stora och väletablerade och som har jurister och revisorer på plats inne i sin verksamhet. Men de kan inte användas av de nya, de som vill något nytt, de som är entreprenöriella och inte vill skapa de jobb vi hade i går utan dem vi ska ha i morgon.

Det är därför Moderaterna så tydligt går fram med att sänka bolagsskatten. Vi vill göra företagsamhet i stort mer lönsamt i landet.

Fru talman! Vår prioritering i budgeten är tydlig. Det handlar om ett enkelt skattesystem där jobb lönar sig så att vi bryter utanförskap, där företagsamhet och investeringar lönar sig så att vi kan ta Sverige tillbaka till full sysselsättning och där det alltid ska löna sig att ha arbetat - och därför sänker vi skatten fyra gånger mer för landets pensionärer än vad regeringen gör.

Med de förändringar som sker i pensionssystemet skulle en pensionär med Moderaternas budget få ungefär 500 kronor mer i månaden nästa år, vilket är precis lika mycket som den personen som arbetar skulle få.

Det är en rättvis skattepolitik som håller samman Sverige.

Fru talman! Avslutningsvis: Jag är bekymrad över att Sverige har så hög arbetslöshet, så låg tillväxt och en regering som ägnar sig åt att driva igenom partipolitiska önskelistor i stället för att göra det som behövs för att jobbtillväxt och ekonomisk tillväxt ska kunna ta fart efter krisen.

Jag uppmanar starkt alla partier att sluta krångla till skattesystemet och i stället göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag så att vi har råd mer världens bästa välfärd och får ett land som hänger ihop över geografiska avstånd och generationsgränser.

Fru talman! Propositionen innehåller två förslag, ett om skattereduktion för förvärvsinkomster och ett om utvidgad tidsgräns för expertskatt. Sverigedemokraterna har inte reserverat sig mot detta, utan vi redogör för vår inställning i två särskilda yttranden.

Regeringens förslag om skattereduktion på förvärvsinkomster motiveras med att det är en del av den så kallade gröna skatteväxlingen. Denna gröna skatteväxling ifrågasätts som bekant av allt fler.

Från Teknikföretagen hör vi till exempel att det uppenbarligen handlar om att få in pengar till statskassan och att det oftast blir extra kostnader för företagen som de inte kan göra någonting åt. Risken finns då att företag flyttar produktionen till andra länder eller att konkurrenter kan vinna marknadsandelar.

Från Timbro hörs liknande tongångar. Koldioxidskatten är ungefär tre gånger högre än den vetenskapliga uppskattningen av miljöskadan. Bensinskatten är alldeles för hög sett i relation till bilismens samhällsekonomiska kostnader. Det finns heller inte någon anledning att ha en särskild skatt på elektricitet eftersom elektricitet i sig inte skadar miljön. Varje energislag bör beskattas efter sina miljökostnader genom exempelvis koldioxidskatt. Skatterna på kärnkraft och vattenkraft är högre än vad som går att motivera utifrån ekonomisk teori.

Detta var bara två exempel. Kritiken kommer från många olika håll och går entydigt ut på att syftet med de höjda skatterna inte kommer att uppnås.

Regeringen saknar heller inte fantasi när det gäller den gröna skatteväxlingen. Det är platspåseskatt, kemikalieskatt, flygskatt och skatt på kläder och skor. Det är andra exempel som vi har debatterat tidigare och som sannolikt inte kommer att leda till vare sig en grönare värld eller stoppade klimatförändringar.

Sverigedemokraterna har i olika sammanhang ifrågasatt den här skatteväxlingen. Men eftersom skatterna redan är införda och skattehöjningarna redan är genomförda väljer vi att inte delta i beslutet om skattereduktion för förvärvsinkomster i regeringens proposition. Beträffande den utvidgade tidsgränsen för expertskatt har vi med viss tvekan valt att tillstyrka förslaget.

Fru talman! Jag skulle vilja reflektera lite över de inledande orden vi hörde här från både den första talaren och den påföljande.

De talade om skatteunderlaget. Vi är naturligtvis eniga i denna kammare om att skatter ska gå till vår gemensamma välfärd. Det vi inte är riktigt eniga om historiskt sett och inte nu heller, vilket är tufft i januariavtalsförhandlingarna, är: Vad är det som genererar skatteintäkter? Vad är det som får våra skatteintäkter att öka? För Centerpartiet är det självklart att det är våra små och medelstora företag som genererar våra intäkter. Alltså måste vi värna om att det är enkelt, billigt och funktionellt att anställa.

Den budget vi nu har att se fram emot är en bred palett av kortsiktiga åtgärder kombinerat med långsiktiga reformer som gör att jobben kan växa till och att företagens konkurrenskraft kan stärkas långsiktigt.

Fokus är och måste vara på att hålla uppe konsumtion och efterfrågan samtidigt som vi genomför satsningar för att långsiktigt förbättra och modernisera svensk ekonomi. Det är viktigt i en kris att inte bara lösa den akuta krisen som är här och nu utan att också försöka möta de problem vi ser väntar när vi kommer ut på andra sidan.

Det jobbskatteavdrag som nu införs och den utvidgade expertskatten är för mig två tydliga exempel på både kort- och långsiktigt reformarbete. Vi talar om att 7,2 miljoner människor kommer att få minskad skatt.

Fru talman! Sänkta inkomstskatter, inte minst för låga och medelhöga inkomster, är klok långsiktig reformpolitik. Men det handlar också om stimulanspolitik som gör att människor får lite mer pengar att röra sig med. Mer pengar i fickan kommer att landa i tjänstesektor, servicesektor, besöksnäring och mycket annat. Det är en del av att få hjulen att fortsätta snurra.

Fru talman! När tidsgränsen för expertskatt nu utvidgas till fem år får vi ett regelverk som bättre harmonierar med dem i andra länder i Europa och därmed förbättrar vår relativa attraktionskraft och konkurrenskraft. Det gäller inte minst regelverken i våra två grannländer Finland och Danmark. Regelverk i allmänhet och skatter i synnerhet som företagen har att förhålla sig till behöver vara utformade för att stärka vår förmåga att attrahera spjutspetskompetens internationellt.

Fru talman! Självklart är det så att företag inte lägger sig platt och slutar med sitt innovations- och forskningsarbete. Men reformen kan såväl attrahera experter, forskare och andra nyckelpersoner när verksamheterna återstartar som stimulera företag att investera i forskning och innovation trots det aktuella läget.

Men dessa reformer kan såklart inte ses isolerat från resterande skatteförändringar i budgeten. Steg för steg måste vi långsiktigt bygga den svenska ekonomin starkare.

Fru talman! Förhoppningsvis kan vi med denna budget och dessa reformer markera en växling från den rena krispolitiken till mer framåtsyftande politik där vi bygger Sverige långsiktigt starkare och där vi stöttar våra företag inte bara genom rena krisstöd utan snarare genom kloka skattesänkningar och investeringar som ger nya kontrakt, nya anställningar och nya affärer så att hjulen på det sättet börjar och fortsätter att snurra.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! En av de mer framgångsrika reformerna under alliansåren var införandet av jobbskatteavdraget. Skattesänkningarna, som genomfördes i flera omgångar, har tillsammans inneburit att alla som arbetar nu får en extra månadslön om året jämfört med hur det hade varit om ingenting hade gjorts.

Jobbskatteavdraget var en viktig del i förverkligandet av det som kallades arbetslinjen - att det ska löna sig att gå från bidrags- eller försäkringsinkomster till en arbetsinkomst, och att fler som arbetar stärker välfärden. Skattesänkningarna ledde också till ökad ekonomisk frihet för människor. Det är ett viktigt mål i sig, men det innebär också stärkt tillväxt och fler jobb.

Den politiken lönade sig. Skattekraften, det vill säga skatteunderlaget per invånare, stärktes rejält under denna tid. Under de åtta åren växte skattekraften från 162 600 kronor till 185 800 kronor, räknat i 2014 års fasta priser. Den ekonomiska politik och välfärdspolitik som fördes med Kristdemokraterna och Alliansen i regeringsställning innebar att resurserna till skola, sjukvård och omsorg ökade med mer än 100 miljarder kronor i fasta priser.

Kristdemokraterna vill fortsätta att utveckla skattepolitiken i arbetslinjens anda. Vi har flera förslag på sänkta skatter för breda löntagargrupper, pensionärer och dem som har det svårare att komma in på arbetsmarknaden. Våra skatteförslag minskar marginaleffekterna för dem som går från bidrag och ersättningar till arbete och ökar drivkrafterna till högre utbildning.

Personer med arbetsinkomster, pension och näringsinkomster hade med vårt budgetförslag fått en skattesänkning på ungefär 0,63 procent av inkomsten upp till 42 400 kronor i månaden. För en genomsnittlig inkomst hade det blivit en skattelättnad på 200 kronor i månaden.

I vår budget har vi också förslag på skattesänkningar för andra inkomstslag. Det är viktigt att sänka skatterna för alla, men det måste alltid löna sig mer att ha en arbetsinkomst. För arbetslöshetsförsäkring, föräldrapenning, sjuk- och aktivitetsersättning vill vi sänka skatterna med 0,32 procent av inkomsten.

Med den skattesänkning som nu föreslås frångår januaripartierna arbetslinjen. Socialdemokraterna och Miljöpartiet har förstås inget emot det; arbetslinjen har nog aldrig stått högt i kurs där. Mer förvånande är att Centerpartiet och Liberalerna bryter med denna centrala princip i alliansregeringens politik. Färre jobb blir nu lönsamma. Drivkraften att arbeta kommer att minska. Därför avvisar också Kristdemokraterna detta förslag, till förmån för vårt eget budgetförslag. Eftersom det är ett budgetärende väljer vi dock att inte delta i beslutet.

Fru talman! Den aktuella propositionen innehåller ett skatteförslag till. Det är förslaget om utvidgad tidsgräns för expertskatt. Förslaget innebär att den skattelättnad som finns för utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner förlängs så att skattelättnaden kommer att gälla i fem år i stället för tre. Syftet är att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att till exempel öka viljan för internationella företag att förlägga kontor i Sverige.

Detta är ett steg i rätt riktning. Men samtidigt måste vi komma ihåg att motsvarande regler finns i andra länder och att flera av dessa har generösare tidsgränser än vad vi har. Danmark har sju år. Nederländerna har tio år. Belgien har ingen begränsning alls. Incitamenten för att lägga sådan här verksamhet i Sverige kommer alltså fortfarande att vara sämre än i många av våra konkurrentländer. Ska vi ha en politik som långsiktigt stärker Sveriges förmåga att locka hit världsledande företag och därmed också långsiktigt stärker Sveriges konkurrenskraft, vårt välstånd och vår välfärd måste vi kontinuerligt arbeta med att göra Sverige skattemässigt attraktivt med ambitionen att inte bara följa våra konkurrenter utan också bli bäst.

Fru talman! I dag behandlar vi ett viktigt betänkande som kommer att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och öka incitamenten för internationella företag att vilja etablera sig i Sverige. I betänkandet föreslås bland annat, som andra talare har varit inne på, skattelättnader för experter, forskare och andra viktiga nyckelpersoner från andra länder. De ska lättare kunna komma till Sverige genom att vi nu förlänger expertskatten från dagens tre till fem år. Det är ett viktigt besked till företagen och en mycket viktig seger för oss liberaler att vi nu får igenom en rad viktiga skattelättnader för att stärka Sveriges attraktionskraft och göra Sverige till ett tillväxtfrämjande land.

Fru talman! Det handlar inte bara om att expertskatten förlängs till fem år, även om det är utgångspunkten för just detta betänkande. Detta sker i kombination med att sänkt bolagsskatt med ett nytt avdrag för investeringar, nya bestämmelser för hur avdrag för koncernbidragsspärrade underskott ska ske samt en utvidgning av FoU-avdraget med en rejäl sänkning av arbetsgivaravgiften införs i kommande års statsbudget.

Alla dessa förändringar kommer sammantaget att stärka det svenska näringslivet och svenska företags attraktionskraft och skapa möjlighet för dem att konkurrera på lika villkor på den globala marknaden. Samtidigt blir det attraktivare för människor från andra länder att söka sig till svensk arbetsmarknad och bidra med sin kunskap och sina spetskompetenser.

Sanningen är ju att vi varken har råd eller tid att vänta med att rusta Sverige för framtiden. Inte minst på grund av de ekonomiska skador som pandemin har orsakat svensk ekonomi blir det särskilt viktigt att börja med framtidsinvesteringarna nu.

Fru talman! Vi liberaler tror på den fria rörligheten, inte minst inom EU. Vi vill bejaka globaliseringen, och vi ser med tillförsikt på framtiden. Jag noterar dock att inte alla riksdagspartier resonerar på detta sätt. Det är fullt rimligt i en demokrati att man har olika åsikter, men jag noterar att riksdagens två ytterlighetspartier, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, vill inskränka den fria rörlighet som har gjort Sverige till ett starkare och mer konkurrenskraftigt land. I sina särskilda yttranden uttrycker de på olika sätt den protektionism som är den gemensamma nämnaren för dessa två partier och en syn på världen utanför Sverige och hur Sverige ska bli en del av den.

Vänsterpartiet vill i sin budgetmotion inte utvidga expertskatten. Så här skriver man: "Vänsterpartiet ser inga sakliga skäl att ytterligare sänka skatten för en redan privilegierad grupp och anser att förslaget undergräver legitimiteten i skattesystemet när vissa har gräddfiler med lägre skatt." Det är en ganska skev syn på tillväxt och ekonomisk utveckling, måste jag säga.

Även Sverigedemokraterna är tydliga med sina åsikter. De uttrycker en oro över och ser svagheter i det svenska skattesystemet eftersom det inte är tillräckligt konkurrenskraftigt. På den punkten håller jag förvisso med dem, men det jag tycker är bekymmersamt och ett återkommande förhållningssätt är synen på andra människor och den protektionism de återkommande framhåller. De menar att man inte ska behöva ha särregler och locka hit människor eftersom vi skulle missgynna de inhemska experterna genom att locka hit andra.

Skattereduktion för förvärvsinkomster och utvidgad tidsgräns för expertskatt

Varför ska man ställa människor mot varandra? Varför kan man inte göra både och? Det borde vara utgångspunkten för den ekonomiska politiken, tycker jag.

För oss liberaler är det genom ett bra företagsklimat som nya företag kan startas, som befintliga kan växa och som stora företag kan bli mer internationellt konkurrenskraftiga.

Fru talman! Under coronakrisen har ekonomin försvagats avsevärt. Vi behöver värna om den tillväxt och den utveckling som fria människor och fria marknader skapar och bidrar till. Ska Sverige kunna återhämta sig efter coronakrisen behövs fler liberala reformer för att stärka den ekonomiska tillväxten. Vi behöver inte fler inskränkningar. Protektionism, nationalism och populism riskerar att göra Sverige till ett fattigare land. Den bästa medicinen för att skydda svensk konkurrenskraft är att värna om de friheter som gör oss till ett spetsland inom innovation med hög konkurrenskraft. Därför är jag ändå glad att det finns ett brett samförstånd i riksdagen om hur Sverige ska rustas för framtiden och hur konkurrenskraften ska kunna stärkas, både i Sverige och på de globala marknader som vi är en del av.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i dagens betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Revision av det enhet-liga elektroniska rapporteringsformatet