Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Anf. 25 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Vi ska nu debattera regeringens proposition om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program. Jag kommer att helt inrikta mig på det förstnämnda, och min kära kollega från Miljöpartiet kommer att lyfta det andra huvudförslaget.

Detta är en proposition som är väldigt efterlängtad av näringsliv, fackliga organisationer, lärare och elever. Den skulle göra yrkesprogrammen mer attraktiva och göra dem till ett reellt alternativ för många elever som i dag väljer att läsa ett teoretiskt program. Den behåller de delar i Jan Björklunds gymnasiereform som visat sig fungera bra och rättar till de misstag som den moderatledda regeringen orsakade och som alla nu ser är uppenbara.

I dag debatterar vi en proposition som löser problem som finns utanför den här kammaren - problem i verkligheten. Det handlar till exempel om att det saknas plåtslagare i Oskarshamn, undersköterskor i Dorotea, vvs-montörer i Göteborg och barnskötare i Härnösand. Den här propositionen syftar till att lösa problem som finns över hela landet.

Den har tagits fram efter en gedigen gymnasieutredning, där alla partier har varit representerade. Den har förankrats och utarbetats tillsammans med branscher och näringsliv för att lösa problem som de ser. Regeringen och Socialdemokraterna ser problemen och har ett förslag som vi i dag kommer att rösta om.

Detta borde vi kunna vara överens om i Sveriges riksdag. Tyvärr är vi inte längre det. Tyvärr kommer de borgerliga tillsammans med Sverigedemokraterna i dag att låta partitaktik gå före Sveriges bästa. Detta är ett svaghetstecken - för borgerligheten i allmänhet och Moderaterna i synnerhet.

Fru talman! En fullständig gymnasieutbildning av hög kvalitet är i dag en viktig och nödvändig grund för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Därför ska alla elever ges förutsättningar att nå en fullständig gymnasieutbildning. Allt annat är ett svek från samhällets sida. Regeringen har därför under de senaste fyra åren tagit flera steg för att fler ska påbörja och slutföra en gymnasieexamen och för att öka kvaliteten, och vi har inrättat en rätt till komvux.

För några veckor sedan debatterade och beslutade vi om en rad förslag för att fler elever ska slutföra sin examen: bättre övergångar, klassmentorer, mer utvecklat stöd, tydligare ansvar för rektor att följa upp frånvaro och förbättring av introduktionsprogrammen. Vi har också lagt 300 miljoner kronor per år för att höja kvaliteten på introduktionsprogrammen. Vi har tagit fram över 50 sammanhållna påbyggbara yrkespaket, som kan användas på introduktionsprogrammen och i yrkesvux. Detta syftar till att göra yrkesutbildningen på gymnasienivå mer individuell och flexibel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Till detta ska läggas regeringens beslut om att tillsätta ytterligare två utredningar, en om att införa ämnesbetyg och en om att titta över om gymnasieutbildningen kan regionaliseras för att säkerställa ett bättre utbud och en bättre styrning i hela landet.

De utredningar vi redan har haft på gymnasieområdet har levererat över 200 skarpa förslag. Några av dessa har varit lagförslag som har kommit hit till kammaren för beslut. Andra har varit sådant som regeringen själv har kunnat besluta om, till exempel i gymnasieförordningen. Jag är jätteglad att regeringen förra veckan tog beslut om en skärpning i gymnasieförordningen när det gäller att skolan ska ha sammanhållna skoldagar, så att håltimmarna försvinner. Jag vet att denna fråga har engagerat många i detta utskott.

Motivet till att införa högskolebehörighet på yrkesprogrammen som norm, med möjlighet att välja bort, är självklart och enkelt. Det räcker med att titta på verkligheten. Sedan den moderatledda regeringen 2011 sänkte kraven och tog bort högskolebehörigheten som norm har antalet elever som läser ett yrkesprogram minskat med över en tredjedel. Låt detta sjunka in.

Varje år börjar drygt 16 000 färre elever på ett yrkesprogram jämfört med hur det var innan Gy 2011 infördes. Detta märks ute i verkligheten.

Jag och många med mig tror att om 16 000 fler yrkesutbildade elever varje år hade kommit ut i näringsliv och välfärd hade det gjort stor skillnad. Det vi debatterar i dag handlar just om detta: Vi måste helt enkelt få fler elever att söka sig till en yrkesutbildning, för vi behöver dem verkligen.

Svenskt Näringsliv och LO har tillsammans gjort undersökningar där det har visat sig att eleverna själva säger att de inte söker yrkesprogram för att de inte vill hamna i en återvändsgränd. Så säger eleverna. De flesta ungdomar vill veta att de kan studera vidare. De vet också att arbetsmarknaden är föränderlig. Men detta gäller inte alla. Ungdomar är olika. En del elever kan vilja och behöva koncentrera sina studier på yrkesämnen. Det är därför vi föreslår att det ska vara möjligt att välja bort ämnen.

Fru talman! Propositionen som skulle göra yrkesprogrammen attraktivare kommer tyvärr att falla. Jan Björklunds misstag kommer inte att rättas till i dag. Det gör mig ledsen, besviken, förvånad och faktiskt också arg. Jag blir arg, för jag tror på politik som är på riktigt. Vi måste kunna komma överens om viktiga saker här i Sveriges riksdag, till exempel om kompetensförsörjningen i vårt land. Mest besviken är jag på Moderaterna. Låt mig förklara varför.

Jag har varit med i hela processen. Jag har suttit med i den parlamentariska referensgruppen. Jag har förhandlat både med mitt eget parti och med andra. Jag har debatterat, och jag vet inte hur många branscher jag har besökt tillsammans med Moderaterna, där chefer, näringslivstoppar och yrkesarbetare har sagt: Kom överens nu! De har krävt att vi ska enas. Vi socialdemokrater och moderater har sagt: Ja, vi är överens! Och vi har fått applåder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Moderaternas representant i Gymnasieutredningen, Michael Svensson, lät meddela att de stod bakom förslaget. Jag vet att det har förankrats i ledningen och på Moderaternas stämma. Därefter har jag hört Moderaternas finansministerkandidat Svantesson säga att det var ett misstag att ta bort högskolebehörigheten och att Moderaterna därför vill återinföra den.

Jag har läst motioner från Ulf Kristersson. Jag har läst en lång intervju med Moderaternas tidigare skolpolitiska talesperson Camilla Waltersson Grönvall, där hon resonerade om varför högskolebehörigheten behöver komma tillbaka. Senast hörde jag i riksdagsdebatten den 7 mars att Maria Stockhaus lät meddela att Moderaterna var överens med regeringen om att återinföra högskolebehörigheten.

Fru talman! Alla som har engagerat sig det minsta i den här viktiga frågan skulle därför gissa att Moderaterna i dag skulle rösta ja till regeringens förslag. Hade ett spelbolag satt upp odds hade man väl inte fått tillbaka pengarna om man hade spelat på det. Men vad händer? Jo, någon vecka efter Maria Stockhaus besked här i kammaren håller de borgerliga partierna en presskonferens där de säger att de kommer fälla propositionen. Varför? Vad har man för motiv? Vad hände? Helt ärligt: Jag fattar ingenting. Men det är absolut inte det värsta. Branscherna, fackförbunden, lärarna, eleverna, kommunerna och de fristående skolorna, som alla hade börjat förbereda sig på förändringen, fattar inte heller något. Ingen fattar någonting.

Fru talman! Om Moderaterna skulle ändra sig igen efter mitt anförande och rösta för regeringens förslag om att utöka poängen på yrkesprogrammen skulle reformen automatiskt finansieras med en knapp miljard i den av riksdagen antagna budgeten. De pengarna var redo att skickas ut till skolorna. Nu ser det ut att bli ett nej, så de pengarna kommer att stanna i statskassan.

De pengar som kommuner och fristående huvudmän planerat för säger borgerligheten och SD i dag nej till. Det hoppas jag att ni får förklara för era partikamrater i exempelvis Täby, som meddelat att de kommer att genomföra regeringens förslag ändå.

För ett par veckor sedan stod Erik Bengtzboe här i talarstolen och sa att det bara är en semantisk skillnad mellan våra ståndpunkter. Välja till eller välja bort - det är väl ingen skillnad, menade han. I sådana fall undrar jag: Varför då fälla propositionen? Varför ska vi börja på ruta ett i nästa mandatperiod? Oavsett vem som bildar regering måste vi lösa kompetensförsörjningen.

Varför tror Moderaterna och övriga borgerliga partier att vi får fler elever att välja yrkesprogram om vi fortsätter att göra som i dag? Varför inte göra det som eleverna efterfrågar, det som branscherna efterfrågar och som i stort sett en enad remissopinion står bakom? Det som har utretts, förhandlats, remitterats och som en så gott som enad bransch står bakom avslås i dag, bland annat med motivet att färre elever då skulle söka sig till yrkesprogram. Som argument används remissvar på ett ohederligt vis. Detta har lett till att organisationer skriver debattartiklar och betackar sig för att borgerligheten använder dem som argument.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Jag ser fram emot förklaringen till omsvängningen i efterföljande debattinlägg och yrkar starkt bifall till reservation 1. På övriga punkter yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 26 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Svensk skola står inför stora utmaningar och problem. Sjunkande studieresultat, bristande studiero och arbetsro och en kraftigt tilltagande lärarbrist är resultatet av tre och ett halvt år med rödgrön regering. Behovet av kunskapsfokuserade reformer från nästkommande regering är därför stort.

Fru talman! Skolan är grunden när det gäller att skapa livschanser för människor. Skolan är den yttersta garanten för att Sverige blir ett land där människor inte behöver ärva sina föräldrars utanförskap. Skolan är även grunden för kompetensförsörjning för Sverige. För oss, som ett litet, innovativt och exportberoende land i utkanten av Europa, är det med kunskap och kompetens vi ska konkurrera. Det är genom skolan vi försörjer detta för såväl företag som den viktiga välfärden runt om i vårt land.

Undermåliga förkunskaper är ett stort problem för kompetensförsörjningen, likaså den sneda dimensioneringen av utbildningsplatser i vårt land. Vi ser brister inom många yrken, både på gymnasienivå och på högskolenivå, men på vissa områden är läget avsevärt värre än på andra. Attraktiviteten hos yrkesprogrammen på gymnasiet har sjunkit i decennier. Det blir därför också ett problem för svensk arbetsmarknad.

I dag ska vi diskutera detaljerna i denna proposition, som rör yrkesprogrammen på gymnasiet. Låt mig dock inledningsvis vara extremt tydlig med vad som är huvudproblemet. Huvudproblemet för yrkesprogrammen på gymnasiet och för svensk skola är att var sjätte elev i grund och botten inte ens är behörig att börja på gymnasiet. Bara under föregående läsår var det över 18 000 elever som gick ur den svenska grundskolan utan att vara behöriga och ha möjligheten att välja mellan ett studieförberedande eller ett yrkesförberedande program. Det ser tyvärr inte ut att bli bättre i år heller.

För den enskilde är detta såklart ett enormt problem. Dörrar till vuxenlivet stängs, och sveket från vuxenvärlden är minst sagt monumentalt. En stor del av tappet av elevunderlag till yrkesprogrammen utgörs av personer som på grund av bristande förkunskaper inte har möjlighet att gå vidare. Vi ser dessutom hur man på gymnasieutbildningar, oavsett om de är yrkesförberedande eller studieförberedande, klagar över fallande förkunskaper hos eleverna och att gymnasieskolan tvingas kompensera för brister från grundskolan.

Fru talman! Låt mig dock komma till förslaget i sak och varför vi i Alliansen vänder oss emot det sådant det är utformat. Regeringen har i propositionen valt att göra ett antal förändringar för att blidka olika intressen i den svenska gymnasieskolan, med det typiska resultatet att det blir en halvdan kompromiss som egentligen lämnar alla missnöjda.

Förändringar av schemaläggning ska göras när det gäller de högskoleförberedande kurserna på yrkesprogrammen. Det införs krav på att estetiska ämnen ska gälla som obligatoriska på alla gymnasieprogram. Man föreslår dessutom en halvering av gymnasiearbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Sammantaget är risken överhängande för att detta leder till ökade avhopp och en sämre arbetsmarknadsanknytning, framför allt när det gäller yrkesprogrammen, vilket vore oerhört negativt.

I ett läge där vi behöver stärka både kvaliteten och kopplingen till arbetsmarknaden på yrkesprogrammen genomför man alltså en politik som riskerar att erodera just det.

Yrkeskurserna behöver kvalitetssäkras av Skolinspektionen och branscherna, och branscherna måste få ett större inflytande över innehållet i utbildningen om yrkesprogrammen ska bli mer attraktiva. Collegemodellen kan stå som grund för detta, så att säga, som mycket framgångsrikt har visat att detta är möjligt att göra.

Fru talman! Attraktiviteten för yrkesprogrammen beror främst på hur god kvalitet de har. En oerhört viktig del för att säkerställa kvaliteten på yrkesprogrammen är gymnasiearbetet, som fungerar som en viktig länk mellan gymnasieskolan och arbetsmarknaden utanför. Detta lyfts fram av ett antal remissinstanser, bland annat Skolverket, som också konstaterar att den föreslagna halvering av gymnasiearbetet som regeringen föreslår riskerar att leda till att gymnasiearbetet inte längre kan fylla sin funktion. Man tappar därmed den viktiga länken till arbetsmarknaden, och arbetsmarknadsanknytningen på yrkesprogrammen blir alltså sämre i ett läge där den skulle behöva förbättras.

Detta är ytterst allvarlig kritik kring en problemsituation som vi befinner oss i men som regeringen och regeringspartierna helt väljer att bortse ifrån och som de aldrig någonsin bemöter - varken i denna talarstol eller någon annanstans.

Det handlar om bristande attraktivitet och om bristande resultat i fråga om anställbarhet. Dessa förändringar riskerar att ytterligare undergräva huvuduppdraget för utbildningen. Ska man göra detta behöver man nog ha starkare motiveringar än vad man faktiskt klarar av att leverera i den här propositionen.

Fru talman! Sedan gäller det högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Först och främst: Låt oss vara ärliga med att det som erbjuds är den grundläggande högskolebehörigheten, som är ytterst begränsad. Det är en liten andel av högre utbildningar som man blir behörig att ta sig vidare till. Jag tycker att det är viktigt att poängtera det, för det är viktigt att vara ärlig med vad det är vi levererar från denna kammare.

Låt mig också vara oerhört tydlig med att det ena inte är finare än det andra. Det har länge funnits en utpräglad bild i detta land och kanske allra tydligast i denna kammare av att det finns en strävansmålsättning om att så många som möjligt ska studera vidare och att det är bättre att gå på högskola än att skaffa sig en yrkesutbildning. Men ingenting skulle kunna vara mer fel. För många är detta just ett slöseri med tid och ingenting annat.

I grunden är alla här inne överens, trots den svulstiga retorik som man får utstå från Socialdemokraterna. Det är inget parti som vill göra det obligatoriskt att läsa in högskolebehörigheten på gymnasiets yrkesprogram. Inte heller finns det något parti som vill göra det svårare eller ta bort möjligheten att läsa in den grundläggande högskolebehörigheten på yrkesprogrammen.

Två förslag ligger på bordet. Bägge har intentionen och det tydligt uttalade syftet att det ska bli enklare att läsa in högskolebehörigheten. Låt mig vara glasklar med att det ska vara enkelt redan i dag. De skolor som inte levererar i fråga om detta missköter sig i mina ögon. Samtidigt vet vi att många elever upplever det som svårt och krångligt rent schematekniskt att få ihop sina kurser. Alliansen föreslår därför att regelverket ska skärpas och att man ska se till att vid schemaläggning prioritera så att det är enkelt för eleverna att göra detta val. Valet ska baseras på om man vill ha högskolebehörigheten här och nu eller om man klarar sig utan den. Det ska inte vara ett val som baseras på praktiska frågeställningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Regeringen föreslår i stället att kurserna ska ligga i schemat - eleverna får sedan välja bort dem från schemat. Det är såklart en bild och en modell som är mentalt lockande för många föräldrar som oroar sig för att deras barn väljer bort viktig kunskap. Men samtidigt ska man erkänna: Det är inte en helt okomplicerad väg som regeringen har valt. Resultatet blir, som också närvarande gymnasieministern konstaterade på presskonferensen där detta presenterades, att de elever som väljer bort högskolebehörigheten helt enkelt får håltimmar under dagen. Vi vet utifrån regeringens egen utredning Saknad! att det kraftigt riskerar att leda till ökade avhopp, framför allt för de elever som har absolut svagast anknytning.

Även denna kritik väljer regeringspartierna att helt ducka för och att inte över huvud taget besvara. Trots att man till och med står i denna talarstol och argumenterar för vikten av sammanhållna skoldagar lägger man alltså fram ett förslag där man bryter isär och skapar håltimmar. Det är ju så, fru talman, att eleverna inte bara ska in på utbildningen. De ska faktiskt också ta sig igenom den.

Fru talman! Alliansen föreslår en utbyggnad av collegemodellen. Vi föreslår en kvalitetssäkring av yrkesutbildningen. Vi föreslår att man ska göra det enklare också i realiteten för elever att välja om de vill ha högskolebehörigheten eller inte med sig ut. Så stärker vi yrkesprogrammen och ser till att de blir mer attraktiva. Därtill vill vi utveckla lärlingsutbildningen och stärka studie- och yrkesvägledningen. Det handlar om det oerhört viktiga uppdraget att se till att eleverna väljer rätt från första början och att de har rätt information. Där vet vi att det är en stor brist i dag.

Men vi behöver också adressera det som är huvudproblemet, nämligen att var sjätte elev inte är behörig till gymnasiet över huvud taget. Reformer för att stärka kunskapsfokuset är därför av största vikt. Det handlar om mer undervisningstid i grundskolan, diagnostiska prov för att säkerställa att ingen halkar efter och avlastning för lärare för att säkerställa det tydliga kunskapsuppdraget. Men det behövs också åtgärder här och nu för att se till att de elever som inte klarar grundskolan faktiskt får ett alternativ för att ta sig vidare in i vuxenlivet.

Elever som i dag inte har behörighet hänvisas till introduktionsprogrammen, där resultaten är nedslående och negativa. Det finns de som klarar sig igenom och får en utbildning från ett nationellt program, men den stora majoriteten kliver ut från introduktionsprogrammen utan att ha någon form av utbildning med sig i bagaget.

Det är mot denna bakgrund, fru talman, som Alliansen föreslår inrättandet av en yrkesskola. I dag finns många bra yrkesutbildningar i Sverige som möjliggör för människor att ta sig in på arbetsmarknaden och stå på egna ben, men de är inte tillgängliga för ungdomar. Med yrkesskolan erbjuder vi den som saknar behörighet till gymnasiets nationella program en enklare yrkesutbildning på två år som kan kompletteras med sfi och med grundskolekurser men som framför allt har fokus på att se till att man blir anställbar och kan ta sig vidare i livet. I stället för att, som i dag, i realiteten erbjuda ingenting i väntan på komvux kan vi erbjuda dessa ungdomar en meningsfull väg framåt till egen försörjning, till vuxenlivet och, om de själva vill, till fortsatta studier längre fram i livet. Så bygger vi livschanser på riktigt, lika för alla och inte bara för några få, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Fru talman! Låt mig avslutningsvis konstatera två saker.

Självfallet står vi i Alliansen bakom samtliga våra yrkanden, men jag vill särskilt yrka bifall till reservation nr 4.

Jag har ett sista medskick till mina kollegor i majoriteten - snart oppositionen: Vill ni ha igenom era förslag får ni helt krasst skriva bättre propositioner. Det är inte oppositionens uppgift att lotsa igenom regeringens politik, som Magdalena Andersson så förtjänstfullt konstaterade. Jag tror att det vore välkommet och framgångsrikt om man gav personer i Socialdemokraterna som fokuserar mer på innehållet och mindre på den svulstiga retoriken mer inflytande.

(Applåder)

Anf. 27 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Mycket av det Erik Bengtzboe står och talar om här i talarstolen håller jag med om - det gör jag. En del analyser är helt sanna. Men jag måste säga så här: Erik Bengtzboe och jag kommer från samma län, Sörmland, där Erik är ordförande för Moderaterna. Moderaterna och Socialdemokraterna styr i fyra av nio kommuner. Jag är van vid att han är en person som man kan förhandla med och komma överens med. Därför blev jag så himla chockad när Moderaterna under hans ledning vände 180 grader. Jag vill bara veta: Varför har ni ändrat er? Varför sänker ni propositionen?

Anf. 28 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Tack, Caroline Helmersson Olsson, för en rak och tydlig fråga, även om jag faktiskt tycker att jag besvarade den i talarstolen under mitt inledande anförande! Vi röstar nej till propositionen för att vi tycker att propositionen i sin helhet inte håller måttet. De förändringar man sammantaget gör riskerar att skada attraktiviteten för yrkesutbildningarna genom att man i grund och botten skadar intresset för dem men också resultatet från dem. Det handlar alltså om vilken kvalitet man klarar av att leverera från dem.

Regeringen, eller åtminstone Socialdemokraterna, vill nu få hela frågan att handla om hur man i teknisk detalj ska hantera den grundläggande högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Men den proposition man har lagt fram innehåller även en rad andra delar. Att ställa krav på att högskolebehörigheten måste in samtidigt som man skapar stora håltimmesutrymmen, samtidigt som man kräver att de estetiska ämnena ska bli obligatoriska även för de här eleverna och samtidigt som man tar bort halva gymnasiearbetet skapar en ohållbar reform som kommer att skada intresset för yrkesprogrammen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Yrkesprogrammens attraktivitet består i att man klarar av att leverera en bra yrkesutbildning. Det är det som måste vara primärt fokus, och vi behöver absolut även göra det enklare för elever att ta steget att gå ett yrkesprogram genom att det ska vara lätt att få högskolebehörighet. Där är vi överens.

Det vi inte är överens om är helheten i detta. När man utan att kvalitetssäkra utbildningen, för vi vet att Skolinspektionen i dag inte granskar yrkeskurserna på gymnasiet, tar bort arbetsmarknadsanknytningen så tydligt som man väljer att göra i den här propositionen, när man tvingar på eleverna en rad obligatoriska ämnen och när man skapar håltimmar för eleverna - då blir det inte en hållbar helhet.

Det är det som är problemet, och det är därför vi säger nej.

Anf. 29 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Nu blev det något tydligare för mig varför Moderaterna ändrar sig från den 7 mars och säger en helt annan sak en vecka senare.

Nu har ni läst propositionen ordentligt, men något som jag tror att Erik Bengtzboe har missat var det jag sa om gymnasieförordningen och håltimmarna. För grundskolan har vi ju tidigare antagit att det inte ska förekomma några håltimmar, och nu gör vi det för gymnasieskolan. Jag tror verkligen att det kommer att göra nytta, för det har faktiskt varit ett problem.

Jag har läst en undersökning från SCB om gymnasieungdomars studieintresse. Som det är i dag har tre av fyra elever blivit erbjudna att läsa de kurser som krävs för behörighet, säger man. Statskontoret säger att huvudmännen å sin sida tycker att planeringsförutsättningarna har blivit sämre efter Gy 2011. Därför säger regeringen nu i gymnasieförordningen att håltimmarna ska bort och att det ska vara sammanhållna dagar.

Varför tror Erik Bengtzboe att det kommer att bli bättre om vi fortsätter att göra som vi gör i dag? Det finns ju belägg för det här. Gymnasieutredningen gjorde djupintervjuer med både rektorer, elever och alla möjliga. Varför ändrade ni er på en vecka? Varför tog ni inte med de här sakerna i utredningen i så fall?

Anf. 30 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Låt mig vara tydlig: Moderaterna har inte ändrat sig. Den grundläggande högskolebehörigheten ska vara tillgänglig för alla elever. Det kräver lagen även i dag. Om detta inte är tillgängligt för eleverna är det faktiskt huvudmannen som missköter sig. Att nuvarande regering låter det fortgå får nuvarande regering stå för.

Vi vill att det ska vara tillgängligt. Vi vill att det ska vara enkelt. Det ska inte vara några praktiska hinder som avgör om man läser det eller inte. Vi vill också att det ska vara frivilligt, precis som vi sa när vi genomförde reformen och precis som vi har sagt hela tiden.

De som däremot har ändrat sig är regeringspartierna, som gick till val på att återinföra att det skulle vara obligatoriskt med yrkeskurser kombinerade med de högskoleförberedande ämnena. Det är ni som har bytt ståndpunkt, och det är rimligtvis också ni som ska förklara det för era väljare.

Vi föreslår att man stärker möjligheten att fatta korrekta beslut från första början genom att stärka studie- och yrkesvägledningen. Vi föreslår också en utbyggnad av yrkescollegemodellen för att säkerställa kvaliteten när man får mer tid på yrkesprogrammen för att få plats med fler kurser. Att bygga ut bristfälliga utbildningar som i dag inte håller måttet med fler timmar är ingenting annat än ett ekonomiskt slöseri.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Sammantaget blir det en politik som med avsevärt större kraft säkerställer både att elever kan fatta korrekta beslut och att de kan få den grundläggande högskolebehörigheten om de så önskar samt ser till att yrkesutbildningarna blir attraktiva på riktigt och inte eroderas i kanten, något som är en överhängande risk med denna proposition.

Så har vi frågan om frånvaron och håltimmarna. Varför tror Moderaterna att det här förslaget skulle leda till fler håltimmar för eleverna som väljer bort? Jo, av den enkla anledningen att det var precis det som gymnasieministern sa när man på presskonferensen tillsammans med statsministern presenterade förslaget. Det går stick i stäv med regeringens politik och med beprövad erfarenhet av hur man ska hantera elevers frånvaro.

(Applåder)

Anf. 31 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att Sverigedemokraterna yrkar bifall till reservation 3.

I dag ska vi diskutera yrkesgymnasiet. Att tvinga dem som går praktiska linjer att läsa in högskolebehörighet och ytterligare 50 poäng i estetiska ämnen är egentligen vad vi pratar om rent konkret.

De estetiska ämnena handlar om bild, fotografisk bild, dans, teater och musik - ingenting som jag har någonting emot över huvud taget. Men om vi verkligen ska vara pragmatiska politiker ska vi titta på hur verkligheten ser ut. Jag roade mig, fru talman, med att titta på de tre kategorierna med den högsta arbetslösheten just nu: musiker, kulturarbetare och beteendevetare. Det är alltså precis dessa ämnen som man vill utöka med ytterligare 50 poäng. Men det är inte där vi behöver tillsätta resurserna.

Socialdemokraten Caroline Helmersson Olsson talade precis före mig om vikten av att verkligen fokusera på viktiga utbildningar som plåtslagare, undersköterskor och liknande yrken. Hon tog förtjänstfullt upp att det är viktigt att vi satsar på dessa utbildningar. Men senast jag tittade, fru talman, är detta inte högskoleutbildningar utan gymnasieutbildningar. De som har gått de utbildningar som vi talar om kan komma direkt ut i arbetslivet och jobba.

Caroline Helmersson Olsson nämnde även ämnesbetyg. Jag har en liten fråga till henne om hon vill svara: Vilket parti var det som lyfte upp det som första fråga i Gymnasieutredningen? Tänk efter innan du svarar, för det är protokollfört.

Det är "olyckligt" att andelen elever som läser estetiska ämnen har minskat, kan man läsa i propositionen. "Olyckligt", fru talman. Är det verkligen bra svenska att skriva så i en proposition? Sverigedemokraterna tycker inte det, utan vi tycker att forskning ska ligga bakom sådana här saker. Vi vill helt enkelt få tillbaka kunskapsskolan och kasta ut flumskolan. Det är dags att fokusera på det som är viktigt. Barn har läst minst nio år och förskola med estetik. Ytterligare 50 poäng är bara rappakalja.

Sverigedemokraterna går åt andra hållet. Jag tror till och med att det finns ett parti till här i kammaren som har pratat om detta. I många år har vi pratat om vikten av att gå tillbaka till tvååriga linjer med fokus på det som du har nytta av när du kommer ut och arbetar. Du ska inte läsa in massor med ämnen som du inte har nytta av. Är det så att du vill läsa vidare efter två år - var så god! Läs ett tredje år, eller läs in de kurserna senare på komvux eller på annat sätt. I Sverige har du alla möjligheter att läsa in detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Det intressanta är att två företrädare har talat om håltimmar. Även jag är medveten om att det är väldigt mycket håltimmar i gymnasieskolan. Var kommer det ifrån, fru talman? Ja, det är ju inte så konstigt när man tar en tvåårig linje och drar ut den och gör den treårig utan att fylla ut den med viktiga saker för eleverna. I stället fyller man på med låtsasämnen som man inte har nytta av i sitt yrke. Vissa saker behöver eleverna inte läsa på gymnasiet för att komma ut i arbetslivet och jobba.

De människor som är duktiga på matematik här inne kan göra en överslagsräkning. Merparten av dem som går de praktisk-estetiska linjerna kommer rätt ut i jobb, och det finns ett skriande behov på marknaden. Om 25 procent av eleverna, vilket är den ungefärliga andelen som läser dessa program, i stället skulle jobba ett år skulle vi i runda slängar få ytterligare 2 miljarder i statskassan eller den kommunala kassan - varje år! Det här är saker som vi ska fokusera på.

Det största problemet med dagens gymnasieutbildning är inte att den ska vara treårig och högskoleförberedande utan att det är massvis med lärarlösa lektioner och håltimmar. Vi diskuterar politisk inriktning, men eleverna som går i gymnasiet fokuserar på att lära sig saker de har nytta av i arbetslivet. Det är sådana frågor vi borde titta på.

Merparten av oss här i kammaren har varit på olika besök. Vid ett av dessa besök var vi i Schweiz. I Schweiz har man kommit fram till att alla inte vill bli högskolestudenter. En socialdemokratisk person frågade den socialdemokratiska ordföranden i Schweiz vad de gör för att få fler studenter att efter gymnasiet läsa vidare på högskolan. Det är uppenbarligen bara 25 procent som läser vidare i Schweiz, och i Sverige är det 43 procent som läser vidare. Svaret från den socialdemokratiske ordföranden i Schweiz var: Ingenting. Alla är inte lämpade att läsa en högskoleutbildning.

I Schweiz hade man också ett annat förslag. I Schweiz går arbetslivet i vissa delar in och täcker in nästan 70 procent av budgeten för att finansiera den högre utbildningen. På ett sådant sätt ser man till att utbildningen är verklighetsanknuten, att eleverna läser saker som de på riktigt har nytta av i arbetslivet och som gör att de kommer i jobb. Det finns en direkt kontakt.

Det råder ett skriande behov av praktiker, och vi har ett övertrasserat konto av akademiker. Ingen av dessa yrkeskategorier är sämre eller bättre än någon annan, men vi måste se på hur marknaden ser ut. Vi måste fokusera på det som faktiskt är viktigt. Om man senare i livet vill studera vidare, man vill få högskoleförberedande undervisning, finns både komvux och folkhögskolor som gladeligen hjälper till.

Fru talman! Alliansen har föreslagit tre intressanta saker, nämligen yrkescollege, lärlingsutbildning och en koncentration av SYV:are. I det här fallet får Erik Bengtzboe välja om han vill svara eller inte.

Jag tror att vi menar lika i många saker, men vi har bara olika namn på dem. Man brukar säga, fru talman, att kärt barn har många namn. Men varför kan vi inte sätta oss ned och diskutera? Jag har föreslagit det flera gånger i kammaren. Det är så viktigt att vi får ordning på svensk skolpolitik. Den måste bli långsiktig. Vi ska inte retoriskt försöka vinna en och annan fajt i talarstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Jag talar direkt till dig, Erik Bengtzboe. Det rödgröna gänget kommer att dö sotdöden den 9 september. Jag misstänker att vår sida som sitter i den andra delen av kammaren, och jag som sitter mitt i, kommer att öka. Det gäller både i undersökningarna och i valresultatet.

Om ni menar allvar säger jag följande. Vi bor i samma län, Erik. Vi bor inte alltför långt från varandra. Dörren är öppen. En kopp kaffe erbjuds alla dagar. Det är dags att släppa hörnflaggan. I det här fallet var jag kanske lite elak när jag sa "sotdöden", men jag tror att valresultatet kommer att visa vilka partier som växer och vilka som sjunker i storlek. Men oavsett vilka som regerar nästa mandatperiod måste det bli en långsiktig skolpolitik på alla nivåer.

Jag har sagt det förr, och jag säger det igen: Jag är den första som sätter mig vid bordet för att förhandla. Jag vet att jag inte kommer att få igenom alla mina förslag, men för skolorna, barnen och hela utbildningssystemet behöver vi politiker sluta bråka om vissa grejer.

Jag skulle vilja avsluta med att säga det som Singapore har som ledord för sina elever: Bring out the best in every child. Det är det bästa uttrycket jag någonsin har hört. Kläm ut maximala effekten ur varenda liten elev. Det är så vi ökar landets kompetens.

Anf. 32 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Låt mig först komma med en observation, som Stefan Jakobsson får göra vad han vill med.

Det är viktigt att reflektera över hur man uttrycker sig när det gäller den grundläggande behörigheten till vidare utbildning och hur vi får ett utbildningssystem som hänger ihop över hela skalan. Jag vänder mig kraftigt emot den bildsättningen att det skulle vara ett binärt val, om det passar en som person att studera på högre utbildning eller inte, om det passar en som person att läsa in grundläggande högskolebehörighet eller inte. Min uppfattning är att den frågan måste besvaras här och nu, och det är något som förändras över tid. Det är därför det är så viktigt att vi inte bygger några återvändsgränder i det svenska skolsystemet.

Den som vid 16 års ålder vill skaffa sig bara en yrkesutbildning ska självklart ha den möjligheten, men det betyder inte att den individen inte är lämpad eller intresserad av högre utbildning bara för att denne inte är det just nu. Det är viktigt att fokusera på en politik som hänger ihop över hela skalan.

Många av de förslag vi har lagt fram ser vi gärna att så många parter som möjligt i Sveriges riksdag stöder. Det vore bra om vi kunde utveckla yrkescollegemodellen så att vi kan kvalitetssäkra yrkesutbildningarna. Det vore bra att förstärka studie- och yrkesvägledningen särskilt för att se till att korrekt information går ut.

När det gäller att ta ställning till politiska förslag från andra partier är det i grund och botten baserat på att det finns en politik att ta ställning till. Med all respekt för sittande regering, men fikamöten och kaffestunder utan en politisk agenda är jag ointresserad av med alla parter. Vill man diskutera politik får man lägga de politiska förslagen på bordet - och sedan kan man diskutera politik.

Anf. 33 Stefan Jakobsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Fru talman! Jag bemöter de två frågorna som jag uppfattade. Det var mycket moderat politik som framfördes här.

Jag tror att vi till största delen är överens i frågorna. Vi i Sverigedemokraterna har själva lagt fram förslagen, och vi har lagt fram dem på den ekonomiska nivån på så sätt att vi har föreslagit dem i våra budgetar. Vi har satt undan pengar för att genomföra förslagen.

Men, som sagt, kärt barn har många namn. Vi föreslår samma saker, men kanske med små förändringar, ett men eller ett kommatecken som ska flyttas hit och dit. Det är de sakerna jag menar att vi måste diskutera.

Jag tror inte att vi löser skolans problem genom att jag och Erik Bengtzboe sätter oss och tar en kopp kaffe. Det är inte så jag menar. Jag tror att vi löser problemet genom att vi låser in alla politiker, som Finland gjorde 1985, och ser till att vi alla kommer överens om en långsiktig skolpolitik. Det var svaret på den sista frågan.

Jag tror inte att alla elever här och nu är lämpade att läsa vidare, men i Sverige finns världens bästa vuxenutbildning. Vi har alla möjligheter i livet att ändra inriktning. Jag är ett av de exemplen. Jag har haft fem olika yrken, vilket innebär att jag har läst in, pluggat och pluggat mer, olika behörigheter för att kunna gå vidare i olika yrkeskategorier. Det handlar mycket om att fortsätta att ge elever möjligheter.

Jag fokuserar mycket på att det ska vara så få avhopp i det svenska skolsystemet som möjligt. Det är de sakerna som Sverigedemokraterna har fokuserat på. Det är en personlig kris att behöva kliva av en utbildning. Du kanske drabbas av en personlig ekonomisk kris. Du kanske i värsta fall tar studielån för saker som du sedan aldrig kommer att jobba med.

Det finns alldeles för många arbetslösa i dag i Sverige som har bra utbildning, men vi har ingen nytta av dem eftersom det är fråga om övertrasserade konton.

Anf. 34 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Svensk skola skulle må mycket bra av en bredare uppslutning kring vad som är skolans uppdrag. Den nuvarande regeringen lade fram en proposition för ett tag sedan som heter Samling för skolan. Det var åtminstone ytligt och retoriskt ett bra försök att skapa någon form av bred samling.

Men om man ska vara lite ärlig och ge kredd till dem som faktiskt har gjort någonting, har den nuvarande regeringen åtminstone gjort några tappra försök när det gäller att skapa en bred samling.

Den skolkommission man tillsatte försökte man göra så opolitisk som möjligt. Även om dåvarande ordföranden sedan valde att byta bana och karriär och blev mer politisk än tidigare, försökte man ändå dra upp breda huvudlinjer för svensk skola och för vart svensk skola ska ta vägen. Det är viktigt.

Vi kan vara oense om detaljerna. Vi kan debattera de frågor vi debatterar i dag, men för svenska föräldrar, lärare och skolelever ska det vara klart och tydligt vad som är det huvudsakliga fokuset för svensk skola.

Bland det bästa som skolkommissionen levererade var just en övergripande diskussion om övergripande mål för vart svensk skola ta vägen, som man brett kan samlas runt även om man vill diskutera detaljerna. Jag hoppas att regeringen, trots den knappa tid som är kvar före valet, väljer att gå vidare med frågorna och funderar över hur vi implementerar frågorna och tar dem vidare. Det är ett bredare arbete än att bara lägga fram en proposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

En grundförutsättning för att ha ett brett stöd för en politisk linje är att partier är någorlunda konsekventa i vad de tycker, åtminstone i huvuddragen. Jag noterar att vissa politiska partier i kammaren har lättare än andra att byta fot ofta. Stora delar av Socialdemokraterna har ändå historiskt sett varit ansvarstagande i frågorna, och jag hoppas vi får se mer av det under nästa mandatperiod. Om det ska vara en samling för skolan ska den ske brett och inte med stöd av ytterlighetspartier.

Anf. 35 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag håller med Erik Bengtzboe i mångt och mycket. Det är självklart att det finns saker som den nuvarande regeringen har gjort bra. Skolkommissionen är en av dem, men tyvärr bytte ordföranden yrke och håller nu på med något annat.

Gymnasieutredningen är också ett bra exempel, parlamentariskt tillsatt så vi får tala om vad vi tycker och tänker. Där är ämnesbetyg, som Sverigedemokraterna drev från dag ett, en sådan sak som parti efter parti sedan anslöt sig till. På så sätt kanske vi kan få bort kursbetygen för gymnasieeleverna, som jag tror är en av de största orsakerna till att vi stressar ihjäl de stackars eleverna.

Samtidigt tillsätter regeringen vansinniga utredningar, till exempel om vinster i välfärden och Reepaluutredningen. Det har lagt sig som en våt filt över hela skolan och nyetableringen samt möjligheten att erbjuda den mångfald som skolan ska göra på alla möjliga sätt.

Man har också lagt ned väldigt mycket tid och energi på att utreda hur många skolmyndigheter vi ska ha och hur vi ska göra med skolmyndigheterna i framtiden. Det finns 53 skolmyndigheter, om man räknar in alla universitet. Sverigedemokraterna föreslog för ungefär ett och ett halvt år sedan en skolmyndighet. Och vi har massvis av länder som vi kan titta på och lära oss av här.

Här har man nu gjort en jättestor utredning. Vi har i veckan fått höra att man lägger ned utredningen, som jag tror är en av de bästa utredningar vi någonsin har sett komma fram i den här kammaren inom utbildningsområdet, för om man inte vet vem som bestämmer vet man heller inte åt vilket håll vi ska.

Jag vill tacka Erik för debatterna under den här mandatperioden och hoppas att vi återkommer för fyra år, fast med en större överenskommelse för skolans bästa.

Anf. 36 Elisabet Knutsson (MP)

Fru talman! Är det något som saknas är det yrkeskunnigt folk, sa en av dem som jag pratade med på centralstationen för en tid sedan, och jag kunde inte annat än att hålla med. Vi bytte några ord i frågan, och efter en stund kom tåget och vi skildes åt. Kvar var jag med mina tankar om varför det är så svårt att rekrytera elever till yrkesprogrammet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Jag började fundera över de debatter som vi haft här i kammaren under de två år som jag varit en del av utbildningsutskottet. Vilka budskap har dryftats? Flera gånger har jag hört företrädare för de borgerliga partierna, företrädesvis moderater och liberaler, framhålla vikten av att ha höga förväntningar på eleverna. Jag har hört dem säga att skolan har alldeles för låga förväntningar på eleverna - i meningen att vi får det resultat vi kan förvänta oss.

I Liberalernas program från arbetsgruppen Kunskap för konkurrenskraft på deras landsmöte 2017 står det: Kunskap och bildning bryter barriärer, öppnar nya vägar och stärker den enskildes förmåga att orientera sig och fatta egna självständiga beslut. Utbildningssystemet ska därför ha höga förväntningar på varje individ och prioritera kunskap. En likvärdig skola är en förutsättning för att alla elever ska få samma möjlighet. I det svenska skolsystemet ska alla kunna utvecklas.

Och Moderaterna skriver: För Moderaterna förblir kvalitet i utbildning prioritet nummer ett. Kunskap, ansträngning och prestationer ska vara viktigare än efternamn och bostadsadresser. Det kräver en skola med kunskapsfokus som ger alla elever goda kunskaper, oavsett vilka förutsättningar man växer upp med. Moderaterna ska därför alltid prioritera reformer för mer kunskap. Skolan ska och kan möjliggöra klassresor. Det kräver högre förväntningar, mer undervisningstid med skickliga lärare och ordning och reda i klassrummet.

Fru talman! Det är nu jag får svårt att få det att gå ihop, för i dag tänker ni ju rösta ned ett förslag som innebär höga förväntningar på eleverna och som gör det möjligt för fler att göra klassresan och få samma möjlighet att tillskansa sig mer kunskap och utbildning för att kunna förstå och analysera. Men det ni gjorde i Gy 2011 var ju att sänka alla förväntningar på yrkeseleverna. Ni halverade både kursen i svenska och kursen i engelska, samtidigt som ni fördubblade poängen i dessa ämnen på de teoretiska linjerna. Ni hade höga förväntningar på de teoretiska eleverna och lägre förväntningar på de yrkesorienterade eleverna. Kontentan är att ni ökade gapet i kunskap i vad jag anser de två viktigaste ämnena för att kunna förstå sin omvärld och delta i det demokratiska samhället, svenska och engelska.

Samtidigt gjorde ni det krångligt och besvärligt för de elever som ville ha högskolekompetens. Hur tror ni att vi ska få elever att söka till en utbildning där statusen medvetet sänks av politiken och där eleverna ser att förväntningarna på dem är låga?

När vi från S- och MP-regeringen nu tar er på allvar och lyssnar på den kritik som ni själva hade precis efter valet, då ändrar ni er plötsligt. Regeringen föreslår precis det som ni föreslog, nämligen yrkesprogram som generellt leder till högskolebehörighet men där de elever som inte vill ha högskolebehörighet, som inte tycker att de behöver det, kan välja bort det. När regeringen föreslår precis detta och branscherna jublar röstar ni emot. Hur känns det?

Fru talman! I dag debatterar vi de två frågor som ingår i denna proposition, dels grundläggande behörighet på yrkesprogrammet, dels ett obligatoriskt estetiskt ämne i alla nationella program.

Fram till 2011 ingick en kurs i kärnämnet estetisk verksamhet i samtliga nationella program i gymnasieskolan. Alliansregeringens motiv till att plocka bort estetisk verksamhet som ett gymnasiegemensamt ämne var att eleverna skulle ges tid för fördjupning i karaktärsämnena. Estetiska kurser har i stället erbjudits som individuellt val och är därmed inte ett ämne som ger meritpoäng. Då är våra gymnasieelever rätt smarta och väljer bort estetiska ämnen, inte för att de är ointresserade av dem utan för att politiken har sagt att estetiska ämnen är av ringa värde och därför inte ger några meritpoäng - läs något annat om ni vill framåt! En majoritet av gymnasieungdomarna får mindre estetisk kunskap i gymnasieskolan i dag än vad de fick 2011, och det är ju förståeligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Att frigöra tid för teoretiska ämnen genom att plocka bort estetiska ämnen var dessutom en åtgärd som saknade vetenskapligt stöd. Tvärtom bidrar de estetiska ämnena till att förbättra inlärningen i andra ämnen. Internationella jämförelser visar också att estetiska ämnen har en stark ställning i de länder som toppar utbildningsrankningen.

Forskning har visat hur språkutveckling underlättas hos barn som får musiklektioner i tidig ålder. Tidig musikundervisning kan stimulera matematisk utveckling. Estetiken är inte ett sätt att förgylla världen eller förströ hjärnan; det är ett sätt att förstå världen och aktivera hjärnan.

De stora svenska exportindustrierna kring musik och design är beroende av att alla kommer i kontakt med olika kulturella uttryck och får möjlighet att utveckla sina talanger. I allt fler yrken, även utöver dem som benämns kreativa, behöver medarbetarna i dag estetiska kunskaper. Många behöver i sitt jobb kunna presentera en tjänst eller en produkt, konceptualisera sitt företags verksamhet eller förstå olika kulturella uttryck - något som alla som brottats med ett bildspel i datorn inför en presentation kan vittna om.

Allt detta vet redan C och L. De har upprepade gånger uttalat sitt stöd för estetiska ämnen i skolan. Men i dag väljer de att bortse från förbättrad inlärning i såväl språk som matematik och att vi även i framtiden behöver talanger i musik och design.

Jag yrkar bifall till reservationen och i övrigt till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 37 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Jag står fast vid den uppfattning som jag har gett uttryck för många gånger tidigare.

Vi har absolut alldeles för låga förväntningar på svensk skola och på våra elever, och vi söker ursäkter i stället för att finna lösningar. Helt ärligt tror jag att många lärare kan hålla med om att vi har alldeles för låga förväntningar på våra utbildningspolitiker. Det finns mer man skulle kunna kräva när det gäller både vad en regering levererar och vad denna kammare levererar.

Fru talman! Det finns något intressant i det som Elisabet Knutsson tog upp i sitt anförande. När vi genomförde gymnasiereformen fick vi kritik för att förväntningarna och kraven var för höga. Man var tvungen att vara godkänd i fler ämnen än tidigare för att komma in på en yrkesutbildning, och detta skulle stänga dörren. Nu låter det som att förväntningarna på eleverna var för låga därför att man inte ställer krav på högskolebehörighet.

Det finns två intressanta saker i detta. Först och främst förslår Miljöpartiet de facto inte att det ska vara obligatoriskt. Varför vill Miljöpartiet i så fall neka eleverna den möjligheten senare i livet? Det är faktiskt dit retoriken leder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Men det som jag framför allt tycker är intressant, fru talman, är att denna retorik vittnar om det grundproblem som gör att yrkesutbildningarna inte blir attraktiva. Varför betyder höga förväntningar i Miljöpartiets och regeringens värld just att man ska studera på högre utbildning? Varför är de synonyma med varandra? Varför kan man inte ha höga förväntningar på att man ska bli yrkesskicklig på sin utbildning? Varför kan man inte ha höga förväntningar på att läsa många yrkeskurser, lära sig mycket och bli anställbar? Nej, höga förväntningar betyder bara att man ska välja bort den yrkesbana man har valt för att i stället studera i den högre utbildningen.

Det är precis denna tankevurpa och attityd som gör att yrkesutbildningar har lägre status än de förtjänar. Enligt Miljöpartiet är det tydligen att ha låga förväntningar när man förväntar sig att någon ska få en bra yrkesutbildning.

Anf. 38 Elisabet Knutsson (MP)

Fru talman! Låga förväntningar: Om man tar bort 100 poäng i svenska för dem som läser yrkesprogram och samtidigt vet, som forskningen säger, att en person behöver ha 50 000 ord i sitt ordförråd för att kunna följa instruktioner och anvisningar, kunna läsa dagstidningar och följa nyhetsrapporteringen tycker jag att det är att nedvärdera eleverna.

Vi menar inte att alla ska läsa på högskolan, men alla ska ha den grundläggande kunskapen och behörigheten att de kan vara med i samhällsdebatten, att de kan känna att de inte står utanför och att de, om de senare i livet vill, har möjlighet att fortsätta att studera utan att de ska behöva lägga otroligt mycket tid, kraft och ekonomi på att läsa in högskolebehörighet.

Trots allt har många valt bort yrkeslinjerna därför att de inte får högskolebehörighet. När vi resonerar om att elever inte klarar eller inte går färdigt gymnasiet kan vi fundera på att det kanske är elever som egentligen ville läsa yrkesgymnasium men som kände att de verkligen ville ha sin högskolekompetens och som då sökte då samhällsprogrammet, och så var han eller hon inte tillräckligt motiverad utan hoppade av.

Anf. 39 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Trots retoriken att det vore att neka elever möjligheten att ta del av en dagstidning om de inte läser mer svenska på gymnasiet vill Miljöpartiet alltså inte göra det obligatoriskt att läsa mer svenska. Jag får inte ihop logiken i er politik, Elisabet Knutsson.

På det sätt som ni argumenterar borde ni också rösta nej till det förslag som ligger på bordet, för det gör det inte obligatoriskt för samtliga elever. Det är just detta som blir svårt att få ihop.

Jag har en annan fråga till Elisabet Knutsson. Eftersom hon i sitt anförande valde att uppehålla sig mycket vid införandet av de estetiska ämnena på gymnasiet som ett obligatorium måste jag ställa en kontrollfråga.

Det finns inget motstånd eller någon annan uppfattning än att estetisk verksamhet är oerhört viktig för inlärningen, framför allt i de tidiga åldrarna. Det är därför vi lägger mycket energi på det, både i förskolan och i grundskolan. Vi lägger mer energi på den typen av verksamhet än vad vi gör på exempelvis naturvetenskap genom hela grundskolan, för att se till att alla elever kommer i kontakt med estetisk verksamhet och för att se till att barn i tidiga åldrar verkligen får chansen att utveckla detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Jag förstår inte riktigt nyanserna i det Elisabet Knutsson säger. Det blir så binärt. Antingen är något viktigt, eller så är det trivialt. Om något är bra måste det vara obligatoriskt och får absolut inte vara frivilligt, för då säger politiken att något är oviktigt. Den typen av brist på nyanser tror jag gör det svårt att hantera detta.

Den konkreta fråga jag har gäller att det har framförts mycket kritik från remissinstanser mot att man tar bort halva gymnasiearbetet för att få plats med detta. Det är så man väljer att få utrymme för den estetiska verksamheten. Än så länge har jag inte hört en enda miljöpartist bemöta kritiken mot den bristande arbetsmarknadskoppling och den bristande koppling till högre utbildning som blir resultatet av att halvera gymnasiearbetet. I stället väljer man att tala sig varm för estetisk verksamhet för sexåringar, vilket inte är det som vi har att göra med.

Varför svarar man inte på frågan hur man ser på det halverade gymnasiearbetet?

Anf. 40 Elisabet Knutsson (MP)

Fru talman! Man satsar jättemycket på estetiska ämnen i de tidiga åldrarna och genom hela grundskolan och säger att det är viktigt och att man framhåller det. Sedan kommer eleverna till gymnasiet och väljer en fristående extrakurs i svenska. Då får de mer meritpoäng, men om de väljer en fristående kurs i ett estetiskt ämne får de inga meritpoäng över huvud taget. Talar inte detta sitt tydliga språk om vad som gäller, vad som har värde och vad som inte har värde? Jag måste säga att jag är förvånad, Erik Bengtzboe, över att du inte ser denna koppling - att elever väljer ämnen som är viktiga för dem så att de kan komma vidare i livet och som ger dem meritpoäng för att ta sig vidare.

Det finns många olika sätt att se på examensarbetena. Jag anser att om gymnasiearbetena läggs i själva ämnesstrukturen ska man säkert kunna klara sig på 50 poäng. Det finns de som håller med om det. Jag tror att det var Universitetskanslersämbetet som inte hade några som helst synpunkter på gymnasiearbetets storlek.

Anf. 41 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Det är lika jobbigt varje gång att komma upp i talarstolen efter Erik, vilket inte har med hans parti att göra utan med den längd han besitter.

Elisabet Knutsson är precis som jag lärare i grunden och har erfarenhet av detta sedan tidigare. Då vi båda tillhör kategorin lätt övre medelålder kan vi kanske dra oss till minnes saker som har genomförts inom skolsystemet.

Min frågeställning är: Kommer Elisabet Knutsson ihåg när vi gjorde om den tvååriga gymnasieskolan till treårig under 1993 och 1994 och vad som hände? Det var nämligen så dåligt genomfört att varken läroplaner, studieplaner eller någonting över huvud taget följde med. Det enda man gjorde var att man tog de tvååriga utbildningar som fanns och drog ut dem och gjorde dem treåriga. Redan då skapade vi alla hål som har varit otroligt svåra att fylla sedan dess.

Har Elisabet några tankar kring detta?

Anf. 42 Elisabet Knutsson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Fru talman! Jag tycker inte att vi ska fördjupa oss i vad som hände 1992 och 1993. Tiden är alldeles för kort för det. Jag tycker att det är viktigt att vi tittar framåt och ser på de möjligheter som finns för våra yrkeselever i dag.

Att hålla på och gräva i vem som gjorde vad 1992 tycker jag är långsökt.

Anf. 43 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Människan är det enda djur som gör samma sak om och om igen och förväntar sig olika resultat, för att förvränga ett citat.

Om vi inte drar lärdom av tidigare dåligt genomförda reformer finns det stor risk att vi gör samma sak en gång till. Det var det som jag ville komma fram till. Om vi nu ska göra stora reformer i det svenska skolsystemet, som föreslås i denna proposition, bör de vara genomtänkta och förankrade. Vi sverigedemokrater anser att de inte är det.

Jag ska återgå till det som verkligen är viktigt. Det är ämnesbetyg, som dina kollegor, Elisabet Knutsson, tidigare har nämnt. Där tror jag att det viktigaste i det svenska skolsystemet finns i dag. Orsaken till att eleverna hoppar av är nämligen att det enda sättet att förändra ett kursbetyg är att kliva av den utbildning som man går och backa tillbaka och börja om på den igen. På det sättet kan man läsa upp betyget. Ett kursbetyg kan aldrig förbättras. Det är låst. Det betyg som man har får man stå ut med hela vägen.

Vi tillhör, som sagt, kategorin lätt övre medelålders. Vi gick i det gamla gymnasiesystemet där man kunde växla upp när man närmar sig. När man börjar i årskurs ett som 16-åring är man inte riktigt klar över vad man vill här i livet. Jag har själv haft fem olika yrkeskategorier. Jag är säker på att Elisabet också har en liknande erfarenhet.

Men vi förringar väldigt lätt att vi har världens bästa vuxensystem. Vi har ett komvux som kan motsvara alla de krav som vi önskar.

Om det tar ett år att läsa in på gymnasiet borde det ta ett år att läsa in på komvux också. Det är inte så att det är mycket stök, stånk och stön för att detta sker senare i livet.

Vi behöver ta med oss en undersökning som har gjorts. Det är att 60 procent av alla elever som förra året valde gymnasieutbildning valde samma sak som kompisen. Det är sådana saker som fortfarande styr våra ungdomar. Hur mycket vi som politiker än piper och skriker här behöver vi faktiskt ta till oss realiteter, alltså hur elever väljer i dag. Det kan vara en så enkel faktor som gör att man väljer fel program.

Anf. 44 Elisabet Knutsson (MP)

Fru talman! För en gångs skull kan jag säga att jag håller med Stefan Jakobsson. Ämnesbetygen är en stor del som vi måste satsa på att få igenom. Det kan nämligen inte vara rimligt att det ska vara det sämsta resultatet som en elev gör i ett ämne som ska ge betyget.

För övrigt har vi inte mycket gemensamt.

Anf. 45 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Vi debatterar ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

För Centerpartiets del är det av oerhört stor vikt att utbildningar av olika slag leder till jobb.

Efter att jag har suttit och lyssnat på inledningen av denna debatt är min fråga: Varför har regeringspartierna så svårt för valfrihet? Varför får man inte möjlighet att göra olika val på ett sätt som bidrar framåt?

Ända sedan Gy 2011 genomfördes har vi gett alla elever möjlighet att välja grundläggande behörighet på yrkesprogrammen. Ändå står man i talarstolen och insinuerar att dörrarna var stängda och att denna möjlighet inte fanns.

Ett estetiskt ämne är valbart på många gymnasieprogram, dock inte på alla, vilket jag är väl medveten om. Det betyder inte att det är oviktigt. Men om vi hela tiden politiskt ska tala om vad som ska vara obligatoriskt när man går i den frivilliga gymnasieskolan tycker jag att man skjuter bredvid målet, därför att det absolut viktigaste handlar om på vilket sätt man också får en vägledning när man ska göra sina val.

Det gör mig lite bekymrad att man från majoriteten i utskottet inte har möjlighet att se de delar som allianspartierna lyfter fram när det gäller studie- och yrkesvägledning. Det är ju det som är den stora bristen när det gäller hur man också rekryterar till yrkesprogrammen.

Någon sa tidigare att man väljer som kamraterna gör. Det ligger mycket i det. Man väljer som föräldrarna tycker. Det ligger mycket i det. Har det från politiken sagts att man stänger dörrar och att man inte har framtidsmöjligheter när man väljer yrkesprogrammen ligger det nog en del i det också.

Utskottet har tryckt på under dessa fyra år när det gäller studie- och yrkesvägledning. Det är oerhört viktigt att vi fortsätter att satsa på den delen, både i grundskolan och i gymnasieskolan. Det är klart att alla de avhopp som sker i gymnasieskolan är bekymmersamma på olika sätt. Jag tror att de flesta partier vurmar för att man gör andra val än de mest könsstereotypa och att man på olika sätt bryter nya vägar och tar ny mark, både tjejer och killar.

Sedan vet vi att avhoppen tyvärr är ganska stora från de olika programmen. Då handlar det också om att det måste finnas möjlighet till vägledning för att ta sig vidare.

Hemma i Skaraborg har vi haft ett spännande projekt kopplat till teknikutbildningarna på gymnasieskolan som har handlat mycket om att man diskuterar normer, könsstereotypa föreställningar och så vidare. Det är ett sätt att stärka kvaliteten för både killar och tjejer som väljer utanför det som kanske är de gängse val som man gör.

Efter detta ska jag nu övergå till betänkandet. Caroline Helmersson Olsson sa i inledningen av sitt anförande att man nu löser problem i verkligheten och att alla har varit representerade. Men att alla har varit representerade i Gymnasieutredningen betyder inte att alla tycker lika.

Jag tycker att det var en bra gymnasieskola som alliansregeringen genomförde. Vi från Centerpartiet har ända sedan den genomfördes drivit att det på alla yrkesprogram ska vara möjligt att välja högskolebehörighet. Vi har också lyft fram möjligheten att välja det som kallas särskild behörighet, även på yrkesprogrammen, för att skapa många valmöjligheter framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Varför har regeringspartierna så svårt för valfriheten att de hela tiden vill gå in och göra någonting?

Låt mig ge lite beröm till regeringen. Jag tycker att det är bra att man har lyft fram praon som en del. Det tror jag är en viktig del kopplad till att man faktiskt skapar yrkesdrömmar för olika människor. Det gör att grundskolan kommer närmare det omgivande samhället och det framtida yrkeslivet. Det är viktiga delar att ta del av.

Men, som sagt, man behöver ha en valkompetens. Den kan man jobba med i många olika ämnen, inte minst när det gäller de estetiska uttrycken. Det har tidigare framförts i debatterna att det är viktiga och stora delar av grundskolan. Men det är viktigt att också studie- och yrkesvägledningen kommer in.

Vi höjde kraven för alla gymnasieprogram när Gy 2011 genomfördes. Tidigare var det tre ämnen som behövdes för behörighet. Nu är det betydligt fler. Vi har höjt kraven på många olika sätt. Men vi vill fortsatt ha en riktigt bra och hög kvalitet.

Det som är oerhört viktigt framöver för att skapa valmöjligheter och valkompetens, för att man på riktigt ska få välja sitt liv, handlar om att vi har en god vuxenutbildning och många vägar framåt. Redan det lyfte vi från allianspartierna fram när det gällde Gy 2011, alltså att man fick möjlighet och hade rätt att läsa in grundläggande behörighet på komvux.

Unga människor är många gånger rationella. De vill veta vad som gäller. Därför tycker jag att det är bra att vi i dag håller fast vid det som alliansregeringen genomförde i Gy 2011. Och vi fortsätter att tala om för alla som väljer olika program att man på alla program, oavsett om det är högskoleförberedande eller yrkesprogram, kan läsa in behörighet för högskolan. Vi fortsätter alltså med det som redan finns.

En del säger att det är ett problem att antalet elever har minskat. Det är klart att man får största möjliga effekt när man talar om antalet elever. Men vi vet också att andelen minskar, och det är klart att vi alla ser denna problematik.

När vi möter företagsrepresentanter framkommer det att vi har kompetensbrist i hela vårt samhälle. Vi behöver fler människor som finns tillgängliga för arbetsmarknadens behov på olika sätt. Då är det viktigt att vi tar till vara varje människas möjligheter och potential.

Det står redan i dag, Stefan Jakobsson från Sverigedemokraterna, i den svenska skollagen att varje elev ska få möjlighet att utveckla hela sin potential. Vi behöver inte åka till andra sidan jordklotet för att leta efter det, utan då handlar det om på vilket sätt vi arbetar med detta. Då är lärarnas kompetens en jätteviktig del. Men också möjligheten framåt för alla elever är viktig.

Allianskollegan Erik Bengtzboe har tidigare i debatten nämnt introduktionsprogrammen. De är en viktig del. Vi har från allianspartierna lyft fram en tvåårig gymnasieutbildning - en yrkesskola. Det är viktigt att det finns många vägar framåt. Jag vill slutligen bara poängtera detta som den viktiga delen.

När det gäller ett estetiskt individuellt val vill jag vända mig till Elisabet Knutsson. Det var en diskussion om svenska tidigare. Från allianspartierna gjorde vi studiebesök i Borås för några år sedan och såg hur alla lärare i alla ämnen arbetade språkutvecklande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Det är det som krävs för att detta ska göra någon skillnad - inte antalet timmar i svenska eller i något annat ämne. Det handlar om att se utbildningen som en helhet. Bort med håltimmar och så vidare! Man ska se att lärarnas kompetens bidrar på det sättet.

Det är därför viktigt att även estetiska uttryck kommer in i fler olika ämnen. De ska inte vara någon liten del vid sidan av, utan de bör få genomgripande betydelse. Beroende på hur yrkesutbildningen är uppbyggd och i vilka olika delar man kan förstärka lärandet när det gäller de estetiska uttrycken bör detta givetvis finnas med som en viktig del.

Fru talman! För att gå in för landning: Vi från Centerpartiet står fast vid en utbildning som leder till jobb på olika sätt. Det var det som vi drev hårt inför Gy 2011: Det ska vara sökbart för alla att kunna skapa sig den utbildning man vill ha.

När det gäller estetiska ämnen ser vi det som olyckligt att man vill ta tid från gymnasiearbetet för att lägga på detta och att man ytterligare går in och kringskär elevernas valfrihet. Ge i stället en bra studie- och yrkesvägledning genom hela grundskolan och genom hela gymnasieskolan så att man förmår att göra väl avvägda val för den framtid som man planerar för sig själv!

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 6.

(Applåder)

Anf. 46 Elisabet Knutsson (MP)

Fru talman! Tack, Ulrika Carlsson i Skövde, för anförandet!

Jag tycker precis som du att det ska finnas valfrihet. Visst ska alla kunna få välja. Men i skolan är det enda ämne som i så fall skulle vara valbart och främja valbarheten det estetiska ämnet. Alla de andra ämnena, då? De är obligatoriska. Ska vi göra dem valbara också? Ska man kunna välja matte, svenska och alla andra ämnen?

Det vi vill göra är att upphöja estetiska ämnen till den nivå som vi tycker att de bör ha: obligatoriskt och meritpoängsatt. Som det är i dag innebär valet av ett estetiskt ämne att man lägger tid på ett ämne där man inte får några meritpoäng. Är det ett sjyst val när andra kan välja annat, som ger meritpoäng? Jag tycker inte att det blir likvärdigt.

Jag undrar varför ni sänkte kraven i Gy 2011 för yrkesutbildningen i svenska. Jag hör att Ulrika Carlsson säger att alla lärare ska vara svensklärare och att antalet timmar inte är så viktigt. Men de 50 timmarna för examensarbetet är jätteviktiga, och det kan inte alla lärare ha i sitt gebit. Men just svenska kan tydligen alla lärare vara lärare i. Jag tror inte att svensklärarna är så imponerade av det.

Företagare vill ha välutbildade elever. De vill ha elever med ett stort ordförråd.

Anf. 47 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Tack, Elisabet Knutsson, för möjligheten att ytterligare förtydliga mig om jag av någon anledning var något oklar!

Det exempel jag försökte ge från Borås handlade om att lärare arbetar språkutvecklande. Och visst har det med språket, och många gånger det svenska språket, att göra. Men det innebär inte att alla blir svensklärare. Tack för den möjligheten att vara tydlig! Men möjligheten finns att alla lärare är med och bidrar till de 50 000 ord som man behöver i sitt ordförråd och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Det är också viktigt att vi funderar på möjligheten för de elever som har språksvårigheter av olika slag. Det ska ges bästa möjliga stöd även till den som kanske aldrig når den nivå som Elisabet Knutsson lyfter upp som så oerhört central. Detta är viktiga delar.

Jag anser inte att vi sänkte kraven i Gy 2011 när vi sa att det inte räcker med tre godkända ämnen för att vara godkänd för gymnasieskolan utan att det krävs betydligt fler. När man har behörighet i betydligt fler ämnen till gymnasieskolan har man förmodligen också därmed till exempel ett bredare ordförråd. Man har ju då tillägnat sig kunskaper i betydligt fler ämnen på det sättet. Man kan diskutera kvalitet på många olika sätt.

Jag vill än en gång betona vikten av valfrihet också när det gäller de estetiska uttrycken. Man kan inte välja alla de estetiska delarna utan bara någon av dem, vilket lyfts fram i propositionen.

Man kan politiskt säga att det ska vara meritpoäng för att det ska vara fint nog. Men om elever har en riktigt god studie- och yrkesvägledning och en bra karriärplan förstår de också själva vilken nytta de har av estetiska uttryck, och då väljer de ett sådant ämne. Så låt oss satsa på studie- och yrkesvägledning på riktigt!

Anf. 48 Elisabet Knutsson (MP)

Fru talman! Jag tycker att det är jättebra med språkutvecklare. Det är fantastiskt bra - på de skolor som har det, men det är rätt slumpmässigt.

Ulrika Carlsson säger att Alliansen inte sänkte kraven. Men om man tar bort 100 poäng från yrkesutbildningen och lägger på 100 poäng på teoretiska ämnen har man trots allt sänkt kraven på dem som läser på yrkesutbildningen. Ulrika Carlsson säger att det är viktigt därför att kraven har ökat och för att man ska vara godkänd i fler ämnen.

Men jag vet att om en elev inte har ett bra språk spelar det ingen roll hur många ämnen man ska vara godkänd i. Om man inte förstår vad man läser, och om man inte förstår ett lästal och vad som står där för att man inte har tillräckligt med kunskap i svenska spelar det ingen roll om man får fler timmar i matematik. Man saknar ändå sitt ordförråd. Detta gör mig faktiskt lite upprörd.

Ulrika Carlsson menar att man själv ska se att man har behov av estetiska ämnen. Det borde man kunna klara även med matematik, svenska och allting. Man skulle kunna inse att det kanske kan vara bra att räkna och skriva lite. I så fall borde dessa ämnen också kunna vara valbara.

Anf. 49 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Det var en spännande öppning som Elisabet Knutsson gav om att man skulle kunna ha en ännu större valfrihet i gymnasieskolan.

Det kanske kan bli så i en förlängning. Redan i dag kan man göra många olika val, läsa olika program på distans och välja att lägga upp sin utbildning på olika sätt. Om man är om sig och kring sig finns det stora möjligheter till olika former av valfrihet redan i dag när det gäller gymnasieskolan om man använder sig av dem.

Jag menar dock att när man höjer kvaliteten och kraven handlar det delvis om det grundskolan ska klara, nämligen hela denna del och alla dessa ämnen som vi till stor del och på många olika sätt ända sedan alliansregeringen tillträdde 2006 verkligen har lyft behovet av. Det gäller att öka kvaliteten på bred front när det handlar om grundskolan. Men det handlade också om att yrkesskolan behövde en förstärkt kvalitet. Det var denna helhet som alliansregeringen såg, och man lyfte också upp att yrkesprogrammen behöver leda till en större närhet till arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Det var också då lärlingsutbildning kom in som en viktig del. Tidigare hette det yrkesförberedande program, och i dag heter det yrkesprogram. Det finns en viktig distinktion däremellan. Man satsar ytterligare i gymnasieskolan för att stärka kvaliteten gentemot arbetsmarknaden.

Det är viktigt att fortsätta att föra hela diskussionen. På vilket sätt gör vi det lättare att ställa om? På vilket sätt ökar vi rörligheten på arbetsmarknaden så att vi på många olika sätt ger unga, men också något äldre, möjligheter att göra nya val och på olika sätt hitta nya framtidsvägar? Ibland verkar det som att stegen alltid slutar vid universitetet, men det finns många andra vägar man kan gå för att bygga på sin kompetens. Det hoppas jag att vi får tillfälle att debattera mer framöver.

Anf. 50 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Eftersom du väckte mig ur min dvala, Ulrika Carlsson, var jag tvungen att gå fram och replikera.

Jag vet att vi har ungefär samma bakgrund och att vi båda har kunskap inom skolan. Jag tycker tyvärr inte att nuvarande skolplaner, läroplaner och allting som vi ska styra skolan med är speciellt bra. Jag tycker att de är baserade på helt fel saker - inte på kunskap.

När man går igenom dessa skolplaner och läroplaner kan man läsa, precis som du säger, att eleverna ska utnyttja sin fulla potential. Det kan ju låta bra. Men om man jämför med Singapore, där det står "bring out the best in every child", skiljer det för mig världsdelar, och inte bara därför att vi är på andra sidan jorden.

Jag valde att åka och titta på det land som har lyckats bäst med sina elever de senaste tio åren. De ligger på första plats, medan vi ligger på plats 25, 26, 27 eller 28 beroende på vilken undersökning man tittar på.

Att sitta och navelskåda sig själv och inte våga titta på andra länder tror jag inte utvecklar vårt land. För mig är det en extrem pedagogisk skillnad mellan att elever ska utnyttja sin fulla potential och att vi ska "bring out the best in every child". Det är alltså lärarens uppgift att se till att eleven växer. Det är lärarens uppgift att ta tillbaka mandatet och bli en styrande, stödjande och lärande enhet.

För mig som sverigedemokrat är valet väldigt lätt om jag måste välja mellan å ena sidan lite katederundervisning och en styrande, tydlig lärarenhet som är baserad på kunskap och å andra sidan den nuvarande flumskolan. Här får Centerpartiet självt redovisa var man står.

Anf. 51 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Det är glädjande att jag förmådde väcka sverigedemokraten Stefan Jakobsson ur hans dvala här i kammaren; det är ju ändå viktiga frågor som vi diskuterar.

Om jag ska vara ärlig ser jag inte riktigt skillnaden mellan "bring out the best in every child" och att man från lärarens sida stöttar varje elev att nå elevens fulla potential. Detta är nämligen vad jag läser in i den svenska skollagen.

Det var detta som vi arbetade fram och som Jan Björklund bjöd in till väldigt tidigt när alliansregeringen tillträdde 2006, för att vara väldigt tydlig med skollagens betydelse samt betydelsen av att vi följer upp den på ett bra sätt och ger alla barn rätt till stöd. Detta har också den nuvarande regeringen lyft in i en proposition som vi talade om här för inte så länge sedan, som handlade om att varje barn ska få det stöd som det behöver och har rätt till. Det är en viktig del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Jag vänder mig starkt emot beskrivningen att vi skulle ha en flumskola i Sverige. Jag vet att det finns dålig kvalitet i ett antal skolor, men att kalla den svenska skolan för flum gör mig bedrövad. Jag vet att det finns oerhört många skickliga rektorer och lärare, motiverade elever och så vidare som på många olika sätt presterar fantastiskt i den svenska skolan i dag, så stå inte och säg att det är någon flumskola vi har!

Låt oss se till att den skola som inte håller tillräckligt hög kvalitet får chansen att vända den utvecklingen. Där har allianspartierna tillsammans drivit på för möjligheten till olika former av karriärtjänster och för att se till att de bästa lärarna får de tuffaste utmaningarna på många olika sätt.

Det är otroligt viktigt att vi gör detta, men att i det sammanhanget racka ned på en verksamhet som är så diversifierad som den svenska skolan tyvärr är tycker jag inte hjälper skolan som helhet att utvecklas framåt. Benämn de problem som finns i stället för att dra allt över en kam som en flumskola, och se till att vi börjar bygga kvalitet!

(Applåder)

Anf. 52 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Jag vidhåller nog faktiskt att det är en flumskola. De bra rektorer, lärare och elever som Centerpartiet här räknar upp klarar sig trots denna flumskola; det handlar inte om att de får stöd och hjälp av de olika saker som finns runt omkring.

Att Centerpartiet inte ser skillnaden mellan dessa två saker är kanske anledningen till att Sverigedemokraterna ligger på 20-25 procent i undersökningarna och Centerpartiet på 8-10 procent; det vet jag inte. Det kan också vara annan politik som gör det.

Jag håller dock helt med om en sak: Vi måste se till att vi får en likvärdig skola i Sverige. Där har Sverigedemokraterna en lösning, nämligen ett statligt huvudmannaskap. Vi bör återta denna roll.

Jag bryr mig om det som finns runt skolan. Sverigedemokraterna struntar fullständigt i med vilken pedagogik och i vilken form skolan drivs. Om det är Montessori, friskola, kommunala enheter eller kooperativ bryr jag mig inte om, och jag tror att det är här som vi i politiken har gjort fel. Vi går in och petar i skolans värld, och lärarna får politiker hängande över axeln.

Ta tillbaka det som finns runt omkring lärarna! Se till att återställa all den personal som kommunerna har sagt upp - alla SYV:are, alla personer som jobbar inom skolhälsovården, alla kuratorer och alla andra som ska göra så att lärarna kan göra sitt riktiga jobb.

När man i dag befinner sig i ett vanligt fikarum kommer rektorn in och säger: "Oj, jag har ingen som kan ha matematiken i eftermiddag." Rektorn frågar SO-läraren: "Är du snäll och tar lektionerna på eftermiddagen? Du är ju lärare; även om du inte kan matematik kanske du kan ha eleverna inom det här området."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Jag utmanar varje person att gå in i en byggbod och säga samma sak: "Här inne sitter bara snickare och betongare, men vi ska dra elektriciteten i dag. Elektrikerna har inte kommit, så var så goda och ta tag i det här!"

De skulle bara ha hånskrattat åt oss. Vi inom läraryrket gör det därför att vi brinner för barnens bästa.

Jag tror väldigt mycket på att komma tillbaka till att vi styr skolan statligt. Är det sedan så att det inte fungerar, att man kommer ut i arbetslivet eller näringslivet eller till vidare studier och det inte funkar, då är jag helt överens med er om att vi ska tillsätta en statlig rektor som går in och stöttar och hjälper. Där är vi helt överens.

Anf. 53 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Det är sällan populärt att i debatten hänvisa till sitt tidigare yrke eller till sin lärarroll, men jag måste ändå få göra det. Jag har faktiskt jobbat ett antal år i den så kallade statliga skolan innan det skedde en kommunalisering, och jag skulle inte säga att kvaliteten var så mycket bättre då. Jag var ju fortfarande anställd av kommunen.

Jag förstår inte vad Stefan Jakobsson är ute efter. Det låter som att man genom att förstatliga skolan skulle lösa en massa problem. Som centerpartist ser jag dock inte alls detta som lösningen. Beslut fattas nära verksamheten, absolut med tydliga ramar. Men de bästa besluten för att utveckla den lokala verksamheten fattar man så nära som möjligt den verksamhet som finns.

Detta kan, som Stefan Jakobsson nämnde, röra sig om fristående skolhuvudmän och olika pedagogiska inriktningar, men att man har tillräckliga resurser och att dessa fördelas på ett sådant sätt att man förmår skapa en likvärdighet ser jag som oerhört viktigt.

Ett antal ledamöter i denna kammare - dock inte alla - minns väl hur det kunde se ut på många högstadieskolor på 70-talet, med oerhört många elever som drev omkring och sällan var på några lektioner. Jag blir förvånad när man lyfter denna del från den svenska skolan och säger att den statliga skolan skulle ha varit så oerhört bra på det sättet.

Jag tror att den svenska skolan i dag förmår att se elever på ett betydligt bättre sätt än vad man gjorde långt tillbaka i tiden samt att man ser hela eleven. Jag kan hålla med om det som Stefan Jakobsson sa om behovet av elevhälsopersonal - man skulle behöva stärka denna del - men att tala om att man skulle återanställa de som har försvunnit tycker jag låter som en väldigt märklig retorik. Tala snarare om hur man framåt förstärker med dessa kompetenser!

Vi har från Centerpartiet och den övriga Alliansen lyft fram behovet av fler yrkeskategorier, så att lärare får vara just lärare, för att kunna satsa på en riktigt bra kvalitet.

Anf. 54 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Den svenska skolan behöver sannerligen en hel del reformer för att vi ska komma till rätta med de problem som vi har gällande en jämlik skola och att likvärdigheten har sjunkit i den svenska skolan.

Särskilt gymnasieskolan behöver en rad förändringar för att vi ska lösa de problem som skapats av de skolreformer som Alliansen fick till, som ledde till just mindre likvärdighet och mindre jämlikhet i den svenska skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Det finns många saker att göra, och jag ska inte säga att Alliansen är ensamt skyldig till det som har hänt med svensk skola.

Till exempel skulle vi behöva förändra den svenska gymnasieskolan så att den går från en kursutformad gymnasieskola till en ämnesutformad gymnasieskola. Vi skulle behöva ha ett betydligt större statligt ansvar för den svenska skolan, i synnerhet gymnasieskolan. Vi skulle också behöva ha mycket mer tydlighet när det gäller vilka program som finns i den svenska gymnasieskolan.

Men det finns också en rad andra problem som vi behöver ta tag i. Ett av dessa problem är det ämne som vi berör i dag, nämligen högskolebehörighet för alla program på gymnasiet.

Tidigare gick ungefär hälften av eleverna i gymnasieskolan ett yrkesförberedande program, vilket har konstaterats från talarstolen tidigare. Sedan Gy 2011, det vill säga den nya gymnasieskolan, infördes går bara knappt en tredjedel ett yrkesprogram, och det sjunker tyvärr.

I den första ansökningen till den nya gymnasieskolan hade andelen sökande till yrkesprogrammen minskat med ungefär 10 procent. En betydelsefull del av förändringen av yrkesprogrammen är att de inte längre per automatik ger grundläggande högskolebehörighet utan ett aktivt val från elevernas sida. Utifrån den sociala struktur som råder på de olika nationella programmen i dag är det lätt att konstatera att den nationella snedrekryteringen till högskolan kommer att öka med den nya gymnasielagen. Det är också något vi har sett hända de senaste åren.

Vänsterpartiet vill att alla elever ska mötas av höga förväntningar när de börjar gymnasieskolan. Historien visar att höga förväntningar är en viktig faktor för goda resultat. Den ålderdomliga föreställning som motiverat skillnader mellan teoretiska och praktiska yrken gäller inte i dagens eller framtidens samhälle och på arbetsmarknaden. God språkförmåga och god språkförståelse är viktigt för alla medborgare i livet, såväl som samhällsmedborgare som i arbetslivet. Elever har genom historien alltid svarat positivt på högre ambitionsnivåer i utbildningssystemet. Höga förväntningar har höjt den generella kunskapsnivån och gjort Sverige till en kunskapsnation.

För flera av de yrkesförberedande programmen finns det dessutom en naturlig fortsättning i form av utbildningar på högskolan eller på yrkeshögskolor, bland annat inom vård och omsorg samt inom olika tekniska utbildningar. Att läsa vidare på högskola ska också vara en möjlighet för alla, under hela livet. Det betyder inte att möjligheten behöver utnyttjas av alla och inte att vi inom politiken ska tvinga alla att läsa vidare, men dörren bör hållas öppen oavsett det val av gymnasieprogram som någon gör under sin tid som tonåring.

Den möjlighet som i dag finns att läsa in högskolebehörigheten inom ramen för ett yrkesprogram innebär stora nackdelar jämfört med att gå ett högskoleförberedande program. Elever på yrkesprogram måste utnyttja det individuella valet eller läsa ett utökat program för att läsa in de poäng som krävs för att få högskolebehörighet. Även om de gör det kommer de dock inte att kunna konkurrera om många av studieplatserna på högskoleutbildningar, eftersom många av dessa kurser inte ger meritpoäng. Eleverna får även mindre utrymme att läsa in de särskilda behörigheter som krävs för många högskoleutbildningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Innan jag lämnar detta och går över till ett annat viktigt område som vi ska rösta om här i dag vill jag bara säga att jag verkligen inte förstår varför man inom Alliansen har den syn på kunskap man har. Varför vill man göra en sådan enorm skillnad mellan yrkesprogrammen och de så kallade teoretiska programmen? Vad är det man anser att barnen på yrkesprogrammen inte har? Vad är det som gör att de inte kan klara av att läsa sig till lite bättre språkförståelse och få en enklare väg in i utbildning om de så önskar i framtiden? Det förstår inte jag.

Om man kopplar ihop den här frågan med arbetsmarknadspolitiken förstår man dock lite bättre. Det här handlar egentligen inte jättemycket om att nyansera att dessa elever inte klarar av att läsa lite mer språk; det handlar om att ni vill skapa en låglönemarknad. Det handlar om att ni vill cementera de skillnader som finns mellan de här barnen, från gymnasieskolan och ända in på arbetsmarknaden. Det ser vi även när ni röstar om andra frågor som rör arbetsmarknaden.

Vi vet nämligen allihop att en elev som går ett yrkesförberedande program men inte har samma teoretiska meriter som andra elever inte heller kommer att få en lika hög lön. Så säger de företag vi har besökt och de företag som har besökt oss i riksdagen. Så säger fackföreningsrörelsen, och så säger många andra som är kritiska mot Alliansens ställningstagande. Det gäller även Sverigedemokraterna; Stefan Jakobsson må ha jobbat med alla yrken som finns på den här planeten, men i det här fallet - liksom i många andra - verkar Stefan Jakobsson vara helt verklighetsfrånvänd.

Jag tänkte även nämna något om estetisk verksamhet för alla elever. Vänsterpartiet tycker att det är självklart att alla gymnasieelever ska få utveckla och använda sin fantasi och kreativitet samt sin förmåga att kommunicera genom att delta i estetisk verksamhet. Det krävs också kunskaper för att ta del av och tolka det kulturella utbudet, vilket alla ska ha rätt till. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer är dessutom en av de åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande som har fastställts av EU och som Sverige som medlemsland har ställt sig bakom. Estetik, kreativitet och förmåga att uttrycka sig konstnärligt är vidare en tillgång i många yrken. Estetisk verksamhet bör därför ingå som ett obligatoriskt ämne i alla nationella program på gymnasieskolan.

Med det sagt vill jag yrka bifall till reservation nr 1.

(Applåder)

Anf. 55 Erik Bengtzboe (M)

Fru talman! Precis som i mitt tidigare replikskifte blir jag även när det gäller Daniel Riazat ibland inte riktigt klok på hur man ska få ihop logiken bakom argumentationen.

Estetisk verksamhet är alltså så viktigt att det inte kan tillåtas vara frivilligt. Det är alldeles för livsavgörande att man får ta del av det att man måste läsa det när man går en yrkesutbildning eller valfritt gymnasieprogram. Däremot är det fullt rimligt att hela högskolebehörigheten är frivillig - den är inte så viktig att den behöver vara obligatorisk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

I förslaget som ligger och som ni tänker rösta för, Daniel Riazat, är alltså högskolebehörigheten frivillig medan den estetiska verksamheten måste vara obligatorisk. Den är tydligen så pass mycket högre prioriterad än högskolebehörigheten. Jag får inte riktigt ihop den svulstiga retoriken med det faktiska innehållet. Kanske är det så att man söker mer konflikt än vad som faktiskt finns därför att man tycker att det är roligt med högtravande och svulstig retorik lagom till ett val.

Daniel Riazat frågade varför det är viktigt att man får högskolebehörighet när man går vissa program men inte andra, fru talman. Den svenska gymnasieskolan är delad i två delar. Det heter inte teoretiska program och praktiska program, utan det heter yrkesutbildning och studieförberedande program. De studieförberedande programmen ger ingen yrkeskompetens utan leder enbart vidare till högskola. Därför är det en självklarhet att de måste innehålla högskolebehörighet; allt annat vore att lura de individerna.

Yrkesutbildningen leder å andra sidan till ett yrke, och då har man möjlighet att välja - i den frivilliga skolform som gymnasieskolan faktiskt utgör. Detta rör ytterst kapabla människor, men vi vet att det före 2011 var stora avhopp från utbildningarna. Det var framför allt kopplat till att eleverna tyckte att de läste för mycket teoretiska ämnen. Den som tror att det är ett låglöneproletariat som utbildas tror jag dessutom ska ta och titta på vilka ingångslöner man får genom en yrkesutbildning.

Min fråga till Daniel Riazat är: Om det är avskräckande i dag för att det blir för mycket poäng, hur blir det då om alla på yrkesprogrammen ska tvingas läsa 2 800 poäng?

Anf. 56 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Tack för frågan, Erik Bengtzboe! Det är inte första gången Moderaterna och Erik Bengtzboe inte får ihop logiken och politiken, så jag är inte alls förvånad över reaktionen.

Erik Bengtzboe nämnde att vi skulle ställa oss bakom att det ska vara frivilligt med högskolebehörighet på gymnasieprogrammen men inte med estetiska ämnen i skolan. Vänsterpartiets ställningstagande är i grund och botten att behörigheten till vidare studier ska vara en del av gymnasieskolan och inget som ska väljas till eller väljas bort. Vi anser dock att regeringen i denna utredning, som jag också har suttit i den politiska referensgruppen för, har gjort ett bra arbete. Man har tagit fram ett bra förslag som är rimligt utifrån den situation vi har i dag, och vi ställer oss stolt bakom det förslag som har lagts fram.

När det kommer till estetiska ämnen ska jag bara säga att jag inte riktigt kan förstå - och det är inte jag som är svaret skyldig utan Alliansen och du som företrädare för Alliansen, Erik Bengtzboe - varför arbetarklassen inte skulle behöva ta del av kultur. Varför har arbetarklassen inte rätt att ta del av och lära sig mer om kultur? Det handlar om att kunna tolka och kommunicera genom kultur.

Jag förstår heller inte varför det måste vara så att ett val som en ungdom gör som 15-åring ska påverka livschanserna för resten av livet. Eleven kanske råkar ändra sig senare i livet, vilket vi vet kan hända; jag och Erik Bengtzboe var i den åldern för inte jättelänge sedan. Varför vill Erik Bengtzboe tvinga ungdomar att hålla sig till ett val de gjorde som 15åringar? Varför är inte alla ungdomar och alla människor värda en chans att ändra sig och inte behöva slösa flera år av sitt liv på att komma tillbaka till det de kunde ha gjort under sin ordinarie tid i gymnasiet? Där är Erik Bengtzboe svaret skyldig, inte Vänsterpartiet eller regeringen.

Anf. 57 Erik Bengtzboe (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Fru talman! Jag måste tacka Daniel Riazat för att han är en underhållande debattör som det har varit roligt att få umgås med i kammaren under de senaste fyra åren. Jag hoppas att vi får fortsätta göra det även i framtiden.

Jag måste också tacka Daniel Riazat för att han åtminstone är ärlig med sitt eget partis uppsåt i detta. Vänsterpartiet vill att det ska vara obligatoriskt, och då säger man det och löper linan ut i sin retorik. Det finns andra företrädare som står bakom propositionen och argumenterar på precis samma sätt men vägrar erkänna just det faktumet, och jag tycker att det är hederligare att man faktiskt står för det.

Det finns en bred överenskommelse i kammaren, skriven och oskriven, mellan praktiskt taget alla partier - möjligtvis ett undantaget - om att vi inte vill ha ett skolsystem som stänger dörrar. Det är därför vi bygger ut komvux så kraftigt i det här landet. Det är därför vi ser till att det finns vuxenutbildningar och möjlighet att skola om sig. Det är också därför vi bygger ut yrkeshögskolan så att även människor som har en akademisk bakgrund kan välja att gå den vägen. Flexibiliteten måste gå åt flera håll.

Jag tycker helt ärligt, fru talman, inte att retoriken håller att bara för att man inte vill att det ska vara obligatoriskt med estetisk verksamhet vill man stänga dörrar för arbetarklassen. Tvärtom har vi tio års obligatorisk grundskola där de estetiska verksamheterna är en stor del.

Daniel Riazat besvarar fortfarande inte min fråga. I sitt huvudanförande konstaterar han krasst och tydligt att en av anledningarna till att elever väljer bort yrkesprogrammen är att om man väljer yrkesprogrammen och vill ha högskolebehörighet måste man läsa mer än 2 500 poäng. Du sa att man måste ha ett utökat program för att få ihop det. Det förslag som ligger på bordet tvingar på alla elever på yrkesprogrammen ett program som är utökat med 300 poäng. Om eleverna i dag väljer bort yrkesprogrammen för att det blir för många poäng jämfört med att gå ett studieförberedande program, om du alltså tvingar alla att ta 300 poäng extra, tror du inte att många då kommer att välja just de studieförberedande programmen precis som i dag?

Anf. 58 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Tack, Erik Bengtzboe, för att det inte bara blev kritik utan att du helt enkelt gjorde en liten pudel och drog tillbaka delar av kritiken mot mig.

När det gäller frågan om antalet poäng på gymnasieskolan ska det sägas att Erik Bengtzboe lika väl som jag vet att om det ingår ett antal ämnen i ett program med ett visst antal poäng är det betydligt färre som kommer att vilja hoppa av från det programmet jämfört med hur många som inte vill behöva göra ett aktivt val att läsa fler poäng. Det har vi sett när det gäller andra val i samhället och andra val inom skolsystemet. Alla har inte möjlighet att välja. Vi vet också att det ser väldigt olika ut i olika kommuner i dag när det gäller hur bra kvalitet man har på utbildningen.

Ser vi till att det blir obligatoriskt och att alla åtminstone ska ha möjligheten från start men sedan kan välja bort det kommer det att bli ett annat system. Det viktigaste argumentet som vi har från regeringens och Vänsterpartiets sida är att vi har sett det här i verkligheten. Det här har existerat i Sverige. Vi har haft en gymnasieskola där högskolebehörigheten har funnits för alla program. Vi har haft en gymnasieskola där estetiska ämnen har funnits. Inte var det en katastrof! Nej, tvärtom stärkte det eleverna och samhället. Det gjorde att alla elever fick en möjlighet att komma vidare i livet på ett enklare sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Vi hade dessutom byggt upp ett komvuxsystem som underlättade för de elever som trots detta inte klarade av att bli godkända i alla ämnen och komma vidare att kunna göra det. Men även det förändrade Alliansen. Man såg till att tusentals människor hamnade utanför utbildningsystemet och arbetsmarknaden. Det är det som vi vill motverka, och det är det som den här frågan handlar om. För mig är det självklart att alla ska ha likvärdiga förutsättningar.

(Applåder)

Anf. 59 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Jag kan inte låta bli att reagera när Daniel Riazat nämner lite olika saker här.

Daniel Riazat sa i ett anförande tidigare att Stefan Jakobsson uppenbarligen har jobbat i alla yrkeskategorier som finns i hela världen. Det var någon sorts retoriskt knep han försökte kasta på mig.

Herr talman! Jag har jobbat i fem olika yrken. Om Daniel Riazat tycker att det är alla yrken som finns i hela världen säger det mer om Daniel Riazats verklighetsuppfattning än om min yrkeserfarenhet. För jag kan väl aldrig tänka mig att Vänsterpartiet, som väldigt hårt driver linjen att de ska vara ett arbetarparti, tycker att yrkeserfarenhet och livserfarenhet är någonting negativt. Eller är det så?

Anf. 60 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag är här för att diskutera gymnasiepropositionen och betänkandet som har lagts fram och ingenting annat.

Anf. 61 Stefan Jakobsson (SD)

Herr talman! Jag får väl fortsätta på samma ämne som jag började med, och det är att jag ju måste reagera när Daniel Riazat säger saker från talarstolen som låter helt absurda.

Daniel Riazat har hittills under hela den här mandatperioden vägrat att ta mig i hand efter debatterna därför att han påstår en massa olika saker om mig. Men jag har hört sägas att alla människor föds som vänsterpartister, och sedan växer de upp. Nu får vi se om Daniel Riazat har vuxit upp och vågar ta mig i hand, för vi är ju fortfarande människor. Jag har inte en människosyn som gör skillnad på människor. Om Daniel Riazat har det får det stå för honom.

Anf. 62 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag är som sagt i den här kammaren för att diskutera betänkandet som handlar om högskolebehörighet för alla program. I den frågan anser inte Sverigedemokraterna att alla elever har tillräcklig kompetens för att kunna läsa lite extra språk i gymnasieskolan eller att estetiska ämnen är lika viktiga för alla i vårt samhälle. Det är det jag är här för att diskutera. Om Sverigedemokraterna hade varit intresserade av att debattera den frågan skulle jag gärna ha debatterat den, men nu handlar det om helt andra saker som jag inte är intresserad av. Lika lite intresserad är jag av att skaka hand med rasister.

Anf. 63 Christer Nylander (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Herr talman! Jag skulle vilja börja med att tacka Erik Bengtzboe och Ulrika Carlsson för deras anföranden. Jag instämmer i stort sett i allt som de sa. Det gör det också mycket enklare för mig att hålla det här anförandet, för då kan jag koncentrera mig på att tala om annat.

Jag tänkte tala om att jag sprang maraton för två veckor sedan. Det var över fyra mil långt, det var 30 grader varmt, solen stekte och det var ganska jobbigt. Jag tänker på när jag hade sprungit tre mil och hade drygt en mil kvar. Man vill så gärna lyckas. Man är rätt slut, man känner att kroppen protesterar, man har kramp i vaden, man har vätskebrist och systemet funkar inte. Samtidigt har man bilden av att man snart, eller om någon timme i alla fall, kan vara inne i Stadion och höra folkets jubel. Där finns vänner som väntar och vatten att dricka. Man vill verkligen lyckas. Samtidigt funderar man på om det är värt det. Är det värt att ta ut sig fullt ut och springa den där sista timmen också?

Så där tänker man. Det kan bli en kollaps. Det kan bli att man går in i väggen, får men för livet och aldrig någonsin kan springa igen och framför allt inte vill springa igen.

Herr talman! När det gäller det här med att få lyckas tror jag att vi ibland glömmer bort hur viktigt det är. Det kan vara små saker, och det kan vara stora saker. Att lyckas på morgonen med att koka ägget perfekt kan verka obetydligt, men det sätter ändå stämningen för resten av dagen. Motsatsen, att misslyckas med det man gör först på morgonen, kan också sätta stämningen för dagen. Att lyckas med något större får inte bara konsekvenser för den dagen utan för hela livet. Man växer som människa och som person. Man förändrar sin inställning till sig själv som människa.

Det här är en av skolans kanske allra största och svåraste avvägningar. Hur gör man skillnad mellan höga förväntningar och chansen att lyckas men också risken att inte lyckas? Hur ser man till att ha väldigt höga förväntningar på varje elev men inte så höga att eleverna går in i väggen och måste bryta loppet, får kramp i vaden eller aldrig mer vill springa? Förväntningarna ska vara så höga att eleverna lyckas och att de tar sig i mål, lyckas fullfölja en utbildning och gör det med framgång.

Jag tror att det är en otroligt svår avvägning som skolan måste göra varje dag i klassrummet men också som system. Hur ser vi till att folk lyckas? Att lyckas och att känna att man då växer är otroligt viktigt för en människa. Det är bättre att lyckas med ett halvmaraton än att misslyckas med ett helt maraton. Jag har gjort både och, kan jag säga.

En av de stora utmaningarna, herr talman, är att vi har 17 ½ procent som inte klarar grundskolan. Jag menar att just när det gäller grundskolan kan man inte dra slutsatsen att vi måste sänka förväntningarna och göra den enklare, utan vi måste lägga mycket mer kraft på att fler faktiskt ska lyckas. Svaret på hur vi ska minska de där 17 ½ procenten är inte att ta bort betygen, sänka förväntningarna, sänka kraven eller ta bort kunskapsinnehåll. Nej, svaret måste vara tidigare stöd, mer stöd, mer effektivt stöd, mer skickligt stöd och mer tid, för grundskolan är så väldigt viktig att lyckas i. Lyckas man inte i grundskolan blir det rätt svårt att lyckas med någonting annat i utbildningshänseende men också att lyckas på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Detta att lyckas tror jag är ganska centralt för människan. Grundskolan är central därför att den ska lägga grunden för så mycket annat. Gymnasiet är något annorlunda. De 17 ½ procent som inte lyckades med grundskolan går vidare till introduktionsprogrammet, och det är väldigt många. Få av dem går vidare till ett nationellt program. Få av dem får en examen från ett nationellt program. Några får det, men ganska många får det inte. Det är också ganska stora avhopp från de nationella programmen.

Herr talman! Det är återigen en avvägning, och den är inte alldeles enkel att göra. Hur ser vi till att fler lyckas? Hur vi ser till att folk får optimera sina kunskaper utan att riskera att fler hoppar av och misslyckas helt och hållet? Om man misslyckas helt och hållet blir det också svårt att ta sig vidare till arbetsmarknaden eller vidare studier.

Regeringens svar på utmaningen är lite konstigt. När jag tänker snällt förstår jag syftet. Man vill att fler ska lära sig mer. Man vill optimera kunskapen. Men om effekterna blir att fler misslyckas och hoppar av, att man inte tar sig igenom gymnasieskolan, har det fått den rent motsatta effekten, och det i dubbel bemärkelse. Det blev inte bara på det sättet att eleverna inte nådde den kunskap man ville att de skulle nå; risken finns också att fler hoppar av och misslyckas.

Jag vill verkligen varna för en sådan politik. Jag menar inte att regeringens politik är helt avgörande på det sättet; förslagen i propositionen är trots allt ganska marginella. Men jag vill verkligen varna för en politik som leder till att fler misslyckas med sin utbildning. Det kommer att förstöra den enskildas livschanser. Men det är också farligt för samhällsklimatet.

Jag tycker att det ska vara ungefär som i dag, att grundläggande högskolebehörighet - som verkligen inte innebär att man kan gå på vilket högskoleprogram som helst, utan det gäller en ganska liten andel högskoleprogram - ska finnas på många utbildningar och vara valbar på de andra. Man ska också se till att det verkligen är praktiskt valbart för dem som vill göra det valet. Det är omöjligt på många ställen i dag. Det har vi sett i utredningar. Kanske ska vi fokusera på att se till att de gymnasieskolor som i dag gör det svårt att välja till ska göra det lättare?

Jag tycker också att man ska fundera på hur fler ska lyckas i gymnasiet. Kan vi göra något för att de som hade svårt i grundskolan ska lyckas i gymnasiet? Alliansens svar på det är att se till att det finns en yrkesskola och fler yrkesutbildningar som folk kan lyckas på och ta sig vidare från.

Alliansens och Liberalernas svar är också att ge nya chanser senare, att se till att man senare kan läsa in det som man inte klarade, se till att man kan byta bana senare och att se till att man kan få vidare yrkesutbildning - antingen i företagets regi, i egen regi eller i offentlig regi. Vi ska se till att man kan få nya chanser hela tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Vi ska dock undvika risken för att fler misslyckas i gymnasiet. Det är farligt om många misslyckas i gymnasiet. Jag vill verkligen varna för en situation där många, kanske framför allt unga män, misslyckas i gymnasiet och med att ta sig in i samhället och på arbetsmarknaden. Det är inte bra för samhällsklimatet. Och därför måste vårt fokus vara på hur så många som möjligt ska lyckas med så mycket som möjligt. Var hittar vi det optimala?

Jag vill inte säga att Liberalerna eller Alliansen har hittat det optimala. Men vi försöker i alla fall lösa den situation som vi har i dag, med ganska många som inte klarar grundskolan. Hur ska de lyckas med att åtminstone ta sig in på arbetsmarknaden?

Herr talman! Ibland är det bättre att lyckas springa en halvmara och känna den härliga känslan av att komma in på Stadion och bli bejublad. Ibland är det bättre att få en chans att lyckas med halvmaran och få en chans att träna ytterligare för att vid ett annat tillfälle, senare i livet, klara ett helt maraton. Det viktigaste är att få en chans att lyckas.

Herr talman! Med det vill jag yrka bifall till reservation 4.

(Applåder)

Anf. 64 Elisabet Knutsson (MP)

Herr talman! I mitt och Christer Nylanders förra replikskifte, för några veckor sedan, ställde han 16 frågor i sin första replik. Jag ska inte utsätta honom för det, utan jag ska ställa några frågor som det är möjligt för Christer Nylander att uppfatta och besvara.

Jag vill gärna hålla tag i det här med förväntningar. När det gäller maran kan ju hela alltet vara en mara, till exempel att man blir riden av maran. Men i bästa fall är det inte på det sättet.

Vad är det som gör att Christer Nylander anser att det för yrkeseleverna framåt att läsa färre poäng i svenska än eleverna som går på teoretiska program? Många av de organisationer som har varit stormförtjusta i och applåderat reformen om högskolebehörighet - Svenskt Näringsliv, LO, TCO, Saco och LRF, you name it - vill att yrkeseleverna ska ha en god standard.

Christer Nylander om någon, som själv arbetar med språket på sin fritid, kan förstå att man måste ha ett gott ordförråd för att förstå till exempel en instruktion. Varför vill ni inte öka antalet undervisningstimmar i svenska för yrkeseleverna?

Anf. 65 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag ska svara mycket ärligt på det. Jag tror att skillnaden mellan mig och de organisationer som Elisabet Knutsson nämner är att jag har ett mycket tydligare outsiderperspektiv. Det allra bästa hade kanske varit att alla hade lyckats med alla kurser i gymnasiet. Då hade man kunnat proppa i dem väldigt mycket. Men det förutsätter att alla lyckas.

Om effekten i stället blir att fler hoppar av och inte lyckas tror jag inte att det är bra för arbetsmarknaden. Det är inte bra för arbetsmarknadens parter. Men det är framför allt inte bra för vare sig samhället eller individen.

Om man teoretiserar yrkesprogrammen, som redan i dag är alldeles för teoretiska för många, finns det risk att färre lyckas och att fler hamnar utanför både samhället och arbetsmarknaden. Det vill jag inte riskera. Jag vill att fler ska lyckas.

Anf. 66 Elisabet Knutsson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Herr talman! Tack för det ärliga svaret, Christer Nylander!

Det jag hörde nu var att alla som söker till yrkesprogrammen har lägre förmåga att tillskansa sig kunskap än de som söker till de teoretiska programmen. Är det Christer Nylanders ärliga tanke att vi redan när eleverna börjar på yrkesprogrammen ska tala om för dem att vi har så låga förväntningar på dem och att vi vet att de inte har kapacitet att lära sig mer svenska och engelska? Och därför har vi som politiker lyft det beslutet från deras axlar och gjort det enkelt för dem att ta sig igenom skolan. Då kan de i bästa fall läsa en bruksanvisning, med lite hjälp.

Anf. 67 Christer Nylander (L)

Herr talman! Jag har väldigt höga tankar om Elisabet Knutsson. Jag tror henne om gott. Därför blir jag väldigt besviken när hon väljer att misstolka mig på det sättet. Man kan verkligen bestämma sig för att göra det i en politisk debatt. Men jag tror inte att Elisabet Knutsson tror att jag har den synen på människan. Elisabet Knutsson vet egentligen att jag har en liberal syn på människan och en ganska humanistisk inställning.

Att jag i dag landar i att inte vilja proppa in mer teoretisk kunskap i alla beror på att man på vissa av programmen ska förbereda sig för högskolestudier, och på andra program är tanken att man ska gå vidare till ett yrke. Men om ganska många hoppar av programmen i dag och om några inte ens kommer in på de nationella programmen måste jag fråga mig hur vi ska se till att fler människor, totalt sett, ska lyckas i gymnasiet.

Min slutsats är att det kanske är bättre att göra som Alliansen har föreslagit: att se till att man åtminstone lyckas med någon utbildning och kan ta sig vidare på arbetsmarknaden. Man får en utbildning som ligger nära det arbetsmarknadens parter efterfrågar. Vi har till exempel föreslagit yrkesskolor, i stället för att alla gymnasieprogram och nationella program ska vara likadana. Vi vet nämligen att det är ganska många människor som inte klarar grundskolan och att det är ganska många som inte klarar de nationella programmen. Om man varken klarar yrkesprogrammen eller de högskoleförberedande programmen är det dessutom jättesvårt att ta sig in på arbetsmarknaden.

Jag är rädd för ett samhälle där många unga män och en del kvinnor känner sig misslyckade och utanför. Jag vill inte ha det samhället. Därför funderar jag på hur fler ska lyckas. Och därför tror jag att gymnasiet måste bli mer diversifierat än i dag.

(Applåder)

Anf. 68 Annika Eclund (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att kommentera den liggande propositionen om den grundläggande högskolebehörigheten på yrkesprogrammen. Det mesta är sagt vid det här lagt. Mina allianskollegor har ju redan ingående redogjort för vår hållning.

Låt mig bara sammanfatta: Det är redan i dag möjligt att läsa in behörighetsgivande kurser på yrkesprogrammen, men det är olyckligt att regeringen i sin kommunikation inte har varit tydlig med detta. Många av oss i utbildningsutskottet har ju också suttit med i Gymnasieutredningen, vars syfte var att öka genomströmningen på gymnasiet. Det duger inte att endast 69 procent av våra ungdomar går igenom gymnasieskolan på de tänkta tre åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Att utöka tiden på yrkesprogrammen är ju ett förslag i motsatt riktning. Vi är alla överens om att det alltid går att komplettera sin utbildning i efterhand. Låt oss hjälpas åt att lämna rätt och hederlig information om yrkesprogrammen i fortsättningen. Det är viktigt. Våra företag skriker efter yrkeskunnigt folk.

Många som går på yrkesprogrammen anställs av företag innan de ens är klara med sin utbildning. Låt oss inte göra det svårare för företagen att få rätt utbildad arbetskraft. Att företagen rullar på är grunden för vår välfärd. Här har Alliansen gemensamma förslag om att stärka yrkescollege, lärlingsutbildning och en utvecklad studie- och yrkesvägledning. Det är viktiga delar för att man ska klara kompetensförsörjningen.

Herr talman! När det gäller frågan om att ett estetiskt ämne ska bli obligatoriskt på alla nationella program har tonläget varit väldigt uppskruvat. Vi allianspolitiker har blivit kallade kulturfientliga och att vi är ointresserade av bildning. Då har man kanske glömt att Alliansen införde mer kultur i skolan genom Skapande skola. Vi har sett till att elever får fler historietimmar, och vi har gjort insatser för att förbättra undervisningen i svenska.

Vi i Alliansen ser gärna att estetiska perspektiv får större utrymme i skolan. Jag är den första att bekräfta att utveckling av estetiska uttryckssätt berikar både individen och samhället i stort. Jag har också sett elever klara teoretiska ämnen på ett mycket bättre sätt om de också får utveckla den andra hjärnhalvan, alltså den mer kreativa delen.

Det vi i Alliansen vänder oss emot är att estetiska ämnen måste vara obligatoriska på alla program. Man kan redan i dag i de flesta fall välja till estetiska ämnen inom valbara kurser. Vi vänder oss också emot att det estetiska ämnet ska betalas med 50 poäng på gymnasiearbetet. Å ena sidan vill regeringen att alla ska ha högskolebehörighet samtidigt som man vill skära ned på en central del av gymnasieutbildningen, den del som tränar elever i självständigt arbete.

Herr talman! Vi kristdemokrater menar att bildningsidealet måste stärkas i Sverige. De åtgärder för att återupprätta kunskapsskolan, stimulera läsning och skapa förutsättningar för ett rikt kulturliv som Alliansen har genomfört, och vill genomföra, innebär inte att människor automatiskt blir bildade. Men förutsättningarna förbättras, och det är väl ungefär så långt som man kan nå med politiska medel. Därtill behövs en mer positiv syn på bildning i hela samhället.

Klassisk bildning - i betydelsen av ett lärande som syftar till förädling av hela människan - är viktigt och karaktärsdanande. Och det blir sannolikt än viktigare i ett samhälle som förändras snabbt, som präglas av mångfald och som blivit mindre förutsägbart. Vi behöver ha en egen plattform av kunskap, en förmåga att förstå och tolka sig själv, andra och vår samtid.

Det är bra om många elever läser estetiska ämnen på gymnasiet. Men det måste inte vara obligatoriskt på alla program. På en del utbildningar kan man med fördel få in estetiska perspektiv i andra ämnen. Man kan inte definiera bildning som det man får på en kort kurs i estetiska ämnen i gymnasieskolan. Det regeringen föreslår motsvarar ungefär 50 gymnasietimmar fördelade på tre år. Det är ungefär 17 timmar per år. Vi tycker i stället att det ska vara obligatoriskt i vissa program men möjligt att välja till på andra. Bildning skapas inte genom 45 minuters bild eller musik på gymnasiet utan är ett mycket vidare begrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Eller rättare sagt: Bildning är det som vi kommer ihåg när vi har glömt vad vi har lärt oss.

Därmed vill jag yrka bifall till reservation 4.

(Applåder)

Anf. 69 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Sverige är ett litet, exportberoende land. Vi är ett rikt land, och vårt välstånd har vi byggt med forskning och utbildning, med hårt arbete och hög kompetens. Det svenska välståndet har byggts på vår högteknologiska industri. Det kanske tydligaste exemplet är stålindustrin som har vuxit fram under århundraden, tätt sammanvävd med den svenska historien - från järnutvinning ur myrmarker till dagens högteknologiska spjutspetsföretag som kämpar på en stenhård världsmarknad, en världsmarknad som inom parentes sagt just nu präglas av allt hårdare vindar.

Den industri som i dag kämpar med näbbar och klor på den hårda världsmarknaden kämpar också här hemma för att säkra en hållbar produktion och en hållbar tillväxt, men också för att säkra en hållbar kompetensförsörjning. Det är egentligen ingenting nytt. Ända sedan den första bergsingenjörsutbildningen såg dagens ljus i Falun 1819 har det varit en viktig uppgift för ansvarskännande regeringar att lyssna till och bidra till företagens kompetensförsörjning.

I dag företräds vår viktiga stålindustri av organisationer som Svemin, Jernkontoret och Industriarbetsgivarna. Deras rapport Tolv reformer för gruv- och stålnationen Sverige innehåller väldigt mycket intressant läsning. Regeringen får inte bara gott beröm. Den här rapporten stryker inte medhårs, men det är en ärlig rapport som ger regeringen mycket goda vitsord för vårt arbete med att stärka kompetensförsörjningen i allmänhet och med gymnasieskolans yrkesprogram i synnerhet. Jag läser innantill ur Tolv reformer för gruv- och stålnationen Sverige:

"Det var mycket välkommet när regeringen i mars 2018 lämnade en proposition om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram. Där föreslogs att kurser som ger grundläggande behörighet till högskoleutbildning ska ingå i alla nationella yrkesprogram i gymnasieskolan."

Branschföreträdarna oroar sig dock för vad Moderaternas och Alliansens politik kan leda till. Jag fortsätter att citera:

"Det är bekymmersamt om denna inriktning av utbildningspolitiken inte skulle fullföljas under kommande mandatperiod."

Nu är det inte bara Jernkontoret, Industriarbetsgivarna och gruvorna som är upprörda. Svenskt Näringsliv, Visita, LRF, Företagarna, Installatörsföretagen, Livsmedelsföretagen, Svensk Handel, Teknikföretagen, Västsvenska Handelskammaren, LO, TCO, Saco, Handelsanställdas förbund, Kommunal, Sveriges ingenjörer, Unionen, Sveriges Elevkårer, Sveriges elevråd Svea, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund - ja, listan kan göras mycket längre på de många organisationer i näringslivet som är upprörda. Det gäller också fackliga organisationer, lärare, rektorer, yrkescollege av olika slag, gymnasieskolor, naturbruksskolor och elever som förespråkar regeringens förslag och tycker att riksdagen i dag ska rösta för grundläggande behörighet på yrkesprogrammen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Det här är organisationer som ser att deras medlemsföretag och medlemmar behöver yrkesutbildningar som är moderna och attraktiva för eleverna. Det är människor som kan skolorna och arbetsmarknaden. Sällan har en proposition haft så bergfast stöd.

Den förra borgerliga regeringen gjorde många förändringar av gymnasieskolan. Som Caroline Helmersson Olsson konstaterade i sitt anförande: Vissa var bra och vissa var mindre bra. De saker som är bra vill vi behålla och bygga vidare på. Men det som inte fungerade måste vi kunna ändra på. En av de förändringar som blev riktigt dålig och som har haft stora konsekvenser för samhället är hur gymnasieskolans yrkesprogram hanterades.

I och med gymnasiereformen 2011 skulle yrkesprogrammen inte längre leda till grundläggande högskolebehörighet. I stället blev det upp till varje elev att välja till de kurser som krävs för behörigheten. Tanken var säkert god. Man utgick ifrån att programmen skulle bli mer attraktiva. Men facit blev precis tvärtom.

Efter den borgerliga regeringens Gy 2011-reform har antalet och andelen elever på gymnasieskolans yrkesprogram minskat kraftigt. Vi har redan hört siffrorna. Vi har gått ifrån att hälften av en årskurs läste på yrkesprogram till att ungefär en tredjedel gör det. Ambitionen från Jan Björklund, att göra yrkesprogrammen mer attraktiva, kan inte kallas för annat än ett misslyckande, ett misslyckande där priset betalas av våra ungdomar, vår kompetensförsörjning och våra arbetsgivare.

Ungdomar och föräldrar uppfattade den borgerliga regeringens förändring som att yrkesprogrammen inte skulle leda vidare - kanske för att det praktiskt visade sig svårt att läsa till de kurser som krävdes för grundläggande behörighet, kanske på grund av det återkommande mantra som ständigt upprepades om att alla inte kan bli akademiker. Hur som helst valde eleverna det säkra före det osäkra. De valde bort yrkesprogrammen och gick i stället på högskoleförberedande program.

Det här har lett till ett känt resultat: en stor arbetskraftsbrist i privat sektor och i offentlig verksamhet. Både Svenskt Näringsliv och Företagarnas medlemsföretag uppger att de har mycket svårt att hitta arbetskraft med rätt kunskap och rätt erfarenhet. Företag som inte hittar den kompetens de behöver tvingas tacka nej till inkommande beställningar och stoppa planerad expansion. Fyra av tio företag går miste om uppdrag och expansion på grund av brist på utbildad arbetskraft, och sju av tio av företagen i byggbranschen uppger detsamma. Jag tror att det är därför regeringens proposition har ett så starkt stöd från dem som vet vad som behövs på arbetsmarknaden.

Herr talman! Summa summarum: Yrkesprogrammen behöver bli mer attraktiva. Den främsta anledning som eleverna själva anger när de väljer bort yrkesprogrammen är att de vill ha möjlighet att studera vidare efter gymnasiet. Med dagens föränderliga arbetsmarknad blir den möjligheten än viktigare. Det vet ungdomarna, och det vet deras föräldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Det här vet också de borgerliga politikerna i Sveriges riksdag. Moderaternas Maria Stockhaus sa i riksdagens kammare den 7 mars i år i en debatt om gymnasieskolan: "I Sverige i dag är söktrycket på yrkesprogrammen alldeles för lågt. Det innebär att gymnasieskolan inte klarar av att leverera yrkesskickliga ungdomar till arbetsmarknaden. Det råder brist på kompetens på många håll. På grund av den debatt som uppstod när det inte längre var obligatoriskt med högskolebehörighet på yrkesprogrammen trodde många att programmen var någon form av återvändsgränd. När vi nu hamnat där är vi överens med regeringen om att det är rätt att återinföra högskolebehörigheten - men med möjlighet för eleven att välja bort den."

Herr talman! Jag delar Moderaternas marsanalys, och jag ser fram emot att höra fler argument för varför man har gjort denna stora omvändning, denna 180-gradersomvändning, från Moderaternas sida. Vad regeringen föreslår är just att återinföra högskolebehörigheten som norm men med möjligheter för elever att välja bort den.

Herr talman! Vi diskuterar också i dag det estetiska ämnet. Mitt mål är att skolan ska vara en bildningsinstitution. Fokus i skolan ska vara på kunskaper och bildning. Om detta ska det inte råda någon tvekan. Alla barn och alla unga ska ges goda förutsättningar att nå höga kunskapsresultat. Men skolan ska också vara en plats för bildning och utveckling. I det förslag som ligger på riksdagens bord föreslår regeringen att ett estetiskt ämne införs på gymnasiets samtliga program. Det här är någonting som Elisabet Knutsson har argumenterat för vältaligt. Men jag vill ändå lägga till några ord.

Jag tycker att alla elever ska ges möjlighet att möta estetisk verksamhet. Skapande och praktisk-estetiska inslag i utbildningen behöver finnas i gymnasieskolans breda bildningsuppdrag. Alla elever behöver få den här möjligheten. Det är viktigt för kreativitet och bildning.

Det är också viktigt i arbetslivet. Den som har sett en skicklig plåtslagare, konditor, snickare eller florist i arbete vet att estetiska uttryckssätt inte är ett utanpåverk utan ligger djupt förankrade i det vi kallar yrkesskicklighet och hantverkstradition. Den som följer debatten på nätet vet att bildning är något vi alla behöver för att kunna vara ansvarstagande medborgare i en demokrati och skilja sant från falskt och fakta från åsikter. Problemet är inte att eleverna som går ut från våra gymnasieskolor skulle vara alltför bildade. Problemet är inte att Sverige skulle behöva mindre bildning. Sverige behöver mer bildning.

Herr talman! Jag satte stort hopp till att Moderaterna skulle lyssna på näringslivet och eleverna. Den grundläggande behörigheten behövs på gymnasieskolans yrkesprogram. Beskedet att Moderaterna hade vikt sig för Liberalernas politik, som har testats och underkänts, har gjort mig arg men också uppriktigt förvånad.

Det finns en rad frågor där vi socialdemokrater och ni moderater inte håller med varandra. Så ska det vara. Men det finns också frågor där våra två partier har lagt politiskt taktiserande åt sidan, utgått från vad som är rätt och riktigt att göra och tagit ansvar gemensamt. Frågan om utökade möjligheter till grundläggande behörighet på gymnasieskolans yrkesprogram har hört dit, ända till i april, och borde höra dit.

Jag lyssnade med stor uppmärksamhet på Erik Bengtzboes inlägg. Det viktigaste kanske inte var vad som sas utan vad som inte sas. Var är argumenten för att frångå den egna övertygelsen, den egna ståndpunkten och de egna löftena? Det är en ståndpunkt som faktiskt har deklarerats i tal och skrift på otaliga möten med applåderande företagare och från denna talarstol. När jag lyssnade kunde jag notera nio olika argument, fick jag det till, som Erik Bengtzboe förde fram för att säga nej till propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Det första argumentet var att det är för få som blir behöriga till gymnasieskolan. Ja, det är ett stort problem som vi har i den svenska grundskolan. Regeringen har många förslag till åtgärder. En hel del av dem säger Moderaterna tyvärr nej till i sin budgetmotion. Det handlar om matematiklyft, läslyft, Samverkan för bästa skola och lovskola. Listan kan göras lång och är egentligen inte föremål för debatt just i dag. Det kanske viktigaste är de stora resurstillskott om 6 miljarder som regeringen föreslår till grundskolans undervisning och elevhälsa. Det här är knappast ett argument för att säga nej till att göra yrkesprogrammen attraktivare.

Ett annat argument som Erik Bengtzboe förde fram är att kvaliteten behöver höjas i gymnasieskolan. Så är det absolut. Jag skriver under på det också. Även här har regeringen föreslagit ganska stora insatser, och en hel del av dem - inte alla men många - har fått stöd i denna kammare. Det här är knappast ett argument för att säga nej till denna proposition.

Gymnasiearbetet behövs, säger Bengtzboe. Ja, det håller vi också med om. Jag vill betona att gymnasiearbetet finns med i regeringens förslag till proposition. Jag vill också betona att det hade varit möjligt för oppositionen att rösta ja till enbart det estetiska ämnet men nej till högskolebehörigheten eller ja till högskolebehörigheten men nej till det estetiska ämnet.

Ytterligare ett argument är att den allmänna behörigheten är begränsad. Ja, det är den. Det är knappast ett argument för att rösta nej.

Ännu ett argument är att de yrken som yrkesprogrammen leder till är lika fina som akademiska yrken. Ja, absolut. Jag skriver verkligen under på det. Men det är knappast ett argument för att rösta nej till regeringens proposition.

Ett argument som framfördes därutöver var att det är små skillnader mellan förslagen. Må så vara! Men är det ett argument för att rösta nej till regeringens proposition?

Ytterligare ett argument är att det blir många håltimmar. Dagen bryts isär. Här kan jag återupprepa det som Caroline Helmersson Olsson berättade, nämligen att det pågår ett arbete i Regeringskansliet och att vi inom kort kommer att presentera en förändring i gymnasieförordningen som innebär att en rektor på gymnasieskolan ska sträva efter sammanhållna skoldagar. Det är ett välkommet förslag.

Sedan var det en diskussion om yrkesskola. Det är också en väldigt intressant diskussion som jag gärna vill föra med oppositionen i ett sammanhang där den frågan är uppe till debatt. Men det här är knappast ett argument för att säga nej till dagens proposition.

Men det bästa argument som Erik Bengtzboe framförde var att alla är missnöjda med regeringens proposition. Herre min je! Har man ägnat ett långt liv åt att läsa propositioner har man sällan sett en proposition med så starkt stöd. Ordet "missnöje" är knappast vad som präglar kommentarerna.

Nej, ska Sverige vara en nation som klarar av att bygga välstånd på världsmarknaden behöver vi fler välutbildade och bildade undersköterskor, elektriker, rörläggare och svetsare, inte färre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

(Applåder)

Anf. 70 Christer Nylander (L)

Herr talman! Statsrådet använde 14 minuters talartid till att argumentera för varför det är så viktigt med obligatorisk högskolebehörighet på alla gymnasieprogram. Men i propositionen föreslås att det inte ska vara obligatoriskt. Min enkla fråga är: Varför föreslår regeringen inte att det ska vara obligatoriskt på alla gymnasieprogram?

Anf. 71 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Det stora problem som ligger på bordet och gör att propositionen är så välkomnad, inte minst av näringslivsorganisationerna, är att det är för få som söker till yrkesprogrammen. Ett viktigt syfte med propositionen är att öka yrkesprogrammens attraktivitet, att se till att de blir mer attraktiva att söka för många unga människor.

När nu en så stor mängd undersökningar så tydligt visar att det har skickat en signal till elever och föräldrar som avskräcker från att söka yrkesprogrammen när högskolebehörigheten inte ingår i det ordinarie utbudet av ämnen måste vi lyssna på det.

Hela min argumentation handlade inte om att göra högskolebehörigheten obligatorisk, utan den handlade om att högskolebehörigheten ska ingå i programmet. De som söker programmen ska vara hundraprocentigt säkra på att de kommer att kunna få en högskolebehörighet. Men högskolebehörigheten ska kunna gå att välja bort.

Skälet till det är min övertygelse att på den svenska arbetsmarknaden är en gymnasieexamen väldigt viktig. En möjlighet att läsa vidare är också viktig. Det kan vara till högskolan eller yrkeshögskolan för den elektriker som vill skaffa sig fler behörigheter eller den undersköterska som vill bli specialistundersköterska.

Men de måste inte få denna behörighet med detsamma. Man kan också säkerställa ett system där människor kan få en fullständig gymnasieexamen i livet och där man också ger möjlighet för dem som inte klarar det med detsamma att ta den senare. Därför föreslår vi att de ska kunna välja bort de högskoleförberedande ämnena.

Vi är övertygade om - och vi har stöd av samtliga näringslivsorganisationer, fackliga organisationer, lärare, elever och företrädare för yrkesprogrammen - att det är den bästa vägen att gå om vi ska stärka yrkesprogrammens attraktivitet. Det är vad debatten handlar om.

Anf. 72 Christer Nylander (L)

Herr talman! Det var ett anförande som handlade om Sveriges globala konkurrenskraft och om hur vi reste oss från 1800-talets fattigdom till 2000-talets rikedom. Det handlade om hur vi blev globalt konkurrenskraftiga och hur viktigt det var att ha obligatorisk grundläggande behörighet på alla gymnasieprogram. Sedan landar varken statsrådet eller propositionen i att det ska vara obligatoriskt.

Till sist blir skillnaden ett Sverige med välstånd, ett Sverige med global konkurrenskraft och ett Sverige med demokrati om man ska välja till eller välja från två kurser på gymnasiet. Det är ändå att förstora upp en ganska liten skillnad till en ganska stor effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Herr talman! Jag tyckte inte att jag fick svaret på frågan varför regeringen inte landar i att man ska ha obligatorisk högskolebehörighet på alla program.

Jag skulle vilja komplettera det med en annan fråga om det skulle vara så att jag och kritikerna har rätt att ett mer teoretiserande av alla gymnasieprogram skulle innebära att några fler hoppar av och om några fler inte har en chans att ta sig in på arbetsmarknaden. Den grundläggande högskolebehörigheten ger bara behörighet till ett fåtal program på högskolan. Ändå ska man se till att alla får ett mer teoretiserat gymnasieprogram eller sträva efter det.

Om det skulle innebära att fler hoppar av eller misslyckas med gymnasiet, att fler inte tar sig in på arbetsmarknaden, att färre får chans att bli självständiga, att färre får chans att försörja sig själva och att fler kommer att känna sig misslyckade i samhället: Är statsrådet i så fall bekymrad av en sådan utveckling?

Anf. 73 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag får väl återupprepa att det propositionen handlar om är att stärka yrkesprogrammens attraktivitet, att göra programmen mer attraktiva för unga människor att söka sig till.

Vi tar de signaler som har kommit från verkligheten, från ungdomarna själva och från arbetsgivarna, och inte minst från gymnasielärares och gymnasierektorers sida, på stort allvar. Man säger tydligt och entydigt att signalen som gick ut med Gy 2011, att yrkesprogrammen inte skulle vara högskoleförberedande, har varit förödande och väldigt negativ för möjligheterna att rekrytera.

Vi vill ge den möjligheten. Vi vill också stärka yrkesprogrammen. I paketet ligger också ett ordentligt resurstillskott. Det beror på att regeringen bedömer att yrkesprogrammen med den här ändringen skulle locka till sig fler ungdomar.

Christer Nylander frågar om jag är orolig över avhoppen från gymnasieskolan. Självklart är jag det! Avhopp från gymnasieskolan är någonting som vi gemensamt måste se till blir så få som möjligt. Jag är för min del övertygad om att avhoppen skulle bli färre om fler elever som i dag söker till högskoleförberedande program just för att de är rädda att mista behörigheten kunde gå på ett yrkesprogram. Det ger dem en god möjlighet att få ett bra jobb och goda möjligheter att senare studera vidare om de läser till behörigheten, vilket jag hoppas att många ska göra.

Det ger dem goda möjligheter att med sitt yrke som grund inte bara läsa vidare utan också utvecklas på arbetsmarknaden. De kan kanske jobba utomlands och kanske starta eget. Med våra yrkesprogram och större attraktivitet hos dem kan vi öppna dörrar för många unga människor.

Svaret på frågan om jag är orolig över avhopp är: Självklart! Det är därför regeringen lägger så stora resurser på att minska avhoppen och säkra att ungdomar som vill söka sig till yrkesprogrammen kan göra det utan oro.

Anf. 74 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Låt mig inledningsvis bara konstatera att ska vi klara av att möta kompetensförsörjningsproblemen handlar det i grund och botten om att se till att fler har bättre förkunskaper med sig in i gymnasieskolan så att de över huvud taget är behöriga att börja på gymnasiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Det har slängts med mycket siffror om hur andelen elever som går på ett yrkesförberedande kontra ett högskoleförberedande program har förändrats. Den stora skillnaden är att långt många fler elever som inte börjar på gymnasiet över huvud taget. Det är dit eleverna har försvunnit.

Jag noterade att statsrådet läste upp att Läslyftet och Matematiklyftet var insatser som skulle rädda det som Alliansen tydligen var emot, fastän det var alliansreformer som Alliansen genomförde. Lovskolan, som man också hänvisar till, är någonting som Alliansen fördubblar i sitt förslag till satsning och absolut inte avskaffar.

Herr talman! Allt detta får väl vara ett uttryck för att regeringens gymnasiepolitik inte går ihop. Ja, alla är oroliga för kompetensförsörjningen. Ja, alla vill se en ökad tillgänglighet till högskolebehörighet även på gymnasieprogrammen. Men frågan är om detta är rätt väg att gå.

Tidigare, innan gymnasiereformen 2011, var avhoppen från yrkesprogrammen mycket stora. Det eleverna då hänvisade till som orsak till varför de hoppade av var att det var för mycket teoretiska ämnen som gjorde att de inte valde att stanna kvar. Över en tredjedel av alla elever som över huvud taget började hoppade av.

Statsrådet hänvisar till att man lägger fram förslaget för att man ska öka attraktiviteten på utbildningen. Men det handlar väl också om att eleverna ska ta sig igenom?

Skolverket stoltserade för ett par veckor sedan med att andelen elever som klarar gymnasieexamen ökar. Den största och kraftigaste ökningen sker just på yrkesprogrammen. Eleverna som kommer in klarar sig också igenom. Ska man ha kompetent personal som utbildas ska de inte bara komma in utan de måste också ta sig igenom.

När gymnasiereformen infördes konstaterar statsrådet att det gick en signal där föräldrar upplevde att eleverna inte kunde få behörighet. Sedan spekulerade hon i varför det kunde vara så. Kan det vara på grund av att socialdemokratiska statsråd har stått i kammaren och sagt att yrkesutbildning inte längre kan ge högskolebehörighet?

Anf. 75 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag tror att vi är överens om mycket, Erik Bengtzboe. Jag tror att vi är överens om att det är oerhört viktigt att så många elever som möjligt ska gå igenom grundskolan och få med sig så mycket kunskaper att de kan börja på ett nationellt program.

Vi är säkert också överens om att de som inte klarar detta ska få en bra möjlighet att gå på ett introduktionsprogram som säkerställer att de kan samla ihop de poäng och kunskaper som gör att de kan gå över på ett nationellt program.

Från regeringens sida har vi genomfört ett helt nytt system med yrkespaket som säkerställer att de elever som går en vuxenutbildning eller går på gymnasieskolans yrkesintroduktion kan gå ut med ett yrkespaket med en sammanhållen utbildning som gör att de är anställbara och, vilket är det fina i kråksången, har möjlighet att komma tillbaka och komplettera senare. Det är påbyggnadsbara yrkespaket.

Vi är också överens om hur viktigt det är att säkerställa att elever går igenom gymnasieskolan. Vi är överens om att Matematiklyftet och Läslyftet, stora breda satsningar, är bra satsningar. Det är viktigt att hålla i två tankar samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Det är möjligt för mig att Alliansen gjorde bra saker under sin tid vid makten på Utbildningsdepartementet. Det ska vi hålla fast vid och bygga vidare på. Men det är också möjligt att man gjorde en del misstag. Då måste man se de misstagen i vitögat. Det var precis det Moderaterna gjorde ända fram till april. Det gäller att erkänna: Det där gick inte så bra.

Jag tycker att Erik Bengtzboes parti i mars resonerade mycket klokare än vad Erik Bengtzboes parti gör i dag. Jag är väldigt imponerad av de försök som Erik Bengtzboe ändå gör att motivera omsvängningen.

Handen på hjärtat, Erik Bengtzboe! Ni har svängt bara för att ni kommit överens med Liberalerna. Ni har inga argument.

Anf. 76 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Jag noterar att statsrådet inte vill svara på frågan. Bara för ett par veckor sedan stod alltså ansvarigt statsråd för högre utbildning här i kammaren och sa att yrkesutbildningar på gymnasiet inte kan ge högskolebehörighet. Kan det vara så att man lyssnar och tror på socialdemokratiska statsråd? Kan det vara det som är problemet som gör att elever väljer bort dessa utbildningar trots att de faktiskt leder till högskolebehörighet om man så önskar? Kan det vara så att man inte ser bjälken i det egna ögat när man söker flisor i andras? Det är åtminstone något som jag tycker att det skulle vara intressant att höra Socialdemokraterna självkritiskt hantera.

Moderaterna är glasklara med att det ska vara frivilligt att läsa högskoleförberedande ämnen på gymnasiet. Det ska vara tillgängligt för alla på yrkesprogrammen. Precis som vi konstaterade i mars konstaterar vi fortfarande att vi verkligen inte hade haft något problem med en ordning där det ingick från start i schemaläggningen. Det är någonting som Moderaterna till skillnad från andra partier i den här kammaren skulle välkomna, absolut - men inte på det bedrövliga sätt som den nuvarande regeringen föreslagit. Inte på bekostnad av att eleverna får håltimmar. Inte på bekostnad av att arbetsmarknadskopplingen till stor del försvinner från yrkesprogrammen.

Jag tycker att det är en intressant akrobatisk övning att man står här och säger att håltimmarna inte är något problem. När ansvarigt statsråd presenterade reformen sa man om resultatet för de elever som väljer bort detta att ja, då får de håltimmar. Det var precis så man resonerade, och det är precis det man hävdar. Då får man minsann stå sitt kast.

Jag noterar att Socialdemokraterna konsekvent vill missförstå och inte lyssnar. Det kanske är därför man i dag återigen står här i kammaren och förlorar ytterligare en proposition. Socialdemokraternas inställning till att komma överens verkar vara att alla ska tycka som de. Men om man är villig att prata innan man kör över alla kanske man kan få sin vilja igenom i lite större utsträckning.

Anf. 77 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Socialdemokraternas och regeringens inställning här är att vi gärna hade kommit överens om den position som Moderaterna stod på i mars, för tre månader sedan. Om Erik Bengtzboe vill kalla det översittaraktigt får det stå för honom.

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkes-program och ett estetiskt ämne i alla nationella program

År 2012 började söktrycket till yrkesprogrammen sjunka, och det sjönk dramatiskt - vi såg att söktrycket gick ned med en tredjedel. Söktrycket har sjunkit under 2012, 2013 och 2014. Att utmåla att det skulle kunna tillskrivas ett uttalande i denna kammare för några veckor sedan är ju lite magstarkt.

Jag vill återigen betona att håltimmar inte är något eftersträvansvärt. Ingen människa vill ha ett schema med håltimmar. Just därför är regeringen i full färd med att säkerställa att gymnasieförordningen kompletteras med en bestämmelse - som också kompletterar skollagens bestämmelse - om att det är viktigt att eftersträva sammanhållna skoldagar. Bakgrunden är, som Erik Bengtzboe är mycket väl medveten om, att med den ordning som kom i Gy 2011 har många elever haft svårt att välja till högskoleförberedande ämnen. Det är inte bara en fråga om att det varit okänt eller känts lite osäkert; det har också varit schematekniska problem. Ibland har dessa ämnen hamnat sent på kvällarna eller tidigt på morgnarna.

För regeringens del är det viktigt att vi säkerställer att yrkesprogrammen är attraktiva, att de uppfattas som de framtidsprogram som leder till framtidsyrken som de egentligen är. Därför har vi lyssnat på en samstämmig kör av arbetsgivare, arbetstagare, lärare, elever, rektorer, LRF och naturbruksprogram. Det som har väglett oss i frågan är att hitta en lösning som funkar i verkligheten. Jag beklagar djupt om de argumenten, verklighetens argument, inte biter på Alliansens företrädare här i kammaren.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)