Anf. 2 Mikael Strandman (SD)
Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till reservation nummer 1. Vi står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer i detta ärende.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet
Fru talman! Jag tänkte gå in på Advokatsamfundet. Det är en märklig skapelse. Det är en privaträttslig organisation med medlemmar. Samtidigt sker där myndighetsutövning som bekostas av det allmänna.
Vi tycker att det är ett problematiskt upplägg. I vår grundlag, i tryckfrihetsförordningen, står det faktiskt att det som är myndighetsutövning och som bekostas av skattemedel ska ha transparens. Det ska vara offentliga handlingar. När det gäller Advokatsamfundet är det inte offentliga handlingar. Det är på nåder som vi får ta del av deras handlingar. Jag erkänner att det på senare år har blivit bättre. Men när jag försökte för några år sedan var det inte alltid lika lätt att få ut handlingar.
Nu har det varit mycket debatt om Advokatsamfundet och deras disciplinnämnd. Man märker också att det har skett en förbättring, men det finns fortfarande inget lagstöd för mig att få ut deras handlingar.
Vi tycker att detta är fel och problematiskt. Advokatsamfundet är en privaträttslig organisation, men där sker myndighetsutövning. Myndighetsutövningen handlar om att Advokatsamfundet är den enda organisation som får licensiera advokater. Advokat är en skyddad titel i Sverige i dag. Samtidigt bekostas advokater av skattemedel från det allmänna. Varje person som står åtalad för ett brott som kan leda till mer än två års fängelse har rätt till en advokat, och det bekostas som sagt av skattemedel.
Om en advokat skulle begå en grov överträdelse eller bryta mot god advokatsed eller advokaternas etiska riktlinjer kan inte åklagare lyfta det ärendet i en tingsrätt, utan det är Advokatsamfundets egen disciplinnämnd som då ska avgöra detta rättsligt. Det står i rättegångsbalken att det är så.
Det är också lite konstigt - om det nu är en rättslig prövning och det har ett allmänintresse - att det inte blir en offentlig handling. Jag tycker att det är jättekonstigt. I tingsrätten är domarna offentliga handlingar. Det är en viktig grundprincip vi har i Sverige i dag. Det ska vara offentliga handlingar när det gäller alla sådana här rättegångar.
Nästan det allvarligaste advokater kan göra är att bryta mot enrumsprivilegierna. Enrumsprivilegiet innebär att en häktad alltid har rätt att träffa sin advokat enskilt och prata om sitt ärende. Det är jättebra, men en förutsättning för att det ska fungera är att man vet att advokaten inte blir en förmedlare av information från den häktade om denne har kraftiga restriktioner. Det får inte bli så att advokaten blir någon form av budbärare mellan den häktade och dennes omgivning eftersom hela förfarandet med restriktioner då blir meningslöst och förundersökningar kan skjutas i sank. Genom att bryta mot enrumsprivilegiet kan en häktad med restriktioner skapa en alternativ, samstämmig story med sina kumpaner, undanröja bevis, hota vittnen, fixa falska alibin och så vidare.
Därför är det jätteviktigt att en advokat verkligen helgar enrumsprivilegiet. Gör denne inte det utan det framkommer att advokaten har brutit mot restriktionerna, yppandeförbudet eller någonting är det alltså Advokatsamfundets disciplinnämnd som ska pröva det rättsligt. Jag tycker att det finns ett allmänintresse att med lagstöd faktiskt kunna få ta del av de här handlingarna.
Det är därför vi har lagt den här motionen om att detta ska vara offentlig handling. Advokatsamfundet är ju inte enbart en privaträttslig organisation; det är en privaträttslig organisation som getts myndighetsutövning som bekostas av skattemedel. Då är det enligt intentionen i vår grundlag så att det ska vara en transparens enligt offentlighetsprincipen, och den ska ha lagstöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlighet, sekretess och integritet
Vi nämnde också att själva granskningen av advokater inte nödvändigtvis behöver göras av organisationen själv. I stället kunde man kanske hitta en form där en extern instans granskar. Det är aldrig bra att en organisation granskar sig själv. Det går alltid åt pepparn. Det funkar aldrig, och det är därför man alltid lägger revisioner och sådant i någon extern instans och inte låter organisationer göra det själva.
Det här får vi mycket kritik för. Man tar bort advokaternas oberoende, sägs det. Vi hävdar dock att detta oberoende inte är värt någonting om det i slutändan blir så att det, lite tillspetsat, blir ett gäng ryggdunkande kollegor som kanske har tappat sin moraliska kompass som ska göra detta. Oberoendet är bara värt någonting om det faktiskt är ett riktigt oberoende.
Jag kan se framför mig flera olika modeller för en extern granskning. Man skulle kunna lägga upp det på samma sätt som med JO. JO är hyfsat oberoende, får vi ändå säga. Varken riksdag eller regering kan påverka dem. Advokatsamfundets disciplinnämnd skulle kunna läggas på någon form av ordning som den vi har med JO.
I dag har vi i och för sig JK som kan överklaga disciplinnämndens beslut. Men JK överklagar bara de beslut som är av väldigt stor principiell betydelse. De tittar inte på vartenda beslut, utan bara ett litet fåtal. 99,9 procent av ärenden granskar Advokatsamfundet självt. Det tycker vi är problematiskt. Vi anser inte heller att det skulle ta bort Advokatsamfundets oberoende om en extern instans granskar när advokaterna blir anmälda för överträdelser.
Vi vill fortfarande att advokater ska vara privata. Det ska absolut inte vara någon form av statliga advokater. Det har vi aldrig sagt. Vi vill bara att själva granskningen ska läggas utanför Advokatsamfundet.