Högskolan

Anf. 1 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag står förstås bakom alla Moderaternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 9 under punkt 4, som handlar om resurstilldelning.

Sverige är ett fantastiskt land, där utbildningen är kostnadsfri. Det finns många möjligheter att läsa de mest varierade utbildningar på Sveriges olika lärosäten. Det finns 15 statliga universitet, 16 statliga högskolor och 5 konstnärliga högskolor. Det finns även 14 enskilda utbildningsanordnare. I Sverige finns det 400 000 studenter på våra lärosäten och 75 500 anställda, alltså en ansenlig mängd studenter och personal. Det finns alltifrån kortare vidareutbildningsprogram till långa yrkesexamensprogram.

Regeringen skriver i forskningspropositionen för 2016 att ambitionen är att Sverige ska vara en av de allra främsta kunskapsnationerna i världen. Man påpekar vikten av att utbildningen har ett högt mått av det som är bra för forskning, högre utbildning och samhällsbyggnad och att vi ska stärka hela samhällsbygget med våra utbildningar. Det finns alltså höga förväntningar på våra utbildningar.

Fru talman! En mycket viktig fråga är resurstilldelningen. I april 2017 tillsattes Styr- och resursutredningen, som förkortas Strut. I februari 2019 överlämnades ett betänkande som nu är ute på remiss. I slutet av juni ska man komma tillbaka med remissvaren.

Från Moderaternas sida anser vi att högskolornas resurstilldelningssystem i högre grad ska premiera akademisk kvalitet och genomströmning med examen på högskolan och ha med kopplingen till etablering på arbetsmarknaden. Vi tycker också att resurstilldelningssystemet i större utsträckning ska utgå från kvalitet snarare än kvantitet.

Hur ser det då ut på våra olika lärosäten? När jag säger "lärosäten" menar jag både högskolor och universitet. Antalet studenter ökar. Genomströmningen ökar, men tyvärr är det väldigt många som hoppar av sina program. Under föregående läsår var det på de längre programmen tre fjärdedelar som blev kvar till kommande läsår. Det kan variera från 60 till 100 procent hur många som finns kvar på programmen. Lägst nivå är det på program som har tvåårig högskoleexamen, följt av ämneslärarprogrammet. Högst nivå, med upp till 96 procent som blir kvar, är det på psykoterapeutprogrammet och läkarprogrammet.

Fru talman! Man ser också att män hoppar av sin utbildning i större utsträckning än vad kvinnor gör, framför allt när de går på kvinnodominerade utbildningar som till exempel förskollärar- eller sjuksköterskeutbildning. Social bakgrund spelar däremot inte någon roll för benägenheten att hoppa av studierna.

Tyvärr kan man också se att examensfrekvensen är lite lägre på många program, eftersom studenter hoppar av under utbildningen eller inte blir färdiga med sin utbildning. Det är så lite som 22 procent som blir färdiga med tvååriga högskoleexamensprogram, vilket förstås är en skrämmande låg siffra. Vi hoppas att detta inte är en nedåtgående trend, men tyvärr ser man på flera utbildningar att det tar längre tid att bli färdig och att det är färre som examineras. Detta är förstås en trend som måste brytas, och det är givetvis bråttom att göra detta.

Styrning och ledning är viktigt. Vi vill att man ska renodla styrningen, så att vi kan satsa mer på själva högskoleutbildningen och forskningen och inte så mycket runt omkring, som det är just nu.

Vi vill även se en ökad samverkan mellan lärosätena. Man kan arbeta tillsammans när det gäller utbildningsutbud, dimensionering och utbildningsprogram och även beträffande forskningen. Flera lärosäten har sedan man gjorde en utredning för några år sedan gått ihop och skapat större universitets- eller högskoleprogram, men fler kan göra detta. Även om man inte går ihop är det viktigt att man kan samverka inom flera områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Vi vill också se en högre kvalitet. Det är viktigt att man ska kunna jämföra olika utbildningar. När man ska ansöka till en utbildning kan det vara bra att få se vad det finns för utbildning och till exempel hur många lärarledda timmar man har. Man vill kanske se en kvalitetsutvärdering. Man kanske vill se hur systematiskt arbetet är för att studenterna ska trivas på studieorten. Man vill också se om det är en bra inlärningsmiljö och om man har chans att etablera sig på arbetsmarknaden efter utbildningen. Detta är någonting som vi vill stärka.

Man har gjort en kartläggning för att se hur man kan få en breddad antagning. Bland dem som har en studiemotiverad miljö sedan tidigare, till exempel med föräldrar som är högskoleutbildade, är det 50 procent fler som läser på högskolan än bland dem som inte har detta. Kön, utländsk bakgrund, sexuell läggning och funktionsnedsättningar kan göra att man inte väljer att studera på högskola eller universitet. Flera universitet arbetar med detta. Till exempel jobbar Malmö universitet väldigt mycket med att rekrytera på grundskolans högstadium och även underlätta för studenter som har någon form av funktionsnedsättning för att de ska kunna delta i studier och fullfölja sina studier.

Detta måste öka. Moderaterna ser att det är någonting som måste påskyndas ganska mycket. Antalet studenter som har någon form av diagnos ökar. De ansöker till högskola och vill förstås komma igenom sin utbildning och få examen. Det är viktigt med både förebyggande arbete och hjälp på studieorter.

Jag tycker fortfarande att Sverige håller en väldigt hög klass på sina universitets- och högskoleutbildningar. Men vi måste skynda på med de här förbättringarna, som behöver ske. Annars blir vi snart omsprungna på både insidan och utsidan av alla andra internationella utbildningar.

(Applåder)

Anf. 2 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 10 i betänkande UbU13.

En student, Connie Dickinson, fick 2018 tillbaka två tredjedelar av sin studieavgift för att hennes utbildning inte hållit måttet. Den hade rent av varit urusel. Hon gick på Mälardalens högskola.

Fru talman! Det är inte ofta jag blir upprörd. Jag är rätt luttrad nu för tiden. Men när jag hörde att Mälardalens högskola låg i pipen att uppgraderas till universitet blev jag upprörd. Är detta kriteriet på att uppgraderas till universitet - att hålla så låg kvalitet på kurserna att studenterna genom domstol får tillbaka sina studieavgifter? Det är i så fall en skandal och något vi kommer reservera oss emot om vi får chans till det.

En annan skrämmande tanke: Connie Dickinsons studiekamrater fick utbildningen betalad av staten. Självklart betalas då inga pengar tillbaka. Men deras utbildning var ju lika undermålig som Dickinsons. Skillnaden var bara att det var svenska skattebetalare som stod för kostnaden.

Låt mig vara tydlig. Jag vill att staten betalar för högre utbildning. Alla tjänar på det på lång sikt. Jag tycker att Sveriges system är överlägset många andra system vi har i västvärlden. Det ska jag vara tydlig med. Men då måste utbildningarna hålla betydligt högre kvalitet än den Dickinson och hennes studiekamrater fick.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

En bov i dramat Connie Dickinson är inriktningen kvantitet i stället för kvalitet inom högskoleväsendet, som föregående talare var inne lite på.

Nästan alla ska gå igenom teoretisk högskoleutbildning. Det ses som höjden av samhällelig utveckling. Samtidigt utbildar vi många studenter till arbetslöshet, i varje fall i fråga om vissa teoretiska högskoleutbildningar.

Det Connie Dickinson ville var att gå en fullgod utbildning som höll kvalitetsmåtten. Ja, hon rent av betalade för det. Men hon fick inte vad hon betalade för därför att det är viktigare att pressa in så många studenter som möjligt än att hålla fullgod kvalitet på utbildningarna. Det är en felaktig politik. Tror ni inte på det, fråga Connie Dickinson, som i dag heter Askenbäck i efternamn.

Samtidigt som vi pressar in studenter i de teoretiska högskoleutbildningarna skriker arbetsmarknaden efter yrkesutbildad arbetskraft. Vi borde alla hjälpas åt att uppgradera yrkesutbildningarna. Jag riktar mig främst till vänstersidan här. Det är inte fult eller mindre värt att gå en yrkesutbildning än att gå en teoretisk utbildning. Jag önskar att fler politiker och partier ville poängtera detta.

Vi måste också se över antagningssystemet för antagning till vissa utbildningar. Det är allom bekant att studenter har kommit in på lärarutbildningen med förfärande låga resultat på högskoleprovet. Vi hade precis en föredragning om det i utskottet. Vi måste ju åtgärda detta, i varje fall om Connie Dickinson och hennes medsystrar ska få gå fullvärdiga utbildningar i framtiden.

Relativt enkla åtgärder som vi förespråkar är att minska andelen studenter som kommer in via högskoleprovet på vissa utbildningar, som lärarutbildningen. Det är främst de som hoppar av lärarutbildningen. Man kan införa antagningsprov på de utbildningar där detta är relevant. Där tänker jag också på lärarutbildningen. De här åtgärderna måste vidtas enligt oss om vi ska få rätsida på kvaliteten.

Jämställdhet mellan könen, hur ser vi i SD på det? Låt mig vara mycket tydlig på den punkten. Den bästa för en tjänst, jobb eller professur ska ha tjänsten oavsett om det är en kvinna eller man. Vi är för meritokrati - jag har tränat på att säga det ordet. Det talas i princip om kvotering av kvinnor till professurer nu för tiden. Vi är emot alla former av kvotering. Jag tror att könsskillnaderna kommer jämna ut sig med tiden. Om Connie Dickinson och hennes medsystrar bara får en bra utbildning kommer de konkurrera med framgång på alla akademiska positioner. Redan i dag är kvinnor i övervikt på de flesta akademiska positioner.

Det vi vänder oss emot med kraft är den genusvetenskap som inte vilar på vetenskaplig grund och som nu påtvingas alla möjliga ämnen och kurser. Ingen här inne skulle ge Flat Earth Society en plats på våra lärosäten. Då ska, menar jag, inte dekonstruktivistiska teorier som påstår att det inte finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor heller ha någon plats på våra lärosäten. Kan det rent av vara så att den alltigenom genomsyrande genusideologin är en av orsakerna till att Connie Dickinson fick en undermålig utbildning? Jag låter frågan hänga kvar i luften.

Slutligen till en annan fråga, fru talman. Vi i Sverigedemokraterna menar att det gått inflation i detta med uppgradering av lärosäten till universitet. Jag var inne lite på det i början. Bara för att man kallar ett lärosäte universitet blir varken undervisningen eller forskningen bättre. Det är snarare lägsta formen av populism att bara upphöja ett lärosäte till universitet utan sakliga grunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Det är klart att de som arbetar på ett lärosäte vill säga till sina kamrater och sin släkt att de numera arbetar på ett fint universitet. Men det ska inte vi beslutsfattare bry oss om. Vi bör ha klara kriterier för när ett lärosäte ska upphöjas till universitet, och då främst knutet till forskningen. Connie Dickinson hade till exempel inte varit betjänt av att Mälardalens högskola hade kallats Mälardalens universitet. Hennes utbildning skulle ha varit lika undermålig ändå.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow (SD).

Anf. 3 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Vi debatterar ett motionsbetänkande där majoriteten i utskottet föreslår att riksdagen ska avslå alla motioner. Vi i Centerpartiet har ett antal reservationer kopplade till våra motioner men också ett antal särskilda yttranden. Vi står givetvis bakom allihop. Men jag vill för tids vinnande yrka bifall endast till reservation 59, som handlar om utbildningarnas arbetslivsanknytning.

Fru talman! Vi närmar oss skolavslutningstider. Många ser fram emot att få ta på den vita mössan som vilar i garderoben, sjunga "sjungom studentens lyckliga dag" och fundera på om de har kommit in på den högskoleutbildning som de har ansökt om att få komma in på. Det är klart att förväntningarna är stora av många olika anledningar.

Därför är det otroligt viktigt att det utbud som vi har på våra universitet och högskolor motsvarar de förväntningar som unga människor eller något äldre har på de utbildningar som finns. Det är viktigt att vi lyfter fram kvaliteten. Det finns ett antal utmaningar i högskolevärlden när det gäller kvalitetsgenomgångar.

Jag hade förmånen att vara på utbildningsutskottets sammanträde alldeles nyss och ta del av en rapport som handlade om kvaliteten i våra lärarutbildningar. Det är oerhört oroande att se de alltför många punkter som man framför kritik på.

Men det ger också möjligheten för de studenter som söker sig till lärarutbildningen att sätta fokus på de förbättringsområden som finns och göra skillnad där. Det är inte så att det som är dåligt i dag behöver vara dåligt i morgon. Det är någonting som man kommer att jobba med för att sätta fokus på att göra de förbättringarna.

Oavsett om man som student ser fram emot att börja en högskoleutbildning i höst som man har sökt eller tänker sig att man kanske ska vänta några år är det viktigt att vägarna framåt ligger öppna. Vi talar i dag om högskoleutbildningar. Men det handlar också om olika former av vuxenutbildning, folkhögskolor, yrkeshögskoleutbildningar och så vidare. Att vi har ett fantastiskt utbildningssystem i Sverige är någonting som jag är stolt över. Men vi måste också hålla koll på att det i alla dess delar håller den kvalitet som det behöver ha.

Det finns också en stor kompetensbrist kopplat till att det inte finns tillräckligt många utbildade. Oavsett om vi talar om att det finns tillräckligt många disputerade lärare på lärarutbildningarna är det en brist där. Men det är också en brist inom utbildningen för sjuksköterskor och för lärare. Vi hörde i dag att det kommer att fattas 5 000 lärare per år. Det är klart att det är oerhört viktigt på vilket sätt utbildningarna fungerar. Men det handlar också om vilka fler vägar till exempel till läraryrket som vi politiskt kan öppna på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

En sådan del som gäller lärarutbildningen har vi från Centerpartiets sida ett särskilt yttrande om. Kopplat till januariavtalet är det en del av överenskommelsen att titta över lärarutbildningens kvalitet men också andra delar som vi behöver göra för att få fler lärare i den svenska skolan.

Fru talman! Det finns många olika saker som vi behöver lyfta fram en sådan här dag när vi talar om högskoleutbildning. Vi talar om studie- och yrkesvägledning. Jag nämnde studenterna som nu ser fram mot utbildningar av olika slag. Vi vet att studie- och yrkesvägledning är en viktig del. Den ska utvecklas på olika sätt och erbjudas inte bara på den tid man är i skolan utan inte minst på söndag eftermiddag efter familjemiddagen när man har suttit och diskuterat och funderat. På viket sätt ska man tänka framåt?

Det ska finnas goda digitala lösningar så att man får tillgång till en riktigt bra kompetens där. Det vet jag att det finns tillgång till. Men det är någonting som behöver bli känt för allt fler studenter så att man känner att det är någonting som man kan leta upp på ett bra sätt.

Från Centerpartiets sida har vi föreslagit ett antal olika delar som man behöver göra för att göra utbildningarna tillgängliga för allt fler. Det kan handla om att dra upp tempot på några utbildningar. Det kan handla om att man ibland erbjuder utbildning på halvfart. Det kan handla om att man har alltmer effektiva sommarmånader som man kan använda till fördjupningskurser och så vidare. Vill man gå in och läsa hela vår motion är man välkommen att göra det. Den motionen från Centerpartiet finns på riksdagens hemsida.

Jag har uppehållit mig vid studentens perspektiv, och jag tror att det är otroligt viktigt att vi på olika sätt ser på hur också detta perspektiv kan få genomsyra politiken. Jag har nämnt studie- och yrkesvägledning, tillgänglighet i form av olika kursutformade program, olika fart och så vidare. Det är viktigt att man känner att detta är en effektiv del så att man så snart som möjligt kommer ut i arbetslivet. Det var därför jag yrkade bifall till den reservation som handlar om utbildningarnas arbetslivsanknytning. Det är viktigt att det hänger ihop.

Fru talman! När det gäller den högre utbildningen finns ett antal utredningar tillsatta. Jag ska inte föregripa och gå in på dem. Men det är viktigt att vi på olika sätt lyfter in det jag redan har talat om - kvalitetens betydelse.

En annan del som jag skulle vilja lyfta fram i sammanhanget handlar om på vilket sätt lärosätena får tillgång till uppdrag när det gäller att arbeta med validering på olika sätt. Vi behöver en allt snabbare valideringsprocess, och vi behöver effektivare system. Men det behöver också finnas incitament för högskolor att arbeta med validering på ett allt bättre sätt. Här finns spännande projekt som också har genomförts i andra delar av samhället som de högre utbildningarna skulle kunna ta in och koppla till. Inte minst inom civilsamhället finns exempel på spännande valideringsprojekt som skulle kunna användas på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Fru talman! Jag nämnde i inledningen de särskilda yttrandena. Jag skulle vilja tala en del om vad de innehåller. Det handlar om hur man ser över lärarutbildningarna, hur det ska bli fler lärare och hur man reformerar utbildningen. Det handlar om kompletterande pedagogisk utbildning och på vilket sätt den blir tillgänglig. Det är en annan viktig del där vi behöver rekrytera lärare till den svenska skolan.

Det handlar också om innehållet i lärarutbildningarna. Det finns en del i det särskilda yttrandet som handlar om vikten av att det på alla lärarutbildningar finns en god undervisning om sex- och samlevnadsundervisning så att alla lärare känner en trygghet i de sammanhang där man lyfter in detta. Det är ganska många olika ämnen, och det här blir en del av grundkompetensen. Det handlar också om att vi får fler speciallärare och lärare i svenska som andra språk.

Som jag har sagt tidigare finns det ett stort antal utmaningar för den högre utbildningen, men jag är ändå stolt över att vi kan ha en utbildning som finns över hela landet. Den behöver dock få ytterligare incitament för att bli ännu mer tillgänglig för allt fler. Här är våra lärcenter en viktig del som man bör lyfta fram också i detta sammanhang så att distansutbildning och dessa delar får möjlighet att utvecklas framöver.

Än en gång vill jag säga att resurstilldelningen ska ge förutsättningar för livslångt lärande, uppmuntra kurser på halvfart, distanskurser och relevanta sommarkurser samt premiera kvalitet, arbetslivsanknytning och regional samverkan.

Jag yrkar bifall till reservation 59 under punkt 25.

(Applåder)

Anf. 4 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Vi har en fantastisk högskola i Sverige. Det kostar normalt ingenting att studera; här behövs inga collegefonder, som i USA, eller någon jakt på stipendier. Högskolan är i stort sett fri att ordna sina kurser och får inte ämnen förbjudna, som till exempel i Ungern där det styrande partiet inte gillar genusstudier och helt enkelt förbjuder dem.

Den svenska högskolan och det svenska studiemedelsystemet ger alla en möjlighet att studera vidare. Men möjligheten utnyttjas inte av alla. Föräldrars utbildningsbakgrund är ofta avgörande för vilka som väljer att studera vidare. Om arbetarklassens barn väljer att studera vidare väljer vi ofta yrkesutbildningar, de utbildningar som leder till arbete. Barn till välutbildade föräldrar är alltså de som i störst utsträckning går vidare till forskning. Det påverkar såklart forskningen, och detta återkommer vi till i nästa debatt.

Vår utbildning skiljer inte längre på kvinnor och män, som den gjorde för 100 år sedan. Alla utbildningar är öppna för alla, men i praktiken skiljer det sig, framför allt högre upp i utbildningssystemet.

Vänsterpartiets partimotion Jämställdhet i utbildningssektorn - från förskola till högskola innehåller, som namnet säger, ett flertal förslag för att öka jämställdheten inom utbildningsväsendet.

Under hela sin skoltid gör elever och studenter en rad val mellan ämnen och utbildningar. Det är val som påverkas av social bakgrund men som också är påverkade av och befäster könsrollerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Vi har en del olika jämställdhetsmål som lärosätena ska jobba mot, och vi har statliga myndigheter som jobbar med att stödja högskolorna i arbetet. Ändå går jämställdheten alldeles för långsamt framåt.

I Vänsterpartiets motion för vi fram en rad förslag som syftar till att bidra till att förverkliga jämställdhet inom utbildningssektorn. Som en del av arbetarrörelsen har Vänsterpartiet varit med och byggt upp den offentliga sektorn, där högskolorna och deras forskning ingår. Högskolans uppgift är att förmedla kunskap och bildning. Den är viktig för att skapa välstånd och ett öppet och demokratiskt samhälle.

Samtidigt finns det brister som behöver åtgärdas. Det finns mycket att göra för att öka jämställdheten vid Sveriges universitet och högskolor. Sedan länge har vi ett forsknings- och högskolesamhälle där de flesta studenter väljer utbildningsplatser baserat på stereotypa könsrollsmönster. Professorerna är till största delen cismän, och cismän har lättare att avancera på positioner. Arbetet för jämställdhet inom högskoleutbildningen, forskningen och rymdverksamheten behöver intensifieras.

Inom flera områden kan man tydligt se att valet av utbildning skiljer sig utifrån kön. Exempelvis var hela 85 procent av nybörjarna på sjuksköterskeutbildningen kvinnor och 75 procent av högskoleingenjörerna män. Trots att kvinnor är i majoritet på grundutbildningarna kan vi se hur andelen kvinnor sjunker ju högre upp i utbildningssystemen man tittar. Andelen kvinnliga professorer är beklämmande låg, 28 procent. Det är alltså mycket som behöver göras för att vi ska få en akademi som är till för alla, oavsett kön och oavsett klass.

Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till reservation 20, som handlar om studenter med barn. Möjligheten att studera med barn är både viktig för jämställdheten och för att motverka den sociala snedrekryteringen. Även den som har jobbat i några år och kompletterat på komvux måste ges reella möjligheter att studera på högskolan.

Ungefär var femte student har barn. Centrala studiestödsnämndens statistik visar att 14 procent av dem som läser på eftergymnasial nivå och har studiemedel får tilläggsbidrag för att de har barn. Av dem som får barntillägget är så många som 80 procent kvinnor. Särskilt på utbildningar till bristyrken som lärare och sjuksköterska, som många har nämnt här, är andelen studerande med barn hög. Därför borde det ligga i både samhällets och lärosätenas intresse att studerande kan fullfölja sina utbildningar med så få hinder och avbrott som möjligt.

Det är dock få lärosäten som har en policy för studerande med barn. Det finns inte heller något regelverk för vad som är normal undervisningstid, utan det kan förekomma obligatoriska moment, såsom tentor och seminarier, på kvällar och helger när ordinarie barnomsorg är stängd. Om vi ska få en högskola för alla krävs också en högskola som fungerar för den som har barn.

Fru talman! Vänsterpartiet tror på det livslånga lärandet och vill att alla ska ha möjlighet att vidareutbilda sig och bilda sig senare i livet. En människas utbildning ska inte behöva formas av de val hon gjorde när hon var 15 år och kanske valde bort högskolebehörigheten. Då behövs en bra vuxenutbildning. Ett problem inom vuxenutbildningen är att bristen på behörig personal är akut.

En särskild vuxenlärarutbildning vore en bra möjlighet för den som vill arbeta med att utbilda vuxna. Det skulle också bidra till en bättre kvalitet inom vuxenutbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Vänsterpartiet föreslår därför att möjligheten att inrätta en vuxenlärarutbildning ska utredas. Bristen på kompetens när det gäller vuxenpedagogik påverkar resultaten även inom svenska för invandrare. Att ha lärare med rätt utbildning brukar inom det övriga utbildningssystemet anses vara en förutsättning för att hålla en hög kvalitet på utbildningen, men detta verkar inte gälla för vuxenutbildningen.

I slutet av denna månad ska utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk vara klar. Utredningen har i uppdrag att utreda behovet av förändringar när det gäller kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare samt sfi i kombination med annan utbildning och ska bland annat lämna förslag på hur kompetensen hos sfi-lärare ska kunna höjas.

Vi står naturligtvis bakom våra motioner även inom detta område, men jag yrkar bifall bara till reservation 20. Den handlar om studenter med barn och innebär att vi vill att alla högskolor och universitet ska ha en policy för studerande med barn. Vi vill också ha en jämställdhetsbonus.

Komvuxutredningen har tidigare föreslagit att en del lärosäten bör erbjuda en profilering mot komvux i sin lärarutbildning. Denna utredning är under remiss. Med det, fru talman, är min förhoppning som sagt att vi snart i denna kammare ska ta beslut med den inriktning som vi föreslagit i vår motion, som jag inte lyfter i dag, det vill säga att en vuxenlärarutbildning införs så att alla studerande kan få en lärare som är utbildad för att undervisa just dem.

Anf. 5 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Jag brukar vara ytterst sparsam med repliker, som ni har märkt. De används mest till politiska utspel. Men ibland kan man använda dem till något vettigt, som att ställa vettiga frågor som man verkligen undrar över.

Jag reagerade när jag hörde ordet cisman. Jag tycker att det har blivit ett skällsord, och jag tycker inte att vi ska ha epitet på och skällsord mot någon grupp i samhället. Det var det första jag reagerade på.

Sedan var det detta med jämställdhet på universiteten. Enligt de uppgifter jag tagit del av finns det en övervägande andel kvinnor på i princip alla områden, förutom just när det gäller antalet professorer. Det är enligt mina uppgifter det enda område där kvinnorna är i minoritet. Det finns fler kvinnliga studenter på högskolorna, vilket kommer att få genomslag i framtiden. Tjejer har i dag bättre betyg i genomsnitt både på grundskolan och på gymnasiet. De här "cismännen" verkar halka efter mer och mer.

Jag undrar om det är ren kvotering Vänsterpartiet föreslår.

Anf. 6 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Det är första gången jag hör att ordet cisman skulle vara ett skällsord. Det är definitivt inget skällsord. Att vara en cisman innebär bara att vara en man som har fötts som man och betraktats som man i hela sitt liv. Det är alltså motsatsen till en transman eller transperson, som inte har uppfattas som sitt kön i hela sitt liv. Det är egentligen den enda skillnaden.

Skälet till att jag valde att använda cisman är att när vi tittar på universitetet, eller hela samhället, ser vi att det är män som har fötts som män, betraktats som män och behandlats som män i hela sitt liv som har fördelarna i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Om Sverigedemokraterna vill göra livet enkelt för sig och inte se att det finns människor med olika utgångspunkter och förutsättningar får det stå för det partiet. Från Vänsterpartiets sida ser vi att människor har olika möjligheter beroende på vem man är och vad man har för bakgrund. Utifrån det bygger vi vår politik.

När det gäller den andra frågan är det väldigt enkelt att se att ju högre upp i utbildningssystemet vi kommer, desto färre kvinnor är det. Trots att det är betydligt fler kvinnor som läser på högskolan och betydligt fler kvinnor som examineras är det inte betydligt fler kvinnor som antas till doktorandutbildningarna. Det är också betydligt fler män som gynnas under doktorandutbildningen. Till det kommer jag att återkomma under debatten om forskning, där det hör hemma.

Anf. 7 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Då har jag förstått saken rätt. Män som har bytt kön är alltså inte överrepresenterade, och de har inte de fördelar som män som inte har bytt kön har. Jag tycker att det blir lite väl konstigt.

Precis - olika grupper har olika förutsättningar, vilket även Sverigedemokraterna har insett. Då är vårt förslag och vår inriktning att försöka ge alla likadana förutsättningar - att ge till exempel kvinnor eller andra grupper som har sämre förutsättningar bättre förutsättningar, att sätta in mer resurser på socioekonomiskt svaga grupper. Det är att åtgärda förutsättningarna och försöka ge alla samma förutsättningar. Det är en helt annan sak att försöka påverka utfallet, vilket man gör med kvotering, skenkvotering och en massa andra sådana saker.

Vi menar helt klart att man ska försöka ge alla samma förutsättningar så långt det är möjligt. Vi kommer aldrig att komma ända fram. Världen ser inte ut så. Om man tittar ut från universitetets bubblor ser verkligheten sådan ut att vi alltid kommer att ha lite olika förutsättningar. Men vi ska naturligtvis jämna ut förutsättningarna så långt det går.

Det är en helt annan sak, som sagt, att försöka påverka utfallet. Det blir orättvist mot dem som drabbas av kvoteringen.

Anf. 8 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Det är bara att konstatera att världen inte består av två kön: män och kvinnor. Det innebär också att byta kön inte är det enda man gör. Man bekräftar sitt kön - det kan man göra. Man kan också tillhöra dem som inte tillhör könsnormen och därmed finns någonstans mitt emellan eller tillhör båda könen. Då är man inte en cisman eller för den delen en ciskvinna som jag är.

Även människor som inte anser sig vara man eller kvinna finns på uni-versitetet, såvitt jag vet. Jag har träffat ganska många av dem. Det visar att Sverigedemokraterna står här och diskuterar en sak som i alla fall inte Robert Stenkvist behärskar. Läs på lite mer om transfrågor innan du tar upp den här diskussionen! Det är mitt tips.

Det svenska universitetet öppnades för kvinnor på 1870-talet. Det är ungefär 150 år sedan. Det är några år sedan, men det har gått väldigt långsamt för kvinnor att komma någon vart. Män har kvoterats i alla tider. Fram till 1870-talet kvoterades bara män in på universitetet. Från 1870-talet kvoterades bara män in på vissa utbildningar. Det var väldig få som var öppna för kvinnor. Långt därefter kvoterades bara män in på olika tjänster, för de var stängda för kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Vi i Vänsterpartiet föreslår inte kvotering på universitetet. Det vi föreslår är en högskola som tar hänsyn till att människor är olika och att högskolan i dag gynnar män. För vi fortsätter att kvotera män. Inte på papperet, men de facto är det vad vi gör.

Anf. 10 Pia Steensland (KD)

Fru talman! För att alla patienter ska få tillgång till vård av hög kvalitet oavsett var i landet de bor krävs det utbildad vårdpersonal med hög kompetens i alla delar av landet. För att nå en långsiktigt hållbar lösning på kompetensförsörjningen inom vården krävs det en kombination av insatser. Högskolan och utbildning, som behandlas i det betänkande som vi nu diskuterar, har en självklar roll, men även insatser inom andra utskottsområden här i riksdagen behövs. Verkligheten bryr sig inte om gränser mellan våra utskott eller anslag i statsbudgeten. Allt hänger ihop, och jag vill därför i mitt anförande försöka beskriva helheten runt kompetensförsörjningen inom vården.

Fru talman! Vårdköerna växer. I dag väntar ungefär 90 000 personer olagligt länge på ett första besök hos en specialistläkare eller på en operation. Därtill skiljer sig den medicinska kvaliteten och chansen att överleva exempelvis svåra cancerdiagnoser åt beroende på var i landet patienten bor. Patienter ska inte behöva vänta på vård längre än absolut nödvändigt. Vårdköer gör att tillståndet riskerar att förvärras, och i värsta fall leder det till döden.

Den moderna sjukvården är enormt kunskapsintensiv och komplex. Det ställs höga krav på utbildning och fortbildning. Kostsam högteknologisk utrustning blir en allt tyngre kostnadspost för huvudmännen, liksom nya innovativa behandlingsmetoder och effektivare läkemedel. För att vården ska vara effektiv och patientsäker krävs därför stor skattekraft, tillräckligt patientunderlag och en professionell ledning och styrning som främjar forskning, utveckling och fortbildning.

Många landstingspolitiker, eller regionpolitiker som de kallas i dag, har en mycket svår, för att inte säga omöjlig, uppgift när det kommer till att förbättra sjukvården. De är satta under en stark ekonomisk press utan fullgoda möjligheter att följa upp och analysera sin verksamhet på djupet. Många små regioner, med några hundra tusen invånare, är ofta för små för att uppbåda den exceptionella styrning som behövs. Det är tack vare en professionell, lojal och hårt arbetande personal som de svårast sjuka patienterna i regel får en god vård. Men många regioner har svårt att rekrytera och behålla personal, och bristen på sjuksköterskor och specialistläkare blir påtaglig. Vårdköerna växer och risken för överbeläggningar ökar. Det mänskliga lidandet blir stort och patientsäkerheten är hotad.

Fru talman! Vi kristdemokrater är övertygade om att vår föråldrade hälso- och sjukvårdsorganisation med 21 olika regioner, det vill säga 21 olika huvudmän, gör vården ojämlik och bidrar till de brister som vi ser inom sjukvården. Vi vill därför att staten ska ta över ansvaret för sjukvården. Då kan resurser som vårdpersonal och medicinsk utrustning användas på ett mycket bättre sätt än vad som görs i dag. Och framför allt ökar förutsättningarna för att alla, oavsett var i landet de bor, ska få en vård av högsta medicinska kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

En huvudmannaskapsreform är nödvändig, men den är komplex och kommer att kräva betydande utredningsarbete. Det kommer att ta tid, men vi politiker kan inte passivt avvakta samtidigt som vi ser att vårdköerna växer. För att säkra kompetensförsörjningen i väntan på huvudmannaskapsreformen gäller det därför att skapa en attraktiv arbetsmiljö så att den kompetenta vårdpersonalen stannar inom yrket. Här är kompetensutveckling och tydliga karriärvägar viktiga steg.

Men för att säkra kompetensförsörjningen är det självklart också avgörande att vi har en ändamålsenlig dimensionering av utbildningsplatserna inom olika vårdyrken. Då är vi tillbaka på högskolans område. Särskilt stort är behovet av utbildningsplatser inom förlossningsvården, psykiatrin och vissa specialistsjuksköterskekompetenser. För att säkra helheten anser vi dessutom att det är viktigt att införa en nationell samordning och långsiktig planering av utbildningsplatser inom vårdyrkena. Vi kristdemokrater tror att det är avgörande för att klara framtidens kompetensförsörjning inom vård och omsorg.

Fru talman! Skolan är ett annat område där det är avgörande att säkra kompetensförsörjningen. Enligt Lärarförbundet beräknas Sverige sakna mer än 65 000 lärare år 2025. För att kunna rekrytera motiverade personer till läraryrket måste skolan bli en mer attraktiv arbetsplats. Arbetsmiljö och arbetsvillkor måste förbättras. Möjligheten att göra karriär och snabbare vägar in i läraryrket är också viktiga faktorer. Här ser vi att den kompletterande pedagogiska utbildningen borde kortas till ett års studier för att fler redan yrkesverksamma personer med ämneskunskaper snabbare ska kunna bli lärare.

Forskare vid universitet och högskolor är en yrkeskategori som besitter goda ämneskunskaper och som efter komplettering av pedagogisk utbildning skulle kunna avhjälpa den akuta lärarbristen, inte minst inom gymnasieskolan. Men det finns i dag hinder för forskare som vill behålla forskningen parallellt med en anställning som gymnasielärare.

I enlighet med högskolelagen och högskoleförordningen kan en klinisk forskare vid ett lärosäte samtidigt upprätthålla en anställning som exempelvis specialistläkare eller psykolog inom sjukvården. Detta kallas kombinationsanställning. Men det statliga pensionsavtalet medger endast detta om tjänsten vid regionen är fast förenad med kliniska arbetsuppgifter.

Vi kristdemokrater menar att om kombinationsanställningar även skulle kunna innefatta gymnasieskolan och därmed tjänster som inte är fast förenade med kliniska arbetsuppgifter skulle forskare kunna bidra till att täcka det stora behovet av behöriga gymnasielärare.

Fru talman! Jag är själv docent vid Karolinska institutet, och det är i Sverige ett privilegium att som jag, som kommer från en icke-akademisk familj, kunna få bli forskare. Den akademiska friheten är helt fantastisk. Att fritt få välja forskningsämne och forskningsmetod är oerhört stimulerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Min egen forskning syftar till att utveckla nya läkemedel för behandling av alkoholberoende. Det är få tillfällen i yrkeslivet som har varit så tillfredställande som att tillsammans med min forskargrupp få sammanställa data, titta på resultaten och se att de faktiskt stöder vår hypotes och att månader av hårt arbete kan ge resultat som kan hjälpa andra människor.

Fru talman! De flesta som söker sig till forskningen gör inte det för att få en hög lön eller en fantastisk karriär. Men det går inte att komma ifrån att bristen på anställningstrygghet inom akademin kan vara tärande. Jag själv disputerade 2002 och fick mitt livs första tillsvidareanställning 2015, alltså 13 år senare. Efter disputationen levde jag precis som de flesta andra forskare först på stipendium under flera år, och därefter hade jag olika kortare anställningar som var undantagna från lagen om anställningsskydd. Jag tror att många kan förstå att dessa ovissa villkor påverkar många faktorer i livet, inte minst den framtida pensionen, planeringen runt familjebildning och möjligheten att få bolån, för att nämna några exempel.

Det är därtill sällsynt att ett lärosäte bekostar forskarens lön vid en tillsvidareanställning. Vi forskare som inte är kliniker och därmed inte kan ha en kombinationsanställning måste därför ofta finansiera hela vår egen lön genom forskningsanslag. Anslag söks i allt tuffare konkurrens, löper ofta under en kort period och täcker endast delar av den egna och doktorandernas löner samt omkostnader för forskningen.

Effekten blir att en oproportionerligt stor del av arbetstiden läggs på att söka forskningsanslag i stället för att faktiskt bedriva forskning. Ofta får man besked från de stora anslagsgivarna under hösten, och först då vet man om man har tillräckligt med anslag för att klara sig under det kommande året. Om anslagen uteblir under en period är det inte ovanligt att forskaren blir uppsagd från sin tillsvidareanställning med arbetsbrist som motivering.

Fru talman! Om det vore möjligt att inneha en kombinationsanställning mellan ett lärosäte och en gymnasieskola skulle det framför allt avhjälpa den akuta lärarbristen inom gymnasieskolan, men det skulle även medföra flera andra positiva effekter. Kopplingen mellan gymnasieutbildning, högre utbildning och forskning skulle stärkas. Anställningstryggheten för forskare vid våra lärosäten skulle öka, och fler disputerade skulle kunna stanna kvar inom akademin och på deltid bedriva strategiskt viktig forskning då de inte riskerar att bli uppsagda från lärosätet på grund av arbetsbrist under en period med färre beviljade forskningsanslag. Jag tror att många forskare skulle vara intresserade av den möjligheten.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 38 under punkt 16. Jag vill också betona att jag står bakom samtliga av Kristdemokraternas reservationer, men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall till dem.

Anf. 11 Roger Haddad (L)

Fru talman! Det här högskolebetänkandet omfattar många viktiga områden. Ett viktigt mål och syfte med högre utbildning är inte bara att vi ska bli duktigare generellt sett som nation och att vi ska bidra till forskning och så vidare utan också att vi ska säkra vår kompetensförsörjning, vilket några kollegor har varit inne på.

Vi har från Liberalerna valt att uppmärksamma ett antal punkter i det här betänkandet, bland annat kopplade till validering av nyanländas kompetens och hur vi snabbare ska kunna få in dem i arbetslivet. När det gäller den gemensamma reservation som vi har tillsammans med kamrater från några andra partier och kollegor i utskottet får vi tyvärr avslag. För bara någon vecka sedan rapporterade Ekot om att utbildade utländska sjuksköterskor med utländsk examen får vänta upp till ett och ett halvt år på att få göra de två delprov som krävs för att få ut sin sjuksköterskeexamen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Fru talman! Detta är ett slöseri med de kompetenser och resurser som kommer till vårt land samtidigt som det råder brist på arbetskraft i synnerhet inom äldreomsorgen, sjukvården och skolan.

Vi liberaler menar att regeringen inte kan titta på när det för en blivande sjuksköterska bara är möjligt att skriva provet vid två lärosäten. Regeringen måste ingripa aktivt och se till att man erbjuder fler tillfällen att skriva provet.

Regeringen måste också hjälpa till med att använda högskolesystemet, lärosätena, till att bidra till den gemensamma välfärden. Det handlar om att säkra efterfrågan på utbildade sjuksköterskor och lärare. Det är de främsta uppdragen som våra lärosäten har.

I frågan om tillträde till högre utbildning har vi också väckt motioner till betänkandet om att införa lämplighetsprov, inte minst till lärarutbildningen. Det är uppenbart att vi inte får stöd i utskottet - tyvärr. Men vi liberaler vidhåller att om man vill söka sig till lärarutbildningen ska man genomgå något slags lämplighetsprov. Det är en fråga vi har drivit länge.

Tyvärr föreslog Universitets- och högskolerådet, UHR, i sin rekommendation att man inte går vidare med frågan. Men när lämplighetsprovet genomfördes 2016-2017 ansågs 452 studenter behöriga medan 23 konstaterades ännu inte vara lämpliga och därmed inte behöriga att komma in på lärarutbildningen.

Tänk att det lilla försöket vid två lärosäten kunde påvisa sådana resultat. Det visar att det faktiskt behövs något slags antagningsprov eller lämplighetsprov. Alla kanske inte ska gå lärarutbildningen.

Jag har besökt högskolan i Jönköping, och man har där valt att permanenta inslaget av lämplighetstest. Man har själv sagt att det höjer motivationen. De som söker in är mer motiverade än andra, och de skärper till sig när de kommer till lärarutbildningen. Det är inte så att de chansar och söker till flera utbildningar; om de inte kommer in på juristutbildningen hoppar de in på lärarutbildningen och ser sedan hur det går.

Fru talman! Varför är detta viktigt? Jo, vi liberaler har också väckt motioner om lärarutbildningens kvalitet och innehåll. Representanter för Universitetskanslersämbetet besökte utbildningsutskottet i dag. De hävdar att de inte kan påverka söktrycket. Men vi politiker kan påverka söktrycket, och huvudmän som driver skolor på lokal nivå kan påverka läraryrkets attraktivitet. Vi signalerar respekten för lärarna, lärarnas befogenheter och löner. På det sättet kan söktrycket höjas.

Det vi kan påverka på lärosäten och den högre utbildningen är kvaliteten och genomströmningen på lärarutbildningarna. Inte minst mot bakgrund av Universitetskanslersämbetets rapport som föredrogs i dag ser vi mycket alarmerande och bekymrande siffror, fru talman. Hälften av de hittills granskade lärarutbildningarna har underkänts. Hälften av dem som har underkänts har inte bara en liten brist utan i stället mycket allvarliga brister inom flera områden, så kallade bedömningsgrunder. Det borde sända en varningens signal till sittande regering att inte fortsätta den oansvariga politiken och expansionen när det gäller platserna på lärarutbildningen och lärosätena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

I höst är det dags för ämneslärarutbildningen. Där är det verkligen sårbart, och där finns verkligen problem med kvaliteten - med tanke på att ämneslärarutbildningen har spridits ut på så många områden. Också den punkten har vi lyft upp i betänkandet, och även här avstyrker Socialdemokraterna våra förslag till skärpta krav.

Jag yrkar bifall till reservation 48 om lärarutbildningens innehåll. Det är viktigt att se över det pedagogiska innehållet till förmån för mer metodik och att se över innehållet så att studenterna på lärarutbildningen blir ännu bättre förberedda för arbetslivet. Trots flera kvalitetsreformer för lärarutbildningen säger studenterna fortfarande i enkäter från bland annat Lärarförbundet att de känner att de inte kan hantera konflikter i ett klassrum eller att de inte lär sig tillräckligt mycket om hantverket i att undervisa i ett klassrum. Vidare har det framkommit i Universitetskanslersämbetets hårda kritik att kopplingen till den vetenskapliga grunden och forskningen brister.

Detta är särskilt allvarligt, fru talman. Det strider helt mot portalparagraferna i högskolelagen. I en av de absolut första paragraferna i högskolelagen framgår att högre utbildning ska bedrivas med koppling till vetenskap och beprövad erfarenhet, inte minst med koppling till forskning. Det gör inte våra lärarutbildningar.

Varför är vi liberaler så engagerade i särskilt frågan om lärarutbildningen? Det är den största utbildningen inom högskolesektorn, fru talman. Det är den strategiskt absolut viktigaste utbildningen för vårt samhälle och för vår demokrati. Vi ska kunna locka till oss de bästa studenterna och de mest lämpliga studenterna. Men de ska inte bara in i utbildningen, som har varit vår kritik mot Socialdemokraterna, utan de ska också vara kvar på utbildningen och lämna utbildningen med en examen.

Här kommer frågan om den så kallade kvarvaron in, det vill säga hur många studenter som är kvar efter tre terminer, sex terminer eller tio terminer. Vi ser en dramatisk utveckling, fru talman. Det räcker inte att komma in på lärarutbildningen utan man måste också ta sig ut med godkända betyg och godkänd examen.

Vi liberaler kommer att fortsätta att följa frågan om lärarutbildningen, och vi kommer att fortsätta att jaga regeringen för att höja kvalitetskraven på lärarutbildningen.

Anf. 12 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! I dag diskuterar vi de motioner som väcktes av riksdagsledamöterna under hösten och som handlar om högskolan. Det är 170 yrkanden, och det finns 59 reservationer. Jag tänker fokusera på några saker i anförandet.

Det är så viktigt att ett samhälle använder sitt främsta verktyg för att bygga sitt land starkt och stärka människors frihet. Det verktyget är såklart utbildning.

I Sverige har vi gått från att det 1956 fanns 17 000 studenter på högskolor och universitet till att det i dag finns över 350 000. Det är verkligen något att vara stolt över - stolt men inte nöjd.

Vi kan se att snedrekryteringen fortfarande är stor. De som från sina hem har traditionen att plugga vidare, de som vet hur man gör, söker sig till högre utbildning. De som inte vet söker inte ens. Den mest underrepresenterade gruppen i högre utbildning är männen med arbetarklassbakgrund. Det duger inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Breddad rekrytering kommer alltid att vara en av mina främsta prioriteringar, kanske för att jag själv har gått den långa vägen till högre utbildning. Jag vet av egen erfarenhet att det faktiskt inte är så svårt och krångligt. Man lär sig snabbt koderna när man väl har kommit in på en högre utbildning, och man har faktiskt något viktigt att tillföra när man kommer från en underrepresenterad grupp, oavsett var man befinner sig men kanske framför allt inom den högre utbildningen.

Jag tänkte ta tillfället i akt att berätta lite om vad regeringen beslutade om under den förra mandatperioden. Det gäller såväl sådant som innebar ett riktigt användande av en del av våra gemensamma resurser som sådant som inte kostar så mycket pengar men som var viktigt av andra orsaker.

Regeringen fattade beslut om att högskolan ska tillföras nära 2 miljarder för att göra det möjligt att bygga ut 25 000 nya, permanenta utbildningsplatser i hela landet. Det är fråga om finansierade platser. Det är särskilt viktigt att platserna faktiskt är permanenta så att lärosätena kan planera sin verksamhet och använda sina resurser på rätt sätt.

Ett nytt nationellt system för kvalitetssäkring av högskolans utbildning har införts för att säkerställa att studenterna faktiskt får en utbildning av högsta kvalitet.

Ett nytt antagningssystem till högskolan har utarbetats. Det värderar arbetslivserfarenhet, förbättrar högskoleprovet och tar till vara människors kompetens. Detta är viktigt, för det behövs en öppen, tydlig och rättvis väg in i högre utbildning. Arbetslivserfarenhet måste vara meriterande.

Man har inrättat ett nationellt resurscenter för utveckling och spridning av kunskap och metoder mot rasism.

Man har initierat en utredning för att ta fram en ny strategi för ökad internationalisering, bland annat med målet att fler studenter och forskare ska kunna resa till och från Sverige. Man har gett högskolor och universitet uppdraget att jämställdhetsintegrera sina verksamheter för att säkerställa att alla, oavsett kön, har samma möjligheter. Man har gett UHR i uppdrag att sprida goda exempel för att motverka diskriminering av studenter med funktionsnedsättning. Vi har dessutom haft en styr- och resursutredning som i februari lämnade in sina förslag, vilka nu är ute på remiss.

Mycket mer har gjorts. Listan kan göras lång.

Utbildning och forskning är vårt främsta verktyg för att bygga Sverige starkt och stärka alla medborgares frihet. Vårt mål är att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forskningsländer. Utbildning bidrar till livslångt lärande, oavsett vem man är och var i landet man bor. Det rustar människor för dagens och morgondagens arbetsmarknad och bekämpar arbetslöshet. Det stärker vårt näringslivs konkurrenskraft och ger förutsättningar för nya jobb som i dag inte finns. Det gäller inte minst inom den gröna sektorn. Alla jobb som i dag finns kommer inte att finnas i framtiden.

Vi ska dock inte bara utbilda till jobb. Utbildning höjer också bildningsnivån i vårt samhälle och stärker på så sätt demokratin, som vi måste försvara varje dag. Bildning har ett egenvärde för att jag som individ ska förstå mig själv och min omvärld. Detta är oerhört viktigt, inte minst i dag när vi ser att människovärdet och demokratin på sina håll faktiskt ifrågasätts.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Universitet och högskolor är en bärande stomme i vårt gemensamma samhällsbygge. Det är en investering som har lönat sig väl. Sverige är i dag ett av världens mest innovativa länder. Arbetslösheten är låg, och vår ekonomi går bra. Men vi har utmaningar, inte minst på klimatområdet. Skogarna brinner runt om i vårt land. Vi har Medelhavsklimat i april. Samtidigt finns det människor som påstår att klimatutmaningarna är fejk.

Jag hoppas att våra lärosäten kommer att fokusera ännu mer på att uppfylla FN:s 17 hållbarhetsmål och då kanske också ha ett särskilt fokus på kopplingen till hälsa och jämlikhet för alla människor.

Vi kan alltid göra mer. Det viktigaste vi kan göra är dock att prioritera investeringar såsom utbildning före alla skattesänkningar för dem som redan har. Det insåg man så tidigt som i 1940 års skolutredning, som jag under helgen fördjupade mig i. Den hade två syften: att se över utbildningssystemet i allmänhet och att öka rekryteringen till högre utbildning för människor på landsbygden och bland grupper med lägre utbildningsnivå i synnerhet. Detta håller än i dag, nästan 80 år senare. Vi behöver fortsätta deras jobb.

Jag yrkar härmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 13 Roger Haddad (L)

Fru talman! Socialdemokraten Gunilla Svantorp valde att över huvud taget inte nämna lärarutbildningen och inte heller svara på de frågor som Liberalerna har ställt. Det är anmärkningsvärt. Man hejar gärna på yrkeshögskolan, där över 90 procent av dem som studerar får jobb inom utbildningsområdet ett år efteråt.

Vi ska inte bara utbilda till arbete, säger Gunilla Svantorp. Men när det gäller lärar- och sjuksköterskeutbildningarna, som jag tog upp som exempel, har vi kvalitetsproblem. Vi har en skriande lärarbrist och stora kvalitets- och genomströmningsproblem inom högre utbildning. Socialdemokraternas företrädare säger ingenting om detta i sitt anförande i högskoledebatten.

Vi har lagt fram förslag om att man ska ändra kvaliteten på lärarutbildningen. Exempelvis vill vi ha mer metodik i stället för ännu mer pedagogik. Man ska förbättra kontakten med arbetslivet så att studenterna blir bättre förberedda. Vi har också sagt att vi vill ha ett lämplighetsprov. Alla dessa yrkanden har ni avslagit, Gunilla Svantorp. Varför?

Anf. 14 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Låt mig påminna ledamoten Roger Haddad om vad vi diskuterar: motioner från den allmänna motionstiden i höstas. Jag tror att Roger Haddad har varit i riksdagen lika länge som jag har varit, det vill säga sedan 2010. Därför borde han veta hur vi i riksdagen hanterar saker. Att det mesta avslås - vilket även framgår av betänkandet, där vi redogör för anledningen till avslag eller vad det än kan vara - handlar i mycket om att det redan pågår olika verksamheter, såsom utredningar och remissbehandlingar. Det händer saker och ting, och därför bifalls inte motioner. Det kan inte vara en överraskning för Roger Haddad att det ser ut på detta vis. Detta är just nu riksdagens arbetssätt.

Dessutom vill jag påminna Roger Haddad om att vi efter att alla motioner skrivits i höstas fick en regeringsbildning då vi skrev ett gemensamt januariavtal med 73 punkter. I detta är lärarutbildningen, som är punkt 56, i mycket tillgodosedd. Vi kommer att utreda ungefär allt det som Roger Haddad ställde frågor om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Jag vill i stället ställa en fråga till Roger Haddad. Hela tiden pratar ni ned lärarutbildningen, men aldrig någonsin jämför ni lärarutbildningarnas utmaningar med andra utbildningar som också har utmaningar. Jag har aldrig någon gång hört Liberalerna eller någon annan lyfta upp detta, utan man tar hela tiden upp lärarutbildningen. Det finns andra utbildningar som också har utmaningar. Är de inte intressanta för Liberalerna? Vad vill man göra åt att det finns ett bortfall också i andra utbildningar?

Jag tycker nästan att det är oförskämt att säga att vi inte bryr oss om lärarutbildningen. Det gör vi visst. Vi jobbar hårt med denna fråga inom januariavtalet.

(Applåder)

Anf. 15 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag sa inte att Gunilla Svantorp inte tyckte att detta var viktigt utan att det inte omnämndes i hennes anförande. Att vi väljer att fokusera på lärarutbildningen beror på att vi tycker att läraryrket är Sveriges viktigaste yrke. Det är därför vi väljer att tala om lärarutbildningen. Jag kommer att fortsätta att tala om den. Och det bestämmer jag, inte Socialdemokraterna. Om Socialdemokraterna vill tala om något annat, fru talman, får de göra det.

Det är här vi har problem med genomströmning och kvarvaro, alltså hur många som blir kvar och så småningom tar examen. Varför är det viktigt? Jo, för vi har en lärarbrist. Det är 50 000-80 000 lärare som efterfrågas.

Vad tycker då Socialdemokraterna? Man kan inte bara sopa in allt under det så kallade januariavtalet.

Vi ska se över antagningskravet, men jag frågade om innehållet utan att få någon kommentar från Socialdemokraterna. Sedan frågade jag specifikt om vårt förslag om lämplighetsprov. Tycker Gunilla Svantorp att man ska införa ett generellt inslag med lämplighetsprov för alla lärarutbildningar i Sverige?

Anf. 16 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Under mitt anförande talade jag väldigt mycket om breddad rekrytering. Det ser olika ut beroende på vilken utbildning man går på. Den utbildning som har flest studenter från underrepresenterade grupper är lärar- och sjuksköterskeutbildningarna. Det är där man hamnar. Det stämmer att jag inte specifikt nämnde lärarutbildningen, men jag talade om en helhet. Jag tycker att det är oerhört viktigt med breddad rekrytering.

Roger Haddad frågade vad vi anser om olika saker som just nu håller på att utredas och som även finns med i 73-punktsavtalet. Den frågan tänker jag inte svara på eftersom detta som sagt håller på att utredas.

Vi har haft en försöksverksamhet med lämplighetsprov som har fungerat bra. Men jag kan inte i dag säga att detta ska införas på alla lärarutbildningar. Däremot står det i januariavtalet att vi ska diskutera hur vi ökar kvaliteten på lärarutbildningarna. Lämplighetsprov är då en del i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Jag tycker inte att man i dag kan säga hur det ska se ut framöver. Vi diskuterar dessutom dessa frågor nästan varenda dag, och jag tycker därför att man faktiskt kan ha lite tålamod.

Anf. 17 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Roger Haddad tog upp de flesta frågor jag skulle ställa om lärarutbildningen, så jag ska ha den goda smaken att inte upprepa dem. Men jag kanske kan ha ett kort replikskifte ändå.

Det finns saker jag blir väldigt glad av att höra, till exempel att vi måste ge förutsättningar åt olika socioekonomiska grupper. Jag håller helt med. Föregående talare nämnde män med arbetarklassbakgrund. Det blir jag särskilt glad av; jag kommer nämligen därifrån själv. Jag är både cisman och man med arbetarklassbakgrund.

Gunilla Svantorp nämner att det ska bli 25 000 nya högskoleplatser. Vi har redan i dag 350 000 studenter inskrivna på landets lärosäten. Det jag tar del av, det jag får rapporter om, är att någonstans finns det en brytpunkt. Jag ska försöka vara så ärlig och rättvis som möjligt och inte propagera politiskt här. Men någonstans finns det en punkt där mängden högskolestudenter, kvantiteten, bryts mot kvaliteten och vi sänker kvaliteten på våra högskoleutbildningar. Det finns många, och jag är beredd att hålla med dem, som menar att vi är där nu. Vi har passerat brytpunkten. Fokus har hamnat på att få in så många studenter som möjligt.

Fru talman! Gunilla Svantorp nämner 25 000 nya studenter. Vi vinner ingenting på det i Sverige som nation. Det gör inte studenterna heller om vi inte kan upprätthålla kvaliteten. Jag är mycket orolig för kvaliteten. Jag är inte orolig för kvantiteten. Vi ligger jättebra till internationellt när det gäller kvantitet.

Anf. 18 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Jag uppfattade ingen fråga, men jag tänker ändå ta tillfället i akt.

Ja, vi tycker att det är viktigt att bygga ut den högre utbildningen. Det har vi gjort under en lång följd av år. Framför allt vårt parti har sett till att bygga ut, eftersom det är viktigt för att möjliggöra för fler människor att ta del av den högre utbildningen och på det viset bidra i samhället. Men jag vill poängtera att varenda plats är finansierad. Det finns ingen plats som inte är finansierad.

Sedan något år tillbaka har vi ett kvalitetssäkringssystem. Vi har haft kvalitetssäkringssystem hela tiden, men under alliansregeringen hade vi ett som inte godkändes i EU. Nu har vi ett som godkänns och tittar regelbundet på utbildningarnas kvalitet. Vi har ju sett hur det ser ut. Får man en anmärkning, ja, antingen rättar man till det eller också läggs utbildningen ned och examensrätten försvinner. Jag skulle vilja säga att vi har ett system som fungerar väldigt bra.

Jag vill passa på nu när jag har Robert Stenkvist i talarstolen och ställa en fråga om det som vi alltid får frågor om. Det handlar om genusvetenskapen.

Frågor som handlar om jämställdhet och rättvisa väcker alltid motstånd. Genusvetenskap är ett samhällskritiskt ämne som Sverigedemokraterna uppenbarligen tycker inte ska finnas. Det har jag hört många gånger nu. Genusvetenskap utmanar ju en traditionell hierarki och traditionella normer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Jag skulle vilja fråga Robert Stenkvist hur han tror att vi kan öka jämställdheten om vi inte tittar på normer och värderingar i vårt samhälle.

Anf. 19 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Fel, fru talman, fel! Vi är emot den genusvetenskap som inte vilar på vetenskaplig grund. Vi kan ha hur mycket genusvetenskap som helst, men den ska dels vila på vetenskaplig grund, dels inte vara någon överideologi som trycks på. I övrigt ska vi ha hur mycket forskning som helst inom genusvetenskapen.

Vi har läst Ivar Arpis artikelserie om hur man tvingar på genusvetenskap på kurser där det är helt irrelevant. Då går man ju emot detta med fria universitet och lärosäten och undervisningsfrihet.

Nu kommer vi ifrån ämnet. Det var skickligt gjort av Gunilla Svantorp, fru talman, för nu kom jag helt ifrån ämnet. Men vad gäller detta att det inte vilar på vetenskaplig grund har jag precis i dagarna läst en bok av David Eberhard. Han visar på forskare efter forskare, bland andra den omtalade Judith Butler, som påstår att det inte finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Det var vad jag tog upp i mitt anförande. Det anser jag är fullständigt ovetenskapligt. Jag och mitt parti, Sverigedemokraterna, hävdar med stöd i all den vetenskap som finns tillgänglig från 1400-talet och framåt att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Det har visats miljoner gånger.

En konkret fråga, fru talman, till Gunilla Svantorp: Anser Socialdemokraterna att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor?

Anf. 20 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Nu kan jag ju inte ställa en fråga tillbaka till Robert Stenkvist, men jag blir fundersam när han säger att genusvetenskapen inte vilar på vetenskaplig grund. Jag undrar vad det syftar på. Men det får vi ta i ett annat replikskifte.

Eftersom Robert Stenkvist hänvisar till Ivar Arpi skulle jag vilja hänvisa till alla svar på Ivar Arpis artiklar, inte minst det från Ulf Mellström vid Karlstads universitet, som är professor i just genusvetenskap. De är kloka. Det finns många bra invändningar mot det som Robert Stenkvist står och säger.

Eftersom jag har förmånen att sitta som styrelseordförande i Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet läser jag väldigt mycket om detta. Jag skulle vilja säga att denna vetenskap är en av de mest transparenta, kanske till skillnad från andra. Det finns höga krav på att det man gör ska vara genomskinligt.

Det jag tror retar dem som inte tycker att genusvetenskapen är viktig är att den har vuxit fram ur kvinnovetenskapen. För dem som liksom vill stanna kvar i det gamla samhället och inte gå framåt och som tycker att mannen är norm utmanar den såklart de uppfattningar som finns. Men jag ska inte ställa några fler frågor eftersom Robert Stenkvist inte kan svara.

Anf. 21 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Att satsa på utbildning och högre studier är en investering. Det är en investering som den enskilda studenten gör i sig själv. Men det är också en investering som vi gemensamt gör för att skapa och upprätthålla ett modernt samhälle, ett både innovativt och resilient samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Högskolan

Därför behöver vi hålla hög kvalitet på våra universitet och högskolor. Vi ska erbjuda våra studenter de allra bästa utbildningar vi kan.

Vi ska ha utbildning med både bredd och spets. Vi behöver fortsätta bredda rekryteringen så att fler får chansen att läsa på universitet eller högskolor. Den högre utbildningen ska vara närvarande över hela landet, om inte med campusområden och seminariesalar så åtminstone via distansutbildningar. Vi behöver sänka trösklarna till de högre studierna, och vi behöver fortsätta bygga ut antalet studieplatser.

Allt det här arbetar regeringen med. En del av det finns i januariavtalet. Regeringen har levererat, både den här mandatperioden och den förra, och kommer att fortsätta leverera.

Alldeles nyss kom beskedet att regeringen fortsätter satsningen på artificiell intelligens. Vi satsade 20 miljoner förra året och fortsätter satsningen med ytterligare 20 miljoner i år.

Jag är glad för den höjning med 300 kronor av bidragsdelen i studiemedlet som genomfördes inför höstterminen förra året. Ingen ska behöva avstå studier för att man inte har råd.

En annan tröskel är tillgången på bostäder på universitetsorterna. Det är huvudsakligen ett kommunalt uppdrag, men regeringsbeslut under förra mandatperioden underlättade för berörda kommuner. Jag tänker bland annat på investeringsstödet och förändrade uppdrag till Akademiska hus. Det finns nu stora möjligheter att bygga bort bostadsbristen för studenter inom de närmaste åren - om vi har tur.

Så tar vi successivt bort hindren och lockar fler till universiteten.

Men breddad rekrytering innebär också att vi kommer att behöva ta hand om våra studenter på ett bättre sätt. Vi ser tyvärr en ökning av psykisk ohälsa bland våra studenter. Det är alarmerande. Psykiska besvär är vanligare bland studenter än bland yrkesaktiva i motsvarande åldersgrupper. Det här visar utredningar, och det måste vi möta.

Här har studenthälsan naturligtvis ett viktigt uppdrag. Vi kan behöva tillföra mer resurser men framför allt göra studenthälsan mer synlig. Det handlar till stor del om det förebyggande arbetet.

Men att kunna sjukskriva sig som student har inte heller varit helt lätt, och inte heller att komma tillbaka efter en sjukdomsperiod. Miljöpartiet vill att förutsättningarna vid sjukdom under studietiden ska bli mer lika de förutsättningar som gäller i arbetslivet. Då behöver det bli lättare att sjukskriva sig som student, och det behöver bli möjligt att deltidssjukskriva sig, också under kortare perioder än ett helt år. Vi behöver en kortare karenstid. I dag är den 30 dagar för studenter medan den är en dag för anställda. Dessutom behöver rehabiliteringsansvaret förtydligas. I dag har sjukskrivna studenter ingen reglerad rätt alls till rehabilitering.

Fru talman! Universitets- och högskolestudier handlar om att bilda sig och att förbereda sig och rusta sig för ett arbetsliv. Det handlar om att tillgodogöra sig kunskaper på en högre nivå, men också att lära sig hur man tillgodogör sig kunskaper. Det handlar om att lära sig läsa och skriva på ett vetenskapligt sätt. Att lära sig läsa en vetenskaplig artikel är att lära sig hur kunskapsproduktion går till.

Kvalitet i undervisningen når vi bäst genom att lita på våra universitetslärare, men också genom att ge lärarna bättre förutsättningar. Har man bara runt fem eller sex timmar i veckan med sina studenter - och så ser det tyvärr ut, framför allt inom humaniora och samhällsvetenskap - är förutsättningarna inte de allra bästa.

I januariavtalet reglerar vi hur vi får en lärarutbildning med högre kvalitet. Den punkten är jätteviktig. Vi måste helt enkelt möta den ökande lärarbrist som vi ser framför oss genom att utexaminera fler och bättre rustade lärare. En av nycklarna till detta är det som står i överenskommelsen om just fler lärarledda timmar.

Fler lärarledda timmar behöver vi ta med oss också till andra utbildningar, inte bara till lärarutbildningen. En student bör få träffa sina lärare åtminstone tio timmar i veckan. Det borde ses som ett grundläggande krav för kvalitet i utbildningen, även om vi inte är där i dag.

En annan viktig åtgärd är att stärka kopplingen mellan forskning och utbildning. Det skulle öka kvaliteten i utbildningen, men förmodligen också i forskningen. Studenter behöver få möta lärare som är aktiva forskare. Undervisningen ska bygga på vetenskaplig grund och de senaste forskningsrönen. Men forskare behöver också möta studenter. Den återkopplingen är oerhört värdefull.

Detta finns med i Styr- och resursutredningen, Strut, som har nämnts tidigare här i dag och som vi säkert får flera tillfällen att debattera vidare framöver.

Högskolan

Ett annat förslag i den utredningen, som jag tycker är väldigt bra, är att den prestationsbaserade resurstilldelningen föreslås minska i betydelse. Även om det har gjorts justeringar inom systemet de senaste åren är denna medelstilldelning, som bygger på hög genomströmning och helårsprestationer, HÅP:ar, ett rätt besvärande inslag som hela tiden trycker på för att sänka kvaliteten i utbildningen. Det är inte bra för någon att man som lärare ska känna ett tryck från institutions- eller fakultetsledningen att godkänna en tenta som faktiskt inte är tillräckligt bra. Jag tror inte att lärare gör det i någon större utsträckning, men trycket är besvärande.

Jag inväntar alltså fortsatt beredning av utredningen och hoppas att den delen och flera andra kommer att implementeras framöver.

Fru talman! Jag tänkte avsluta med att återvända till en punkt i januariavtalet - en punkt som Miljöpartiet har drivit under lång tid. Det gäller det livslånga lärandet. Vi ska stärka möjligheten till omställning i livet. Möjligheten att vidareutbilda sig eller omskola sig högre upp i åldrarna ska utökas.

Det kan finnas många anledningar att byta yrke och byta bana. Vi lever i en värld med en arbetsmarknad som förändras. Det yrke man utbildats till kanske inte längre finns kvar. Men det kan också vara personliga orsaker. Man söker personlig utveckling eller behöver omskola sig av hälsoskäl eller andra skäl. Till budgetpropositionen nästa höst ska ett förslag om hur studiemedelssystemet behöver förändras läggas fram så att det kan implementeras 2021 - det blir nog bra.

Högskolan

Fru talman! Med de orden yrkar jag bifall till utbildningsutskottets förslag i betänkande 13.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Forskning