Granskning av utländska direktinvesteringar

Anf. 27 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Redan före coronaepidemin var frågor uppe om utländska direktinvesteringar i företag som kan påverka säkerhet, allmän ordning och skyddsvärda företag.

Europaparlamentets och rådets förordning 2019/452 från den 19 mars 2019 om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen trädde i kraft den 11 april 2019 och ska tillämpas från den 11 oktober 2020.

Regeringen tillsatte den 22 augusti 2019 en utredning kallad Direktinvesteringsutredningen med syfte att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas. Syftet är att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av bolag med säte i Sverige vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning.

Herr talman! Utredningen lämnade ett delbetänkande i mars 2020 med förslag på anpassningar av och kompletterande bestämmelser till EU-förordningen. Utredaren ska senast den 2 november 2021 föreslå ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av utländska direkt-investeringar

Coronaepidemins påverkan på både den globala och den svenska ekonomin har bland annat lett till vad som kan kallas för en rea på företag. Som på alla realisationer går försäljningen fort. Därför har det blivit mer bråttom än tidigare att hantera eventuella problem som kan uppstå med att säkerhetsmässigt skyddsvärda företag riskerar att köpas upp av länder eller bolag i länder där dessa företag kan användas för att underminera svenska säkerhetsintressen.

Redan i dag finns det en lagstiftning som gör att om en investering är aktuell i en verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet gäller säkerhetsskyddslagen 2018:585. Enligt 2 kap. 9 § säkerhetsskyddsförordningen ska en verksamhetsutövare som avser att överlåta säkerhetskänslig verksamhet innan ett sådant förfarande inleds anmäla det till Säkerhetspolisen eller Försvarsmakten. Verksamhetsutövaren ska också upplysa den enskilda investeraren om att säkerhetsskyddslagen gäller för verksamheten. Men lagstiftningen ger inte möjlighet till granskning av den utländska investeraren.

Herr talman! Regeringen beslutade den 22 augusti 2019 att ge en särskild utredare, tidigare ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen Sten Heckscher, uppdraget att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas, den så kallade Direktinvesteringsutredningen. Syftet är att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av bolag med säte i Sverige vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning.

Utredaren ska bland annat analysera vilka utländska direktinvesteringar som ska omfattas av regler om granskning, föreslå under vilka förutsättningar utländska direktinvesteringar ska kunna hindras och vilka förbehåll för sådana investeringar som bör kunna ställas upp, föreslå vilken befintlig myndighet som ska ansvara för granskning av utländska direktinvesteringar och föreslå de anpassningar och kompletterande bestämmelser som är nödvändiga för att EU-förordningen om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen ska kunna tillämpas i Sverige samt lämna nödvändiga författningsförslag.

Herr talman! I direktivet framhåller regeringen att utländska investeringar är av stor vikt för det svenska samhället eftersom Sverige är en liten, öppen ekonomi som är beroende av handel med andra länder. Regeringen konstaterar samtidigt att utländska direktinvesteringar kan påverka Sveriges säkerhet genom de risker som kan finnas när utländska aktörer förvärvar verksamheter inom vissa sektorer, till exempel kritisk infrastruktur och säkerhetskänsliga uppgifter och teknologier.

Den 6 mars 2020 överlämnade Direktinvesteringsutredningen delbetänkandet Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om utländska direktinvesteringar till regeringen. I delbetänkandet föreslår utredningen att det ska införas en ny lag och en ny förordning med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen. Vidare föreslås Inspektionen för strategiska produkter, ISP, vara kontaktpunkt.

Herr talman! Utrikesutskottet konstaterar i likhet med förslagsställarna att det allvarliga ekonomiska läget till följd av coronapandemin kan göra att svenska företag och immateriella tillgångar värderas lågt, vilket kan medföra att intresset för utländska direktinvesteringar ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av utländska direkt-investeringar

Utskottet noterar det arbete som pågår inom Regeringskansliet och delar uppfattningen att utformandet av ett komplett system för granskning av direktinvesteringar är en komplicerad fråga som kräver noggranna överväganden. Samtidigt vill utskottet, liksom försvarsutskottet och näringsutskottet, understryka att arbetet, mot bakgrund av den pågående ekonomiska krisen till följd av coronapandemin, är tidskritiskt och måste genomföras skyndsamt.

Herr talman! Regeringen bör därför snarast genomföra åtgärder för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden, däribland återkomma till riksdagen med förslag till ändringar i säkerhetsskyddslagen vad gäller överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet. Regeringen bör också skyndsamt utse den myndighet som ska vara kontaktpunkt enligt EU-förordningen 2019/452 om utländska direktinvesteringar.

Med det, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkande UU18.

Anf. 28 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Vem är det som kör egentligen? Frågan, som är hämtad ur en Disneyfilm med Långben, Musse Pigg och Kalle Anka, har den senaste tiden upprepats, trots allt allvar här i Sverige. Den är på många sätt befogad. Jag överlåter frågan att i grunden besvaras av den nuvarande regeringssidan och de budgetsamverkande partierna.

Jag kan i varje fall konstatera att vi moderater har kartan. Det är den vi använt och använder. På område efter område har det blivit precis som vi moderater angett nu under pandemins månader i allt från behovet av masstestning till ekonomiskt stöd till näringslivet.

Så sent som i går kom besked om 100 miljoner till de regionala flygplatserna, precis som vi föreslagit och som andra partier fram till nu avstyrkt. I dag handlar det om utländska investeringar i pandemins spår och om att ta fram ett regelverk som försvårar och förhindrar. Det är ett enigt utskott som står bakom det förslag som nu läggs fram.

Herr talman! Utländska investeringar i svenska företag har varit, och kommer att vara, viktiga för att skapa arbetstillfällen och stärka svensk konkurrenskraft i en global ekonomi. Det är väsentligt att slå fast och understryka värdet och vikten av en fri och öppen ekonomi. Dock kan det finns en överhängande risk att svenska företag i stort behov av kapital som ett resultat av coronakrisen kan bli föremål för investeringar eller uppköp.

Sverige har ännu inget regelverk för att granska och ytterst stoppa utländska direktinvesteringar som skulle kunna hota nationella svenska intressen. Det kan handla om infrastruktur, energi eller företag med mycket hög innovativ förmåga. Det kan också vara fråga om att statsägda företag i centralstyrda länder vill köpa upp teknikföretag i framkant.

Detta är något som vi moderater återkommande har uppmärksammat. Sanningen är den, herr talman, att andra stater har skyndat på. Där finns det nu regelverk på plats. Sverige är ett av de länder som för närvarande helt saknar mekanismer att läsa av vad som händer i fråga om uppköp och legala möjligheter att försvåra eller förhindra sådana.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av utländska direkt-investeringar

Frågan väcktes från början av EU redan 2018. Moderaterna och övriga borgerliga partier har drivit på, och regeringen har därefter vidtagit vissa mått och steg. En utredning under förre rikspolischefen Sten Heckschers ledning tillsattes. Det finns anledning att ha höga förväntningar på den, men ett slutresultat ska läggas fram först sent nästa år, alltså 2021. Med remiss och andra prövningar finns det anledning att befara att ett nytt regelverk baserat på denna utredning inte kommer att finnas på plats förrän efter valet 2022.

Herr talman! Vi moderater anser att det brådskar av hänsyn till Sveriges intressen.

Det är just för att kravet ska ställas på regeringen att i närtid få möjlighet att återkomma med förslag om myndighetsinstruktioner och andra åtgärder i enlighet med den inriktning vi föreslår som Moderaterna har väckt det utskottsinitiativ som vi nu debatterar och ska besluta om i morgon.

Vissa idéer har redan presenterats. ISP, Inspektionen för strategiska produkter, ska göras till den som koordinerar arbetet. Lagförändringar ska läggas fram. Det har talats om ett ikraftträdande den 1 december.

Herr talman! Det tycker jag är i senaste laget. Jag uppmuntrar därför regeringen och regeringssidan att agera skyndsamt och är ganska övertygad om att riksdagen i dessa coronatider inte på något sätt utgör ett hinder för detta eller medverkar till försening.

Så sent som den 16 april på frågestunden här i riksdagen uppmanade jag via utrikesminister Ann Linde regeringen att medverka till att ta fram ett regelverk. Tyvärr möttes jag då av uppdragna axlar. Jag citerar ur protokollet, herr talman: "Detta är ett väldigt komplicerat område, och det handlar om att noggrant balansera intresset av att skydda kritisk infrastruktur och verksamhet från skadliga uppköp. Samtidigt finns ett intresse av att upprätthålla Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar."

Däremot har mer hänt de senaste veckorna. Statsråden Mikael Damberg och Anna Hallberg har via pressträffar låtit meddela att saker är på gång. Min uppmaning är därför: Låt oss nu öka tempot!

Herr talman! Att kinesiska intressen skaffar sig aktier och därmed inflytande i det i Sverige tidigare flitigt använda flygsällskapet Norwegian har väckt både uppmärksamhet och kritik, inte minst i sociala medier. I sociala medier har folk deklarerat att andra flygbolag ska användas i framtiden. Det pekas på hur Kina därmed har flyttat fram positionerna.

De starka reaktionerna är intressanta och säger åtskilligt om den kraftigt försämrade synen på Folkrepubliken Kina: från partner och uppskattad investerare till vad som i dag ses som ett politiskt, ekonomiskt och teknologiskt hot, i vårt land kraftigt accentuerat av allt från den kinesiska ambassadörens mångfaldiga utfall från residenset i Stockholm till all oklarhet kring den fängslade svenske förläggaren Gui Minhai.

I fallet med Norwegian verkar det vara lån som omvandlats till aktier. Formellt är det BOC Aviation som står bakom, det i sin tur kontrollerat av Sky Splendor Limited. Det är i händerna på Bank of China Group Limited, som sedan kontrolleras av Central Huijin Investment Limited. Så kan det i ytterligare några steg sökas bakåt till huvudägaren i form av regeringen och därmed kommunistpartiet i Folkrepubliken Kina - en röd lackask i en röd lackask.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av utländska direkt-investeringar

Samtidigt finns det skäl att understryka att Kina och kinesiska investeringar inte helt ska avfärdas. Det finns trots allt områden och sektorer för samarbete. Men det gäller att vara tydlig. Det är kanske inte heller de mest kända, stora företagen som nödvändigtvis är de mest skyddsvärda, ej heller det som regeringen nu laborerar med: att det ska begränsas till de säkerhetsskyddsklassade.

Oron borde i stället gälla de mindre och mellanstora företagen inom strategiska områden, exempelvis artificiell intelligens eller halvledarteknik, där främmande makt vill skaffa sig ett otillbörligt inflytande.

Därför tar vi detta initiativ. Sverige ska vara en öppen och dynamisk ekonomi som välkomnar investeringar, men det är lika viktigt att vitala tillgångar inte säljs ut och att olämpliga aktörer inte ges avgörande inflytande över svensk ekonomi och politik.

Det är därför som Moderaterna nu kan se att det finns en massiv majoritet för att förmå regeringen att agera och se till att ett regelverk för utländska direktinvesteringar kommer på plats.

Herr talman! Jag är inte alldeles säker på vem som kör. Men jag vet någon som har en karta.

Anf. 29 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det är en fröjd att stå här i dag. Det är jättekul att utrikesutskottet har enats i frågan om en granskningsfunktion av utländska strategiska förvärv av svenska bolag. Jag hade givetvis gärna sett att denna enighet kommit tidigare, men bättre sent än aldrig.

Att det nu finns ett plötsligt behov av detta visar tyvärr att det regelverk som vi har haft inte har varit tillräckligt. Det visar med all önskvärd tydlighet att vårt land är sårbart, just för att man naivt nog har trott att vi inte skulle hamna i den situation som vi just nu befinner oss i.

Herr talman! Faktum är att Sverigedemokraterna återkommande har lagt en rad olika förslag på det här området. Att vi varit tidiga med förslag till åtgärder handlar just om att det vi ser på intet sätt är något nytt. Även om det nu blir mer påtagligt för varje dag har vi sett detta tidigare. Det har helt enkelt varit uppenbart. Särskilt vi som arbetar med utrikesfrågor på daglig basis borde för länge sedan ha sett hotbilden från Kina. Av den anledningen förvånar det mig att konsensus inte har kunnat nås tidigare.

Herr talman! Jag lade märke till att Hans Wallmark refererade till frågestunden den 16 april i år. Jag minns den frågestunden, och jag minns frågan. Faktum är att redan två veckor tidigare, den 1 april, behandlade vi ett sådant förslag här i riksdagen, ett förslag som definitivt är relaterat till vad vi diskuterar i dag. Det förslaget röstade samtliga partier, inklusive Moderaterna, nej till.

Det förvånar mig att alla ledamöter som i dag står enade enkelt och utan att tveka bara för två och en halv månad sedan kunde rösta ned ett förslag som handlade om att utestänga företag med väl dokumenterad koppling till icke-demokratiska regimers underrättelsetjänster från att leverera kritisk infrastruktur i Sverige. Hur kan man säga nej till ett sådant förslag? Det övergår mitt förstånd.

Herr talman! Starka indikationer talar för, och har länge talat för, att Kina är inställt på konfrontation snarare än fredlig samverkan med västvärlden. Den kinesiska strategin fokuserar på två saker: information och infiltration.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av utländska direkt-investeringar

För att lyckas med strategin används ofta investeringar och strategiska förvärv inom ett brett spektrum av verksamhetsområden. Det har vi sett under en längre period. Storskaliga och långtgående strategiska investeringar från kinesiska aktörer utgör i dag en säkerhetsrisk. Detta har under många år tillåtits försiggå obemärkt och utan vidare säkerhetspolitisk bedömning från den svenska sidan.

Exempel på kinesiska ekonomisk-politiska intressen varierar från uppköpet av Volvo och medicinsk forskning till intressen av mer geopolitisk karaktär i svenska hamnar och telekomnätverk såsom 5G.

Kommunistregimens ambitioner om en ökad maktutövning genom ekonomiskt och politiskt inflytande över centrala samhällsfunktioner i vår del av världen utgör ett verkligt hot mot vårt fria samhälle. Bara det faktum att man låtit Huawei, med väldokumenterade kopplingar till den kinesiska regimen och den kinesiska underrättelsetjänsten, verka fritt i Sverige är en skandal. Att porta företaget har varit en självklarhet i flera andra länder, som sett en säkerhetsrisk i att tillåta företaget att leverera och således också kontrollera samhällskritisk infrastruktur och information.

Fru talman! Mot bakgrund av att Sverige i närtid har genomlidit minst sagt allvarliga misslyckanden på informationssäkerhetsområdet är det av än större betydelse att vi snarast stärker vår förmåga att hantera säkerhetshot inom den samhällskritiska infrastrukturen. Sverige behöver definitivt mer än bara tillfälliga lösningar i frågan. De hot vi ser genom förvärv är inte isolerade till just den stunden, och den skada vissa utländska bolagsförvärv kan orsaka vårt samhälle och vår säkerhet är på intet sätt något tillfälligt.

Av den anledningen har Sverigedemokraterna också förespråkat ett mer permanent regelverk för utländska bolagsförvärv med en granskningsfunktion som inte bara inrättas temporärt. Ett sådant regelverk med tillhörande granskningsfunktioner anser vi bör komma på plats omedelbart. Vi anser att tidsfaktorn i frågan är av central betydelse för regeringens förmåga att hantera hot från länder som Kina. Att få ett regelverk och en ny granskningsfunktion för att stärka Sveriges förmåga att hantera den typen av hot är vår främsta prioritering. Det är vår skyldighet att säkerställa ett adekvat skydd mot uppenbara säkerhetshot.

Med detta sagt, fru talman, vill jag först och främst tacka Moderaterna och Hans Wallmark för att de har lyft upp frågan igen och för att utskottet har kunnat enas denna gång. Jag vill än en gång ödmjukt be övriga partier att lyssna på oss. Låt oss göra detta till något permanent för vårt fria samhälles bästa.

Anf. 30 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! EU, vårt Europa, står upp för frihet, öppenhet och demokrati och står upp för frihandel. Det har tjänat, och tjänar, oss väl. Men det är uppenbart att andra stater också vill vara med och utnyttja möjligheterna; inte minst har vi sett det i takt med Kinas växande ekonomiska och politiska muskler. Vi har sett hur länder som är föremål för vapenembargon eller andra internationella sanktioner utvecklat en uppköpsstrategi för att kringgå våra regler och köpa in sig i företag som producerar det de vill ha men inte kan få. Vi har sett hur de genom intrikata ägarförhållanden skapat bilder av ett riskkapitalbolag som verkar till synes som alla andra men döljer sådant som är av strategiskt statligt militärt intresse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av utländska direkt-investeringar

Det var mot den bakgrunden som EU den 19 mars 2019 lyfte fram den förordning som är bas för det vi diskuterar i dag. Det är fråga om en ram för granskning, och förordningen ska tillämpas från den 11 oktober i år. Regeringen gav mot den bakgrunden utredaren Sten Heckscher i uppdrag att ta fram ett förslag till granskning av utländska direktinvesteringar. Den utredningen ska redovisas senast den 2 november 2021. Ett delbetänkande kom den 6 mars, och det pekar ut några nya förslag.

Men det var ungefär samtidigt som covid-19 slog till, fru talman. Pandemin har drabbat hela världen, också oss och EU. Den utvecklade inte bara en hälsokris utan också en ekonomisk kris för många av våra företag. Det har vi sett inte minst i alla de förslag som har lagts på riksdagens bord för att försöka överbrygga det som har hänt.

Men detta har också skapat en möjlighet. Som alltid i kriser finns naturligtvis möjligheter för den som är rask att köpa in sig i eller köpa upp strategiska företag. Därför måste självklart samtliga faktorer som lyfts upp i den förordning som EU tog fram beaktas. Det handlar om kritisk infrastruktur, kritisk teknik, kritiska insatsvaror, åtkomst till känslig information samt mediernas frihet och mångfald.

Fru talman! Vi välkomnar initiativet som Moderaterna har tagit, och vi välkomnar också att regeringen är på väg fram med en lagrådsremiss, om jag förstår saken rätt, för ett granskningsarbete i första skedet. Det är viktigt att få förslaget på plats så snabbt som möjligt för att inte göra det för enkelt för till exempel Kina att handla.

Centerpartiet vill se att vi med respektavstånd till yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen även får en granskning till stånd av ekonomiskt utsatta mediehus. De skulle också i dessa coronatider kunna bli föremål för uppköp.

Vi har sett utvecklingen på den afrikanska kontinenten, där många investeringar har gjorts för att berätta den kinesiska historien, den kinesiska bilden, vilket påverkar synen på Kina. Så sent som i april i år såg vi hur Citic köpte upp majoriteten i Tjeckiens största mediehus, för att naturligtvis vara med och påverka mediebilden. Det var kanske inte helt förvånande att det var i just Tjeckien som detta hände.

Fru talman! Vi har sett hur den kinesiska ambassaden betalar annonser för att påverka och berätta den rätta historien, den rätta synen, på annonsplats. Det, om något, säger väl vilket intresse som finns att driva berättelsen också i mediernas spalter. Det är inte för inte som det kinesiska kommunistpartiet har sett medierna och pressen som kommunistpartiets ögon, öron, tunga och strupe - de som ska berätta den kinesiska historien på ett riktigt och bra sätt.

Det är mot denna bakgrund som vi tycker att det finns skäl att inkludera också mediernas frihet och mångfald i den granskningsmodell som ska växa fram i Sverige. Det är inte för att förhindra köp, men däremot för att bygga någon form av skyddsmekanism mot den typen av fientliga övertaganden. Det går att se hur man medvetet arbetar i det mediekrig som Kina tydligt uttalat att man vill vara en del av.

Därför, fru talman, har vi i ett särskilt yttrande också till detta betänkande lyft fram vikten av att mediernas frihet och mångfald fångas upp och inte glöms bort eller läggs i någon byrålåda. Vi har också pekat på behovet av att handla skyndsamt. Vi skulle vilja se den fullständiga granskningsmekanismen på plats senast den 1 januari 2021, men det kräver att den sittande utredningen, som har uppdraget att senast i november 2021 lägga fram sitt förslag, försöker skynda på, så att det den 1 januari 2022 verkligen finns en fullödig granskningsmekanism på plats också i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av utländska direkt-investeringar

Vi hoppas att det arbete som nu vidtas åtminstone försvårar den typ av fientliga uppköp som vi kan se i andra länder från inte minst kinesiska statens sida.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 31 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Det finns i dag stor enighet kring riksdagens beslut att uppmana regeringen att komma med förslag för att möjliggöra granskning av utländska investeringar inom skyddsvärda områden. Det är viktigt, för annars riskerar Sveriges säkerhet att skadas.

Vi har i dag ett större och bredare säkerhetsbegrepp än vi haft tidigare under 2000-talet, ett säkerhetsbegrepp som vi snarare känner igen från kalla krigets dagar.

Fram till 1992 fanns lagen om utländska förvärv av svenska företag, som begränsade utländska aktörers möjligheter att förvärva aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska handelsbolag eller rörelser som drevs i Sverige. Sedan lagen upphävdes 1992 finns det mycket begränsade möjligheter att påverka eller i förekommande fall förhindra utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden i Sverige.

Förutom att kalla kriget var slut 1992 var det också en moderatledd regering. Medlemskap i EU, eller EG som det hette på den tiden, låg runt hörnet. Vi hade en näringsminister som hette Per Westerberg, som senare blev talman här i Sveriges riksdag.

I debatten 1992 sa Rolf L Nilson från Vänsterpartiet så här: "Herr talman! Jag har i en replikväxling med Per Westerberg redovisat en del av de argument som gör att jag tycker att denna förändring av förvärvslagstiftningen inte brådskar. Det finns efter vad jag kan se egentligen inga praktiska, konkreta hinder för utlänningar att förvärva fast egendom eller svenska företag. Det finns inget krav från EG eller i enlighet med EES-avtalet som gör att det brådskar. [- - -] Detta är anledningen till att vi i en motion har yrkat avslag på propositionen."

Så lät det i debatten 1992. Samtidigt finns det stora skillnader mellan i dag och förr. Vi lever i dag i ett digitaliserat samhälle där information finns i datorer snarare än på papper och där offentligt ägande trängts ut av privatiseringar och outsourcing. Det gör att det även i privata bolag finns för Sveriges säkerhet känslig kunskap som vi inte vill ska hamna i orätta händer.

Mycket av denna debatt handlar om att peka ut antagonister som Ryssland och Kina. Men jag tror att vi ska ha klart för oss att hotbilden är bredare än så. I en digitaliserad värld kan även icke-statliga aktörer och stater som saknar direkta geografiska intressen i Sverige vara intresserade av att hota oss.

Även om ISP nu får en nyckelroll som kontaktpunkt och säkerligen även i framtida lagstiftning vill jag betona vikten av stark myndighetssamverkan. Det är genom kunskapsöverföring mellan myndigheter som en bred säkerhetsbild klargörs. Jag tror till exempel att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan ha en nyckelroll i kunskapen om hur vi förebygger civila kriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av utländska direkt-investeringar

När den nuvarande säkerhetsskyddslagen togs fram för två år sedan hade it-skandalen på Transportstyrelsen briserat. Det var uppenbart för var och en vad priset för outsourcing och privatiseringar kan bli: att känslig information om alla fordon i Sverige hamnar i händerna på personer som inte säkerhetsklassats eller ens lyder under svenska regler.

Det offentliga hanterar dagligen mängder av information. Mycket av det som skapas och lagras är både viktigt och känsligt. Vissa uppgifter klassas som skyddsvärda, och en del rör även rikets säkerhet. Om information går förlorad, stjäls, manipuleras eller sprids till obehöriga kan det få allvarliga följder. Både individer och samhällsstrukturen kräver stora mängder av information för att vardagen ska fungera.

När kortsiktig vinst blir en drivkraft för att upprätthålla system sätts långsiktigheten på undantag, och helheten går förlorad. Det är ett riskmoment i sig att outsourca uppgifter till privata aktörer som innebär hantering av säkerhetskänslig information.

Ett annat ämne jag kort vill beröra är ägandet av mark.

Staten är i dag en stor markägare runt om i Sverige. Samtidigt finns det ofta en politisk vilja och tilltro till att minska statens markinnehav. Här finns det viktiga säkerhetsdimensioner att ta hänsyn till. Vårt statliga markägande bör i framtiden präglas av en större säkerhetsdimension än i dag.

År 1992 hade den borgerligt ledda regeringen och de dåvarande borgerliga riksdagsledamöterna bråttom att ta bort lagen om förvärv av svenska företag. I dag har man bråttom att införa ny lagstiftning. Det ger lite perspektiv på det hela, tycker jag.

Jag yrkar bifall till förslaget.

Anf. 32 Lars Adaktusson (KD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande UU18.

Vi har inom kort ett riksdagsår bakom oss som kommer att gå till historien. Coronapandemin har fullständigt kastat om förutsättningarna för politiken och samhällsekonomin.

Även denna debatt, en av de sista före sommaruppehållet, har koppling till pandemin och dess effekter. Ett fungerande system för att möjliggöra granskning av utländska direktinvesteringar är helt centralt, inte minst i tider av oro och ekonomisk nedgång.

I kölvattnet av finanskrisen 2008 såg vi hur omfattande utländska direktinvesteringar gjordes i undervärderade och därmed sårbara europeiska bolag, inte sällan med verksamhet inom strategiskt viktig infrastruktur som it, elförsörjning och hamnar. Då handlade det om uppköp i de försvagade ekonomierna i södra Europa, men även andra EU-länder såg samma företeelse.

Uppköpen var i de flesta fall kopplade till Kina. I kommunistpartiets dokument Made in China 2025 finns strategin formulerad. Den innebar bland annat att kinesiska bolag får tillgång till omfattande kapital genom statliga subventioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av utländska direkt-investeringar

Fru talman! Att kinesiska uppköp i Sverige inte sker av en tillfällighet vidimeras i en kartläggning från Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, som publicerades i december förra året. Kartläggningen visar att ett femtiotal svenska företag med hundratals dotterbolag har fått den kinesiska staten som huvudägare under 2000-talet.

Det är viktigt att framhålla i detta sammanhang att utländska investeringar i Sverige i grunden är välkomna. De har stor betydelse för företag och för arbete och sysselsättning.

Viktigt att framhålla är också att den lagstiftning vi i dag debatterar inte är riktad mot något enskilt land.

Samtidigt går det inte att komma ifrån verkligheten: Sverige saknar ett effektivt system för att granska investeringar och uppköp utifrån viktiga strategiska effekter för samhället och utifrån effekter för rikets säkerhet.

Inom EU-kretsen har frågan om granskning av utländska direktinvesteringar funnits på agendan de senaste åren. Som en följd av erfarenheterna från finanskrisen och en direkt följd av coronapandemin har det arbetet skyndats på. I april uppmanade EU-kommissionen samtliga medlemsländer att använda befintliga regelverk eller ta fram ny nationell lagstiftning gällande utländska direktinvesteringar. Drygt hälften av EU:s medlemsländer har hittills hörsammat detta.

Fru talman! Som ett resultat av och tack vare Moderaternas förslag till utskottsinitiativ, som Kristdemokraterna helhjärtat står bakom, kommer nu även Sverige att få en sådan lagstiftning på plats. Enligt förslaget ska regeringen ge Inspektionen för strategiska produkter, ISP, i uppdrag att bygga upp en granskningsfunktion och fungera som nationell kontaktpunkt.

Samtidigt förbereds ändringar i säkerhetsskyddslagen så att myndigheter kan besluta om förbud mot utländska uppköp av säkerhetsklassad verksamhet. Dessvärre har regeringen genom åren agerat senfärdigt i dessa viktiga frågor. Som vi har hört ska den tillsatta Direktinvesteringsutredningen inte vara klar förrän i november nästa år, 2021.

Utskottsinitiativet är därför nödvändigt. Det har redan gett resultat och fått regeringen att skynda på arbetet. Det är ingen tvekan om att kombinationen av nedpressade värderingar i viktiga bolag och en svag valuta gör Sverige sårbart just nu. Ett snabbt agerande är därför nödvändigt för att värna svenska intressen i coronakrisens kölvatten.

Fru talman! Enligt regeringen gäller det nu att hitta en balans mellan att skydda svenska intressen och samtidigt visa att Sverige är en attraktiv nation att investera i. Det är en inte helt enkel men viktig avvägning - lika viktig som att i pandemins och de stängda gränsernas spår slå vakt om frihandel och nya internationella handelsavtal. Kristdemokraterna är och förblir varma frihandelsvänner, utan att för den skull stillatigande se på när vårt lands säkerhet hotas genom fientliga uppköp och investeringar.

Med detta vill jag tillönska riksdagens talmän och tjänstemän och kollegorna i utrikesutskottet en god sommar och en vilsam semester.

Granskning av utländska direkt-investeringar

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)

Ungdomsövervakning