Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Anf. 84 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2. Vi står dock självklart bakom samtliga våra reservationer.

Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

I fredags var det student och skolavslutningar runt om i Sverige. I Åhus kyrka sjöng, nästan skrek, barnen sången Nu är det sommarlov. Skolavslutningen är en dag som är fylld av både lättnad och förväntan. Det är lättnad över att man har klarat ännu ett skolår och att man nu har en förhoppningsvis lång och skön sommar framför sig med en del slappa dagar. Kanske har man också ett sommarjobb framför sig och allt som det kan ge i form av erfarenheter, en viktig rad på cv:t och lite egna pengar.

Det är också förväntan inför det som kommer efter sommaren. Kanske är det att få packa ihop sina saker och flytta in i ett korridorrum i Lund. Kanske är det första dagen på gymnasiet. Det är så det ska vara - precis som i de glada sångerna.

Men i delar av Sverige går skolavslutningen i moll. I flera av de allra mest utsatta områdena öppnas betyg som vittnar om att inte ens varannan niondeklassare har godkänt i de ämnen som krävs. Fyra av tio elever med utländsk bakgrund i Sverige blir inte behöriga till gymnasiet i dag. Det är nästan tre gånger så många som för alla nior sammantaget.

Det är alldeles för många barn som inte får se sin mamma och pappa gå till jobbet på morgonen. Varannan arbetslös är utrikes född.

Det finns många siffror som kan illustrera Sveriges totala integrationsmisslyckande. Och bakom varje dyster siffra finns en krossad dröm. Det är mamman som flydde från krig och förtryck för att skapa en bättre framtid för sig och sina barn. Men drömmen kom av sig när trösklarna blev för höga. Det var språket, jobbet och kulturen. Hon flyr inte längre för sitt liv, men hon kämpar fortfarande för att kunna stå på egna ben. Det är dottern som aldrig får se sin mamma gå till jobbet. Även hon har svårt att lära sig språket och blir tillsagd av andra hur hon ska leva sitt liv. Hon riskerar att få sin dröm krossad, precis som mamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

En del barn får inte ens gå på någon skolavslutning eftersom de tvingas leva gömda.

Fru talman! Sverige har under många år haft en mycket stor invandring. Sedan 2010 har en halv miljon människor sökt asyl här. Under de senaste 15 åren har 1,6 miljoner fått uppehållstillstånd. För en hel del har resan fortsatt in i samhället och in i egen försörjning. Men alltför få har kunnat ta sig fram av egen kraft. I stället har många som kommit hit svårt att få jobb, svårt att klara skolan och svårt att lära sig språket. Bidrag blir ett alternativ till lön. Utanförskap och hopplöshet ersätter framtidstro.

Fru talman! Jag är den första att erkänna att det är många politiska partier som bär ansvar för en lång tid av ohållbara invandringsnivåer och ett stort integrationsmisslyckande. Men vi moderater är beredda att ta ansvar. Vi ser med oro på de barn som inte känner lättnad och förväntan på skolavslutningen. Vi tänker på dem som inte ens får gå till skolavslutningen och på de mammor som aldrig riktigt har fått chansen i sitt nya hemland. Men vi ger inte upp.

Vi leder nu en integrationskommission för att ta fram reformer så att alla som kommer och har kommit hit inte bara ska släppas över gränsen utan också in i det svenska samhället på riktigt. Det är ett ja till att få vara med och bli en viktig kugge i det maskineri som ser till att Sverige fungerar och är det fria, vackra och rika land som vi har all anledning att vara stolta över.

Nu är det hög tid att ta ansvar för dem som har kommit hit för att stanna. En avgörande förutsättning för att lyckas med det är att under lång tid framöver ha en stram invandringspolitik. Vi måste en gång för alla ta ett helhetsgrepp om invandringen. Vi måste sluta lappa och laga och sluta öppna upp för att i nästa stund skruva åt.

Fru talman! Vi moderater har nu under lång tid sträckt ut handen till Socialdemokraterna för att vi tillsammans ska kunna lägga grunden för en stram och hållbar politik som överlever även kommande val. Men Socialdemokraterna har inte tagit vår utsträckta hand. I stället vill regeringen utreda hur invandringen till Sverige ska kunna bli mer omfattande. Det meddelade Morgan Johansson på en pressträff i fredags. Inte en enda gång under pressträffen nämnde migrationsministern ordet integration. Det är talande. Ser man inte Sveriges totala integrationsmisslyckande kan man kanske kosta på sig att fortsätta med en oansvarig invandring.

Fru talman! Den här debatten handlar om en förlängning av den tillfälliga migrationslagen, som infördes sedan regeringen tappat kontrollen. När vi i dag beslutar om att förlänga den tillfälliga lagen, tills vi har en ny lagstiftning på plats, passar regeringen med samarbetspartier och Kristdemokraterna på att driva igenom en mer omfattande invandring till Sverige. Det gör man utan att ha gjort en analys av vilka konsekvenser det får för samhället och för dem som redan har kommit hit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Det är som om krisen var över. Det är som om problemen inte fanns. Det är som om skola, sjukvård och socialtjänst inte gick på knäna. Det är som om det inte spelade någon som helst roll för integrationen hur många som kommer hit.

Vi moderater röstar i dag nej till större anhöriginvandring. Och vi röstar nej till en förlängning av gymnasielagen. Det är en ogenomtänkt och orättvis reform som innebär att vuxna utan skyddsskäl får stanna i Sverige. Den lämpar över stora bekymmer på kommunerna, som redan går på knäna efter många år av stor invandring.

Vi röstar nej av omsorg om alla de barn som gick till skolavslutningen med en klump i magen. Vi gör det för att alla barn förtjänar att känna hoppfullhet och spänning inför det nya liv de ska bygga sig här. Vi gör det för att det helt enkelt är rätt, även om det är svårt. Vi är beredda att ta ansvar för en långsiktigt hållbar och stram migrationspolitik, för integrationens skull.

(Applåder)

Anf. 85 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Jag vill börja med ett något oortodoxt yrkande. Jag vill nämligen yrka bifall till dels vår följdmotion till denna proposition, 2018/19:3108 yrkande 1 och 2 under punkt 2 i betänkandet, dels vår reservation nr 4. Anledningen till att jag yrkar på detta sätt kommer att klargöras under mitt anförande.

Vi är i dag här för att debattera och slutligen förhoppningsvis förlänga den tillfälliga lag som kom till stånd när Sverige befann sig i en akut kris. Det var en tid när verksamhet efter verksamhet sa: "Det här går inte längre." Statsråd tvingades lyssna på kommunerna som sa: "Vi klarar inte av situationen." Samma politiker och journalister som i ena ögonblicket hånade mig när jag sa att vi snart kommer att ha tältläger i Sverige fick strax därefter sprida nyheten att man börjat diskutera hur man skulle kunna öppna ett tältläger på Rinkaby.

Sådan var situationen, och det har inte gått särskilt lång tid sedan dess. Det är viktigt att komma ihåg.

Några månader efter denna situation kom till slut en proposition om en tillfällig lagstiftning som skulle begränsa asylpolitiken i Sverige för att ge ett andrum, som det sas. Migrationsministern och regeringspartierna sa att vi nu landar på en miniminivå i EU. Redan då hade man fel. Det var mycket stramare än hur det hade varit tidigare. Men ett exempel som jag påtalade redan då var att man medvetet gjorde att de uppehållstillstånd som gavs till alternativt skyddsbehövande skulle ges för 13 månader med det explicita syftet att personerna i fråga skulle få tillgång till svenska välfärdssystem, trots att inget i EU-lagstiftningen krävde det. Det var alltså ingen miniminivå.

Man har också kunnat se att vi knappast har legat på EU:s miniminivå under åren därefter vad gäller den invandring till Sverige som kan kopplas till asylpolitiken.

Sedan dess har lagen urholkats gång på gång. Man fick lappa och laga när de första förlängningarna skulle komma in. Det visades sig då att man inte tänkt på att ha en marginal för att ställa krav på att ansökningar om förlängning ska göras i god tid för att de ska hinna behandlas innan uppehållstillståndet löper ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Vi fick gymnasielag nummer ett som gjorde det möjligt att få uppehållstillstånd i Sverige för att studera på gymnasienivå på bekostnad av svenska skattebetalare med följden att svenska gymnasielärare på ett eller annat sätt faktiskt avgör huruvida deras elever ska få stanna i landet eller inte. Detta kritiserades mycket. Med dagens mandatfördelning i riksdagen hade detta förslag bara vunnit med ett ynka mandat. Sedan kom den andra gymnasielagen, som utökade rättigheten till vuxna personer som inte ens bedömdes ha skyddsbehov.

Man har urholkat lagen gång på gång. När vi nu ska fatta beslut om att förlänga lagen är det en mycket sämre lag som ska förlängas än vad som behövdes 2015 och 2016 eller vad som ens behövs nu.

Till detta kommer anhöriginvandringen, som man nu åter öppnar upp för. Jag förstår detta. Det låter fint, och det är såklart något som griper tag om hjärtat. Familjer ska kunna leva tillsammans. Men det finns flera aspekter som är viktiga att tänka på.

Vi har en situation som Maria Malmer Stenergard precis nyss väldigt tydligt redogjorde för: Sverige har ännu inte repat sig. Att i detta läge ytterligare öka invandringen till Sverige och dessutom på ett sätt som tar bort försörjningskravet är inte hållbart. Det kommer inte att på det stora hela leda till något gott.

Det sägs att detta är något som är viktigt för integrationen. Jag förstår att en enskild individ såklart vill veta att familjen är säker. Men det är en sak att veta att familjen är säker och en annan att låta svenska skattemedel bekosta uppehället här i Sverige. I stället hade det gett incitament att ta sig in på arbetsmarknaden om man kunde veta att familjen är säker och ha möjlighet att ta hit den men i så fall vara tvungen att arbeta och bekosta detta själv. Det hade också säkrat att när familjen väl kom efter hade det funnits åtminstone ett korn till en fast punkt på plats som den kunde ansluta till.

Något av det som är viktigast för mig i denna fråga är vilka signaler detta skickar ut och vilka följder det får i ett makroperspektiv och för migrationsflödena som helhet. Jag lyssnade såklart till den presskonferens som hölls i fredags. Där presenterades direktiven till den parlamentariska utredningen. Men jag lyssnade också på den efterföljande frågestunden. Jag hörde hur migrationsministern påpekade att den åtstramning vi haft vad gäller anhöriginvandringen har gjort att familjer inte längre splittras. De har rest som en enhet.

Det är såklart väldigt dåligt att de har rest på farliga vägar. Det är inte bra. Man kan ha olika syn på hur man ska förhindra detta. Vår åsikt är i grund och botten att asyl inte ska beviljas först efter att man har tagit sig över farliga hinder och rest långväga. Den ska ges när man är i säkerhet och nära sitt hem.

Faktum kvarstår dock. Vilka regler för anhöriginvandring som vi har påverkar huruvida familjer splittras eller inte. När vi öppnar upp för familjeåterförening på svensk mark gör vi det lönsamt att skicka en person i förväg. Med de regler vi generellt har för uppehållstillstånd i Sverige gör vi det dessutom extra lönsamt för familjer att välja ganska unga barn som man sänder i förväg. Vi har numera ålderskontroller och regler som gör att det lönar sig att vara minderårig när man kommer hit. Detta är inte en politik som jag på något sätt vill stödja eller kan kalla human.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Mina första yrkanden, där jag hänvisade direkt till motionen, handlar om att vi tycker att det enda som i detta läge bör förlängas är lagen så som den såg ut när den först kom på plats, med de begränsningar som då gällde. Sverige har ännu inte repat sig. De större förändringar som har kommit efter detta har varit ogenomtänkta, illa beredda uppluckringar. Den första lagen var visserligen också illa beredd och fick också kritik av Lagrådet, men den kom till i ett akut skede. Jag önskar att dessa två år hade använts till beredning av en seriös politik, inte till att skapa ett lapptäcke av ytterligare ogenomtänkta förslag där man inte har sett till konsekvenserna.

Under beredningen kom det i ett väldigt sent skede fram att man tyckte att det vore en alltför stor förändring om man yrkade bifall till en reservation. Därför väljer jag att yrka bifall till de förslag som vi har fått godkända i motionen. Ett bifall till våra förslag innebär att man nu antar en förlängning av lagen så som den såg ut i proposition 2015/16:174, med nödvändiga följdändringar till detta ifall annan lagstiftning har förändrats. Detta borde inte vara någon teknisk svårighet.

Om vi i stället helt och hållet hade avslagit den proposition som nu ligger på bordet skulle vi gå tillbaka till den utlänningslagstiftning som fanns tidigare. Därför borde vi rimligtvis kunna anta en proposition som är likalydande med den som lagts fram förut.

Mitt andra yrkande handlar om en reservation som nämner varaktigt bosatta. Jag ska försöka fatta mig kort. Vi har en EU-lagstiftning som har gjort att när vi gick över till tillfälliga uppehållstillstånd fick vi i svensk lag införliva att man kunde ha ställning som varaktigt bosatt. Det är något som kan ges till personer som har fått tillfälliga uppehållstillstånd men som har levt i ett land i fem år och som kan försörja sig själva.

Om man i Sverige beviljas ställning som varaktigt bosatt får man per automatik permanent uppehållstillstånd.

Försörjningskraven som ställs för att få permanent uppehållstillstånd enligt den tillfälliga lagen, som är till för att skapa ordning och reda, är striktare reglerade än de försörjningskrav som gäller för varaktigt bosatta. Migrationsverket påtalar att det här är en brist. I bästa fall får vi fler ärenden att hantera när personer försöker ansöka om permanent uppehållstillstånd genom ställning som varaktigt bosatta. I värsta fall skulle det kunna vara så att betydligt fler än vad tanken egentligen är med den här lagen får möjlighet till permanent uppehållstillstånd. Lagen blir i det närmaste verkningslös.

Om man hade berett ärendet ordentligt och inte slängt in en massa nya lapptäcken och nya tillägg, exempelvis om familjeåterförening, hade det här kunnat snabbas på. Då hade det kunnat åtgärdas. EU kräver inte att de som får tillfälligt skydd ska omfattas av regler för varaktigt bosatta. Men detta har regeringen inte hunnit med. Man har inte hunnit få synpunkter tillräckligt tidigt. Vi i utskottet har inte kunnat titta på det här tidigt nog och tydligt nog. Vi har haft för kort tid på oss. Man har fått för sig att man ska slänga in familjeåterföreningen till följd av en överenskommelse. Det är inte ansvarsfullt. Det är inte bra.

Jag hoppas fortfarande innerligt att om inte vårt yrkande får stöd att åtminstone Moderaternas får det. Där stryker man anhöriginvandringen och uppmanar till att förändra gymnasielagstiftningen. Vi kommer att stödja det i andra hand om vårt faller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

(Applåder)

Anf. 86 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Jag tackar åhörarna.

Vi ska i dag debattera en lag som helt medvetet har skapats för att göra Sverige till en sämre plats att leva på. Det är en väldigt sorglig politisk idé. Ändå är det just så.

Den lag regeringen i dag vill förlänga har skapats för att låta föräldrar på flykt veta att de inte kan återförenas med sina barn här. Den är skapad för att svårt sjuka och utsatta ska veta att Sverige inte blir en fristad för dem. Den är skapad för att människor på flykt ska känna av osäkerheten i ett tillfälligt uppehållstillstånd och inte på riktigt ska kunna andas ut och bygga sitt liv i trygghet. Den är skapad för att minderåriga ensamkommande från till exempel det plågade Afghanistan, vilka inte omfattas av gymnasielagarna, ska veta att det tillfälliga uppehållstillståndet omvandlas till en utvisning på 18-årsdagen. Så illa är det, fru talman. Hur hamnade vi här?

Tre år har gått. Vi är många som hade hoppats på och har kämpat för att vi inte skulle stå här i dag inför en förlängning av den tillfälliga begränsningslagen. Jag - och många av er som sitter och lyssnar på läktaren och hemma i dag - hoppas fortfarande att övriga partier tar chansen Vänsterpartiet nu ger dem att låta den tillfälliga lagen bli en skamlig parentes i Sveriges historia och inte förlänga den.

Detta är en lag som har skapat mycket kaos, oordning, sorg och förtvivlan. Ändå kan jag inte säga att jag är förvånad. Tillfälliga lagar har en tendens att bli allt annat än tillfälliga.

Jag vill börja med att påminna om hur regeringen argumenterade när lagen infördes. Vi måste skapa ett tillfälligt andrum för svenskt flyktingmottagande, sa statsminister Stefan Löfven på presskonferensen den 24 november 2015, där den tillfälliga begränsningslagen annonserades som en del i att förmå människor på flykt att inte söka sig till Sverige. Det ville man göra genom att anpassa svensk asyllagstiftning till EU:s miniminivå. Regeringen målade upp bilden att Sverige stod inför en systemkollaps. Den tillfälliga begränsningslagen skulle skapa en möjlighet att under tiden förbättra kapaciteten i mottagandet av människor på flykt. Det så kallade andrummet byggde på den mycket märkliga idén att Sverige genom att frånsäga sig sitt ansvar skulle få andra EU-länder att ta ett större ansvar. Ordning och reda var den nya parollen.

Hur var det då med dessa argument? undrar vän av ordning kanske. Stod Sverige verkligen inför en så kallad systemkollaps? Det är för övrigt ett ord som lanserats av högerextrema och plockats upp av regeringen. Svaret är nej. Även om det historiskt stora antal människor som kom till Sverige pressade vissa kommuner och myndigheter på sina håll klarade vi det faktiskt utmärkt. Som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap var tvungen att gå ut och påpeka fanns ingen systemkollaps.

Däremot fanns ett samhälle vars välfärd och beredskap inte hade rustats för kris. Men det fanns ett civilsamhälle som ställde upp och gjorde det som krävdes för att hjälpa myndigheter och kommuner att klara av utmaningen. En del av dessa personer sitter på läktaren här i dag.

Har regeringen då sett till att Sverige under tiden för den tillfälliga lagen byggt upp sin mottagandekapacitet? Nej, så har det inte blivit. Tvärtom stänger Migrationsverket ned boenden och minskar på verksamheten, samtidigt som myndigheten tvingas kämpa med de helt orimliga sparkrav som en blåbrun statsbudget lämnat dem med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Man kan på samma sätt undra om den tillfälliga lagen då lett till att andra länder i EU tagit större ansvar. Nej, nu i efterhand ser vi smärtsamt tydligt att det blev precis tvärtom. När Sverige släckte sin humanitära fyr för asylsökande blev det ett argument för andra länder att ta ännu mindre ansvar.

Det tillfälliga i lagen då, hur blev det med det? Man svarade på den omfattande kritik som kom genom att hänvisa till att lagen skulle vara just tillfällig. Men det blev ju inte så. Här står vi i dag, och en majoritet tänker förlänga detta elände. För många blir det inte en tillfällig fördröjning av familjeåterföreningen, utan en permanent. Redan under de tre år lagen varit i kraft har barn hunnit fylla 18 och därmed förlorat rätten att återförenas med förälder eller familj. När nu lagen förlängs ytterligare kommer än fler att få en permanent splittrad familj i 18-årspresent. Det som först bara skulle skjutas fram försvann under tiden.

Har då regeringens lapptäcke av tillfälliga lagar skapat ordning och reda? Nej, det har det inte heller. Tvärtom blev den tillfälliga begränsningslagen startskottet för en oförutsägbarhet och rättsosäkerhet som saknar motstycke i svensk flyktingpolitisk historia.

Fru talman! Datumet för presskonferensen kom att få en oerhörd betydelse för människor i hela landet. Det blev vattendelaren mellan den som kunde få uppehållstillstånd av humanitära skäl och den som inte kunde. Det utgör den skarpa skillnaden mellan den ensamkommande som kom före den 24 november och kompisen som kom dagar efter. Det är skillnaden mellan familjer som kommer att få återförenas i fred och säkerhet och familjer som nekas samma rätt eller har sett sin möjlighet till återförening försvinna på grund av hårda försörjningskrav.

Ingen av de lagändringar man drivit igenom har föregåtts av normal beredning eller utredning. Inte heller har man utvärderat de konsekvenser vi nu har sett under de senaste tre åren. I stället har lagändringarna baserats på signalpolitiska kompromisser och överenskommelser med det uttalade syftet att avskräcka människor från att komma till Sverige. Konsekvenserna har blivit att Sverige är sämre på att ge en fristad till människor som behöver det samt försämrad rättssäkerhet och ett allt större skuggsamhälle.

Fru talman! Vi var många som förutsåg de problem och brister som den hastigt och hafsigt framtagna lagen skulle medföra, däribland ett femtiotal remissinstanser, Lagrådet och vi i Vänsterpartiet. Nu har det visat sig att vi hade rätt på varje punkt. Tyvärr har verkligheten på många sätt visat sig ännu värre, eftersom hastverket gjorde det väldigt svårt att förutse alla de dumheter vi nu ser.

Jag skulle kunna prata länge och ge exempel efter exempel. Det skulle vid en första anblick verka spretigt, och det är för att det är just det. Rättsosäkerheten och svårigheten i att jämföra de olika fallen gör att det blir väldigt diffust.

Rådgivningsbyrån och Röda Korset har med varsin rapport utvärderat konsekvenserna av den tillfälliga lagen. Röda Korset har granskat de humanitära konsekvenserna. Rådgivningsbyrån, som nu heter Asylrättscentrum, har granskat de juridiska. Båda utvärderingarna visar att det saknas stöd för att lagen skulle ha uppfyllt sitt syfte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

För nej, fru talman, att färre söker asyl i Sverige i dag än tidigare beror inte på den tillfälliga lagen. Flyktingmottagandet hade gått ned rejält redan när den tillfälliga lagen klubbades igenom. Det beror på att det är svårare att ta sig in i och igenom Europa. Det beror på att de som vill söka asyl i Europa i stället är fast i libyska flyktingläger där de utsätts för grova övergrepp och säljs som slavar, att de beskjuts vid den turkiska gränsen, att de dör på vandring genom Sahel eller drunknar i Medelhavet. Det svenska andrummet bygger på en kohandel med diktaturer och skurkar. Den insikten borde få varje ledamot i denna kammare att skämmas.

Röda Korset beskriver hur den tillfälliga lagen, framför allt vad gäller familjesplittringen och de tillfälliga uppehållstillstånden, leder till försämrad integration och etablering. Oron över familjemedlemmar skapar stress och försvårar möjligheterna att etablera sig. Tillfälliga uppehållstillstånd leder till ökad psykisk ohälsa och försvårar såklart möjligheterna att bearbeta trauman. Rådgivningsbyrån konstaterar att asylprocessen har blivit alltmer rättsosäker till följd av den tillfälliga lagen eftersom den har flyttat makten från lagstiftaren till rättstillämparen att avgöra om beslut strider mot konventionsåtaganden. Det är en väldigt svår uppgift som läggs på enskilda handläggare och som av förklarliga skäl tolkas väldigt olika.

Röda Korset pekar dessutom på att de tillfälliga uppehållstillstånden skapar osäkerhet i vården. Medicinsk personal väger in möjlighet till långsiktig behandling och uppföljning, vilket gör att människor i behov av till exempel organdonation eller missbruksvård inte får det. Konsekvensen av det för den enskilde kan vara en fråga om liv eller död.

Tittar vi på remissvar inför lagens förlängning i dag är svaren helt liknande. Svaren från civilsamhället i Vi står inte ut visar på en verklighet där just oförutsägbarhet, kaos och rättsosäkerhet är vardag. Regeringen har å sin sida inte visat något intresse av att utvärdera lagen själv. I stället har regeringen bett Migrationsverket göra en konsekvensanalys av hur antalet asylsökande skulle påverkas om lagen inte förlängs. Analysen visar på en liten effekt och en ännu mindre effekt av att återinföra rätten till familjeåterförening.

Vi står alltså här i dag med en lag som inte lever upp till sina syften, som skadar integrationen och etableringen och orsakar stort mänskligt lidande. Vänsterpartiet menar att lagen aldrig skulle ha stiftats och att den absolut inte ska förlängas. Därför yrkar jag avslag på propositionen och bifall till reservation 1.

Vänsterpartiet vidhåller den kritik vi riktade mot den ursprungliga tillfälliga lagen. I dagens förlängning har mindre förbättringar gjorts. Vi välkomnar självklart att regeringen tillsammans med L och C ser till att Sverige åtminstone följer grundlagen genom att skapa möjlighet till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande. Mindre än så vore ärligt talat knappast möjligt. Samtidigt ser vi, precis som en lång rad remissinstanser, en rad områden där lagen verkligen behöver förbättras. Jag kommer att nämna några av dem.

Vi står fortsatt bakom våra förslag att låta permanenta uppehållstillstånd bli huvudregel. Men i dag har jag valt att bara lyfta fram en del uppenbart felaktiga och stötande saker som kräver förändringar som flera partier i kammaren borde kunna ställa sig bakom.

Det gäller först och främst barnperspektivet. I den tillfälliga förlängningen av lagen ska man endast göra undantag vid särskilt ömmande skäl för barn om det strider mot konventionsåtaganden. Regeringen tycker att det är tillräckligt att hänvisa till en portalparagraf i utlänningslagen om barnets bästa. Det är en väldigt märklig slutsats, eftersom det var just bristen på tillämpningen av den paragrafen som gjorde att man införde regeln om särskilt ömmande skäl för barn. Denna försämring av skyddet för barn sker trots att barnkonventionen blir svensk lag den 1 januari 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Det är väldigt bra att en ny humanitär skyddsgrund ska drivas i den nya migrationspolitiska kommittén. Men det är svårt att förstå varför lagstiftningen ska vara undermålig och rättsosäker under tiden kommittén arbetar. Det svarar inte överenskommelsen mellan regeringen och Centern och Liberalerna på och inte heller propositionen.

När det gäller familjeåterförening finns det mycket att säga. För att få familjeåterförening enligt förlängningen av lagen krävs ett visst legaliserat sammanboendeskap innan man kommer till Sverige. Vem kan leva tillsammans? Vi vet att det kan till exempel inte homosexuella, bisexuella, transpersoner, queerpersoner, par vars relation inte accepteras av familjen i det som kallas hedersrelaterat våld. Jag undrar om det verkligen är avsiktligt. Kan det vara meningen att det är just dessa personer, några av världens mest utsatta i en del länder, som ska nekas att leva tillsammans här? Det måste ändras.

Det andra gäller rekvisitet välgrundade utsikter till permanent uppehållstillstånd. Det är något som är ännu en bedömningsgrund, förutom försörjningskravet. Det är väldigt svårbedömt även enligt Migrationsverket och andra remissinstanser. Om man vill ha ordning och reda måste den godtyckligheten bort.

Fru talman! Familjeåterförening handlar ofta om kvinnor och barn. Det är för att man inte vill ta med sig hela familjen genom lägren i Libyen eller på havet. Röda Korset har i en granskning av domar visat att det är betydligt svårare för kvinnor att leva upp till de hårda försörjningskrav som finns för familjeåterförening i dag. Det är tydligt för oss att en välfungerande familjeåterförening som gäller alla även är viktig och avgörande feministisk politik.

Vidare slår försörjningskravet väldigt hårt mot pensionärer, funktionsnedsatta och personer som inte kan arbeta fullt ut. Det är diskriminerande. Vi ser redan att mer än 15 000 personer har fått avslag. Vissa har till och med fått välja vilket barn de vill ta hit. Förstår ni? Kan ni föreställa er en sådan situation? Det är hårresande. Försörjningskravet måste slopas.

Det är även svårt för människor med helt vanliga jobb och löner. Det ska inte vara beroende på hur rik man är om man ska få leva med sin familj. För en familj med förälder som är här som sökt om familjeåterförening med tre barn krävs en lön på drygt 27 900 kronor före skatt i månaden. Vet ni vad medellönen för en lärare med arbetslivserfarenhet på 9 ½ år är? Den är ungefär 27 399 kronor, alltså för lite. För bilmekaniker är medellönen 21 691 kronor. Det skulle inte heller gå. För servitris med fem års erfarenhet är den 19 077 kronor. Det säger sig självt att många inte kommer att klara det. Ska inte återförening vara för vanligt folk, fru talman?

Tremånaderskravet ställer ytterligare till det, inte minst för kvotflyktingar. Det kan ta några månader mellan beslut och att man får resa hit. Det är viktig tid som tickar i väg. Men det gäller även för andra. Jag vet att det här på åhörarläktaren sitter personer ur den eritreanska gruppen där 400 personer nekas familjeåterförening. Jag känner till en pappa som inte får hit sina barn och sin fru trots att han har två jobb och en lägenhet. Så kan vi inte ha det, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Det sista jag vill nämna är gruppen våldsutsatta kvinnor. Det är en diskussion vi har haft ofta när det gäller tvåårsregeln i utlänningslagen. Redan där har vi stora problem, men i den tillfälliga lagen finns inte det undantag som finns i den vanliga utlänningslagen. Den säger att om man har kommit hit som kärleksinvandrare och under de två åren utsätts för våld kan man få permanent uppehållstillstånd och få stanna även om relationen bryts. Det undantaget finns inte med i den tillfälliga lagen. Jag undrar såklart hur en feministisk regering kan acceptera det. Det är inte bara två år med den tillfälliga lagen. Det är fem år i en situation som är så utsatt och svår. För att kunna rätta till allt detta yrkar jag bifall till vår reservation 3.

Till slut, fru talman: Jag sa redan i inledningen av mitt anförande att vi i dag debatterar en lag som har skapats för att göra Sverige till en sämre plats att leva på.

När jag tittar upp på läktaren i dag ser jag människor som varje dag kämpar för det exakt motsatta. De tar ansvar för varandra när politiken flyr sitt ansvar och sätter sig i ett hörn och andas i en papperspåse. Jag ser familjehem som kämpar för sina nya familjemedlemmar. Jag ser hjälpare i nätverk som kämpar för trygghet och amnesti för ensamkommande barn och unga som har farit illa. Jag ser familjemedlemmar som gör allt de kan - som har dubbla jobb och lägenhet - och som ändå inte klarar försörjningskrav. Jag ser unga som har sittstrejkat för sina ensamkommande vänner och som inte ger upp utan stannar till slutet. Jag ser systrar och bröder från olika trosgemenskaper som enas i kampen för asylrätten. Jag ser kämpar som arbetar för asylsökande barn i familjer som hotas av utvisning till ett Afghanistan som de aldrig har varit i.

Jag ser att alla ni är det Sverige som jag älskar och är så fruktansvärt stolt över. Och jag tänker att vad vi verkligen behöver är en politik som överbryggar det där glappet mellan den verklighet som ni upplever varje dag och den lagstiftning som vi ser. Det är en politik som siktar på att göra Sverige till en bättre plats för oss alla att leva på - inte en sämre.

Vänsterpartiet kommer att vara en stark och tydlig röst för en sådan politik i den nya kommittén. En robust välfärd tillsammans med ett starkt försvar för mänskliga rättigheter - det är vad som krävs.

(Applåder)

Anf. 87 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas motion och den reservation vi har om att omedelbart få på plats den parlamentariska kommitté som har till uppgift att utforma morgondagens migrationspolitik.

Vi debatterar i dag en förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Det är en tillfällig lag, som drevs igenom i riksdagen i juni 2016. Partierna bakom januariöverenskommelsen föreslår nu att den tillfälliga lagen, med vissa förändringar, ska förlängas med ytterligare två år.

Med en månad kvar till implementeringen av den nya lagen ställs vi i dag inför ett val. Vi kan föreslå förändringar som, om de skulle vinna gehör, det inte finns möjlighet att bereda. Vi har också möjligheten att återgå till utlänningslagen, vilket skulle medföra att Sverige skulle komma att avvika från övriga medlemsstater i EU. Inget av dessa två alternativ är önskvärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

En återgång till utlänningslagen, samtidigt som vi tillsätter en parlamentarisk kommitté som ska arbeta fram den framtida migrationspolitiken, innebär ytterligare förändringar och tvära kast. Sådana ska undvikas. Kristdemokraterna tolererar alltså den proposition som läggs fram i dag, inte för att vi tycker att den är bra men för att den är det minst dåliga alternativet i det läge som nu ges.

Fru talman! Vi kristdemokrater röstade nej till att ca 9 000 ensamkommande skulle få en ny möjlighet till uppehållstillstånd. Skälet var och är att vi menar att det är skyddsbehovet, inte långa handläggningstider eller för den delen gymnasiestudier, som ska prövas.

Även om den så kallade gymnasielagen aldrig borde ha antagits godtar vi den förlängning som föreslås i propositionen. Vi gör det då de som har fått uppehållstillstånd för att bedriva gymnasiestudier även ska få möjlighet att avsluta desamma. Vi menar att det viktiga här och nu är att det sker en tydlig dialog mellan staten, kommunerna och Migrationsverket för att den tid då lagen nu är i kraft ska hanteras på bästa möjliga sätt.

Fru talman! Kristdemokraterna har hela tiden argumenterat för att alternativt skyddsbehövande ska ges samma rätt till familjeåterförening som flyktingar. Det är viktigt att barn kan återförenas med sina föräldrar, och om det är möjligt ska det ske i hemlandet.

I EU har 25 medlemsstater sagt ja till det så kallade familjeåterföreningsdirektivet, som antogs av ministerrådet 2003. Med direktivet ville man skapa gemensamma regler för utövandet av rätten till familjeåterförening för tredjelandsmedborgare som vistas lagligt på någon av medlemsstaternas territorium.

Jag har noterat att förslaget om att även alternativt skyddsbehövande ska ges rätt till familjeåterförening har beskrivits som att Sverige därmed "sticker ut" eller att vi blir så otroligt generösa. Detta är påståenden som jag menar vilar på mycket bräcklig grund. Fakta är att 14 av 25 medlemsstater redan ger alternativt skyddsbehövande rätt till familjeåterförening enligt samma villkor som flyktingar. Det är alltså redan före vårt beslut här i dag en majoritet av de länder som är med i direktivet.

Det andra som har cirkulerat, inte minst på sociala medier, är en rad uppskattningar av vad förslaget ger i form av ökning av antalet asylsökande och anknytningsärenden. Siffror har publicerats där man menar att mellan 30 000 och ända upp till 300 000 - det är en siffra jag har hört nämnas - fler människor skulle komma på grund av dagens beslut.

Men det är Migrationsverket som är den myndighet som ansvarar för prognoser, och de har gjort uppskattningar kring dagens beslut. De menar att antalet asylsökande ökar med 500 i år, 1 000 nästa år och 1 000 år 2021. Migrationsverket menar att anknytningsärendena under perioden kommer att öka med någonstans mellan 10 900 och 12 800 jämfört med den tillfälliga lag vi har i dag. Det kan vara värt att påpeka att detta trots ökningen, även om den är begränsad, samtidigt är en minskning med 5 000 asylsökande jämfört med om vi går tillbaka till utlänningslagen.

Fru talman! Under flera år har vi kristdemokrater efterlyst en parlamentarisk kommitté om migrationspolitiken som ger oss möjlighet att med en bred överenskommelse skapa en migrationspolitik som håller över tid. Det är avgjort viktigt att Sverige får en förutsebar och rättssäker migrationsrättslagstiftning. Trots att det har funnits en majoritet i denna kammare för att tillsätta en sådan kommitté har inget hänt, förrän i fredags.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Vi kristdemokrater menar att en översyn av hela utlänningslagen behövs och att vi behöver få fram en ny migrationspolitik som gör att det svenska mottagandet hamnar på en nordisk genomsnittsnivå. Om vi tittar på de senaste fem åren ser vi att Sverige ensamt har tagit emot långt mer än dubbelt så många asylsökande som övriga länder i Norden har gjort tillsammans. En nordisk genomsnittsnivå skulle innebära att dagens söktryck minskar med 70 procent.

Varför då jämföra med Norden? Dels är det vårt närområde, dels är det här länder som påminner om vårt eget land. De nordiska länderna har en generell välfärd, starka demokratiska institutioner och en hög rättssäkerhet. I dessa länder finns en tillit mellan människor som är hög, och det finns en stark tilltro till de demokratiska institutionerna.

Trots likheterna sticker Sverige ut. De senaste fem åren har 320 000 människor sökt asyl i Sverige samtidigt som drygt 150 000 människor har sökt asyl i Norge, Danmark, Finland och Island sammanräknat. Två tredjedelar av alla asylansökningar som görs i Norden görs här i Sverige.

Jag är inte beredd att här i dag redogöra för vilka åtgärder vi behöver komma fram till, men jag är beredd att här i dag klargöra att vi kristdemokrater vill arbeta för en migrationspolitik som gör att Sveriges mottagande anpassas till den nordiska genomsnittsnivån.

I fredags presenterade regeringen direktivet för den kommitté som ska tillsättas. Vi såg då att man har valt att inte ta helhetsgreppet. Jag menar att man därmed går miste om en gyllene chans att skapa en hållbar lagstiftning med ett brett parlamentariskt stöd, där vi exempelvis får resonera om frågor om hur vi kan få till ett effektivt återvändande och hur kvalificeringen till våra välfärdssystem ska se ut. Jag ser fram emot det parlamentariska arbetet i kommittén och hoppas att det kommer att ges plats för viktiga samtal om hur vi kan stoppa människor som tar enorma risker för att komma hit, hjälpa dem som är i störst behov, stoppa människosmuggling, hjälpa fler på plats, hålla ihop familjer, se till så att de som saknar skyddsskäl faktiskt inte blir kvar, se till så att Sverige tar emot efter sin kapacitet och så vidare.

Avslutningsvis, fru talman: Vi kristdemokrater vill se en hållbar migrationspolitik där vi värnar rätten att söka asyl och där vi ser och tar ett moraliskt ansvar för människor som flyr under välgrundad fruktan för sina liv.

Dock måste det stora mottagande som Sverige haft under en lång rad av år brytas, då det lett till allvarliga integrationsproblem. Vi har ett skuldberg av obetalda integrationsräkningar. Människor som flytt till Sverige har alldeles säkert haft drömmar och förhoppningar om ett bättre liv men har kanske i stället fastnat i arbetslöshet, passivitet och utanförskap. Skuggsamhällen, gängkriminalitet och hederskultur har tillåtits frodas, och samhällsgemenskapen har på många platser tillåtits vittra sönder till oigenkännlighet.

Skulden måste betalas. Det kommer att kräva en bättre och modigare migrationspolitik, en politik som förstår att språk och arbete är nycklar men att verklig integration också kräver en samhällsgemenskap byggd på respekt för kultur och värderingar. Ska vi klara detta krävs en migrationspolitik med både hjärta och hjärna.

Jag vill avsluta med att önska fru talmannen och alla andra som tjänstgör här, mina kollegor i utskottet och alla er som sitter här eller framför tv:n en riktigt fin och välsignad sommar.

Anf. 88 Paula Bieler (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Fru talman! Jag tackar Hans Eklind för förklaringarna gällande Kristdemokraternas märkliga ställningstagande här. Jag känner mig ändå tvungen att börja med att påpeka att det faktiskt är fullt möjligt att rösta på annat sätt än att köpa hela paketet eller avslå hela paketet och gå tillbaka till 2015. Både vi och Moderaterna kommer att agera på det sättet. Jag hoppas fortfarande att ni åtminstone ansluter er till Moderaternas reservation, som inte innebär några andra ändringar än avslag på det som förändras nu.

Det finns mycket jag skulle kunna tala om. Jag överlåter åt ert ungdomsförbund att argumentera gällande hur er nuvarande familjeåterföreningspolitik faktiskt splittrar familjer. Jag tänker i stället ta fasta på en sak i anförandet som fick mig att reagera ganska mycket.

Det talas om siffror, om hur anhörigreglerna kommer att påverka hur många som kommer till vårt land eller inte. Mellan 500 och 1 000 fler asylsökande om året och uppemot 10 000 fler anhöriginvandrare de närmaste åren är faktiskt ganska stora siffror. Det är väldigt stora siffror när vi redan nu har en situation där över 20 000 om året söker asyl, och uppemot 60 000 om året beräknas ansöka om att få komma som anhöriginvandrare.

Men den siffra som stack ut mest var när Hans Eklind talade om att detta faktiskt gör att vi hamnar 5 000 under det som skulle gälla om vi gick tillbaka till lagstiftningen 2015 - alltså 5 000 under det som skulle gälla om vi hade samma lagstiftning som orsakade den enorma migrationskrisen 2015.

Det kan väl knappast anses vara små siffor detta handlar om?

Anf. 89 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Tack, Paula Bieler, för kommentarerna! När det gäller ungdomsförbundet tänker jag att de är bättre på att argumentera för sin politik. Jag argumenterar för partiets politik. Jag vet som gammal ungdomsförbundsordförande att ett ungdomsförbunds uppgift är att driva på i en rad frågor. Det är inte alltid man tycker lika.

Vi vill att de alternativt skyddsbehövande ska få rätt till familjeåterförening. Det sa jag tydligt i mitt anförande. Av det skälet anser vi att det sker en förbättring i den proposition som nu läggs fram.

När det gäller hur vi ska hantera detta kan man naturligtvis fundera: Är det att ge denna rätt till alternativt skyddsbehövande som skapar volymer? I så fall får Paula Bieler hjälpa mig att förstå varför de 14 av 25 länder som redan har denna rättighet inte har dessa volymer. Varför är inte söktrycket till just de länderna mycket högre?

Det måste rimligen vara någonting annat, tänker jag, som ligger bakom att man väljer just Sverige. Jag kan i alla fall inte se, utifrån statistik och prognoser, att en rätt till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande är problemet om man nu vill få ned volymerna. Det är i så fall andra saker som måste rättas till.

Men du får gärna upplysa mig, Paula, om du har siffror som visar att det i dessa 14 av 25 länder som redan har denna rätt har skapats ett söktryck som vi därmed måste ha undvikit genom att inte ha denna rätt.

Anf. 91 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Jag vill tacka för svaret, även om det inte var ett riktigt svar om storleken, och för motfrågan.

"Många bäckar små" är ett känt uttryck. Det finns många aspekter som har gjort att Sverige historiskt och fortfarande placerar sig i topp när det gäller antal asylsökande. En sådan är såklart att när vi redan har en stor diaspora i landet kommer detta i sig att göra att fler söker sig hit. Det är dock ett faktum att vilka regler vi har, även gällande möjligheten till så kallad familjeåterförening, påverkar både migrationsflödena till Sverige, direkt och indirekt, och migrationsflödena i världen. Håller familjer ihop, eller håller de inte ihop?

Frågan som jag ställde och som jag inte fick svar på är om detta är överkomliga antal. Tycker Kristdemokraterna att det är rimligt i den situation där Sverige i dag befinner sig med en vårdkris och en välfärdskris, något som just Kristdemokraterna ofta påtalar, att öppna för detta och att dessutom ta bort försörjningskravet?

Som jag sa i mitt anförande har jag full förståelse för att familjer vill leva tillsammans. Men jag har faktiskt inte full förståelse för att man vill lägga ytterligare ekonomisk börda på svenska skattebetalare i ett skede när kommun efter kommun påtalar kriser, när vi inte har en fungerande integration och när man i stället skulle kunna skapa ytterligare incitament att få in personer i arbetslivet genom att säga: Ta hit er familj, men försörj den också!

Anf. 92 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Skillnaden mellan Paula Bieler och mig är att jag tror att det är fullt möjligt att ha en migrationspolitik där vi ger rätten för de familjer som splittrats att återförenas här i Sverige om det inte går att återförenas i hemlandet. Jag tror dessutom att det är välgörande för oss om vi ska lyckas med den integrationsutmaning som jag pekade på i mitt anförande, nämligen den skuld vi har att betala.

Att låta familjer återförenas menar jag är en väldigt viktig integrationsåtgärd om vi ska få det att fungera. Om exempelvis jag som pappa har skilts från min fru och mina barn kanske det inte är detta med svenska språkets grammatik och ord eller hur vår kultur fungerar och vilka värderingar som finns här som ligger överst på min agenda. Oron för min fru och mina barn kommer hela tiden att vara prioriterad.

Jag tror att en familjeåterförening kan hjälpa till att ge Sverige en bättre integration. Där har det brustit.

Sedan var jag tydlig, tycker jag själv, med att vi måste - och vi kristdemokrater vill medverka till det - hitta de verktyg och de åtgärder som krävs så att vi får ned söktrycket. Vi kan inte fortsätta att ta emot så här många människor om vi inte förmår integrera. Jag brukar säga att migrationspolitiken måste ta hänsyn till förmågan att integrera människor.

Jag misstänker att det är andra saker än kanske enbart det lagstiftningsmässiga som vi måste kika på. Hur man kvalificerar sig till välfärdssystemen nämnde jag exempelvis i mitt anförande. Jag tror att det, om vi kan göra det annorlunda, är en sådan faktor som vi på allvar måste kika på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Jag nöjer mig med att svara som så. Men familjeåterförening finns i den proposition som har lagts fram och som vi dag har att behandla och besluta om. Den är vi kristdemokrater för. Familjer ska hållas ihop.

Anf. 93 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Häromdagen kunde man läsa i Svenska Dagbladet att Kristdemokraterna vill att vi ska minska invandringen drastiskt. Man vill få ned söktrycket med 70 procent, vilket motsvarar nivån i övriga nordiska länder. Vi moderater välkomnar att Kristdemokraterna har anslutit sig till den linje som Moderaterna har drivit ett tag nu, men om 70 procent för asylsökande ska bli verklighet krävs en migrationspolitik som är mer stram än nu och inte mer generös. Ändå röstar Kristdemokraterna i dag ja till utökad invandring. Jag har lite svårt att få ihop detta resonemang.

Migrationsverkets prognoser, som Hans Eklind var inne på i sitt anförande, visar dels på fler asylsökande, dels på över 8 000 fler anhöriginvandrare bara under nästa år till följd av det förslag som Kristdemokraterna i dag röstar för. Det lät på Hans Eklind som att det inte är så mycket. Men i en situation där Sverige förra året hade näst flest beviljade asylansökningar per invånare i EU, och där vi hade en asylrelaterad beviljandenivå på 42 000 uppehållstillstånd, tycker jag att det är mycket. Vi får inte glömma de omfattande integrationsproblem vi har i Sverige. Jag menar att vi har en medmänsklig skyldighet att ge dem som har kommit hit en verklig chans att komma in i samhället.

Slutligen förstår jag heller inte resonemanget att man inte skulle kunna rösta för att behålla befintlig lagstiftning därför att det inte är utrett. Det som vi har nu måste väl ändå anses utrett, och då menar jag att det går alldeles utmärkt att göra som Moderaterna och rösta för att vi ska behålla den linje som vi har nu.

Anf. 94 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Den proposition vi har här i dag innebär ju att även alternativt skyddsbehövande ges rätt till familjeåterförening. Detta välkomnar vi kristdemokrater. Som jag sa i meningsutbytet med Paula Bieler och i mitt tal tror jag att den stora fråga som vi tillsammans verkligen måste ta itu med är hur vi ska få till en bättre integration i Sverige.

Vi har en integrationsskuld att betala av, och jag menar bestämt att det är lättare för en person att integreras i det svenska samhället om vederbörande inte har att oroa sig för hur det är med barnen, den äkta hälften eller vem det nu handlar om. Jag tycker att möjligheten till familjeåterförening spelar väl in i vår ambition som kristdemokrater att se till att vi har ett samhälle där vi lever med varandra, inte bredvid varandra.

Maria ställde en rad frågor, men jag hävdar fortfarande att vi absolut inte kan ha regler som helt avviker från vår omvärld. Rätten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande är dock icke ett sådant fall. Majoriteten i EU har redan denna rätt, och vi ansluter oss egentligen till en majoritet. Det är ju inte denna fråga som gör att vi sticker ut.

För några månader sedan kom en rapport som visade att när Sverige år 2013 gick från temporära uppehållstillstånd till permanenta uppehållstillstånd för personer från Syrien hände något. Då stack vi ut. Vi var ensamma om att göra denna justering, och vi såg att söktrycket när det gäller just Sverige ökade i det läget. Men frågan om alternativt skyddsbehövande är icke en sådan fråga.

Anf. 95 Maria Malmer Stenergard (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Fru talman! Tack så mycket för svaret, Hans Eklind!

Vi efterfrågar precis som Kristdemokraterna en bred migrationsutredning och en bred politik för en långsiktigt hållbar migration. Men den utredning som Kristdemokraterna efterfrågar i sin motion, som vi behandlar i dagens betänkande, omfattar ytterligare en asylgrund utöver den utökade anhöriginvandringen. Det är alltså två reformer som man pekar ut och vill se framöver och som leder till mer invandring, inte mindre. Jag har helt ärligt svårt att få ihop detta med den långsiktiga politik som stakades ut i artikeln i Svenska Dagbladet.

Hur ska invandringen kunna minska så drastiskt som man säger sig vilja om man samtidigt i denna kammare gång på gång röstar för en mer omfattande invandring? Vi kan konstatera att de flesta andra länder som har en rätt till anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande inte har haft tillnärmelsevis det stora asylmottagande som Sverige har haft under de senaste åren. Det är klart att ju fler asylsökande man har, desto mer anhöriginvandring följer åren därefter. Detta måste vi beakta.

Hans Eklind sa i sitt huvudanförande att han inte ville gå in på de konkreta åtgärder som kan leda till att Kristdemokraterna uppnår det mål som sattes upp i artikeln i Svenska Dagbladet, men jag är väldigt nyfiken på att få höra lite om hur man tänker att man ska kunna uppnå det, givet att man nu gång på gång röstar för en mer omfattande invandring.

Anf. 96 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag har i och för sig redan varit inne och snuddat vid svaret ett par gånger. Ett av de svar som jag tror är rimligt att ge är att vi måste se över våra välfärdssystem om vi ska få ned den volym som söker sig till Sverige, jämfört med de övriga nordiska länderna.

Det är inte hur utlänningslagen är stipulerad som gör att det finns skillnader mellan de nordiska länderna, exempelvis Finland och Sverige, utan dessa två länder har ändå helt olika söktryck. Det beror på en rad olika saker, men en sak som har påvisats för mig är tillgången till välfärdssystemen. Det här bör ses över i Sverige, och det är vi beredda att göra. Vi är beredda att göra en rad olika saker, men vi ska inte fastna i bara den delen.

Det handlar också om dem som kommer hit, och det vet jag att Maria och jag är helt överens om. Vi ska ha exempelvis inträdesjobb som liknar någon form av lärlingsyrken, vi ska ha en tvåårig yrkesskola med examen och vi ska ha en obligatorisk språkförskola för barn som kommer hit. Det finns många olika åtgärder och verktyg som vi i Sveriges riksdag måste enas kring om vi ska lyckas med detta.

Något som jag tror är viktigt och som jag gärna vill avsluta med är att vi kristdemokrater vill få ned söktrycket till Sverige. Det är absolut så. Det är viktigt att vi ser att detta är ett sätt för oss att under raden av år framöver se till att vi klarar integrationsutmaningen på ett bra sätt. Vi har brister i bostäder och så vidare som vi måste rätta till, och det kommer att ta tid.

Det är också viktigt, när jag nu får chansen att avsluta, att vi säkerställer rättssäkerheten. Vi kristdemokrater slåss för en inspektion för migrationsfrågor just därför att det är en komplex materia vi har just nu, så att människor som får ett ja eller ett nej inte får detta på oriktiga grunder.

Anf. 98 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 10 under punkt 7 i betänkandet.

Vi behandlar nu en förlängning av den tillfälliga asyllagen, som infördes i Sverige 2016 till följd av den stora flyktingkris som ägde rum 2015.

Låt mig dock börja med att blicka utanför Sverige och även utanför Europa. Vi lever i dag i en värld med enorma humanitära katastrofer och jättelika folkomflyttningar, där människor inte själva har valt att lämna sina hem. Vi ser länder som slits i stycken. Sydsudan, ett nytt land som för inte så många år sedan firade sin självständighet, slits i dag i stycken i bittra interna strider. Demokratiska republiken Kongo och många andra länder i Afrika har en mycket svår situation till följd av inbördeskrig och olika typer av strider. Vi ser terrorismen breda ut sig runt om i världen, och vi har nu att hantera en situation med barn och andra som är kvarlämnade av IS- och Daishterroristerna i Syrien. Antalet människor från Syrien som är registrerade flyktingar i grannländerna - Libanon, Turkiet, Jordanien, Kurdistan och så vidare - uppgår till runt 5 miljoner.

Det spelar egentligen ingen roll åt vilket håll vi tittar. Vi kan gå hela vägen till Latinamerika och titta på vad som händer i Venezuela. Där har 4 miljoner människor tvingats lämna sina hem.

För mig som liberal skaver det i hjärtat att se dessa enorma tragedier runt om i världen. Samtidigt vet vi givetvis att Sverige är ett litet land, med 10 miljoner invånare. Vi vet att Sverige inte kan hjälpa hela världen. Men det är mycket smärtsamt att se att så många länder i världen, som ändå är rika, välmående, fungerande och demokratiska, helt stänger sin dörr.

Man skulle kunna önska att de länder som säger att de inte vill ta emot några flyktingar i gengäld sa: Vi ökar vårt stöd till humanitära hjälpinsatser - till UNHCR, World Food Programme, UN Ocha. Men vi ser inte heller det. Vi ser en kronisk underfinansiering av de humanitära hjälporganen.

Jag börjar mitt anförande i denna ände, fru talman, för detta hänger ihop. Så som situationen nu är i stora delar av Mellanöstern, i norra Afrika, på Afrikas horn, i Afrika söder om Sahara och i Sahara, i delar av Latinamerika och östra Asien, i Myanmar/Burma och så vidare kommer vi att få se nya flyktingkatastrofer och nya flyktingströmmar. Människor har väldigt lite att återvända till, och livet i flyktinglägren blir i förlängningen fullständigt outhärdligt.

Sverige har tagit ett mycket stort ansvar under många år. Vi har hjälpt många människor att kunna bygga en framtid i vårt land. Det är viktigt att vi nu, när vi har att hantera vår situation, blocköverskridande och med en bredare enighet än vi har kunnat uppnå tidigare faktiskt skapar en långsiktigt hållbar migrationspolitik för vårt land.

Vi kan inte hjälpa alla. Det innebär att vi också måste göra tydliga prioriteringar. Från Liberalernas sida är prioriteringen mycket tydlig. Personer som har behov av skydd ska få stanna i Sverige och få det. Men det innebär, i andra änden, att personer som inte har behov av skydd måste acceptera ett avslagsbeslut från svenska myndigheter och vara beredda att lämna Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Men en långsiktigt hållbar migrationspolitik kan inte heller signifikant avvika från det regelverk som finns i länderna runt omkring oss. Politiken är inte långsiktigt hållbar om det blir så.

Och vi måste värna vår asylrätt. Asylrätten innebär att man, om man har behov av skydd och får ett bifall, får stanna i Sverige. Det kan vara tillfälligt, och man kan senare återvända när situationen i hemlandet förbättras. Men det kan också innebära ett tillfälligt uppehållstillstånd som sedan förlängs och längre fram leder till ett permanent uppehållstillstånd i Sverige.

Men behovet, fru talman, av en långsiktigt hållbar migrationspolitik kan inte nog understrykas. Det vi har sett de senaste åren är ett lapptäcke av tillfälliga lagar och undantag, olika längd på uppehållstillstånd för människor samt att man av någon sorts välvilja väljer ut specifika grupper och ger dem en annan behandling än andra personer inom asylsystemet och så vidare. Den politiken fungerar inte. Den innebär också att det blir väldigt svårt att tolka och förutse, och detta skapar i förlängningen en rättsosäkerhet, vilket är mycket bekymmersamt.

Därför välkomnar vi från Liberalernas sida den parlamentariska kommittén, som nu ska arbeta fram en långsiktigt hållbar asyl- och migrationspolitik för Sverige. Vi vet att den utredningen, enligt de direktiv som nu har presenterats och som vi i Liberalerna också har varit delaktiga i att arbeta fram, inte täcker in alla områden. Men vi ser att det finns några områden där man kan komma i mål. Andra viktiga frågor kan aktualiseras på andra sätt under resans gång, kanske i andra utredningar eller på andra sätt genom bestämmelser, direktiv till myndigheter och så vidare.

Vi vill att den parlamentariska kommittén ska förena humanism med realism. Humanism innebär att Sverige ska fortsätta att vara ett land som ställer upp för människor som tvingas fly och kommer hit. Men det krävs också en realism, precis som föregående talare från Kristdemokraterna talade om.

Sverige måste ha en migrationspolitik som innebär nivåer som vårt samhälle klarar av vad gäller bostäder, tolkar, arbetsmarknad och möjligheter att bygga ett fungerande liv i Sverige, så att vi inte får en utveckling med områden som blir isolerade enklaver, där nästan inga barn i skolorna kan tala svenska eller lär sig svenska. Detta är förstås en förödande utveckling för vårt land, som sliter sönder det samhällskontrakt som är så viktigt. Sverige ska ställa upp, men vi ska göra det på ett sätt som vårt land långsiktigt klarar av att hantera.

I samband med förlängningen av den tillfälliga lagen görs en förändring som innebär att den grupp av personer med uppehållstillstånd som är alternativt skyddsbehövande nu också får rätt till familjeåterförening. Detta är något som vi i Liberalerna står bakom. Vi tycker inte att det är värdigt Sverige med en situation där kanske en pappa befinner sig i Sverige och har en fru och barn i ett flyktingläger i Jordanien. Vi tycker att det i sådana situationer måste vara möjligt att återförenas i Sverige eller någon annanstans, för den delen. Men det ska kunna ske även i Sverige för att människor ska kunna bygga en framtid i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Därmed, fru talman, vill jag önska fru talmannen, ledamöter, åhörare och alla tjänstemän här en mycket trevlig sommar.

Anf. 99 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer. För tydlighetens skull yrkar jag även avslag på den motion som Paula Bieler från Sverigedemokraterna yrkade bifall till.

På grund av flyktingsituationen 2015 var antalet asylsökande i Sverige högt och utmaningarna för asylsystemet stora, som många här tidigare har tagit upp. Även andra centrala samhällsfunktioner utsattes för stora belastningar. Regeringen föreslog då ett antal åtgärder för att minska antalet asylsökande. En av åtgärderna var den tillfälliga lagen, som trädde i kraft den 20 juli 2016 och innebar en miniminivå enligt EU-rätten och internationella konventioner. Den tillfälliga lagen upphör att gälla den 20 juli i år.

Sverige är fortfarande en av de medlemsstater i EU som tar emot flest asylsökande i förhållande till folkmängden. Det rekordhöga antalet asylsökande under 2015 innebär även fortsättningsvis utmaningar i det svenska samhället, bland annat när det gäller nyanländas etablering. Detta gäller till exempel inom områden som boende, skola, arbetsmarknadsåtgärder och social välfärd, som också har nämnts tidigare av flera ledamöter.

Därför är vårt förslag dels fortsatt giltighet för lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, dels ändringar i samma lag. Förutom att lagens giltighetstid förlängs till och med den 19 juli 2021 ska både alternativt skyddsbehövande och flyktingar ha rätt till familjeåterförening. Vidare införs en bestämmelse om permanent uppehållstillstånd i vissa fall för utlänningar som fötts i Sverige och sedan födseln är statslösa.

Ändringarna i lagen och följdändringarna i utlänningslagen föreslås träda i kraft redan den 20 juli i år. Som en följd av förslaget om fortsatt giltighet av den tillfälliga lagen föreslås även att lagen om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå ska träda i kraft den 20 juli 2021 och upphöra att gälla den 20 januari 2025.

Inom EU pågår förhandlingar om ett nytt gemensamt regelverk för asyl- och flyktingsituationen. Där har Sverige varit starkt pådrivande för att få en EU-gemensam asyllagstiftning där alla ska ta ett solidariskt ansvar.

Fru talman! Här hemma tillsätts nu en parlamentariskt sammansatt kommitté som varit starkt efterfrågad, framför allt av Moderaterna, som jag haft många debatter med här i kammaren om just detta, som ska ta ställning till utformningen av den framtida svenska migrationspolitiken i syfte att fastställa en ordning som är långsiktigt hållbar.

Kommittén ska behandla den breda nationella reglering av asylpolitiken som kommer att krävas utöver det regelverk som kommer att fastställas genom det reviderade europeiska asylsystemet. Utgångspunkten är att migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv. Den ska säkerställa att individuella skyddsskäl beaktas vid ansökningar om asyl och att Sveriges internationella åtaganden respekteras, till exempel de åtaganden som följer av FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning, den så kallade Genèvekonventionen, och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Migrationspolitiken ska svara mot samhällets behov av att i god tid kunna planera för grundläggande samhällsservice till personer som bosätter sig i Sverige och ge dem goda förutsättningar att etablera sig i landet. Den ska i en föränderlig omvärld minska behovet av tillfälliga lösningar och säkerställa en permanent ordning med ett brett stöd i den svenska riksdagen. Kommittén ska bland annat ta ställning till frågor om tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd, på vilka grunder uppehållstillstånd ska beviljas, om en humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas, i vilken utsträckning anhöriginvandring ska vara möjlig och om ett försörjningskrav ska gälla och hur i så fall ett sådant krav bör utformas. Jag är ganska säker på att justitie- och migrationsminister Morgan Johansson kommer att ta upp den parlamentariska kommittén, som alltså har varit mycket efterfrågad från flera håll.

Vid den tillfälliga lagens tillkomst bedömde regeringen att det var förenligt med Europakonventionen att låta familjeåterförening anstå under de tre år som den tillfälliga lagen skulle gälla, med hänsyn till de stora påfrestningar som det svenska asylsystemet och andra centrala samhällsfunktioner hade utsatts för till följd av det stora antalet asylsökande. För att undanröja varje risk för att de svenska reglerna bryter mot Europakonventionen eller något annat svenskt konventionsåtagande finns därför en ventil i 13 § i den tillfälliga lagen. Bestämmelsen möjliggör en individuell prövning i varje enskilt fall, där bland annat relationen mellan familjemedlemmarna och anknytningspersonens rätt till familjeåterförening beaktas.

Fru talman! Även om belastningen på mottagningssystemet fortfarande är hög är läget nu inte lika ansträngt som när den tillfälliga lagen infördes. Begränsningarna för alternativt skyddsbehövande kan därför vid en förlängning av den tillfälliga lagens giltighetstid komma att strida mot Europakonventionen i fler fall än tidigare.

Återinförd familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande är humanitärt önskvärd och kommer att underlätta integrationen. Detta visas också av flera utredningar. Därför var det med förvåning jag hörde moderaten Maria Malmer Stenergards inlägg här, där hon beskrev hur barn slutar skolan och har sin examensdag. Vi vet ju att många föräldrar saknar sina barn just vid examensögonblicket eller, tvärtom, att barn saknar sina föräldrar som är på ett helt annat ställe i världen. Därför blev jag mycket förvånad över just det inlägget.

Migrationsöverdomstolen har också prövat frågan om ett beslut att neka familjeåterförening skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. Vid en avvägning kom domstolen fram till att familjens intresse av att återförenas vägde tyngre än statens intresse av att minska antalet asylsökande på grund av ansträngningarna på asylsystemet.

Även om en förändring görs finns skäl att låta ventilen i 13 § i den tillfälliga lagen gälla även fortsättningsvis för undantagsfall där det enligt Europakonventionen kan finnas en rätt till familjeåterförening med andra än kärnfamiljen. I fall som rör barn ska också alltid portalparagrafen om barnets bästa beaktas. Vi ser också fram emot den barnkonvention som kommer att träda i kraft den 1 januari 2020 och hoppas få se att den också förtydligar att domstolar och förvaltningsmyndigheter ska beakta de rättigheter som följer av konventionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Jag uppskattar mycket av det som Fredrik Malm från Liberalerna förde fram i sitt anförande om stödet till UNHCR och andra. Det är högt från Sveriges sida, men det skulle behöva upprätthållas också från många andra länder. Jag står bakom mycket av det som Fredrik Malm uttryckte här. Jag håller med om vikten av en överenskommelse mellan flera partier om ett långsiktigt hållbart system för dessa frågor. I den här debatten har vi hört att det skiljer sig avsevärt mellan de olika partierna. Det skulle vara bra om vi kunde komma fram till åsikter, synpunkter och lagförslag som över tid är långsiktigt hållbara.

(Applåder)

Anf. 100 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Tack, Carina Ohlsson! Jag har två frågor som jag vill ställa till Carina Ohlsson som socialdemokrat och feminist.

Den första rör det jag nämnde om familjeåterförening, nämligen att det krävs ett visst legaliserat sammanboendeskap innan man kommer till Sverige för att man ska kunna få familjeåterförening. Som jag nämnde i mitt anförande betyder det att människor som inte har kunnat leva tillsammans tidigare - homosexuella, bisexuella, transsexuella, queerpersoner eller par vars relation inte har accepterats av familjerna av till exempel hedersskäl - hamnar i kläm. Jag undrar hur Carina Ohlsson som feminist ser på detta.

Den andra frågan rör våldsutsatta kvinnor. Tvåårsregeln har varit debatterad väldigt länge. Vi vet att den absolut har sina brister, men det finns ändå en möjlighet för kvinnor som utsatts för grövre våld att få permanent uppehållstillstånd. Men det finns inte med förlängningen av den tillfälliga lagen. Jag undrar hur Carina Ohlsson ser på den saken.

Anf. 101 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Det är högst relevanta frågor som jag får från Christina Höj Larsen från Vänsterpartiet. Vi ska alltid ha de feministiska frågorna för ögonen. Christina Höj Larsen vet att jag under lång tid har fört fram detta med familjeåterförening just för att vi vet att det är många kvinnor och barn som inte har haft möjlighet att få asyl i Sverige. Jag ser därför mycket fram emot att nu få den lagändringen och att detta möjliggörs. När vi talar om kvinnors och barns situation är det också viktigt att vi har höjt antalet kvotflyktingar, för vi vet att det också riktar sig mot kvinnor och barn.

När det handlar om familjeåterförening och att man ska tydliggöra att det finns en relation liksom att man har sammanbott och så vidare vill jag se till att vi också följer upp om det finns möjligheter. Vi har ju ventilen i 13 § som jag nämnde, men vi måste följa upp och se om det också finns andra skäl och möjligheter när det handlar om familjeåterförening.

I och med att jag också jobbar med våldsutsatta kvinnor vet jag att det också finns kvinnor som har fått uppehållstillstånd - dock inte permanent uppehållstillstånd, som Christina Höj Larsen påpekade - på grund av att de varit utsatta för våld. Det är en fråga som jag inte kommer att lämna utan kommer att fortsätta att bevaka.

Anf. 102 Christina Höj Larsen (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Fru talman! Tack, Carina Ohlsson, för svaret! Jag tyckte kanske att det var lite diffust och lite svårt att förstå, för det som händer handlar egentligen inte om kvinnor och barn - även om det kan göra det - utan det handlar till exempel om transpersoner och hedersutsatta eller om par som har en homosexuell eller bisexuell relation och som inte har kunnat leva tillsammans tidigare. De har inte haft möjlighet att göra det. Det ingår inte i detta, så jag har svårt att förstå Carina Ohlssons svar på den frågan.

När det gäller våldsutsatta kvinnor är det inte bara så att den här möjligheten till permanenta uppehållstillstånd inte finns med i förlängningen av den tillfälliga lagen, utan det är också så att tvåårslagen de facto blir en femårslag. I stället för två år krävs fem år.

Som feminist tycker jag såklart att det är fullständigt oacceptabelt. Det borde vara så för kvinnor som har anhöriginvandrat, precis som för alla andra, att man ska kunna gå vid första slaget. De ska inte behöva uthärda sig vare sig två år eller fem år.

Anf. 103 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Jag lyfte upp familjeåterförening generellt och sa också att det är viktigt att ha kvar den här ventilen så att det ändå ska finnas möjlighet att ansöka även på andra grunder.

Jag har hela tiden varit tydlig med att det här inte öppnar upp för alla grupper av asylsökande att få asyl. Så är det. Där vill jag vara ärlig, annars hade jag ju stått här och verkligen varit otydlig - om nu tydlighet efterfrågas.

Vi kommer att fortsätta att titta på det här i den parlamentariska kommittén. Viktiga frågor kan vara, som jag sa, om det finns humanitära skäl och andra asylskäl än dem vi har i dag.

När det handlar om våldsutsatta kvinnor är det oerhört viktigt att också jobba förebyggande så att man inte ska vara satt i den situationen. Där tror jag att det finns mycket mer att göra. Vi vet ju att flera av männen, som det ofta är, har misshandlat flera kvinnor. Jag tror att vi ska göra mer när det gäller att förebygga för att ingen ska vara satt i den situationen. Framför allt gäller det barn.

Vi ska alltså både arbeta förebyggande och se vad man kommer fram till i den parlamentariska kommittén.

Anf. 104 Johanna Jönsson (C)

Fru talman! Under hösten 2015 ingick Centerpartiet och övriga allianspartier efter långa förhandlingar en migrationsöverenskommelse med den rödgröna regeringen. Där fanns både punkter som handlade om att snabba på integrationen och stötta kommunernas väldigt pressade situation och sådant som tillfälliga uppehållstillstånd och skärpningar av försörjningskraven för anhöriginvandring.

Bara några veckor efter att överenskommelsen hade presenterats valde regeringen att gå mycket längre än vi hade kommit överens om och presenterade den tillfälliga asyllagen. Den innebar bland annat att de allra flesta som flytt hit från krigets Syrien förlorade rätten att återförenas med sina barn och att några av de allra mest utsatta förlorade sin enda möjlighet att stanna här.

Vi i Centerpartiet valde därför, där och då, att rösta nej. Men för ganska exakt två år sedan röstade ändå en majoritet i riksdagen igenom den tillfälliga asyllagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Mycket har hänt sedan dess. Restriktioner har införts i hela Europa, och avtal har träffats med både Turkiet och Libyen. I dag är antalet asylsökande i Sverige det lägsta på 13 år. Av de ungefär 20 000 per år som söker asyl är det i nuläget ungefär 70 procent som får avslag. Det är alltså betydligt färre än 20 000 som får stanna här. Man ska komma ihåg att detta sker samtidigt som fler än någonsin tidigare är på flykt runt om i världen.

I dag är vi här för att debattera en förlängning av den tillfälliga asyllagen i ytterligare två år. Men det är med en helt avgörande förändring. Människor med skyddsskäl kommer återigen att få rätt att leva med sina familjer. Små barn kommer att få möjlighet att leva i trygghet med sina föräldrar. Det handlar framför allt om pappor från krigets Syrien som redan har varit här i flera år och som nu äntligen får återförenas med sina allra närmaste.

Det här är någonting som vi i Centerpartiet har kämpat för, och anledningen till att det nu bli verklighet är det avtal som vi och Liberalerna har ingått med regeringen. Vi har därmed gått med på en tvåårig förlängning av den tillfälliga asyllagen under förutsättning att alternativt skyddsbehövande återigen får rätt till familjeåterförening.

Om lagen, som det nu ser ut, röstas igenom här i dag kommer den att gälla fram till den 19 juli 2021. Innan dess behöver det finnas ett väl genomarbetat och brett förankrat förslag om hur Sveriges framtida migrationspolitik ska se ut.

I fredags presenterades direktiven för den parlamentariska kommitté som fram till den 15 augusti nästa år ska arbeta fram detta förslag. Även det är en följd av januariavtalet. Det här var någonting som Centerpartiet och flera andra partier lovade väljarna valet: att vi skulle sätta oss tillsammans och hitta en bred, långsiktigt hållbar överenskommelse. Det har vi också hört från flera andra här.

Nu har vi äntligen direktiv på plats som ger kommittén ett uppdrag att lösa de frågor som regleras i den tillfälliga asyllagen, såsom tidsbegränsade eller permanenta uppehållstillstånd, rätten till anhöriginvandring och eventuella tillhörande försörjningskrav.

Kommittén ska dessutom särskilt ta ställning till om en ny humanitär grund för uppehållstillstånd ska införas. Man ska också göra en internationell utblick och analysera vilka faktorer i Sverige som bidrar till att individer väljer att söka asyl här. Detta innebär att man får ett bredare uppdrag som ger utrymme att diskutera även större förändringar.

Man ska dessutom analysera behovet av åtgärder för att styra om så att fler av dem som kommer till Sverige gör det via säkra och lagliga vägar. Detta är någonting som har varit väldigt viktigt för oss i Centerpartiet.

Kommittén ska också analysera behovet av ytterligare åtgärder för att stärka rättssäkerheten i asylprocessen. Det är en punkt som kommer att kunna rymma många av de viktiga och väldigt svåra diskussioner som har förts de senaste åren. Direktiven ger ett brett uppdrag till kommittén, och det tycker vi är väldigt bra.

Alla riksdagspartier är inbjudna till kommittén, och jag hoppas verkligen att vi lyckas ta den här chansen och göra något riktigt bra av den. Från Centerpartiets sida är vi beredda att lyssna på alla idéer, grundligt granska varje förslag och ändra oss om argumenten är tillräckligt bra. Vi vill verkligen hitta de bästa lösningarna. Samtidigt har vi såklart en lång rad egna förslag som vi entusiastiskt kommer att redogöra för när arbetet väl sätter igång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Vi förstår samtidigt att det kommer att krävas riktigt svåra kompromisser. Det kommer att krävas stor ödmjukhet för att så många partier som möjligt ska kunna enas, och det är absolut nödvändigt för att migrationspolitiken ska ha någon som helst chans att hålla över tid. Det måste vara slut på tillfälliga, hastigt framtagna lösningar inom migrationspolitiken, och jag hoppas att den parlamentariska kommittén kan hitta en bättre väg framåt i detta.

Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och hänvisar i övrigt till Centerpartiets särskilda yttrande.

Anf. 105 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Jag kommer inte att hålla något längre anförande eller ställa någon särskilt komplicerad fråga.

Jag är glad att kunna konstatera att den parlamentariska utredningen fått ett bredare uppdrag än vad det först verkade vara. Men det är ganska mycket som ska hinnas med till den 15 augusti nästa år. Man kommer att ha ungefär ett år på sig.

Samtidigt framför Johanna Jönsson att det är väldigt viktigt att det ska finnas en långsiktighet, att många, om inte alla, partier ska kunna enas om ganska stora drag, att det är nödvändigt att detta finns på plats innan den tillfälliga lagen löper ut och att man inte ska ha fler framhastade och plötsliga beslut.

Den fråga jag har är enkel. Det ska gå ut något förslag på remissrunda så att det går att ha en tydlig lag på plats när vi är där om ett år. Jag har svårt att se att det finns reella möjligheter till detta, men tror Johanna Jönsson att det är möjligt att nå resultat på så kort tid?

Då blir mina följdfrågor: Om vi inte hinner klart, kommer man att verka för att förlänga den tillfälliga lagen och utredningens tid? Kommer man att göra det tillräckligt tidigt för att vi ska hinna göra ett seriöst arbete? Eller kommer detta att, tyvärr, rinna ut i sanden?

Anf. 106 Johanna Jönsson (C)

Fru talman! Vår absoluta ambition är att göra vad vi kan för att detta inte ska rinna ut i sanden. Om vi hade haft egen majoritet hade vi sett till att så inte sker. Men det krävs att tillräckligt många partier är med. Det är sanningen. Vi kan inte själva bestämma.

Vad gäller den korta tiden är allt relativt. Är ett år verkligen så kort tid för att komma fram till något bra? Det beror alltid på hur hårt man arbetar och hur väl förberedd man är. Vi som sitter här inne har haft gott om tid på oss - många år - att arbeta fram våra förslag och se till att de är genomtänkta i fråga om alla aspekter av migrationspolitiken.

Förhoppningsvis när vi sätter oss där är vi väl förberedda och kan därmed hitta de bästa argumenten för och emot. Om det så ändå inte skulle ske, om det skulle bli nödvändigt, finns det i direktiven tydligt angivet att man ger kommittén ett uppdrag att föreslå ytterligare utredningar i vissa delar. Stora förändringar kan behöva ske och kan behöva utredas vidare.

Vi har hört från andra partier i dag att förslag har diskuterats om att kvalificera sig in i välfärden. Det är också något som vi under flera år har framfört. Det skulle troligtvis kräva fler utredningar för att kunna genomföra en förändring. Samtidigt behöver något vara på plats när den tillfälliga asyllagen löper ut. Vi är inte heller för att återgå till det som gällde tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Vi har tänkt på dessa frågor när direktiven har skrivits. Vi har arbetat för att lagen ska bli så bred, väl förankrad och genomtänkt som möjligt. Men vi kommer också att under tidens gång behöva se hur långt vi kommer.

Anf. 107 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Jag tackar Johanna Jönsson för svaret.

Det är bra att man har tänkt. Jag är den första att instämma i att man borde ha haft mycket gott om tid för att arbeta fram en mer seriös migrationspolitik. Vi har, som jag måste påpeka i sammanhanget, under lång tid påtalat riskerna med den tidigare migrationspolitiken.

Med detta sagt har jag fortfarande inte riktigt fått ett helt svar på frågan. Det är bra att det finns möjlighet att tillsätta ytterligare utredningar, men en del av min fråga gällde vad som händer om det finns endast fragment av ny lagstiftning på plats när den tillfälliga lagen löper ut? Kommer fragmenten att hastas fram och vara på plats så att vi fortsätter att bygga på ett lapptäcke, eller kommer man att vara beredd att förlänga den tillfälliga lagen i ytterligare steg för att ha ett genomarbetat, lite bredare om än inte heltäckande, förslag som vi väl beslutar om när den tillfälliga lagen löper ut?

Anf. 108 Johanna Jönsson (C)

Fru talman! Vår ingång är att lagen behöver arbetas fram under den tid som går. Om vi står där och den bästa lösningen är att förlänga den tillfälliga lagen i ytterligare ett år för att vi ska nå fram till något riktigt bra, då kommer vi att vara beredda att göra det. Om det är bättre att gå in och göra vissa förändringar samtidigt som vi tillsätter ytterligare utredningar kommer vi att göra det. Vi är verkligen öppna för att lyssna på andra, argumentera för vår sak och se till att lagen blir så bra som möjligt. Det är verkligen vår ambition att få fram en migrationspolitik som innehåller sådant som för oss är viktigt, nämligen humanism och medmänsklighet, men där det också råder ordning och reda. Det är två delar i detta. Vi sätter oss i kommittén med ett öppet sinne och med ambitionen att göra detta så bra det bara går.

Jag vill bara påpeka att Paula Bielers uttalande om att man under många år har påtalat riskerna inte är detsamma som att man har lagt fram hållbara förslag på hur man ska lösa situationen. Det är en sak att stå och gnälla vid sidan av och prata om allt som är dåligt - det är många som gör det, och det är många som har gjort det under lång tid - det är en helt annan sak att ta fram genomarbetade politiska förslag på migrationsområdet som faktiskt håller. Det är inte alls lika lätt.

Anf. 109 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Den tillfälliga lagen aviserades i november 2015, beslutades i kammaren för ganska exakt tre år sedan och trädde i kraft i juli 2016. Det är en lag som har gjort det väsentligt svårare att komma till Sverige och sedan få stanna i Sverige. Det har också skett andra förändringar i omvärlden, det har blivit svårare att ta sig in i Europa och genom Europa, men det finns i dag oerhört mycket färre asylsökande än vad som fanns 2015 och även åren dessförinnan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Om beslutet i dag skulle bli att avslå propositionen om att förlänga den tillfälliga lagen skulle den gamla utlänningslagen gälla från att den nuvarande lagen löper ut. Ibland i samhällsdebatten kan man få intrycket att den tidigare lagstiftningen gjorde att vem som helst kunde komma till Sverige och beviljas uppehållstillstånd. Så var det inte - långt ifrån. I 100 års tid, eller ännu mer, har vi haft en reglerad invandring till Sverige, och den har över tid också blivit alltmer reglerad.

Fru talman! Vänsterpartiet röstar i dag avslag på propositionen. Om det hade fått kammarens gillande hade det betytt att vi hade återgått till den ordning som gällde fram till 2015. Om vi från Miljöpartiets sida hade varit ett oppositionsparti - som Vänsterpartiet - hade vi med största sannolikhet också gjort så i dag.

Men Miljöpartiet har gjort ett annat vägval. Vi ingår i regering, men vi har tillsammans med två ytterligare partier, som bekant, kommit överens om januariavtalet. Därför kommer vi i dag att rösta ja till att förlänga den tillfälliga lagen, och vi gör det också för att vi har fått fram ett par oerhört viktiga förbättringar.

Jag är glad över att Vänsterpartiet står kvar och driver på, och jag är också oerhört glad över civilorganisationer och människor som på olika sätt driver på för att Sverige ska vara ett land som står för medmänsklighet och öppenhet.

Fru talman! Låt mig först säga något om bakgrunden. Efter valet i höstas var det en utdragen och turbulent politisk period. Valresultatet var egentligen inte någon överraskning, men det var flera månader av sonderingar, presskonferenser, talmansrundor, fikastunder och överläggningar. Det var nära jul, men i stället antogs budgeten. Det var en M-KD-budget som också fick Sverigedemokraternas röster, vilken vann bifall i riksdagen. Först efter jul fick vi en ny regering, som inte var ny. I den bemärkelsen var det samma partier, men det var ett nytt politiskt landskap eftersom förutom regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet gjorde också Centerpartiet och Liberalerna upp om politiken.

Överenskommelsen, januariavtalet, är en oerhört viktig överenskommelse. Den ger Sverige förutsättningar att ta en annan väg än vad många andra länder har gjort där nationalistiska partier och konservativa partier getts ett avgörande inflytande på politiken. Titta på vårt närmaste grannland Danmark. Från Miljöpartiets sida menar vi att Sverige inte ska drabbas av det danska tillståndet.

I januariavtalet stadgas att den tillfälliga lagen som vi har att hantera i dag förlängs i två år. Samtidigt tillsätts en parlamentarisk kommitté med representanter från alla partier för att se över framtidens migrationspolitik.

Direktiven blev offentliga i fredags. En oerhört viktig förändring är att det nu kommer att bli möjligt med familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande.

Alla som har barn kan försöka föreställa sig hur det skulle vara att vara på flykt från krig och komma till ett land med vetskapen om att partner och barn finns i flyktingläger på en annan kontinent eller i en annan världsdel. Jag tycker att alla som kritiserar att denna förändring blir av ska försöka inse vidden av vad detta skulle innebära.

I detta sammanhang vill jag ge Kristdemokraterna beröm för att de ställer sig bakom beslutet att splittrade familjer ska kunna få möjlighet att återförenas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

I andra sammanhang är jag inte beredd att ge samma beröm till Kristdemokraterna. I en debattartikel häromdagen i Svenska Dagbladet slår Kristdemokraterna fast att de vill att Sverige ska ha en invandringspolitik på nordisk nivå. Jag undrar vilka förändringar det innebär rent konkret. Vi kan titta på våra grannländer. I till exempel Danmark har man infört en lång rad restriktioner och försämringar. Den tidigare migrationsministern i Danmark brukade fira restriktionerna med tårtätande och lägga ut det på sociala medier. I Danmark har man också haft ett så kallat gettopaket - de kallar det faktiskt så - innehållande visiteringszoner, olika straff i olika områden, konfiskering av asylsökandes ägodelar och så vidare.

Jag tycker faktiskt att Kristdemokraterna måste konkretisera vilka delar som de är beredda att införa. Jag kan vända på frågan: Finns det någon gräns för vad man faktiskt kan göra? Om man ska ha en harmoniserad nivå betyder det också att om ett land vill gå längre är man hela tiden beredd att följa efter.

Nu får Danmark en ny regering. Förhoppningsvis kan förändringar göras i detta. Men jag tycker att Kristdemokraterna är svaret skyldiga när det gäller vad de är beredda att göra.

Fru talman! Direktiven för denna parlamentariska kommitté blev, som sagt, offentliga i fredags. Det blir en bred utredning som ska utreda många av de frågor som ingår i denna tillfälliga lag. Det handlar om huruvida vi ska ha tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd. Det handlar om reglerna för anhöriginvandring. Kommittén ska också utreda en ny humanitär skyddsgrund, vilket det också står om i januariavtalet.

Mot bakgrund av hur det politiska samtalet förs i dag är jag mycket glad över att vi kan se att steg tas framåt som när det gäller familjeåterförening. Men beslutet om att förlänga denna lag betyder förstås också att vi har en fortsatt restriktiv och hård migrationspolitik med korta och tillfälliga uppehållstillstånd och att många av dem som inte får stanna och som är svårt sjuka egentligen borde få stanna. Det betyder alltså att alla de försämringar som gjordes för tre år sedan förlängs.

För oss som möter unga människor som har kommit från andra länder, som vill starta sina nya liv i Sverige och som vill komma in i Sverige på riktigt är det inte roligt att ge dessa besked.

Miljöpartiets besked i dag och framåt är att vi kommer att arbeta för medmänsklighet, humanism, solidaritet, rättssäkerhet och för att barnkonventionen också ska betyda någonting i verkligheten. Det kommer vi att jobba för i varje läge och i varje fråga.

Anf. 110 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag hade tänkt vänta med att replikera tills regeringens företrädare Morgan Johansson hade talat. Men nu börjar jag bli lite osäker på om regeringen verkligen företräds av Miljöpartiet.

Här talar Rasmus Ling om att man tackar Vänsterpartiet för att de står för medmänsklighet. Sedan tar man avstånd från regeringens politik och säger att om man inte hade suttit i regeringen skulle man ha röstat som Vänsterpartiet kommer att göra i dag, det vill säga för en återgång till de regler som vi hade före 2015.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Min fråga är mycket kort och mycket enkel: Vilken politik står Miljöpartiet för egentligen?

Anf. 111 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Jag vet inte om Maria Malmer Stenergard lyssnade på mitt anförande, men jag var mycket tydlig med att vi har valt den vägen att vi har gjort uppgörelser och arbetar i den riktningen och att jag är mycket glad över att vi har fått till dessa förändringar.

Jag respekterar vägval som Vänsterpartiet, Moderaterna och andra partier har gjort. Jag är mycket glad över att vi från vår sida har gjort denna uppgörelse med tre andra partier, och Socialdemokraterna sitter vi tillsammans med i regeringen. Jag står helhjärtat bakom att vi har gjort detta vägval, att vi får till denna förändring och gör denna förlängning och att vi kommer att ha denna utredning som ska se över alla dessa frågor. Jag tycker inte att det borde råda någon tveksamhet om detta. Hade Maria Malmer Stenergard lyssnat borde hon ha hört detta i mitt anförande.

Anf. 112 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag lyssnade mycket noga. Det som sas i huvudanförandet stämde inte helt överens med det som sas nu. Det som sas nu var betydligt tydligare. I sitt huvudanförande garderade sig Rasmus Ling lite grann. Han sa att man förvisso har gått med på detta men egentligen tycker som Vänsterpartiet. Det måste jag säga är ganska anmärkningsvärt för ett parti som ändå påstår sig ha någon form av regeringsduglighet.

Rasmus Ling talade om att man tackade Vänsterpartiet för medmänsklighet. Jag skulle vilja uppehålla mig lite grann kring detta ord. Det är väldigt lätt att gömma sig bakom det. Men tycker inte Rasmus Ling att vi har en skyldighet gentemot alla de människor som har kommit till vårt land och som vi har välkomnat innanför våra gränser att se till att de får en riktig chans att komma in i samhället, att se till att barnen får den utbildning som de behöver och att se till att de får lära sig svenska så att de kan stå på egna ben och själva betala sin hyra när de blir vuxna? Om vi fortsätter öka invandringen i den takt som Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill kommer vi inte att kunna ge dem denna möjlighet. Vi står inför ett enormt integrationsmisslyckande. Det är mitt och Rasmus Lings ansvar att se till att vi rättar till det. Det kan vi inte göra genom att öka invandringen. Nu behöver Sverige en stram och hållbar migrationspolitik om vi verkligen ska ta ansvar.

(Applåder)

Anf. 113 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Vi har självklart ett ansvar för att alla människor som lever i Sverige och som växer upp i Sverige ska ha möjlighet att forma sina liv med arbete och göra de val som de själva vill göra. Detta ansvar har vi för människor som är födda i Sverige, och det har vi för människor som har kommit hit och som ska fortsätta vara här. Om detta råder ingen tvekan.

Det kommer att behöva göras väldigt mycket på bostadssidan, på arbetsmarknadssidan och så vidare. Det är en politik som vi för, som vi har kommit överens om med andra partier och som vi driver framåt. Om detta råder ingen tvekan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Den fråga som jag tycker att Moderaterna är skyldiga att svara på gäller att de talar om att de vill ha en mer stram och restriktiv politik. Men de går inte alls in på den. Varför talar ni inte om de åtgärder som ni vill vidta för att människor inte ska söka sig till Sverige?

Moderaternas systerparti i Danmark har innehaft migrationsministerportföljen. Vill Moderaterna gå i den riktningen? Vill ni under kommande mandatperiod stå och fira 50 restriktioner på det sätt som man har gjort i Danmark, eller vilka åtgärder är ni ute efter för att föra den strama politik som Maria Malmer Stenergard talar om?

Anf. 114 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Ledamoten Ling undrar över Kristdemokraternas tanke att försöka få ned söktrycket till Sverige till en genomsnittlig nordisk nivå och hur det ska gå till. Sedan hoppar ledamoten rätt in i Danmark och undrar om det är så vi vill gå till väga.

Kristdemokraterna har uppfattningen att det viktigaste som finns i Sverige just nu är att vi får till den parlamentariska kommittén så att vi kan få fram långsiktigt hållbara, gärna breda, överenskommelser. Inför det arbetet vill vi bekänna färg genom att säga vi vill ha en migrationslagstiftning som gör att vi får ned söktrycket ordentligt. Min förhoppning är att vi ska kunna komma överens om vilka åtgärder vi finner mest lämpliga för att nå det målet, och jag hoppas verkligen att även Miljöpartiet ser den skuld som finns att betala. Vi har inte lyckats med integrationen i Sverige. Att då fortsätta ta emot samma volymer som tidigare menar åtminstone vi kristdemokrater är icke möjligt.

I stället måste vi nu se att den stora politiska frågan som pockar på ett svar är hur vi ska få till en migrationslagstiftning som fungerar över tid och som är förutsägbar och rättssäker, och här tror jag att Miljöpartiet är med på vagnen. Det är dock precis lika viktigt att vi även ser över volymerna, för jag menar att den stora politiska utmaningen under en rad år framöver är att se till att utanförskap och parallellsamhällen inte får fortsätta breda ut sig. Vi ska leva med och inte bredvid varandra i Sverige, och därför måste vi göra någonting åt söktrycket till Sverige.

Anf. 115 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! Jag delar helt bilden att vi ska sträva efter ett samhälle där utanförskapet försvinner och efter att bli ett integrerat land där människor växer upp med samma och lika möjligheter. Jag tycker också att ambitionen att vi ska sätta oss tillsammans i den parlamentariska kommittén och arbeta konstruktivt och framåt är bra.

Från Kristdemokraternas sida menar man att det är något slags målsättning att minska volymerna, som man kallar det. Man inte vill gå in på åtgärderna mer än i väldigt lösa ordalag, men man talar om socialförsäkringssystem, att kvalificera sig till välfärdssystemen och liknande. Då tycker jag faktiskt att man är svaret skyldig när det gäller vilken typ av åtgärder man är beredd att vidta. Det gäller särskilt mot bakgrunden att man talar om att sänka antalet som ens söker asyl i Sverige med 70 procent. Det handlar alltså inte om vilka som beviljas asyl, om jag har förstått det rätt, utan om vilka som ens söker asyl.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Om man ska ha en sådan politik, fru talman, som alltså gör att människor inte ens tycker att det är lönt att söka asyl här om de är i behov av skydd - vilka åtgärder är man då beredd att vidta? Jag tycker att det är en rätt rimlig fråga för Kristdemokraterna att svara på.

Anf. 116 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Om man tittar på Sveriges och Finlands utlänningslagar ser man att de inte lever helt olika liv utan tvärtom påminner väldigt mycket om varandra. Ändå ser vi att söktrycket till dessa två länder ser helt olika ut, och då är frågan naturligtvis vad det kan bero på. I den parlamentariska kommittén ska vi titta internationellt för att kanske komma underfund med och få lite mer säkerhet i vad det är som skiljer.

En av de saker som skiljer mellan Finland och Sverige är dock att man i Finland inte har hållit på och fixat till ett lapptäcke med undantag och tillfälliga lagar, utan de lagar man har gäller. Det gör mig ytterligare intresserad av att denna parlamentariska kommitté verkligen ska lyckas i sitt uppdrag, så att vi får till stånd en lagstiftning i Sverige som håller över tid. Jag tror att det också skulle se till att de spelregler som gäller i Sverige blir tydliga och att vi låter ett ja vara ett ja och ett nej vara ett nej.

Kritiken mot gymnasielagen kvarstår från kristdemokratisk sida, för där var det inte asylskälen som var avgörande för huruvida man skulle få stanna kvar i Sverige och få en ny chans eller inte. Det bärande skälet till att vi kristdemokrater nu har signalerat hur vi anser att framtidens migrationspolitik ska utformas är dock att vi måste få ned söktrycket. Vi måste få ned de volymer som kommer till Sverige, och det av det enkla skälet att vi måste ta itu med integrationsproblemen i Sverige. Det är avgjort det viktigaste vi har att göra i denna kammare, menar jag.

Jag tror också - det är min bestämda uppfattning - att det inte är de människor som ropar efter de mest generösa reglerna som är bäst på att inför framtiden ta fram en hållbar migrationspolitik. I dag måste vi nog ha en lite mer stram syn på det hela, för att i framtiden kunna ge de människor som söker sig till Sverige en fristad här.

Anf. 117 Rasmus Ling (MP)

Fru talman! När det gäller gymnasielagen handlar den inte minst om rättssäkerhet - om att de som kom hit när de var under 18 och sökte asyl faktiskt ska få den prövning de skulle ha fått ifall det inte hade blivit sådana väntetider att de hann fylla 18 eller blev uppskrivna i ålder. Det handlar om rättssäkerhet, inte om någonting annat.

När det gäller de andra delarna ser jag fram emot att den här kommittén ska arbeta. Det finns helt klart angelägna frågor, och min förhoppning är att vi ska kunna jobba konstruktivt - men också med den uppenbara vetskapen att det finns olika ingångar i dessa frågor. I vissa av delarna hoppas jag fortfarande att Kristdemokraterna ska kunna vara en kraft som inte bara värnar att kärnfamiljer ska kunna återförenas i stället för att hållas splittrade utan också har en humanistisk grundsyn - vilket man har haft längre tillbaka - och står på de svagastes och mest utsattas sida.

Vi får alltså se vad denna parlamentariska kommitté kommer att komma fram till, men jag har goda förhoppningar om att vi åtminstone ska göra vårt allra bästa.

Anf. 118 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Fru talman! Jag vill först rikta ett tack till riksdagens socialförsäkringsutskott för en välvillig behandling av regeringens proposition.

Jag skulle också vilja rikta ett särskilt tack till Centern och Liberalerna, som vi ju har samarbetat om det här lagförslaget med. Det är nämligen, som alla vet, en del av januariavtalet - närmare bestämt punkt 67. Det sägs ofta att januariavtalet består av 73 punkter, men i själva verket är det betydligt mer än så. När man bryter ned alla punkterna i åtgärder som ska vidtas tror jag att det rör sig om 255 åtgärder som vi har kommit överens om att försöka leverera under den här mandatperioden. Det är med andra ord ett väldigt brett samarbete, och här levererar vi alltså på ett par av punkterna.

Debatten här under eftermiddagen har varit spännande - men också klargörande, skulle jag vilja säga. Jag tycker att Fredrik Malm, Carina Ohlsson, Johanna Jönsson och Rasmus Ling har argumenterat för regeringens förslag på ett mycket förtjänstfullt sätt under eftermiddagen, och jag vill tacka för det. Jag vill dock även tacka Kristdemokraterna i den här processen. Ni ingår inte i regeringssamarbetet, men ni ansluter er ändå till de här förslagen eftersom ni - om jag förstår Hans Eklind rätt - anser att de är väl avvägda. Det tycker jag är bra. Det innebär att vi får en ännu större uppslutning bakom den väg vi har valt att gå.

Jag tyckte också om tonen i det inlägg som Hans Eklind gjorde. Apropå frågan hur Finland har gjort med sin lagstiftning, vilket kom upp i det senaste replikskiftet, är det faktiskt så att även Finland fick strama åt sin lagstiftning för att kunna hantera situationen. Det gjorde man 2016. I Norden är det alltså inte bara Sverige som har fått göra en del saker för att kunna klara av situationen.

Det jag hör av diskussionen bådar dock gott inför framtiden, trots allt.

Migrationspolitiken har varit det mest omdiskuterade politiska området på senare år. Det är inte konstigt - krigen och konflikterna i Mellanöstern och i Afrika har ju påverkat hela vår del av världen, och deras följder har dominerat europeisk politik de senaste åren.

Sverige har tillsammans med ytterligare några länder i Europa tagit ett mycket stort ansvar för dem som flytt undan krig. När jag besökte flyktinglägren i Jordanien och i Libanon på våren 2015 sa FN-representanten på plats att detta var den värsta humanitära krisen i vår tid. Det hade hon sannerligen rätt i. Det räcker med att tänka på IS fruktansvärda härjningar i Syrien och i Irak eller på den syriska regimens bombningar av sitt eget folk för att förstå varför miljontals människor sökte sig bort från dessa områden för att helt enkelt klara livhanken och hitta någonstans där de kunde starta sitt liv igen.

Nu har Sverige tagit ett stort ansvar för dessa människor. Jag vill bara ge er en siffra, som ni kan fundera på: Sedan kriget i Syrien bröt ut 2011 har Sverige gett skydd åt 175 000 syrier. Detta är män, kvinnor och barn som annars lätt hade kunnat gå under i en bombkrevad i Homs eller i Aleppo.

Det här är Sveriges största humanitära insats under efterkrigstiden. Det är förmodligen vår största humanitära insats någonsin som land. Jämför gärna med hur många som kom till Sverige efter andra världskriget i de vita bussarna - det var ungefär 25 000. Eller jämför med hur många som kom från Ungern efter landets försök att frigöra sig från Sovjetunionen 1956. Då flydde 200 000 ungrare från Ungern, varav 8 000 kom till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Det vi gjort de senaste åren är, hur vi än räknar, den största humanitära insats som Sverige har gjort under efterkrigstiden.

Men det är inte bara detta. Sverige är också det EU-land som under dessa år har tagit störst ansvar för krigets offer per capita räknat. Detta tycker jag att vi i grunden ska vara väldigt stolta över. Vi har räddat tusentals liv. Vi har gett människor möjlighet till en ny start och till ett nytt liv, fjärran från det krig och den död som de flydde från.

Några av dessa människor träffade jag på torget i Falköping på första maj. Efter mitt tal på torget kom det fram en familj, så där lite blygt. De ville, på bruten men fullt förståelig svenska, bara tacka det svenska folket för att de hade fått en möjlighet att starta ett nytt liv här. Mannen hade kommit hit från Syrien 2015, och något år efteråt hade frun och barnen kommit efter. Mannen jobbade heltid på industrin. Kvinnan var på väg in; jag tror att hon jobbade deltid i handeln.

Det finns många bilder av flyktingarna i debatten, men det är faktiskt denna bild av familjen på torget i Falköping som är den vanliga.

Debatten har varit, och är fortfarande, full av olyckskorpar och domedagsprofeter. Jag kommer så väl ihåg diskussionen vi hade 2015 och 2016. Då var det många som sa att detta aldrig skulle fungera. Man målade upp en skräckbild av vad Sverige skulle bli. Man sa att statsfinanserna skulle haverera. Man sa att Sverige skulle bli bankrutt. Man sa att arbetslösheten skulle skena. Man sa att det inte skulle finnas en chans för dessa människor att komma in på svensk arbetsmarknad. De skulle fastna i ett permanent utanförskap, sa man, och inte ha en chans att komma in.

Så här några år efteråt kan vi ju se hur det gick.

Sanningen är att svensk ekonomi är starkare än vad den varit på mycket länge. Under hela denna period har statsskulden fallit som andel av bnp och är nu den lägsta sedan 1977, alltså på över 40 år.

När vi följer arbetslösheten år för år ser vi att den har fortsatt att sjunka. Sysselsättningen har fortsatt att stiga; sysselsättningen i Sverige är i dag den högsta som någonsin har uppmätts i ett EU-land. Denna sysselsättningsökning gäller både inrikes födda och utrikes födda, och den gäller både kvinnor och män.

Faktum är att sysselsättningsökningen bland utrikes födda kvinnor på många sätt är ganska remarkabel när man ser det över några år. Lyssna på det här: Efter fem år i Sverige har utrikes födda kvinnor i Sverige en högre sysselsättningsgrad än vad inrikes födda kvinnor i övriga EU har.

Detta innebär alltså att de invandrarfamiljer som vi talar om, som kommer hit, väldigt snabbt tar till sig den norm vi har i Sverige med två familjeförsörjare och att både mannen och kvinnan arbetar. Så är det faktiskt.

Vad gäller takten för inträdet på arbetsmarknaden går det allt fortare. På Alliansens tid tog det i genomsnitt över åtta år innan minst hälften av nyanlända hade etablerat sig på arbetsmarknaden. Det var facit efter Alliansens politik. I dag är den siffran mindre än fem år - den ligger mellan fyra och fem år. Det är nästan en halvering av etableringstiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Efter snart fem år med en rödgrön regering är statsfinanserna starkare, arbetslösheten lägre, sysselsättningen högre och integrationen snabbare. Och detta, mina vänner, har skett trots att vi har tagit emot tiotusentals flyktingar. Det är faktiskt inget dåligt facit i grunden. Den svenska modellen levererar på denna punkt.

Det är ju detta som det handlar om i grunden: hur vi löser även svåra uppgifter i vårt land. Den svenska välfärdsmodellen är enligt min uppfattning väl rustad för att klara det. Det handlar till exempel om att vi i grunden kan falla tillbaka på att ha ett ganska välskött land, där vi delar på ansvaret när vi ställs inför svåra uppgifter.

Vi kan sätta in vuxenutbildning när det behövs, så att människor kan lära sig svenska.

Vi kan med offentliga medel stimulera bostadsbyggandet, så att man ganska snabbt kan komma upp i bostadsbyggandenivåer som är de högsta på 40 år.

Vi kan tillsammans med arbetsmarknadens parter ta fram snabbspår in på arbetsmarknaden. Detta var arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons stora projekt under den förra mandatperioden. Den som exempelvis var elektriker, målare, lastbilschaufför eller jobbade inom vården i Syrien ska med en kompletterande utbildning ganska snabbt kunna komma in och börja jobba med samma typ av yrke när personen kommer till Sverige. Detta har också varit väldigt viktigt.

För någon månad sedan sprängde vi miljonvallen. I dag jobbar över 1 miljon människor som är födda utomlands på den svenska arbetsmarknaden. Det är nästan 20 procent av löntagarna. Det är var femte undersköterska, vårdbiträde, barnskötare, lärare, läkare, plåtslagare, affärsbiträde - vilka yrken ni än talar om är 20 procent av de svenska löntagarna födda utomlands. Jag är övertygad om att Sverige inte skulle klara sig särskilt länge utan alla de arbetare, tjänstemän och akademiker som har rötter i andra länder. Så är det bara.

Detta är resultatet av en lång rad åtgärder som regeringen vidtagit, men det är också resultatet av åtgärder som denna kammare har vidtagit. När läget såg som svårast ut - nu talar vi om hösten 2015 - samlade sig riksdagens partier. De satte sig ned vid bordet och sa: "Finns det något vi kan göra för att kunna komma överens om åtgärder som ytterligare förbättrar integrationen de kommande åren?"

En av de viktigaste punkterna i den överenskommelsen, från oktober 2015, är att vi äntligen fick på plats en lagstiftning som sa att alla kommuner nu måste vara beredda att ta emot nyanlända. Ingen kommun skulle kunna säga nej. Jag vet att det fortfarande finns kommuner som inte gärna vill det utan som försöker att ställa sig utanför. Nu har vi dock en lagstiftning på plats, och de allra flesta kommuner tar det ansvar som de ålades i denna lagstiftning. Det var bra att vi kunde få igenom en sådan lagstiftning.

Sedan har vi naturligtvis civilsamhällets alla organisationer, som under dessa år har gjort en storartad insats både när det gäller mottagning och när det gäller integration. Det är i grunden detta som utmärker Sverige när Sverige är som bäst - när politiken, arbetsmarknadens parter och civilsamhället samlar sig för att kunna lösa en stor uppgift. Det gjorde vi även denna gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Fru talman! Det har gått betydligt bättre än vad somliga trodde och förespådde 2015-2016. Det är en sanning i den här debatten. Men det är också sant, fru talman, att så här hade det inte gått om vi inte hade haft kraft och sinnesnärvaro nog att strama åt när det behövdes.

När det kom som flest asylsökande 2015 kom det över 10 000 i veckan. Om det hade fortsatt så hade inga integrationsåtgärder i världen kunnat klara av situationen. Då hade vårt mottagningssystem brutit samman.

Jag minns mycket väl hösten 2015, när det var som flest som kom. Man fick fylla bussarna i Malmö med asylsökande och sedan köra dem norrut utan att veta om man skulle kunna släppa av dem och de skulle kunna få tak över huvudet. Men då visste man i alla fall att man hade 10-12 timmar på sig att lösa det under vägen. Så såg den akuta situationen ut vid det tillfället.

Det var helt nödvändigt att bryta utvecklingen 2015. Och när vi tog emot 163 000 asylsökande det året blev det till slut en situation som inte ens Sverige kan klara av på lång sikt. Vi kan klara ett sådant år, men vi kan inte klara två eller tre - inte ens Sverige.

Vi gick därför in med gränskontrollerna, id-kontrollerna och den tillfälliga lagen för att skapa det andrum vi behövde för att kunna ta hand om alla dem som redan hade kommit och för att kunna få människor att också söka sig till andra länder så att vi skulle kunna inrikta oss på integrationen i Sverige.

Den strategin fungerade. Efter åtstramningarna föll ju antalet asylsökande kraftigt, och det har fortsatt att falla. I dag har vi det lägsta asylmottagandet på 13 år. Och sedan 2015 har antalet asylsökande minskat med nästan 90 procent. Också andelen som söker sig till Sverige har minskat. Tidigare var det uppemot 12 procent av alla som kom till Europa som sökte sig till Sverige. Nu är siffran nere i runt 3 procent.

Krisläget som var i Migrationsverket är för länge sedan över. Alla de tillfälliga boendena är avvecklade, och man kommer i år att minska sin personal ytterligare med, tror jag, över 500 personer. Det är en följd av att trycket har minskat kraftigt. Det innebär också att handläggningstiderna blir allt kortare. Vi är nu helt enkelt tillbaka i ett normalläge igen. Som mest hade Migrationsverket nästan 9 000 anställda. Under det här året kommer man att kunna komma ned i under 6 000.

Nu har vi möjligheten att tillsammans igen fundera igenom hur vår migrationslagstiftning ska se ut framöver. I dag förlänger vi den tillfälliga lagen, och det är för att ge oss tid att utforma en ny lagstiftning utan att riskera att vi kommer in i en ny kris. Vi kan, som jag sa, klara ett 2015. Men vi kan inte klara två och inte klara tre, och vi ska inte dit igen.

När nu antalet är så pass lågt som det är kan vi också lätta något på lagstiftningen så att familjer kan återförenas i större utsträckning än tidigare. Det är inte så att vi inte har genomfört några familjeåterföreningar under de här åren. Tvärtom har vi haft ganska många familjeåterföreningar, även med den åtstramande lagen. Men när det gäller alternativa skyddsbehövande har vi inte haft den möjligheten. Det handlar i huvudsak om, som har kommit upp i debatten tidigare här, att återförenas med sina familjemedlemmar som i dag kanske lever i flyktinglägren i Jordanien eller Libanon, så att en kvinna kan återförenas med sin man och ett barn kan återförenas med sin pappa, så som familjen i Falköping förresten. Det handlar alltså i huvudsak om att kvinnor som i dag befinner sig i flyktingläger med sina barn nu ska kunna återförenas med sina män i Sverige, som ju ofta redan har både bostad och jobb. Det underlättar ju naturligtvis också. När det gäller familjeåterförening rör det sig till 90 procent om kvinnor och barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Det var nödvändigt att inskränka den möjligheten 2015 för att vi över huvud taget skulle kunna hantera situationen i det läge som var då. Nu är det möjligt för oss att återinföra den rätten. Men jag skulle vilja säga att det inte är någon dramatik, som vissa försöker att få det till. Det är en mycket begränsad grupp som vi talar om. Det kommer inte att leda till en ny kris. Men för de kvinnor och barn som det handlar om är detta naturligtvis en mycket stor lättnad. Även om vi lever i en hård tid med ett hårt debattklimat måste det finnas utrymme för medmänsklighet.

Med det här gjort nu kan vi se framåt. I fredags beslutade vi om direktiven till den nya migrationspolitiska kommittén, som under ett års tid ska utreda den framtida politiken. Den här veckan går inbjudningarna ut till de politiska partierna om att nominera till kommittén. Jag hoppas, vilket det verkar som nu, att alla partier kommer att vilja medverka i kommittén. Det är jag glad för, och jag tror att det borgar för en bra diskussion framåt.

Framtidens migrationspolitik ska vara långsiktigt hållbar, human och rättssäker. En lärdom från 2015 är att den inte i alltför stor utsträckning kan avvika från vad som gäller i andra EU-länder. Sverige ska fortsätta att ta ansvar för flyende människor, men vi måste göra det på ett ordnat sätt och i en omfattning som vi klarar av på lång sikt.

Jag hoppas på öppna och konstruktiva diskussioner i den kommitté som nu tillsätts, så att vi nästa år kan lägga fast en långsiktig politik med bred förankring i riksdagen.

(Applåder)

Anf. 119 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag måste säga att jag är ganska tagen efter det långa anförandet av vår migrationsminister. Det är som om det inte finns några som helst problem i Sverige. Det är som om han inte ser barnen som inte får fullständiga betyg när de går ut nian.

Vi har flera utanförskapsområden där varannan elev inte får de betyg som krävs för att kunna gå vidare, där man inte lär sig svenska språket, där mamma och pappa aldrig går till jobbet, där man lever i utanförskap och trångboddhet. Men i Morgan Johanssons Sverige ser det inte ut så. Där är det guld och gröna skogar. Han talar om 2015 som något väldigt avlägset som aldrig kommer tillbaka. Men vi befinner oss just nu i den integrationskris som har skapats av ett ohållbart mottagande under många år.

Om man pratade med de socialdemokratiska kommunalråden skulle man nog få en helt annan bild. Kommunerna går ju på knäna. Socialtjänsten, skolorna och sjukvården har svårt att mäkta med. För detta har vi ett ansvar.

Det var inte så länge sedan som det lät väldigt annorlunda från Socialdemokraterna. Det var före valet. Då sa man att man skulle ha en trygg migrationspolitik för en ny tid. Man menade att den nya, strängare asyllagstiftningen skulle ligga fast. Man menade att vår lagstiftning inte väsentligen kunde skilja sig från övriga EU-länders. Mottagandet skulle ske i en mer ordnad form, och man skulle fortsätta arbetet för att fler länder skulle ta sitt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Det var då, det. Nu är det efter valet. Socialdemokraterna hamnade i regeringsmakten, och vi ser ingenting av den politiken. Jag tror att det inte bara är jag som undrar: Vart tog den vägen?

Anf. 120 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Nej, det är ingen som förnekar att det finns problem i Sverige. Det är klart att det finns, men man måste ju ha lite proportioner också.

Det jag pekar på är att arbetslösheten har sjunkit, att statsfinanserna är starkare än på 40-50 år, att integrationen nu går snabbare och att de åtgärder som vi vidtog under de här åren när det gäller till exempel språkundervisning och snabbspår in på arbetsmarknaden och när det gäller att bygga bostäder faktiskt har fått effekt.

När vi tillträdde 2014 hade vi visserligen ett läge som jag skulle vilja säga var helt ohållbart. Det var det som ledde fram till krisen. Det som var Moderaternas politik då - det var under Reinfeldts tid - var att Sverige skulle ha den mest generösa flyktinglagstiftningen i hela EU. Men när de asylsökande väl kom hit var det bara socialdemokratiska kommuner som skulle ta ansvar. Då skulle de moderata kommunerna slippa. Ni var ju helt emot alla former av lagstiftningar som skulle göra att också Vellinge, Danderyd, Lidingö, Täby och de andra moderatkommunerna skulle ta ett ansvar. Men där fick ni vika er.

Jag pekade på att det var en viktig punkt i integrationspolitiken att alla kommuner tog sitt ansvar. Men väl här fördelades de ut till de socialdemokratiska kommunerna. De moderata kommunerna slapp; de skulle inte behöva göra något.

Med EBO-lagstiftningen såg ni dessutom till att trycka in de asylsökande människorna i redan överfulla lägenheter i utsatta bostadsområden, och ni vägrade stenhårt att göra något som helst åt denna lagstiftning.

Nu har vi gått in med en mängd utbildningsinsatser och skapat en lag som gör att alla kommuner måste ta ansvar. Vi är också på väg att göra något åt EBO-lagstiftningen, vilket ytterligare kommer att medverka till att bryta segregeringen.

Det är detta jag kommer att ägna mig åt, konkreta åtgärder för att förbättra integrationen i Sverige framöver.

(Applåder)

Anf. 121 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Antingen kan man stå här och peka finger och tala om vem som sa vad förr, eller så tar man det ansvar som man är satt att ta. Vi kan konstatera att det fortfarande tar åtta år innan ens hälften av de nyanlända har ett jobb. Det tar 18 år innan ens hälften av dem som saknar gymnasieutbildning har ett jobb, och de blir allt fler. Hälften av dem som är arbetslösa är utrikes födda, och här står Morgan Johansson och är nöjd.

Vi har under alldeles för lång tid haft en alldeles för omfattande invandring. Det har lett till en omfattande integrationskris, och det är barnen som blir lidande. Det är barnen som ärver utanförskapet från sina föräldrar, och det måste vi ta ansvar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Givetvis finns det goda exempel, men i stora delar av Sverige finns det inte det. Detta måste vi våga se. Vi måste förstå att antalet som kommer hit spelar roll för vår förmåga att integrera de många som har kommit hit för att stanna.

Detta insåg även Socialdemokraterna före valet. Då talade ni om nivåer på ungefär 14 000 asylsökande. Det var fortfarande rätt höga nivåer men betydligt lägre än dem vi har i dag. Vad hände med det? Var det också bara tomma ord?

Anf. 122 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Vi har som sagt de lägsta nivåerna på 13 år. Det är en effekt av bland annat de åtgärder som vi vidtog under åren efter 2015, men då hjälpte Moderaterna inte gärna till.

Jag kommer mycket väl ihåg när vi hade den stora debatten om idkontrollerna. Först sa Moderaterna att de skulle backa upp det, men sedan orkade de inte göra det eftersom de trodde att det skulle bli problem med integrationen runt Öresund, vilket var ett helt korrekt antagande. I dag vet vi dock att om vi inte hade infört id-kontrollerna hade hela vårt asylsystem havererat. Jag minns att jag var ganska ensam om att argumentera för detta. Det var ju tur att vi gjorde som vi gjorde, men Moderaterna var inte med på det.

Vi tog över en situation, Reinfeldtlinjen, där Sverige skulle ta ett jättestort ansvar men där de asylsökande skulle fördelas bara till vissa kommuner och EBO-lagstiftningen skulle vara kvar så att segregeringen ökade. Allt det har vi ändrat på.

De medicinska åldersbedömningarna fanns inte. När det kom så många 2015 hade vi ens ett system för medicinsk åldersbedömning så att vi kunde ta reda på hur gamla de som kom hit var. Det var också en sak som hade havererat under Moderaternas tid.

Maria Malmer Stenergard säger att det fortfarande tar åtta år. Jag tycker att hon ska läsa på. Så var det på Alliansens tid. Nu tar det fyra till fem år innan hälften har etablerat sig på arbetsmarknaden. Detta beror på det starka trycket på arbetsmarknaden. Det finns ett stort sug efter yrkesutbildat folk. Vi kommer att fortsätta att bygga ut denna del så att fler kommer snabbare in på arbetsmarknaden. Det är nämligen nyckeln till integration och att bli en del av Sverige.

Anf. 123 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Ibland blir jag extremt trött på de här debatterna, och nu är det ett sådant tillfälle. Jag är så trött på att man i stället för att blicka framåt skyller på varandra vad gäller vem som tog ansvar när och var. Jag är också oerhört trött på att det finns de i denna kammare som vill lägga beslag på vad medmänsklighet och humanism ska betyda.

Morgan Johansson sa i sitt anförande att det till följd av förändringarna i lagstiftningen är ett begränsat antal som kommer att få komma hit. Det handlar om något tusental fler asylsökande och några tusen fler familjeåterförenade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Man kan se antalet som begränsat eller som stort. Jag hör till den senare gruppen; andra hör till den förra gruppen. I det stora hela sett till antalet flyktingar i världen är det en liten, liten rännil. I det stora hela sett till antalet utsatta i världen är det ännu mindre.

Det var budgetdebatt här innan. Då nämndes hur man flyttar resurser från bistånd till mottagande. Jag läste ett gammalt blogginlägg från 2013 där jag reflekterade över detta. Då talades det om 40 miljoner flyktingar. Jag utmålades som hjärtlös eftersom jag ville satsa på dem som faktiskt behövde det.

Min fråga till Morgan Johansson är: Borde man inte satsa på att förändra migrationsrörelserna helt och hållet och på att hjälpa så många som möjligt?

Anf. 124 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Paula Bieler är trött på att andra partier lägger beslag på begreppet medmänsklighet. Jag kan dock försäkra Paula Bieler om att ingen kommer att anklaga Sverigedemokraterna för att stå för medmänsklighet.

Paula Bieler säger att vi ska lägga mer pengar på biståndet på plats än på att ta hand om människor här hemma. Det är ju precis det vi gör. Vi är förbi den perioden då mycket pengar från biståndsbudgeten gick till att ta hand om dem som kom till Sverige. Nu är vi i stället i ett läge där vi kan satsa biståndet på just de områden vi talar om. Jag har som sagt besökt flyktingläger i både Libanon och Jordanien, och där vajar svenska flaggor eftersom UNHCR är så stolt över det jobb svenska biståndsarbetare gör. Sverige är en av de största bidragsgivarna till UNHCR och till FN:s andra migrationsorganisation, IOM.

I morgon kommer regeringen att fatta beslut om att förstärka medelstilldelningen till IOM ytterligare så att man ännu bättre ska kunna hjälpa migranter på plats. Det handlar om att skydda dem men också, när de är på väg till Libyen, förklara förutsättningarna så att de vänder om. Det är bland annat detta IOM ägnar sig åt.

Paula Bieler kan vara helt lugn på denna punkt. Sverige gör mer än de flesta andra länder både här hemma och på plats.

Anf. 125 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Migrationsministern har fel när han påstår att jag kan vara helt lugn. Jag kommer inte att vara helt lugn så länge vi har tiotals miljoner personer på flykt i världen och i sina hemländer, så länge vi har barn som dör i mässling trots att vaccin finns tillgängligt och så länge det finns barn som inte får gå i skola och vi skulle kunna satsa på det.

Även om vi har fått ned nivåerna lite, sett till hur mycket vi spenderar här hemma, är det ett faktum att vi har begränsade resurser. Inte minst gäller det när våra skattemedel, som Sveriges skattebetalare i första hand förväntar sig ska gå till dem, ska läggas på andra länders medborgare. Jag tycker att det är motiverat men att man måste fokusera på kostnadseffektivitet, och hur man än vänder och vrider på det är inte bästa sättet att hjälpa flest och mest utsatta att bekosta mottagande i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

I detta läge öppnar man för anhöriginvandring utan försörjningskrav, något som tydligt kommer att ta medel i anspråk som antingen kunde ha gjort skillnad för de svenska kommuner som går på knäna eller gått till mer hjälp på plats. Dessutom leder denna politik till att migrationsflödena förändras.

Som jag sa i mitt anförande: När Morgan Johansson höll presskonferens förra veckan och fick frågor efteråt pekade han på att familjer väljer huruvida de stannar tillsammans eller skickar en i förväg beroende på vilka lagar vi har.

Det är självklart att en stram, riktigt stram, migrationspolitik också skulle minska andelen personer över huvud taget som riskerar livet och vänder sig till flyktingsmugglare för att det är lönsamt att komma hit. Detta medan vi blundar för dem som är utsatta, som dör i sjukdomar vi kan vaccinera bort, som inte får skolgång, som inte får säkerhet. Jag tycker att det är skamligt, och jag kommer aldrig att acceptera att det är det som kallas medmänskligt.

Anf. 126 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Jag förstår att Paula Bieler inte vill ha hit dessa kvinnor och barn. Men det stannar ju inte där, för Sverigedemokraterna vill inte ha hit männen heller. Ni vill inte ha hit någon över huvud taget. För Sverigedemokraterna spelar det ingen roll om det är en som kommer eller om det är tio, hundra eller tusen som kommer. Ni har ju alltid i alla avseenden varit emot att det ska komma utlänningar till Sverige.

De som kommer hit som invandrare ska heller aldrig kunna känna sig som svenskar, utan de ska betraktas som någonting annat vid sidan om. Det är ju det som är hela budskapet i Sverigedemokraternas politik. Ni försöker dela upp människor i olika etniciteter. Det är det som är det viktigaste för er.

Hur kan Paula Bieler hjälpa människor på plats när det på plats är fullt krig, vilket det varit i exempelvis Syrien och fortfarande är på många ställen? Det går ju inte. Då blir det i stället en fråga om att försöka se till att de människor som kommer hit får möjlighet till en nystart.

Vad jag pekade på i mitt inlägg är att för de allra flesta människor som kommer till Sverige går det faktiskt väldigt bra. Över 1 miljon människor som vaknar varenda morgon, går till jobbet och sliter för Sveriges skull har sina rötter i något annat land. Det är jag i grunden väldigt stolt över, och det stärker Sverige som nation.

(Applåder)

Anf. 127 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Tack så mycket, Morgan Johansson! Min fråga handlar om familjeåterföreningen.

Vi har i dag här på åhörarläktaren haft en ganska stor grupp från den eritreanska diasporan, som har drabbats hårt av familjesplittring. Det har handlat om att man på olika sätt antingen inte hunnit med tremånadersregeln eller inte klarat försörjningskraven.

När regeringen lade fram den tillfälliga lagen fick man ganska omfattande kritik som handlade om att det inte får bli så att man berövar någon familjeåterförening. Då var regeringen tydlig med att den tillfälliga lagen handlar om att familjeåterförening ska anstå och inte berövas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Ändå är det så, fru talman, att under den tid den tillfälliga lagen har gällt har till exempel en del ensamkommande som fått uppehållstillstånd hunnit fylla 18 så att de inte längre har rätt till familjeåterförening, och föräldrars barn har hunnit fylla 18 så att de inte längre har den rätten. Det är ju en familjeåterförening som är borta.

Nu när regeringen förlänger lagen ytterligare kommer ännu fler barn att hinna fylla 18. Ännu fler kommer inte att kunna få denna familjeåterförening.

Jag undrar hur justitieministern ser på att man har lovat att familjeåterförening ska anstå tillfälligt och inte berövas.

Anf. 128 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Hela poängen när vi införde den nya, tillfälliga lagen var att vi behövde hantera en extremt akut situation, då det kom 10 000 i veckan. Vi gjorde bedömningen att Sverige inte kunde fortsätta vara det land som har den allra mest generösa flyktingpolitiken i hela EU när som sagt 12 procent av alla asylsökande som kom till Europa sökte sig till just Sverige och när det kom 163 000 på ett år. Det går inte.

I Vänsterpartiets värld gör det kanske det. Där kan man bara fortsätta. Vänsterpartiet, kommer jag väl ihåg från dessa debatter, har ju varit emot varje åtstramning under hela denna period. Om det har handlat om den tillfälliga lagen eller om id-kontroller eller om gränskontroller har ni varit emot. Inte ens när det kom 10 000 i veckan, inte ens då, förstod Vänsterpartiet att nu är vi tvungna att göra saker och ting.

Nu är vi i ett läge då det kommer färre än på 13 år. Då återinför vi denna möjlighet för de alternativt skyddsbehövande - och den omfattar naturligtvis alla, alldeles oavsett vilket land man kommer från.

Men man måste också nå upp till kriterierna. Bland annat måste man klara försörjningskravet om man inte omfattas av tremånadersregeln. Då får man helt enkelt se till att man klarar försörjningskravet, att man skaffar det jobb man behöver för att nå upp till det. Då får man möjlighet att omfattas av familjeåterföreningen.

Vi kommer med den nya lagstiftningen att göra fler familjeåterföreningar än vi gjort tidigare, och faktum är att vi har gjort väldigt många också de senaste åren. Så sprid inte bilden att det är helt omöjligt att göra familjeåterföreningar eller att det kommer att bli sämre! Det är faktiskt precis tvärtom.

Anf. 129 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Jag konstaterar att Morgan Johansson i vanlig ordning hellre pratar om Vänsterpartiet än svarar på mina frågor. Det är ju en fin gammal tradition, så det kan statsrådet få fortsätta med.

Det finns många saker som Vänsterpartiet tycker att vi kunde ha gjort i stället.

Regeringen kunde ha satt press på EU att ta ett gemensamt ansvar genom att hålla tillbaka medlemsavgiften tills andra medlemsländer gjorde sin del av jobbet. I stället satte den flyktingarna under press.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Regeringen kunde ha sagt att tiden när Sverige bidrar till konflikterna i världen genom att sälja vapen till diktaturer och länder i krig är förbi. I stället låter regeringen EU betala diktaturer och skurkar för att hålla offer för krig borta från Europa.

Regeringen kunde ha lanserat en stor samhällssatsning på att bygga Sverige större och starkare. I stället ställer den krav på människor som vill återförenas med sin familj att skaffa tillräckligt stor lägenhet.

Jag berättade i mitt anförande, fru talman, om vilken lönenivå det är som krävs. Det som är tydligt är att vanligt jävla folk - jag ber om ursäkt, fru talman - med en vanlig utbildning och ett vanligt arbete har väldigt svårt att klara det om de har tre barn. Jag tog som exempel en lärare, en bilmekaniker och en servitris. Det är vanliga, hederliga, bra arbeten som man inte skulle klara försörjningskravet på.

Vad är det för fel på vanliga människors rätt att få familjeåterförening?

Anf. 130 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Tremånadersregeln gäller ju också för dem. Den gäller för alla, så om man klarar tremånadersregeln kan man tillgodogöra sig familjeåterföreningsreglerna.

Sedan är det ju en del av Vänsterpartiets politik att Sverige ska vara det allra mest generösa landet i hela EU. Om en asylsökande väl har kommit till Sverige och vederbörande sedan fått avslag ska han eller hon helst inte åka hem. Det har ni också politiska förslag om, som går ut på att försvåra återvisningar.

Om man samlar alla dessa förslag - allt motstånd mot alla typer av åtstramning även om vi tar emot 10 000 i veckan, allt motstånd mot all lagstiftning som förhåller sig rimligt i förhållande till andra EU-länder och till att försvåra att sända tillbaka dem som inte har fått tillstånd - ser man att det leder till en politisk linje som egentligen handlar om fri invandring. Det vill säga att har du väl kommit till Sverige spelar det ingen roll om du får avslag eller inte eller om du klarar försörjningskravet eller inte - du ska ändå ha alla rättigheter och kunna vara kvar i Sverige.

Det fungerar inte. Man måste alltid kunna ta hand om dem som har kommit till Sverige och ge dem en bra start, men man måste också föra en politik som innebär att vi hanterar detta på lång sikt. Den insikten tycker jag att Vänsterpartiet också borde komma till.

Anf. 131 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag vill tacka migrationsministern för anförandet.

När direktiven för kommittén presenterades i fredags var jag inte riktigt uppmärksam eftersom jag och ministerns partikollega Rikard Larsson gjorde oss redo att cykla Vättern runt. Nu gick det bra, så vi kom i mål sent på lördagen. På söndagen hade jag därför möjlighet att kika på vad som står i direktiven.

Jag hittade ingenting om att man ska titta på de sociala välfärdssystemen och vill därför fråga ministern varför de inte finns med bland direktiven. Följdfrågan blir om ministern menar att rätten till olika bidrag och sociala ersättningar inte har haft betydelse för det söktryck som Sverige har upplevt. Förhoppningsvis behöver vi inte uppleva det igen, men vi kan komma att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Min fråga är helt enkelt: Varför fanns inte de sociala välfärdssystemen med bland de direktiv som ministern presenterade i fredags?

Anf. 132 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

Fru talman! Det viktigaste för den migrationspolitiska kommittén är att kunna lösa de frågor som är förknippade med den tillfälliga lagen. Det handlar om permanenta uppehållstillstånd kontra tillfälliga uppehållstillstånd och om hur långa de tillfälliga uppehållstillstånden i så fall ska vara. Det handlar om reglerna för anhöriginvandringen. Det handlar om försörjningskravet och ett antal andra frågor som är förknippade med det här.

I direktiven öppnar vi också upp för att analysera om det kan behövas ytterligare åtgärder för att styra om så att fler kommer hit på lagliga vägar och så att färre kommer spontant till våra gränser. Den skrivningen finns. Då kan man naturligtvis analysera det.

Vi får höra vilka förslag partierna lägger fram i kommittén och ta del av dem. Men om man ska ge sig in i en diskussion om hur till exempel barnbidrag, flerbarnstillägg, bostadsbidrag och allt sådant ska se ut är det inte längre en asylpolitisk utredning. Då blir den mycket bredare. Vi får som sagt se vad man kommer fram till.

Från socialdemokratins sida vill jag emellertid skicka en signal. För oss är det viktigt att inte göra skillnad på folk och folk. Om man är här som nyanländ är det de reglerna som ska gälla. Jag tror att välfärdsstaten bidrar till att hålla ihop samhället.

Socialförsäkringarna, som sjukförsäkringen, föräldraförsäkringen och a-kassan, är intjänade förmåner. När man talar som Hans Eklind gör tror jag att man är ute efter exempelvis barnbidraget och att man kanske i slutänden vill säga att nyanlända till exempel inte ska få barnbidrag eller bostadsbidrag på samma villkor som andra.

För oss är det viktigt att välfärdssystemet håller ihop och att det inte görs skillnad på folk och folk. Det är den linjen vi kommer att ha i kommittén.

Anf. 133 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag får tacka ministern för svaret. Men frågan ställs mer utifrån en internationell kontext. Vi måste kika på våra välfärdssystem och rätten till dem utifrån hur det ser ut i andra länder. Jag tror att vi i Sverige, inte minst nu när EU inte har en gemensam migrationspolitik, måste vara medvetna om att det sätt på vilket vi utformar saker och ting här i Sverige får betydelse för söktrycket.

Ministern nämnde i sitt tal att 20 procent av arbetskraften i dag är utrikes födda. Även om ministern lät nöjd med det tror jag inte att han är helt nöjd. Jag gissar att han nog vill bättra på den siffran ytterligare. Det finns fortfarande ett avstånd mellan inrikes och utrikes födda när det gäller att vara en del av arbetskraften. Här finns det alltså arbete kvar att göra.

Just välfärdssystemen kan också ha betydelse som incitament för att snabbt komma ut i arbete. Jag tycker ändå att ett av många verktyg som vi kan lyfta upp i en sådan kommitté är de nyanländas rätt till välfärdssystemen och kanske till delar av välfärdssystemen. Oavsett om vi har olika åsikter som ingångsvärde tror jag att en sådan analys och ett sådant samtal är viktiga om vi ska skapa en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

Anf. 134 Justitie- och migrationsmin. Morgan Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Fru talman! Det står förstås Kristdemokraterna fritt att driva sina frågor i alla sammanhang, både här i riksdagen och i de kommittéer som bildas. Det finns ingen begränsning i den meningen. Men när det gäller den här kommittén är det viktigt att man kommer i mål den 15 augusti med de lagändringar som behöver vara på plats om två år när den tillfälliga lagen löper ut. Därför måste alla de problemen knäckas under det här året.

Jag står fast vid min grundhållning. Jag tror inte att någon tjänar på att göra nyanlända som kommer till Sverige så fattiga som möjligt det första man gör. Jag tror inte på någon sorts logik i att hungriga vargar jagar bäst. Den typen av politik är prövad på många håll, inte minst av den förra alliansregeringen för vilken själva grundbulten var att skära ned i socialförsäkringssystemen så att folk skulle komma snabbare i arbete. Min uppfattning är att det inte fungerar. Jag menar att vi har visat precis det under den här mandatperioden.

Det är när man går in med konkreta åtgärder som är riktade mot dem som behöver komma ut på arbetsmarknaden som man klarar av situationen. När man kan erbjuda till exempel vuxenutbildning till en person som behöver komplettera sin utbildning så att vederbörande kan jobba som elektriker eller målare här, när man kan erbjuda det stödet så att personen klarar av uppgiften här, klarar man också sysselsättningen.

Det vi har gjort under de här åren som vi har styrt har lett till en sysselsättningsökning på 350 000 fler jobb. Jag menar att det är bevis på att det är vår modell som fungerar.

Anf. 135 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Det här är en av de svåraste politiska frågorna för mig och antagligen en del andra. Detta är den andra omgången som jag politiskt är med om en större flyktingproblematik. Förra gången var i slutet av 90-talet då jag var aktiv som förbundsordförande i KDU. Jag kom in i riksdagen 98-02 då vi hade en situation med det kollapsande Balkan. Även då var det så illa att EU inte riktigt kunde stå upp. Det slutade med att amerikansk trupp stoppade en del av de absolut värsta övergreppen i Europa efter andra världskriget.

Även då hade vi en debatt om migration och hur vi skulle hantera människor som var på flykt. Den stora skillnaden mot nu är att debatten var väldigt mycket mjukare gentemot enskilda människor. Det saknar jag.

Sedan valet 02 har jag varit kommunpolitiker, i 16 år. Som kommunpolitiker och till största delen som ansvarig för skolfrågor har jag hela tiden varit förvånad över debattklimatet. När det gäller krisdiskussionen var det många av oss som faktiskt inte upplevde det på det sättet. Vi upplevde hårt arbetande människor inom förvaltning, inom näringsliv och inom civilsamhälle som gjorde att vi kunde hjälpa människor.

Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

När jag blev kommunalråd i Uddevalla 2007 - det har säkert inte med mig att göra - var 12 procent av befolkningen utomnordisk. När jag kom in i riksdagen 2018 var 22 procent av befolkningen i Uddevalla utomnordisk. Men Uddevalla har faktiskt inte kollapsat. Uddevallas befolkning har förändrats. Det finns nya utmaningar. Men vi har inte kollapsat.

Fru talman! Jag är ibland bekymrad över retoriken och det höga tonläget, exempelvis från moderater som talar om siffror. Sanningen är att skillnaden mellan de två förslag som vi snart kommer att rösta om är ungefär 500 personer 2019, 1 000 personer 2020 och lika många 2021.

Med dagens tillfälliga lagstiftning kommer ungefär 45 000 hit som anhöriga. Den siffran har man inte tänkt förändra, tvärtom. Det är den man ställer sig bakom. Det blir konstigt när vi höjer debattläget så mycket att vi nästan tappar varandra.

Fru talman! I Uddevalla har vi gjort en massa grejer. Jag vet att man har gjort det i många andra kommuner också. Jag skulle kunna rada upp exempel. Men en av de absolut viktigaste var satsningen på vuxenutbildning. Den gjorde att vi fick folk i arbete.

Jag ska vara ärlig och säga att jag har brottats med den här frågan.

Egentligen skulle jag vilja rösta som Vänsterpartiet. Jag skulle vilja rösta nej till en förlängning, eftersom det är andra lagar som just nu begränsar antalet. Men i brottningskampen med mitt samvete och i samtal med mina vänner, många invandrarvänner, hemma i Uddevalla har jag ändå landat i att jag i dag kommer att stödja den kompromiss som har tagits fram. Jag kommer inte att stödja den med glatt hjärta utan för att jag tror att det är det bästa vi kan komma fram till just nu.

Jag vill passa på och tacka er i civilsamhället dels för vad ni gjorde 1998 och 1999, dels för vad ni gjorde 2015 och dels för att ni gör det jobbigt för mitt samvete. Tack för ert engagemang!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)