Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Anf. 14 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Jag ska inte ta så mycket av kammarens tid i anspråk för ett ärende som vi i grunden har tagit ställning till vid tidigare tillfälle. Med detta betänkande ser vi snarast till att få den slutliga implementeringen i svensk lagstiftning.

Till att börja med vill jag yrka bifall till regeringens proposition, vilket också är utskottets förslag, samt bifall till reservationerna 1 och 2.

Ärendet i sig och den EU-förordning som ska implementeras är bra och nödvändiga. I grunden handlar det om hur vi effektiviserar myndigheternas arbete med att hålla koll på vilka människor som befinner sig i EU-länderna.

Vad vi nu gör är att vi kompletterar bestämmelserna i lagstiftningen kring skyldigheten att lämna biometriska data, i detta fall fingeravtryck och ansiktsbild, för identifiering och kontroll och att de också ska kunna lämnas till exempel vid en automatiserad behandling eller vid en inre kontroll i landet.

När detta genomförs inom hela EU innebär det att möjligheterna blir större att snabbt kunna göra kontroller av en person och en persons rätt att vistas i EU, hur länge och under vilka förutsättningar.

Genom en gemensam hantering och digitalisering ökar möjligheterna att få tag i personer som olagligen försöker resa in i EU. Men vi ökar också möjligheten att snabbt kunna kontrollera personer som redan finns i till exempel Sverige och som inte har rätt att vistas här.

Det finns en bred uppslutning både i Sveriges riksdag och inom EU för att förbättra och effektivisera myndigheternas möjligheter att få kontroll över att folk inte befinner sig olagligt inom EU. Inte minst mot bakgrund av att vi också har en strävan mot fri rörlighet mellan EU-länder krävs både effektiva kontroller vid EU:s yttre gräns och kontroller inom enskilda länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

I betänkandet föreslår utskottet två tillkännagivanden. Eftersom det under båda dessa punkter är en så kallad falsk majoritet, det vill säga en majoritet som innebär att om kammaren röstar efter partiernas ställningstaganden i utskottet finns det inte en majoritet i kammaren, yrkar jag bifall till båda våra reservationer.

Det ena tillkännagivandet berör användningen av begreppet biometriska uppgifter, och det andra handlar om gallring av biometriska uppgifter. I våra reservationer föreslås att riksdagen inte behöver göra dessa tillkännagivanden, och detta av lite olika skäl. Huvudsakligen kan man dock säga att regeringen är väl medveten om de synpunkter som har framkommit, både när det gäller begreppet biometriska uppgifter och när det gäller gallring. Och när det gäller frågan om gallring har regeringen aviserat att den kommer att återkomma till frågan i en förordning. Av dessa skäl anser vi att det inte behövs några tillkännagivanden i frågorna.

Det viktiga med den proposition som vi nu behandlar är att vi får en lagstiftning på plats vid ett införande av systemet så att vi både kan effektivisera gränskontrollerna och kan ge förbättrade verktyg till såväl Migrationsverket som brottsbekämpande myndigheter.

Anf. 15 Arin Karapet (M)

Fru talman och ärade ledamöter! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 3.

Fru talman! Dagens debatt handlar om att svensk rätt ska anpassas efter EU:s nya in- och utresesystem. En förutsättning för att Europeiska unionen ska funka är att vi har fri rörlighet inom unionen. Det förutsätter också att vi gör kontroller vid våra yttre gränser, det vill säga mot tredjeland.

För att effektivisera in- och utresa för tredjelandsmedborgare som har rätt att vistas på medlemsstaternas territorium bör våra myndigheter, både nationellt och inom EU, genom likvärdig lagstiftning få samma möjligheter att uppta biometriska uppgifter och data. Genom att myndigheterna får möjlighet att uppta biometriska data och uppgifter kan vi förhindra irreguljär migration. Vi kan identifiera, upptäcka och bekämpa terror och annan grov brottslighet som vill in på Europeiska unionens territorium.

Detta förutsätter dock att svenska myndigheter får en lagstiftning som de kan förhålla sig till. Bland annat Polismyndigheten har pekat på att det behövs större tydlighet gällande svensk lag och europeisk rätt när det kommer till biometriska uppgifter, så att myndigheterna kan arbeta effektivt.

Fru talman! Vi ser ett växande skuggsamhälle i Sverige i dag, med alltför många som har fått avslag på sina asylansökningar. Det har gjort att Migrationsverket inte kan fullfölja sin uppgift. Ett växande skuggsamhälle är någonting dåligt både för individen och för samhället. Det är ett lands skyldighet att veta vem som befinner sig på dess territorium, av många olika anledningar.

Från Moderaternas sida anser vi att Migrationsverket är en av de myndigheter som ska få möjlighet att behålla uppgifter även när ärendet har avslutats. Vi anser att uppgifterna ska gallras tidigast antingen när personen har blivit svensk medborgare eller när det har gått tio år. Skälet till detta är att myndigheterna ska kunna arbeta effektivt och upptäcka personer som har uppgett oriktiga uppgifter. Jag kan ta ett exempel som bland annat gäller grov brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Georgien har ett avtal med EU om att georgiska medborgare får befinna sig inom Europeiska unionen i upp till 90 dagar. Georgien har dock inte använt sig av biometriska uppgifter. Där har det tidigare varit väldigt enkelt för människor inom den grova organiserade brottsligheten att skaffa en ny identitet, alltså ett nytt namn och ett nytt personnummer. Det man bland annat har gjort är att söka sig till länder i Europeiska unionen, varav ett av länderna är Sverige, och söka asyl under falsk identitet. Man begår brott, och blir man inte upptäckt åker man tillbaka till Georgien - och kommer sedan tillbaka till Europa med ny identitet.

Fingret följer alltid med, och det gör även ansiktet. Om våra myndigheter får ta fingeravtryck och en ansiktsbild hjälper det inte om personen återkommer med en annan identitet, för fingret och ansiktsigenkänningen ljuger inte. Därför är det viktigt att våra brottsbekämpande myndigheter och Migrationsverket får möjligheten att spara uppgifter längre än vad som föreslås i propositionen.

Jag yrkar bifall till reservation 3.

(Applåder)

Anf. 16 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Det är extremt viktigt för unionens trovärdighet i allmänhet att i synnerhet reglerna på det utlänningsrättsliga området är moderna, välfungerande och ändamålsenliga. För att de gemensamma delarna av regelverket ska fungera måste alla bitar finnas på plats.

I och med dessa två förordningar, som antogs 2017, blir regelverket lite bättre. Vi anser dock fortfarande att det lämnar vissa saker att önska, särskilt med tanke på de påfrestningar som unionen står inför i form av stora volymer asylsökande och nu senast även en enorm mängd människor som vistas i unionen enligt massflyktsdirektivet.

Det handlar även om EU:s allmänna attraktivitet som arbetsmarknad. Många människor kommer till Europa för att arbeta och fylla luckor på den inre arbetsmarknaden. Det är naturligtvis väldigt viktigt att detta sker på ett sätt som försvårar fusk, trafficking och annan typ av brottslighet. Detta gäller kanske inte minst mot bakgrund av de viseringsavtal som unionen har med det östliga partnerskapet, och jag tycker att det var ett intressant exempel som ledamoten från Moderaterna lyfte fram.

Det förslag som nu ligger på bordet har som sagt sin grund i två förordningar som antogs 2017. Ärendet har alltså redan avgjorts i den delen, och detta ska nu implementeras i svensk rätt. Den ena av dessa brukar kallas in- och utreseförordningen, och den andra brukar kallas förordningen om ändring av gränskodexen.

I korthet innebär förslagen i huvudsak att en utlänning som reser in i unionen ska lämna fingeravtryck och bli fotograferad för att hans identitet ska kunna kontrolleras mot in- och utresesystemets databas och att vissa regler förändras vad gäller behandling av personuppgifter. Det är framför allt där våra förslag kommer in.

I betänkandet föreslår utskottet två tillkännagivanden till regeringen, men det är som sagt bara utskottets förslag; det är inte så att det finns en majoritet i kammaren för detta. Det gäller när biometriska uppgifter ska gallras samt definitionen av begreppet biometriska uppgifter i lagstiftning, vilket är två viktiga frågor i och för sig. Nu har ledamoten från Socialdemokraterna meddelat att regeringen ser över i alla fall gallringsfristen, och det är väldigt positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Vårt parti, Sverigedemokraterna, har dessutom två reservationer i betänkandet. Jag yrkar bifall till reservation 4.

Vi står såklart bakom syftet med dessa regler, nämligen att förbättra kontrollen över de yttre gränserna, förhindra irreguljär migration, underlätta hanteringen av reguljära, lagliga migrationsströmmar och så vidare. Vi tycker dock att den diskrepans som finns mellan svensk rätt och EU-rätten vad gäller definitionen av begreppet biometri inte är bra och att man för att motverka framtida problem vid rättstillämpningen behöver förtydliga detta.

Vi tycker också att gallringsfristen för biometriska uppgifter ska förlängas till tio år, vilket är viktigt inte minst ur ett brottsbekämpningsperspektiv. I ett läge där vi har färre utlänningskontroller än vi egentligen skulle behöva och där vi ser en utbredd människohandel finns det ett stort värde i att enkelt kunna identifiera personer även en tid efter att de har rest in i landet.

Vi tycker även att biometriska uppgifter som har upptagits inom ramen för ett tillståndsärende inte ska behöva förstöras förrän ärendet är slutligen avgjort eller förrän den person som ärendet gäller faktiskt reser ut från unionen.

Vi tycker också att tredjelandsmedborgares in- och utresor på Schengenområdet ska registreras även om de till exempel har uppehållstillstånd eller uppehållsrätt. Att gränsmyndigheterna inte längre kommer att stämpla tredjelandsmedborgares passhandlingar är kanske den största förändring man kommer att se tydligt i och med de här förslagen. Det medför annars att information om resor går förlorad gällande de tredjelandsmedborgare som undantas enligt det här förslaget.

Anf. 17 Hans Eklind (KD)

Fru talman! I dag förbättras faktiskt möjligheten att kontrollera vilka som vistas inom Schengenområdet. Vi får bättre möjligheter att motverka illegal migration när nu två EU-förordningar som ska skapa ett gemensamt in- och utresesystem medför anpassningar av svensk rätt.

Här ser vi helt enkelt hur EU kan göra Sverige säkrare, men vi ser också hur Socialdemokraterna väljer att urholka delar som hade kunnat göra det ännu lite bättre. Det kan tyckas vara små detaljer, men detaljerna kan ha stor betydelse. Vi har från Kristdemokraternas sida lämnat några förslag som vi menar skulle innebära en förstärkt svensk säkerhet, och jag tänkte redogöra för dessa.

Fru talman! En fråga är hur länge biometriska uppgifter ska sparas. Vi menar att Sverige ska ta till vara möjligheten att spara biometriuppgifter även efter ett avgörande. Vi har vid flera tillfällen lyft fram det behov som finns av att kunna lagra biometriska uppgifter.

I propositionen föreslås att många av dessa uppgifter ska raderas omedelbart efter att de har upptagits, exempelvis när en utlänning fått ett nej på sin ansökan om uppehållstillstånd. Det här är olyckligt av flera skäl. Dels måste den enskilde på nytt lämna in biometriska uppgifter om han eller hon överklagar beslutet, dels innebär det att relevanta uppgifter går förlorade om den här personen väljer att avvika innan en av- eller utvisning har lyckats genomföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem

Att personer som får avslag på sina asylansökningar ändå väljer att inte lämna landet vet vi. En allvarlig följd är att vi får ett skuggsamhälle som blir allt större. Vi får ett skuggsamhälle där människor löper risk att utnyttjas och där det finns personer som är beredda att utföra handlingar som orsakar andra och samhället stor skada. Därför menar vi att det bör finnas en möjlighet att spara biometriska uppgifter efter att ett ärende har avgjorts för att kunna använda uppgifterna i arbetet med att verkställa ett utvisningsbeslut.

År 2015 skrev Migrationsverket så här: Genom underhandsupplysningar från allmänhet och polis har vi upptäckt personer som har uppehållstillstånd men som ansökt om asyl i en annan identitet. Vi har stött på svenska medborgare med utländskt ursprung som har ansökt om asyl. Det finns personer som har beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl för att därefter söka asyl i en annan identitet.

Det är det här som ligger bakom att vi måste se till att biometriska uppgifter kan sparas. Få här inne i denna kammare lever väl i villfarelsen att vi inte har problem med just identitetsfrågan här i Sverige.

Fru talman! Vi har också en annan detalj som jag yrkar bifall till, och det är Kristdemokraternas reservation nummer 6 i det här ärendet. Vi ser att det finns en anledning att fortsätta kunna stämpla resehandlingar. Om stämpling av resehandlingar upphör leder det till svårigheter för Migrationsverket att exempelvis hantera medborgarskapsärenden på ett korrekt sätt i och med att uppgifter om vistelsetiden går förlorade, och just vistelsetiden råkar ju vara ett av de kriterier som ska mötas av en sökande.

Det handlar egentligen om att vi vill ha en hög rättssäkerhet. Den är viktig och bygger på att inte undanhålla verktyg för myndigheter som ansvarar för detta, för de ska kunna skapa ett korrekt underlag att fatta beslut utifrån.

Migrationsverket påpekar i sitt remissvar att de inte får tillgång till resehistoriken och att det blir svårare att utreda hemvist och tidigare vistelse. Vi instämmer i Migrationsverkets kritik och vill därför att man fortsatt ska kunna stämpla pass.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 20.)