Debatter om AI, migration och kvinnors tillgång till rättvisa vid Europarådets parlamentariska församlings sommarsession

Den 22–26 juni höll Europarådets parlamentariska församling (PACE) sin sommarsession i Strasbourg. Åtta ledamöter från riksdagens delegation deltog.

På agendan för sessionen fanns bland annat debatter om AI:s påverkan på demokratin, transnationell repression samt läget för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i länder som Iran, Serbien, Azerbajdzjan och Georgien.

Vid sessionens öppnande fattade församlingen beslut om att ytterligare tre extradebatter skulle hållas: migrationen till Europa, kvinnors tillgång till rättvisa, samt rättssystemet och behandlingen av oppositionella i Turkiet.

Migrationen till Europa och kvinnors villkor i medlemsstaterna

Migration var en av extradebatterna som föreslagits med anledning av den deklaration som ministerkommittén antog i maj, den så kallade Chisinau-deklarationen som rör tillämpningen av Europakonventionen. Frågan om migration togs även upp i en av de ordinarie debatterna om migranters och flyktingars tillgång till sjukvård i Europarådets medlemsländer. Kvinnors villkor adresserades i extradebatten om kvinnors tillgång till rättvisa men även i de ordinarie debatterna om att eliminera könsstereotyper i media och om våldsam pornografi. Den tredje extradebatten, om rättssystemet i Turkiet och behandlingen av oppositionella, hade initierats av ett domstolsbeslut mot ett oppositionsparti tidigare i år.

Situationen i Iran, Georgien, Azerbajdzjan och Serbien

Med anledning av de våldsamma protesterna i Iran i december 2026, och den utveckling som därefter följt, presenterade politiska utskottets rapportör ett förslag på en resolution, det vill säga ett gemensamt uttalande, om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i Iran. I debatten deltog Markus Wiechel (SD), Boriana Åberg (M) och Azadeh Rojhan (S).

Gällande situationen i olika medlemsstater debatterades tystandet av kritiska röster i Azerbajdzjan och de demokratiska institutionernas funktion i Georgien. Församlingen uttryckte stark oro för situationen och uppmanade länderna att respektera sina åtaganden enligt organisationens stadgar. Victoria Tiblom (SD), medrapportör för övervakningen av Serbien, presenterade en granskningsrapport om de demokratiska institutionernas funktion i landet.

Demokratihot och livsmedelsförsörjning

Demokrati- och mediefrihet adresserades i debatterna om hur demokratin kan skyddas mot skadlig påverkan från AI, bekämpandet av transnationell repression samt mediefrihet inom idrotten. I debatten om påverkan från AI deltog Estlands utbildnings- och forskningsminister Kristina Kallas för att berätta om landets erfarenheter på området. Från den svenska delegationen deltog Kristoffer Lindberg (S) i debatten.

Frågan om att stärka motståndskraft och tillgång till mat i kristider debatterades också. Vid denna debatt presenterades även Marockos erfarenheter och lärdomar på området, då Marocko är ett partnerskapsland till församlingen.

Under veckan valdes Gustaf Göthberg (M) till så kallad generalrapportör för ett demokratiskt Belarus. Denis Begic (S) valdes till rapportör för frågan om penningöverföringar från migrantarbetare och diasporor samt deras betydelse för ursprungsländer och mottagarländer.

Gästtalare och årets mottagare av Vigdis-priset

Monacos statsminister Christophe Mirmand liksom utrikesminister Isabelle Berro-Amadeï gästtalade, med anledning av landets innevarande ordförandeskap för Europarådet. Båda betonade landets starka engagemang för Europarådets grundvärden och adresserade även de allvarliga utmaningar Europa står inför, såsom krig, cyberhot, desinformation och minskat förtroende för institutioner. Även Europarådets generalsekreterare Alain Berset höll sedvanlig frågestund med församlingens ledamöter.

En prisceremoni ägde rum under sessionens första dag för det så kallade Vigdíspriset för kvinnors egenmakt. Priset är ett samarbete mellan församlingen och Islands regering. Årets mottagare blev ”My Voice, My Choice”, en gräsrotsrörelse som samlade över 1,1 miljoner underskrifter för ett medborgarinitiativ om tillgång till säker abort. Det ledde i sin tur till en resolution i Europaparlamentet och ett åtagande från Europeiska kommissionen om att använda EU-medel för aborttjänster.

Under veckan valdes även en ny biträdande generalsekreterare för Europarådet, Benelux-ländernas kandidat, ambassadör Tanja Gjonggijp som tillträder sitt femåriga mandat den 1 september 2026.

Ledamöter

Ledamöter som deltog vid sommarsessionen:

Alla ledamöter i delegationen:

Ledamöter i Europarådets svenska delegation

Mer information

Europarådet arbetar för att skapa en gemensam värdegrund baserad på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Sverige var med och grundade Europarådet och dess parlamentariska församling år 1949. Europarådet har i dag 46 medlemsländer.

Kontaktperson för media

Petra Sjöström, senior internationell rådgivare, riksdagens internationella kansli, telefon: 072-716 59 25, e-post: petra.sjostrom@riksdagen.se