Finansutskottet redovisar sin utvärdering av penningpolitiken 2023

Publicerad:

I sin utvärdering av penningpolitiken 2023 konstaterar finansutskottet att den förda penningpolitiken var väl avvägd med hänsyn tagen till vikten av att förankra förväntningarna vid inflationsmålet om 2 procent. Förtroendet för inflationsmålet upprätthölls och mot slutet av året hade inflationen sjunkit och låg nära målet. Dock anser utskottet att Riksbankens kommunikation kunde varit tydligare i ett par fall.

Finansutskottet redovisar varje år en uppföljning och utvärdering av Riksbankens penningpolitik med fokus på det föregående året. Centralt i utvärderingen är hur väl målen har uppfyllts och hur effektiva de åtgärder som genomförts har varit. Som ett led i granskningen av penningpolitiken har utskottet  gett i uppdrag åt Centrum för penningpolitik och finansiell stabilitet vid Stockholms universitet att genomföra en extern oberoende utvärdering av penningpolitiken 2023. 

Resultatet har tidigare under våren redovisats i rapporten Svensk penningpolitik 2023 som, tillsammans med Riksbankens redogörelse för penningpolitiken, utgjort underlag till utskottets utvärdering. Rapporten skrevs av professor John Hassler, professor Per Krusell och professor Roine Vestman. 

Inflationen sjönk genom yttre faktorer och åtstramad penningpolitik

Inflationen sjönk från 10,2 procent i december 2022 till 2,3 procent i december 2023. Avvikelsen i förhållande till inflationsmålet på 2 procent var stor i genomsnitt under 2023, men i slutet av året  låg  inflationen nära målet. Att inflationen föll så snabbt berodde till stor del på att energipriserna sjönk, men också ökningstakten i tjänstepriserna, som i större utsträckning avspeglar det inhemska konjunkturläget, vände ned under året.

Riksbanken höjde under året styrräntan i fyra steg, från 2,5 till 4 procent, samtidigt som penningpolitiken också stramades åt genom Riksbankens beslut att sälja statsobligationer i en snabbare takt än tidigare. Sammantaget var detta en kraftig åtstramning av penningpolitiken. 

Även om nedgången i inflationen delvis berodde på faktorer utanför Riksbankens kontroll konstaterar utskottet att de externa utvärderarnas bedömning är att den åtstramande penningpolitik som fördes och kommunikationen i samband med besluten totalt sett bidrog väsentligt till den positiva utvecklingen. De långsiktiga inflationsförväntningarna har förblivit förankrade vid inflationsmålet om 2 procent, även när inflationen under de senaste två åren nått tvåsiffriga nivåer. Detta är centralt för Riksbankens viktiga uppgift att förse ekonomin med ett långsiktigt riktmärke för pris- och lönebildningen som hushåll, företag och arbetsmarknadens parter kan basera sina beslut på. 

Penningpolitiken väl avvägd

Riksbanken ska utan att åsidosätta målet om prisstabilitet också ta realekonomiska hänsyn. Den stramare penningpolitiken har dämpat den ekonomiska aktiviteten och resursutnyttjandet och därmed bidragit till en något högre arbetslöshet. Men samtidigt hade det varit värre att låta den höga inflationen bita sig fast, eftersom det skulle försämra förutsättningarna för en långsiktigt god ekonomisk utveckling. 

Sammantaget delar utskottet de externa oberoende utvärderarnas bedömning att den förda penningpolitiken var väl avvägd med hänsyn tagen till vikten av att förankra förväntningarna vid inflationsmålet. Förtroendet för inflationsmålet upprätthölls och mot slutet av året var inflationstakten nära målet.

Viss otydlighet i Riksbankens kommunikation i ett par fall

Även om Riksbankens kommunikation generellt varit god finns ett par områden där utskottet menar att kommunikationen kunde ha varit tydligare. Det första gäller Riksbankens räntebanor, som under 2023 avvek kraftigt från marknadens förväntningar om styrräntan. Om räntebanan ofta uppfattas som osannolik finns risk för att den tappar rollen som penningpolitiskt verktyg. Utskottet anser också att det fanns otydligheter i Riksbankens kommunikation av beslutet om att valutasäkra en del av valutareserven.

Om finansutskottets granskning av Riksbankens verksamhet

Riksbanken har ett starkt grundlagsfäst oberoende som också har stärkts ytterligare med den nya riksbankslagstiftning som gäller sedan januari 2023. Oberoendet ställer höga krav på den demokratiska granskningen av Riksbanken, och finansutskottet har här en viktig roll. 

Finansutskottet ska enligt riksdagsordningen följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet i fråga om måluppfyllelse och effektivitet. Det gäller inte minst penningpolitiken, eftersom prisstabilitetsmålet är det överordnade målet för Riksbanken. Sedan mitten av 00-talet har finansutskottet även låtit genomföra oberoende utvärderingar av penningpolitiken i ett lite längre tidsperspektiv ungefär vart femte år. I dessa utvärderingar har finansutskottet anlitat internationella forskare och tidigare centralbankschefer. Hittills har fyra sådana utvärderingar av penningpolitiken genomförts. 

Finansutskottets granskning av Riksbanken

Planerad dag för debatt och beslut

Planerad dag för debatt och beslut är tisdagen den 18 juni. Debatt och beslut sänds via riksdagens webb-tv och går att se direkt eller i efterhand.

Webb-tv 

Ledamöter

Finansutskottets ledamöter

Dokument

Kontaktpersoner för media