Aktuellt

Här hittar du den senaste informationen från riksdagen. Det går att sortera på aktuella händelser, förslag, beslut och andra dokument.

Välj kategori

Beslut i korthet

  • Skrivelse om risker för etnisk diskriminering vid myndigheters beslut har behandlats (AU3)

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    27 (67 minuter)
    Justering
    2026-11-12
    Datum
    2026-11-12
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:AU3

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens rapport om statens arbete för att motverka etnisk diskriminering vid myndigheters beslut som rör enskilda.

    Riksdagen poängterar att etnisk diskriminering är ett allvarligt samhällsproblem som kräver ett långvarigt, samordnat och målmedvetet arbete. Riksrevisionen har motiverat sin granskning med att det funnits tecken på att etniska diskriminering förekommer vid myndigheters beslut som rör enskilda. I granskningen har det framkommit att statens arbete inte är effektivt när det gäller att motverka etnisk diskriminering.

    Regeringen presenterar i skrivelsen de åtgärder som man gjort utifrån Riksrevisionens iakttagelser. Regeringen har gett Diskrimineringsombudsmannen, DO, i uppdrag att genomföra riktade insatser till myndigheterna om hur man i den egna verksamheten kan motverka etnisk diskriminering.

    Riksdagen välkomnar regeringens uppdrag till DO och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

  • Det ska bli möjligt att bilda skattetransparenta värdepappersfonder för institutionella investerare (FiU8)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2026-11-10
    Datum
    2026-11-11
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:FiU8

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag att det ska bli möjligt att bilda skattemässigt transparenta värdepappersfonder i Sverige som är öppna enbart för vissa institutionella investerare, alltså en juridisk person som förvaltar och investerar kapital åt andra.

    Skattemässigt transparenta värdepappersfonder är en fondtyp som innebär att fonden i sig inte är ett skattesubjekt, utan att skatten på inkomster och avkastning i stället flyttas över direkt till andelsägarna.

    Syftet med den nya fondtypen är att den skattemässiga situationen vid investeringar i dessa fonder ska bli densamma som vid en direktinvestering.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

  • Riksrevisorns årliga rapport har behandlats (FiU9)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3 (12 minuter)
    Justering
    2026-11-12
    Datum
    2026-11-12
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:FiU9

    Riksdagen har behandlat riksrevisorns årliga rapport för 2026. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera de viktigaste iakttagelserna från revisionen under det senaste året.

    Riksdagen noterar att riksrevisorn i den årliga rapporten ser återkommande problem med brister i den statliga verksamheten som ger konsekvenser för medborgarna. Brister som enligt riksrevisorn i förlängningen riskerar att minska förtroendet för staten. Riksdagen instämmer med riksrevisorn och konstaterar bland annat att öppenhet och transparens är en förutsättning för att bevara ett högt förtroende för de statliga myndigheterna och samhällets institutioner.

    Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 22 oktober 2026. Utöver den årliga rapporten låg också Riksrevisionens uppföljningsrapport för 2026 till grund för utfrågningen.

    Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

  • Bättre personalförsörjning av civilt försvar (FöU3)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    9 (29 minuter)
    Justering
    2026-11-10
    Datum
    2026-11-11
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:FöU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att säkra personalförsörjningen av det civila försvaret.

    Beslutet innebär bland annat följande:

    • Reglerna för krigsplacering i det civila försvaret blir tydligare.
    • Vissa aktörer i samhället får högre krav på sig att ha en planerad och bemannad krigsorganisation. Det gäller bland annat Sveriges riksbank och företag som är särskilt viktiga för att betalningar ska kunna genomföras.
    • Totalförsvarets plikt- och prövningsverk får större möjligheter att begära in uppgifter från myndigheter, kommuner, regioner och näringsidkare. Uppgifterna ska handla om de anställdas kompetens och utbildning. Syftet är att identifiera personer som är lämpliga att fullgöra civilplikt och värnplikt.
    • Reglerna för säkerhetsprövning av civilpliktiga ändras för att säkerställa det civila försvarets behov av säkerhetsprövad personal.

    De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

  • Skrivelse om Riksrevisionens rapport om infiltration i staten har behandlats (JuU5)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    3 (11 minuter)
    Justering
    2026-11-12
    Datum
    2026-11-13
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:JuU5

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om infiltration i staten. Riksrevisionen har i sin rapport, granskat om Försvarets materielverk (FMV), Kammarkollegiet och Kriminalvården vidtar effektiva åtgärder för att motverka infiltration.

    Riksrevisionens övergripande slutsats är att de tre myndigheterna inte arbetar tillräckligt effektivt för att motverka infiltration. Bristerna gäller både det förebyggande arbetet och förmågan att upptäcka pågående infiltration. Riksrevisionen lämnar även ett antal rekommendationer till de granskande myndigheterna.

    I sin skrivelse framhåller regeringen att det framgår av de granskade myndigheternas yttranden över rapporten att dessa har arbetat vidare med rekommendationerna från granskningen. Regeringen för också sedvanlig dialog med myndigheterna. I skrivelsen lämnar regeringen också en redogörelse för dess arbete på området.

    Riksdagen ser positivt på att de granskade myndigheterna arbetar vidare med Riksrevisionens rekommendationer och att det pågår arbete på området från regeringens sida.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

  • Skrivelse om ungdomspolitik har behandlats (KrU2)

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    1 
    Justering
    2026-11-12
    Datum
    2026-11-13
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:KrU2

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ungdomspolitik. I skrivelsen redogör regeringen för utvecklingen mot det ungdomspolitiska målet och prioriterade områden inom ungdomspolitiken.

    Riksdagen noterar att skrivelsen bygger på ett omfattande faktaunderlag. Det uppföljningssystem som finns gör det möjligt att följa utvecklingen och ta fram lämpliga åtgärder. Riksdagen ser positivt på regeringens insatser för att nå det ungdomspolitiska målet och socialt hållbara samhällsstrukturer.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

  • Skrivelse om handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska har behandlats (KU12)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2026-11-12
    Datum
    2026-11-12
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:KU12

    Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska. Riksrevisionen har i sin rapport granskat om Försäkringskassans, Pensionsmyndighetens och Skatteverkets handläggning av ärenden där den enskilde inte behärskar svenska är effektiv.

    Riksrevisionens övergripande slutsats är att handläggningen fungerar väl i flera avseenden, men att den kan bli mer effektiv. Bland annat visar granskningen att det finns brister i myndigheternas rutiner för att säkerställa kvaliteten i tolkning och översättning. Riksrevisionen bedömer även att myndigheterna skulle kunna ta ett större ansvar för att den enskilda förstår, samt undvika kostnader, genom att översätta delar av beslut i större utsträckning. Riksrevisionen lämnar rekommendationer till de granskade myndigheterna.

    I sin skrivelse framhåller regeringen att det är en fråga om rättssäkerhet att enskilda förstår och kan bemöta myndigheternas beslut. Det är även en fråga om att förhindra felaktiga beslut, inklusive felaktiga utbetalningar, samt att åstadkomma en kostnadseffektiv ärendehandläggning. Regeringen anser att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till detta.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

  • Vissa ändringar som rör ledamöternas ersättningar och trygghetsskapande åtgärder (KU13)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2026-11-12
    Datum
    2026-11-12
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:KU13

    Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i några olika lagar. Ändringarna handlar bland annat om ledamöternas ersättningar och trygghetsskapande åtgärder.

    Förslagen innebär bland annat

    • ändringar i skyldigheten för ledamöterna att lämna uppgifter till det så kallade ekonomiska registret, exempelvis föreslås att en riksdagsledamot inte ska vara skyldig att lämna uppgifter om styrelseuppdrag eller uppdrag som revisor i en bostadsrättsförening
    • att Riksdagsförvaltningens ansvar för säkerhetsrådgivning till ledamöterna ska framgå av instruktionen för Riksdagsförvaltningen
    • att arvodet till en vice talman inte ska påverkas av frånvaro vid vissa voteringstillfällen
    • att det belopp som ledamöterna får använda för enskilda utrikes resor inte ska användas till tjänsteresor inom Norden och till Bryssel
    • att de månatliga arvoden som betalas till ordförande och vice ordförande i de delegationer som utses av antingen riksdagen eller talmannen efter samråd med gruppledarna ska inkluderas i underlaget för beräkningen av inkomstgarantin.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. De ändringar som gäller enskilda utrikes tjänsteresor ska dock tillämpas på resor som en ledamot har påbörjat efter den 30 september 2026.

    Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen som rör ändringar i Systembolagets bolagsordning.

  • Ytterligare anpassning till EU-rätten inom miljöbalkens tillämpningsområde (MJU4)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2026-11-12
    Datum
    2026-11-12
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:MJU4

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Syftet är att ytterligare anpassa och komplettera nationella bestämmelser inom miljöbalkens tillämpningsområde till EU:s marknadskontrollförordning och EU:s kontrollförordning. Det ska även effektivisera kommuners tillsyn och kontroll. Ändringarna innebär bland annat att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får bestämma regler om hur kommuner ska planera, genomföra och utvärdera tillsynen enligt miljöbalken och EU:s kontrollförordningar.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2027.

    Riksdagen sa även ja till förslag till ändringar av rättelsekaraktär som rör lagen om mark- och miljödomstolar.

  • Skrivelse om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av ändrade förhållanden har behandlats (SfU5)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2026-11-10
    Datum
    2026-11-10
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:SfU5

    Riksrevisionen har granskat Försäkringskassans hantering av ändrade förhållanden inom sjukersättning och bostadstillägg, och Pensionsmyndighetens motsvarande hantering inom bostadstillägg för pensionärer.

    Riksrevisionens övergripande slutsats är att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har flera effektivitetsbrister i sin hantering av ändrade förhållanden, och att hanteringen medför risker för felaktiga utbetalningar.

    Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning och sina åtgärder med anledning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten om Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens hantering av ändrade förhållanden.

    Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

  • Skrivelse om Riksrevisionens rapport om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd har behandlats (SfU6)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    12 (32 minuter)
    Justering
    2026-11-10
    Datum
    2026-11-10
    Bordläggning
    2026-11-17
    Debatt
    2026-11-18
    Beslut
    2026-11-18

    Betänkande 2026/27:SfU6

    Riksrevisionen har granskat om Migrationsverkets kontroller i arbetstillståndsärenden är effektiva för att motverka fel och missbruk.

    Riksrevisionens övergripande slutsats är att kontrollerna inte är effektiva, vare sig när det gäller kontroller vid ansökan om arbetstillstånd eller i fråga om efterkontroller av pågående arbetstillstånd. Enligt Riksrevisionen riskerar bristerna att bidra till ökad arbetskraftsexploatering, osund konkurrens och arbetslivskriminalitet.

    I en skrivelse har regeringen redogjort för sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser i rapporten om Migrationsverkets kontroller av arbetstillstånd och sina åtgärder med anledning av iakttagelserna. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och anger att den har vidtagit flera åtgärder i linje med dessa.

    Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

  • Stärkt konstitutionell beredskap vid krig och svåra kriser (KU6)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    5 (32 minuter)
    Justering
    2026-11-05
    Datum
    2026-11-05
    Bordläggning
    2026-11-10
    Debatt
    2026-11-11
    Beslut
    2026-11-11

    Betänkande 2026/27:KU6

    Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen och ändringar i riksdagsordningen. Ändringarna handlar bland annat om att riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund.

    Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

    Ändringarna innebär bland annat följande:

    • Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
    • Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
    • Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.

    Riksdagen antar också förslag till vissa lagtekniska och redaktionella ändringar i riksdagsordningen, samt en redaktionell ändring i offentlighets- och sekretesslagen.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. En ändring i en huvudbestämmelse i riksdagsordningen börjar gälla den 2 januari 2027.

    Eftersom beslutet gäller regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringarna i riksdagsordningens huvudbestämmelser i det vilande förslaget. Det första beslutet om förslaget togs den 3 december 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

  • Grundlagsändringar om tillgänglighetskrav för vissa medier (KU7)

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2026-11-05
    Datum
    2026-11-05
    Bordläggning
    2026-11-10
    Debatt
    2026-11-11
    Beslut
    2026-11-11

    Betänkande 2026/27:KU7

    Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär att det blir möjligt att i vanlig lag reglera vissa tillgänglighetskrav för att till exempel säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Beslutet är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

    Ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen.

    Ändringarna innebär bland annat följande:

    • Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning.
    • Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster.
    • Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

    Eftersom beslutet gäller tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som båda är grundlagar, krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

  • Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU8)

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2026-11-05
    Datum
    2026-11-05
    Bordläggning
    2026-11-10
    Debatt
    2026-11-11
    Beslut
    2026-11-11

    Betänkande 2026/27:KU8

    Riksdagen sa ja till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen. Ändringen handlar om att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

    Ändringen i tryckfrihetsfrihetsförordningen innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan, bland annat i en brottsutredande verksamhet, inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan.

    Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling.

    Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2027.

    Eftersom beslutet gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 april 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

  • Ja till grundlagsändringar om abort, medborgarskap och föreningsfrihet (KU9)

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    18 (90 minuter)
    Justering
    2026-11-05
    Datum
    2026-11-05
    Bordläggning
    2026-11-10
    Debatt
    2026-11-11
    Beslut
    2026-11-11

    Betänkande 2026/27:KU9

    Riksdagen sa ja till grundlagsändringar i regeringsformen som bland annat handlar om att abort ska bli en grundlagsskyddad fri- och rättighet. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Det vilande förslaget om ändringar i regeringsformen innebär att

    • rätten till abort införs i regeringsformen som en ny grundläggande fri- och rättighet
    • det ska bli möjligt att genom lag ta det svenska medborgarskapet ifrån en person som har dubbla medborgarskap och som har fått medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen
    • föreningsfriheten, det vill säga friheten att bland annat starta föreningar, ska kunna begränsas genom lag när det gäller sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet för ekonomisk vinning eller annan otillbörlig fördel.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

    Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 20 maj 2026 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

  • Ja till nya bestämmelser om kemikalier och avfall (MJU3)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2026-11-05
    Datum
    2026-11-06
    Bordläggning
    2026-11-10
    Debatt
    2026-11-11
    Beslut
    2026-11-11

    Betänkande 2026/27:MJU3

    Riksdagen sade ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU-regler om kemikalier och avfall. Förslagen gäller tre EU-förordningar.

    Den ena förordningen, CLP-förordningen, handlar om klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter. De två andra är nya EU-förordningar som handlar om avfallstransporter och förpackningar.

    Beslutet innebär bland annat att överträdelser av ett antal krav i CLP-förordningen blir straffbelagda. Dessutom ska tillsynsmyndigheten i vissa fall kunna fatta beslut om att hålla kvar eller omhänderta avfall.

    De nya reglerna börjar gälla den 2 januari 2027.

  • Ja till ändrade momsregler vid gränsöverskridande handel (SkU2)

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2026-11-03
    Datum
    2026-11-03
    Bordläggning
    2026-11-10
    Debatt
    2026-11-11
    Beslut
    2026-11-11

    Betänkande 2026/27:SkU2

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i mervärdesskattelagen (momslagen), men med vissa redaktionella ändringar. De flesta ändringarna görs för att anpassa svensk rätt till EU:s mervärdesskattedirektiv.

    Ändringarna gäller bland annat reglerna om gränsöverskridande handel och de tre särskilda ordningarna: tredjelandsordningen, unionsordningen och importordningen.

    Ändringarna handlar om

    • att genomföra mindre utökningar av tillämpningsområdet för tredjelands- och unionsordningen
    • nya regler för redovisning av utgående skatt inom de särskilda ordningarna och för beskattningsbara personer som möjliggör leveranser av varor genom ett elektroniskt gränssnitt
    • förtydliganden och mindre ändringar.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

  • Effektivare kontrollmöjligheter i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare (SkU3)

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    4
    Anföranden och repliker
    11 (49 minuter)
    Justering
    2026-11-03
    Datum
    2026-11-03
    Bordläggning
    2026-11-10
    Debatt
    2026-11-11
    Beslut
    2026-11-11

    Betänkande 2026/27:SkU3

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för Skatteverket att upptäcka fusk och arbetslivskriminalitet i systemen för rot, rut, grön teknik och personalliggare.

    Förslaget innebär bland annat att uppgifterna i en begäran om utbetalning lämnas på heder och samvete. Utförare ska även i sin begäran om utbetalning ange om underentreprenörer eller bemanningsföretag har anlitats för hushållsarbete eller installation av grön teknik.

    Dessutom ska vissa ytterligare uppgifter registreras i personalliggaren, och Skatteverket ska få genomföra kontrollbesök för ett nytt ändamål. Uppgifter i en elektronisk personalliggare ska kunna överföras elektroniskt till Skatteverket.

    Det införs vidare en möjlighet till efterbeskattning om det tagits ett beslut om återbetalning i ett ärende gällande skattereduktion för hushållsarbete eller installation av grön teknik.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

  • Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto tas bort (FiU7)

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Anföranden och repliker
    2 (10 minuter)
    Justering
    2026-10-20
    Datum
    2026-10-21
    Bordläggning
    2026-11-03
    Debatt
    2026-11-04
    Beslut
    2026-11-04

    Betänkande 2026/27:FiU7

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att avveckla Utbetalningsmyndighetens system med transaktionskonto.

    Förslaget innebär att myndighetens verksamhet renodlas till de huvudsakliga kärnuppgifterna att förebygga, förhindra och upptäcka felaktiga utbetalningar.

    Som en följd av att systemet avvecklas genomförs även ändringar i bland annat lagen om skyldighet att lämna uppgifter till Utbetalningsmyndigheten.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

  • Tillgången till personal i det militära försvaret ska förbättras (FöU2)

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    8 (40 minuter)
    Justering
    2026-10-22
    Datum
    2026-10-22
    Bordläggning
    2026-11-03
    Debatt
    2026-11-04
    Beslut
    2026-11-04

    Betänkande 2026/27:FöU2

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förbättra tillgången till personal inom det militära försvaret i syfte att stärka dess uthållighet. Exempelvis ska värnplikten bli förlängd och antalet beredskapstjänstgöringsdagar utökas, vid höjd beredskap. Det innebär bland annat att värnpliktiga som nått den övre åldersgränsen för värnplikt, som är 47 år, ska fortsatt ha tjänstgöringsplikt om de har blivit inkallade till beredskaps­tjänstgöring eller krigstjänstgöring före slutet av det kalenderår när han eller hon fyller 47 år.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

  • Justitieombudsmännens konstitutionella ställning stärks i grundlagen (KU2)

    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    2 (7 minuter)
    Justering
    2026-10-22
    Datum
    2026-10-23
    Bordläggning
    2026-11-03
    Debatt
    2026-11-04
    Beslut
    2026-11-04

    Betänkande 2026/27:KU2

    Riksdagen sa ja till en grundlagsändring i regeringsformen. Ändringen rör riksdagens ombudsmän (JO) och de regler som gäller vid entledigande av en ombudsman som inte har riksdagens förtroende. Ett entledigande innebär att ombudsmannen måste avsluta sitt uppdrag. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

    Ändringen i regeringsformen innebär att det införs en ny regel – så kallad besluts- och kvorumregel – vid entledigande av en ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Enligt den nya regeln ska det krävas att tre fjärdedelar av de röstande, och samtidigt mer än hälften av riksdagens ledamöter, enas om ett beslut att entlediga en ombudsman eller en ställföreträdande ombudsman som inte längre har riksdagens förtroende. Regleringen är ett undantag från huvudregeln i 4 kap. 7 § regeringsformen om att majoritetsprincipen ska gälla vid omröstning.

    Syftet med en särskild besluts- och kvorumregel är att stärka ombudsmännens konstitutionella ställning.

    Riksdagen sa också ja till en ändring i riksdagsordningen som innebär en hänvisning till den föreslagna regleringen i regeringsformen.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

    Eftersom beslutet gäller en ändring i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringen i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 21 juni 2023 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

  • Grundlagsbestämmelse om hets mot folkgrupp ska bli tydligare (KU3)

    Förslagspunkter
    1
    Justering
    2026-10-22
    Datum
    2026-10-23
    Bordläggning
    2026-11-03
    Debatt
    2026-11-04
    Beslut
    2026-11-04

    Betänkande 2026/27:KU3

    Riksdagen sa ja till en grundlagsändring i tryckfrihetsförordningen som bland annat handlar om att förnekelse av Förintelsen kriminaliseras också som tryckfrihetsbrott och som yttrandefrihetsbrott. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

    Ändringen i tryckfrihetsförordningen innebär att bestämmelsen om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen förtydligas och att tillämpningsområdet delvis utvidgas på så sätt att

    • förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras
    • det av lagtexten tydligt framgår att regleringen omfattar uppmaning till våld
    • enskilda personer i de skyddade grupperna ges skydd och därigenom målsägandestatus och rätt till skadestånd.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

    Eftersom beslutet gäller tryckfrihetsförordningen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 22 maj 2024 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

  • Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende (KU4)

    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    1 
    Anföranden och repliker
    8 (47 minuter)
    Justering
    2026-10-22
    Datum
    2026-10-23
    Bordläggning
    2026-11-03
    Debatt
    2026-11-04
    Beslut
    2026-11-04

    Betänkande 2026/27:KU4

    Riksdagen sa ja till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Ändringarna handlar om att det ska bli svårare att ändra grundlagarna och om ökat skydd och stärkt oberoende för domstolarna. Beslutet gäller ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket betyder att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle.

    Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat att det ska bli svårare att ändra grundlagarna. Det kommer exempelvis att ställas krav på att minst hälften av riksdagsledamöterna säger ja till ett beslut att anta ett grundlagsförslag som vilande och att minst två tredjedelar av riksdagens ledamöter säger ja till det andra beslutet att anta förslaget – efter att riksdagsval har hållits mellan de båda omröstningarna. Dessa krav ska även gälla vid ändringar av huvudbestämmelser i riksdagsordningen.

    Ändringarna innebär även att skyddet för domstolarnas och domarnas oberoende långsiktigt stärks. Bland annat ska den myndighet som ansvarar för administrationen av domstolarna ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Myndigheter under regeringen ska inte heller längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet.

    Syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2027.

    Eftersom beslutet gäller ändringar i regeringsformen som är en grundlag krävs att riksdagen röstar likadant två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Samma regler gäller i detta fall ändringar i riksdagsordningen. Det första beslutet om förslaget togs den 1 oktober 2025 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Visa alla beslutade betänkanden

Kalender

Torsdag 20 januari2028

TidHändelse
Det finns inga kalenderhändelser att visa.

Valet och regeringsbildningen 2026

Den 13 september var det val till riksdagen. Här hittar du information om regeringsbildningen och andra viktiga händelser efter valet.

Valet 2026

Foto: Linnea Bengtsson

Riksdagens arbete med statens budget

Den 12 november överlämnade övergångsregeringen sin budgetproposition. Detta markerade starten för riksdagens arbete med statens budget för 2027. 

Riksdagens budgetarbete för 2027

Illustration: Riksdagsförvaltningen

Allmänna motionstiden 2026

Den allmänna motionstiden 2026 började måndagen den 28 september klockan 11 och slutar fredagen den 27 november klockan 16.30.

Allmänna motionstiden 2026 

Illustration: Riksdagsförvaltningen

Bevaka riksdagsarbetet

Här finns information för dig som är journalist eller fotograf och vill arbeta i riksdagens lokaler eller på annat sätt bevaka riksdagsarbetet. 

Press

Foto: Melker Dahlstrand

Besök riksdagen i ditt län

Demokratin behöver dig! Det är namnet på den utställning från riksdagen som turnerar runt om i Sverige under 2025 och 2026. 

Besök riksdagen i ditt län

Illustration: Riksdagsförvaltningen

Följ och prenumerera

Det finns flera olika sätt att bevaka riksdagens arbete och beslut.

Följ och prenumerera