Aktuellt
Här hittar du den senaste informationen från riksdagen. Det går att sortera på aktuella händelser, förslag, beslut och andra dokument.
Beslut i korthet
Skrivelse om statens insatser för trygga bostadsaffärer har behandlats (CU43)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 15 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-08
- Debatt
- 2026-06-09
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens insatser för trygga bostadsaffärer.
Riksrevisionen har granskat om statens insatser för att ge köpare och säljare ett tillfredsställande skydd vid bostadsaffärer är effektiva. Den övergripande slutsatsen är att det finns brister som påverkar konsumentskyddet vid bostadsaffärer.
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser om att Fastighetsmäklarinspektionens tillsyn i stort är effektiv, men att tillsynen kan utvecklas. Regeringen instämmer också i iakttagelsen att konsumenters möjligheter att anmäla fastighetsmäklare och få tillgång till alternativ tvistlösning är goda men att även dessa kan förbättras. Regeringen bedömer att Riksrevisionens granskning kan utgöra ett viktigt underlag för att utveckla styrningen av Fastighetsmäklarinspektionen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Nya EU-regler för bolag strider inte mot subsidiaritetsprincipen (CU44)
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 22 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-08
- Debatt
- 2026-06-09
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen har prövat EU-kommissionens förslag till förordning om den 28:e ordningens bolagsregelverk utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.
Riksdagen konstaterar att bristen på ett EU-gemensamt bolagsrättsligt regelverk är ett strukturellt problem som försvårar för företag att utvidga sin verksamhet över gränserna. Nya EU-regler för bolag är ett steg i arbetet med att stärka EU:s konkurrenskraft och skapa ett bättre företagsklimat. Det kan även minska kostnader och förenkla efterlevnaden av medlemsstaternas bolagsregler.
Riksdagen bedömer att medlemsstaterna själva inte kan åstadkomma åtgärder för lösa detta själva. En ny EU-bolagsform kan endast genomföras på EU-nivå.
Riksdagen anser att förslaget inte strider mot subsidiaritetsprincipen och lade utlåtandet till handlingarna.
Ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20)
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 75, 300 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-08
- Debatt
- 2026-06-09
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen.
Osäkerheten och oförutsägbarheten om den geopolitiska och handelspolitiska utvecklingen har medfört att regeringen har reviderat prognoserna för bland annat BNP och arbetslöshet jämfört med vårpropositionen. Återhämtningen i svensk ekonomi väntas som en följd av detta fortsätta i en långsammare takt än vad som bedömdes i vårpropositionen.
Riksdagen håller med regeringen om att en varaktig återhämtning av ekonomin ska säkerställas och att Sverige ska fortsätta att byggas starkare för att bli mer konkurrens- och motståndskraftigt. Riksdagen delar också regeringens bedömning om att den ekonomiska politiken ska fokusera på tre områden: att fortsätta att värna de offentliga finanserna, möjliggöra fler arbetstillfällen i Sverige samt säkerställa att ansträngning lönar sig.
Riksdagen beslutade även att lägga regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2025 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav tolv förslag är från den allmänna motionstiden 2025/2026.
Ja till regeringens vårändringsbudget för 2026 (FiU21)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 75, 300 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-08
- Debatt
- 2026-06-09
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor.
De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet.
Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.
Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.
De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor.
Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.
Årsredovisning för staten 2025 (FiU30)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-08
- Debatt
- 2026-06-09
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2025 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2025.
Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.
I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Lagändringar för ett stärkt nationellt cybersäkerhetscenter (FöU15)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2026-05-26
- Datum
- 2026-05-27
- Bordläggning
- 2026-06-08
- Debatt
- 2026-06-09
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om uppgiftsskyldighet för de myndigheter som samverkar inom det nationella cybersäkerhetscentret (NCSC).
Lagen handlar om att myndigheter som samarbetar inom NCSC ska vara skyldiga att dela information med varandra. Syftet är att centret ska kunna arbeta mer effektivt och stärka cybersäkerheten i samhället.
Riksdagen sa också ja till en ny lag om hur Försvarets radioanstalt (FRA) får hantera personuppgifter inom centrets arbete. Dessutom föreslås en regel om sekretess som ska skydda enskilda personer.
De nya lagarna börja gälla den 15 juli 2026.
Närboende vid vindkraft får rätt till ersättning (NU20)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 16, 74 minuter
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-28
- Bordläggning
- 2026-06-03
- Debatt
- 2026-06-04
- Beslut
- 2026-06-09
Regeringen föreslår en ny lag som innebär att närboende vid vindkraftsanläggningar ska få rätt till en ersättning som motsvarar en andel av de årliga intäkterna från en anläggning, så kallad vindkraftsersättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag
Enligt regeringens förslag ska vindkraftsersättning betalas av verksamhetsutövaren för en vindkraftsanläggning till ägare av bostadsbyggnader som ligger inom nio vindkraftsverkshöjder från ett vindkraftverk i en vindkraftsanläggning. Vindkraftsersättningen föreslås vara högre ju närmare anläggningen bostaden ligger.
Regeringen föreslår också ändringar i inkomstskattelagen, vilket innebär att vindkraftsersättningen ska vara skattefri till den del den avser en privatbostad.
Den nya lagen och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2026.
En rimligare kompensation för privatkopiering (NU23)
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 7, 36 minuter
- Justering
- 2026-05-19
- Datum
- 2026-05-26
- Bordläggning
- 2026-06-03
- Debatt
- 2026-06-04
- Beslut
- 2026-06-09
Upphovspersoner ska ha rätt till rimlig kompensation för privatkopiering av deras skyddade verk och prestationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagen ska säkerställa en likvärdig rätt till rimlig kompensation för rättighetshavare och ge enklare, mer förutsebara och konkurrensneutrala regler för företagen, samt ersättningsnivåer som garanterar att belastningen på konsumenterna inte blir för stor.
Lagförslagen syftar till att modernisera den ersättning som ska kompensera rättighetshavarna för tillåten privatkopiering.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Permanenta uppehållstillstånd tas bort (SfU30)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 53, 158 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-05
- Debatt
- 2026-06-08
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort.
Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen.
Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026.
Redovisning av skatteutgifter för 2026 har behandlats (SkU34)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 9 minuter
- Justering
- 2026-06-02
- Datum
- 2026-06-02
- Bordläggning
- 2026-06-08
- Debatt
- 2026-06-09
- Beslut
- 2026-06-09
Samhällets stöd till företag och hushåll redovisas i huvudsak i form av utgifter i statens budget. Men det finns också stöd som går via skattesystemet i form av så kallade skatteutgifter som påverkar statsbudgetens inkomster.
Regeringen redovisar årligen i en skrivelse statens skatteutgifter. Syftet med skrivelsen är att tydliggöra det statsstöd som ges till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar. Utgifterna kan då prövas på samma sätt som anslagen på statsbudgetens utgiftssida. Redovisningen gör att det finns ett bättre underlag för att kunna prioritera mellan utgiftsområden i statsbudgeten.
Riksdagen har behandlat regeringens redovisning av statens skatteutgifter för 2026. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Skrivelse om Ivos klagomålshantering i vården har behandlats (SoU28)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-29
- Bordläggning
- 2026-06-05
- Debatt
- 2026-06-08
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Inspektionen för vård och omsorgs (Ivos) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården.
I skrivelsen framkommer det att regeringen ser allvarligt på de långa handläggningstiderna när enskildas klagomål hanteras och att den instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser.
Riksdagen delar regeringens ståndpunkt att en effektiv och rättssäker tillsyn över hälso- och sjukvården är en förutsättning för patientsäkerheten och för allmänhetens förtroende för vården. Därför är det angeläget att enskildas klagomål hanteras rättssäkert, effektivt och likvärdigt.
Riksdagen konstaterar även att regeringen vidtagit och vidtar åtgärder för att Ivo ska komma till rätta med bristerna i klagomålshanteringen och att den följer utvecklingen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården (SoU32)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 33, 99 minuter
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-29
- Bordläggning
- 2026-06-05
- Debatt
- 2026-06-08
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården.
Riksdagen anser att regeringens förslag innebär ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet.
Vidare konstaterar riksdagen att regeringens lagändringar innebär att det är kommunerna själva som avgör om läkare ska anställas. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock oavsett om en kommunal läkare anställs eller inte.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2026.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2025 (UbU18)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-02
- Datum
- 2026-06-02
- Bordläggning
- 2026-06-05
- Debatt
- 2026-06-08
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen har behandlat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning för 2025 och Riksrevisionens revisionsberättelse över årsredovisningen.
Enligt Riksrevisionen så har Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upprättat årsredovisningen enligt årsredovisningslagen. Myndigheten anser att årsredovisningen tillsammans med förvaltningsberättelsen och övrig information i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av verksamheten.
När det gäller räkenskaperna så anser Riksrevisionen att stiftelsens styrelse och den verkställande direktören följt regelverket för räkenskapsåret 2025.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Lärare ska kunna fokusera på undervisningsuppdraget (UbU25)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 19, 84 minuter
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-29
- Bordläggning
- 2026-06-03
- Debatt
- 2026-06-04
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen.
Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter.
Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin.
Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras.
Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028.
Ett nytt betygssystem införs (UbU26)
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 42, 130 minuter
- Justering
- 2026-06-02
- Datum
- 2026-06-03
- Bordläggning
- 2026-06-05
- Debatt
- 2026-06-08
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att ett nytt betygssystem och en ny modell för att beräkna elevernas meritvärde införs.
Regeringens förslag innebär bland annat följande:
- En ny modell för att beräkna elevernas meritvärden ska tas fram, där meritvärdet ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov.
- Det ska införas en betygsskala med tio betygssteg från 1 till 10, utan skarp gräns för godkänt, i de obligatoriska skolformerna och de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Huvudmän ska lämna in uppgifter om betyg till en myndighet.
- Nationella slutprov ska införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå. Proven bör rättas centralt.
Syftet är att mer rättvisande spegla elevers ämneskunskaper och motverka betygsinflation.
Ändringarna i skollagen börjar i huvudsak gälla den 1 juli 2028. För kommunal vuxenutbildning börjar ändringarna dock gälla den 1 januari 2031.
Skrivelsen om verksamheten i EU har behandlats (UU10)
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 25, 115 minuter
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-29
- Bordläggning
- 2026-06-03
- Debatt
- 2026-06-04
- Beslut
- 2026-06-09
Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2025. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.
I skrivelsen redogör regeringen för hur den europeiska säkerheten utmanats av ett instabilt närområde, hybrida hot och en global kontext, i vilken den regelbaserade världsordningen ifrågasätts. Riksdagen anser, precis som tidigare, att det är centralt för Sveriges säkerhet och stabiliteten i världen att den regelbaserade världsordningen upprätthålls.
Under året har Sverige varit en drivande kraft bakom att EU har infört ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att regeringen verkar för att öka trycket på Ryssland.
Utvidgningsprocessen i unionen har också gjort framsteg under 2025. Riksdagen anser en utvidgning är viktig för fred, stabilitet och välstånd i Europa. Men en utvidgning är enbart möjlig om processen uppfattas som legitim och har brett stöd i medlemsstaterna.
Vidare anser riksdagen att respekten för EU:s gemensamma grundläggande värden – demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och folkrätten är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel (UU18)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 24, 105 minuter
- Justering
- 2026-05-21
- Datum
- 2026-05-27
- Bordläggning
- 2026-06-05
- Debatt
- 2026-06-08
- Beslut
- 2026-06-09
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett modernt och anpassat regelverk för krigsmateriel samt att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till avtalet om exportkontroll på försvarsområdet.
Förslaget syftar till att anpassa reglerna till att Sverige nu är medlem i Nato och till att göra reglerna för export av krigsmateriel mer effektiva. Bland annat föreslås att reglerna för export av krigsmateriel och samarbete med andra länder inom detta område ska anpassas till Natomedlemskapet. Det ska också krävas tillstånd enligt vapenlagen för att tillverka skjutvapen och liknande föremål. Dessutom föreslås att vissa uppgifter inom regelverket för exportkontroll ska omfattas av sekretess.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Svensk export av krigsmateriel under 2025 (UU9)
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 24, 105 minuter
- Justering
- 2026-06-04
- Datum
- 2026-06-04
- Bordläggning
- 2026-06-05
- Debatt
- 2026-06-08
- Beslut
- 2026-06-09
Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.
Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2025. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.
Riksdagen har beslutat att skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden i motioner, varav 23 förslag är från den allmänna motionstiden 2025.
Svenskt bidrag till Natos närvaro i Finland (UFöU3)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 48 minuter
- Justering
- 2026-05-26
- Datum
- 2026-05-26
- Bordläggning
- 2026-06-03
- Debatt
- 2026-06-04
- Beslut
- 2026-06-04
Riksdagen beslutar att regeringen fram till den 31 december 2026 får sätta in svenska väpnade styrkor om högst 1 200 personer för att bidra till Natos närvaro i Finland.
Enklare ersättningsregler med brottsoffret i fokus (CU38)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 24, 95 minuter
- Justering
- 2026-05-19
- Datum
- 2026-05-26
- Bordläggning
- 2026-05-29
- Debatt
- 2026-06-01
- Beslut
- 2026-06-03
Brottsoffer ska kunna få brottsskadeersättning på ett enklare och snabbare sätt och vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna innebär bland annat att
- brottsoffrets väg till att få brottsskadeersättning förenklas och förkortas – brottsoffret ska kunna få brottsskadeersättning direkt från Brottsoffermyndigheten utan att först behöva vända sig till gärningspersonen
- vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott skärps
- frivillig betalning av brottsskadestånd underlättas.
Det övergripande syftet med lagändringarna är att stärka brottsoffers ställning och minska skadeverkningarna av brott.
Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.
Nya tillsynsregler för banker (FiU41)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-06-02
- Datum
- 2026-06-02
- Bordläggning
- 2026-06-02
- Debatt
- 2026-06-03
- Beslut
- 2026-06-03
Svensk lagstiftning ska anpassas till de ändringar i EU:s kapitaltäckningsdirektiv som har gjorts inom ramen för EU:s bankpaket. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär bland annat att
- det införs en tillståndsplikt för företag från tredjeländer som vill tillhandahålla centrala banktjänster genom filial i Sverige
- de lämplighetskrav som gäller för ledningen i kreditinstitut även ska tillämpas på mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag
- det införs krav på förhandsanmälan av nya ledningspersoner och på lämplighetsprövning av personer i vissa ledande befattningar
- det införs ansökningsförfaranden för vissa transaktioner
- det införs karensbestämmelser för vissa anställda och uppdragstagare i Finansinspektionen.
EU:s kapitaltäckningsdirektiv innehåller regler för banker, kreditmarknadsföretag (kreditinstitut), mycket stora värdepappersbolag och vissa holdingföretag.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026 och den 11 januari 2027.
Ändrade regler om tillstånd och tillsyn för FOI (FöU16)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-05-05
- Datum
- 2026-05-06
- Bordläggning
- 2026-05-29
- Debatt
- 2026-06-01
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler om tillstånd och tillsyn för Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Förslaget innebär att FOI ska omfattas av samma reglering som Försvarsmakten, Fortifikationsverket, Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt vad gäller tillstånd och tillsyn inom miljö- och hälsoskyddsområdet samt kring tillsyn på strålskyddsområdet och livsmedelsområdet.
Syftet med förslaget är att skapa en enhetlighet i regleringen av tillstånd till miljöfarlig verksamhet och tillsyn över försvarsverksamhet.
Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
Skrivelse om Sveriges militära stöd till Ukraina har behandlats (FöU17)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 9, 50 minuter
- Justering
- 2026-05-26
- Datum
- 2026-05-26
- Bordläggning
- 2026-05-29
- Debatt
- 2026-06-01
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen har behandlat en skrivelse, där regeringen redogör för det militära stöd som Sverige lämnat till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.
Det militära stödet består av materiel, finansiellt stöd, utbildningsinsatser samt stöd till satsningar på försvarsindustri och försvarsforskning. Sedan 2022 har Sverige beslutat om 21 militära stödpaket till Ukraina till det samlade värdet av cirka 103 miljarder kronor.
I skrivelsen beskriver regeringen även hur det militära stödet samordnas i en internationell kontext, hur stödet följs upp och hur lärdomar från kriget i Ukraina omhändertas samt regeringens bedömning av effekterna av det svenska stödet.
Försvarsutskottet konstaterar att det militära stödet till Ukraina är en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukraina så länge som det krävs.
Utskottets uppfattning är, precis som tidigare, att en långsiktig ekonomisk ram gör stödet mer förutsägbart och effektivt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Ny lag om signalspaning vid krig eller krigsfara (FöU18)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-05-05
- Datum
- 2026-05-06
- Bordläggning
- 2026-05-29
- Debatt
- 2026-06-01
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet i krig eller krigsfara. Syftet med den nya lagen är att göra det möjligt för Försvarets radioanstalt, FRA, att bedriva en effektiv och ändamålsenlig signalspaning även om Sverige skulle befinna sig i krig eller krigsfara.
FRA:s signalspaningsverksamhet är av stor betydelse för svensk utrikes- säkerhets- och försvarspolitik i fredstid och kommer även att vara det om Sverige skulle befinna sig i krig eller krigsfara.
Det försämrade säkerhetsläget de senaste åren har bland annat inneburit att FRA fått en ökad mängd förfrågningar från sina uppdragsgivare. I händelse av krig eller krigsfara kommer det att finnas ett större behov av rapportering till regeringen och andra berörda myndigheter. Det får också anses sannolikt att det kommer att finnas krav på en mer skyndsam rapportering.
Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2026.
Brottsbekämpande myndigheter ska snabbare kunna säkra elektroniska bevis utomlands (JuU33)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-29
- Bordläggning
- 2026-06-02
- Debatt
- 2026-06-03
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om effektivare inhämtning av elektroniska bevis som finns lagrade hos en tjänsteleverantör utanför Sverige.
När kriminella kommunicerar om brott, men också för att begå brott, kan det ske genom sociala medier, meddelandetjänster och applikationer. Regeringens förslag innebär att brottsbekämpande myndigheter snabbare och enklare ska kunna begära ut elektroniska bevis, exempelvis abonnemangsuppgifter, textmeddelanden och bilder från tjänsteleverantörer i straffrättsliga förfaranden. Det innebär att åklagare och polis kan få tillgång till viktig elektronisk bevisning i brottsutredningar som är gränsöverskridande.
Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen och en ny lag som genomför EU-direktivet.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli, den 18 augusti och den 19 augusti 2026.
Svenska fängelsestraff ska tillfälligt kunna avtjänas utomlands (JuU35)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 28, 82 minuter
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-28
- Bordläggning
- 2026-05-29
- Debatt
- 2026-06-01
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna avtalet mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att tillfälligt verkställa svenska fängelsestraff i Estland.
Den 18 juni 2025 undertecknades ett avtal mellan Sverige och Estland som gör det möjligt att låta personer som dömts till fängelse i Sverige tillfälligt avtjäna sitt straff i en estländsk anstalt, där den estländska kriminalvårdsmyndigheten ska ansvara för verkställigheten. Syftet med avtalet är att bidra till att avhjälpa den allvarliga platsbristen inom den svenska Kriminalvården.
Riksdagen har nu godkänt avtalet samt antagit de förslag på lagändringar som behövs med anledning av avtalet.
De nya lagreglerna börjar gälla den 3 juli 2026.
Bättre möjligheter att utreda brott som begås av barn under 15 år (JuU37)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 4, 31 minuter
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-29
- Bordläggning
- 2026-06-02
- Debatt
- 2026-06-03
- Beslut
- 2026-06-03
De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre möjligheter att använda tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa effektivare verktyg för att utreda brott som barn under straffbar ålder är misstänkta för.
Det handlar bland annat om att- fler tvångsmedel blir tillåtna mot barn under 15 år
- tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får användas mot barn under 15 år i fler fall
- så kallade biometriska underlag får tas upp från barn under 15 år i större utsträckning.
Lagändringarna innebär också att det införs ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer på en brottsplats för identifiering. Det införs också en särskild reglering för användning av tvångsmedel i en förundersökning som återupptas för att utreda om det finns grund för omprövning.
Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2026.
Ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott (JuU38)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 49 minuter
- Justering
- 2026-05-26
- Datum
- 2026-05-27
- Bordläggning
- 2026-05-29
- Debatt
- 2026-06-01
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förstärkt samhällsskydd och tydligare reaktioner vid återfall i brott. Förslaget syftar till att stärka samhällsskyddet vid allvarlig och upprepad brottslighet, minska risken för återfall i brott, öka tryggheten för brottsoffer och skärpa reaktionerna vid misskötsamhet eller återfall i brott.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
- Rymning från vissa former av frihetsberövande, såsom häkte, anstalt och förvar, kriminaliseras
- Återfall i brott får större betydelse vid straffmätningen
- Möjligheterna att förena skyddstillsyn med fängelse utökas
- Den som är dömd till skyddstillsyn eller är villkorligt frigiven ska meddelas begränsningar av rörelsefriheten (vistelseföreskrift) om han eller hon är involverad i, eller har koppling till en grupp som utövar allvarlig brottslighet och riskerar att begå eller på annat sätt medverka till allvarlig brottslighet på en viss plats eller inom ett visst område
- Vistelseföreskrifter ska kunna meddelas i syfte att skydda målsäganden
- Det anges i lag att involvering i, eller koppling till, en grupp som utövar allvarlig brottslighet ska beaktas vid beslut om permission.
Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2026.
Skrivelse om mål för arkitektur, form och design har behandlats (KrU9)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 52 minuter
- Justering
- 2026-05-26
- Datum
- 2026-05-27
- Bordläggning
- 2026-05-29
- Debatt
- 2026-06-01
- Beslut
- 2026-06-03
Regeringen har i en skrivelse presenterat en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken. Den nya inriktningen innebär bland annat att fler aktörer ska involveras och olika perspektiv ska inkluderas när den gemensamma miljön ska utformas. Dialogen och samverkan ska öka mellan offentliga aktörer, näringsliv, civilsamhället och lokalsamhälle.
Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är angeläget att alla ges goda förutsättningar att påverka förändringen av den gemensamma miljön och välkomnar därför regeringens initiativ till en ny inriktning för arbetet mot det nationella målet för arkitektur-, form- och designpolitiken.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.
Riksrevisionens rapport om internationella klimatinsatser har behandlats (MJU22)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 35, 93 minuter
- Justering
- 2026-05-19
- Datum
- 2026-05-20
- Bordläggning
- 2026-05-26
- Debatt
- 2026-05-27
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens arbete med att förvärva utsläppskrediter.
Riksrevisionen har granskat om statens arbete med att förvärva utsläppskrediter uppnår intentionerna med internationella klimatinsatser: att minska globala utsläpp av växthusgaser, att främja klimatomställning och hållbar utveckling i de länder där de genomförs och att kunna bidra till att de svenska klimatpolitiska målen uppnås på ett kostnadseffektivt sätt. Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete med internationella klimatinsatser delvis uppnår sina syften.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att tydliggöra mål och förväntningar i styrningen av Energimyndigheten och att överväga att sätta kvantitativa mål för förvärv av utsläppskrediter i förhållande till klimatmålet 2045 och etappmålen 2030 och 2040. Regeringen rekommenderas även att följa upp kostnadseffektiviteten utifrån totalkostnad, så att både pris per utsläppskredit och administrativa kostnader beaktas och kan jämföras med andra kompletterande åtgärder.
Liksom regeringen välkomnar riksdagen Riksrevisionens granskning och anser att den utgör ett värdefullt underlag för det fortsatta arbetet med att genomföra kostnadseffektiva internationella klimatinsatser. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens rekommendationer.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Stärkt kontroll ska motverka livsmedelsfusk (MJU27)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 36 minuter
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-28
- Bordläggning
- 2026-06-02
- Debatt
- 2026-06-03
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att motverka fusk i livsmedelskedjan. Åtgärderna ska stärka kontrollen och innebär bland annat följande:
- Två utsedda kontrollmyndigheter, Livsmedelsverket och Jordbruksverket, ska i vissa fall kunna ta över kontrollansvaret från andra organ, som länsstyrelser och kommuner.
- Nya bestämmelser införs om uppgiftsskyldighet mellan kontrollmyndigheter med koppling till livsmedelssektorn.
Lagändringarna om att en central myndighet kan ta över kontrollansvaret börjar gälla den 1 januari 2028. Lagändringarna om uppgiftsskyldighet börjar gälla den 1 januari 2027.
Ny lag för mottagandet av asylsökande (SfU35)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 26, 99 minuter
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-29
- Bordläggning
- 2026-06-02
- Debatt
- 2026-06-03
- Beslut
- 2026-06-03
Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Regeringens förslag innebär bland annat att
- villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
- asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
- Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
- utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
- asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.
Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.
Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.
Skrivelse om utbildning på vetenskaplig grund har behandlats (UbU19)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 9, 41 minuter
- Justering
- 2026-05-21
- Datum
- 2026-05-22
- Bordläggning
- 2026-05-27
- Debatt
- 2026-05-28
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av hur effektivt statens arbete är för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens arbete inte är effektivt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat genomföra en översyn av skolmyndigheternas uppgifter och ansvarsfördelning när det gäller stöd till skolväsendet samt att säkerställa att regeringsuppdrag till skolmyndigheterna har tidsramar som möjliggör att bästa tillgängliga kunskap ligger till grund för uppdragen.
I sin skrivelse redovisar regeringen sin bedömning av de iakttagelser och slutsatser samt rekommendationer som Riksrevisionen lämnar till regeringen i granskningsrapporten.
Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.
I likhet med regeringen menar riksdagen att Riksrevisionens iakttagelser utgör ett värdefullt underlag i det fortsatta arbetet med att stärka den vetenskapliga grunden i skolan. Riksdagen ser positivt på regeringens arbete på området och lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (UbU22)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 36, 123 minuter
- Justering
- 2026-05-21
- Datum
- 2026-05-22
- Bordläggning
- 2026-05-26
- Debatt
- 2026-05-27
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att skapa bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan genom flera samverkande åtgärder.
Förslaget innebär bland annat att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten ska förtydligas. Utöver ett förebyggande arbete ska huvudmannen och rektorn arbeta för att upprätthålla tryggheten och studieron.
Enligt förslaget ska skolan göras mobilfri genom att elevernas mobiltelefoner samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka vid skoldagens slut. Förslaget innebär också att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Möjligheterna ska även stärkas att använda de disciplinära åtgärderna utvisning ur undervisningslokalen, tillfällig omplacering inom den egna skolenheten och tillfällig placering utanför den egna skolenheten samt avstängning.
Regeringen föreslår också att det i vissa fall ska bli möjligt att neka en elev tillträde till skolenheten om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument.
Därutöver ska det bli möjligt att bedriva akutskola på entreprenad, det vill säga en verksamhet där elever tillfälligt ges undervisning utanför den egna skolenheten.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026.
Mer fokus på kunskaper i skolans läroplaner (UbU23)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 52, 153 minuter
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-28
- Bordläggning
- 2026-06-02
- Debatt
- 2026-06-03
- Beslut
- 2026-06-03
Det ska bli ett starkare fokus på kunskaper i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som sammantaget syftar till en skola med kunskapsuppdraget i fokus. Nya läroplaner ska tas fram för lågstadiet, mellanstadiet och högstadiet.
Riksdagen delar regeringens uppfattning om att Sverige behöver en stark kunskapsskola där lärarna har goda förutsättningar att utföra sitt uppdrag och där alla elever ges förutsättningar att nå utbildningens mål. Det behövs en ny kunskapssyn och nya läroplaner som fokuserar på undervisningen och lärandet.
Riksdagens beslut innebär bland annat följande:
- Det ska vara tydligt att skolans viktigaste uppgift är att förmedla och förankra kunskaper och värden.
- Lärarnas roll ska stärkas. Det ska vara lärarna som utifrån läroplanen bestämmer över och leder undervisningen.
- De nya läroplanerna för de obligatoriska skolformerna ska vara tydligt kunskapsinriktade och nivån ska anpassas till barns kognitiva utveckling.
- Det ska vara ett starkt fokus på grundläggande kunskaper och färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.
- Läroplanerna ska också få en mer ändamålsenlig struktur och innehållet ska utgå från principer som främjar en hög och likvärdig kvalitet.
- Det ska införas nya kursplaner i grundläggande svenska för elever som är nybörjare i svenska språket.
- Principen om sammantagen bedömning ska gälla för alla betygssteg, det vill säga även för betyget E.
Merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028. Nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan ska börja användas från och med höstterminen 2028.
Förbättrat stöd i skolan (UbU24)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 24, 90 minuter
- Justering
- 2026-05-28
- Datum
- 2026-05-29
- Bordläggning
- 2026-06-02
- Debatt
- 2026-06-03
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.
Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.
Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.
Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.
Redogörelse om OSSE:s parlamentariska församling har behandlats (UU11)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 30 minuter
- Justering
- 2026-05-19
- Datum
- 2026-05-22
- Bordläggning
- 2026-05-27
- Debatt
- 2026-05-28
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen har behandlat en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling. Redogörelsen omfattar verksamheten under 2025. OSSE är en sammanslutning för säkerhetspolitisk dialog och samverkan i Europa med en parlamentarisk församling.
Riksdagen understryker vikten av att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och verkar för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen som har utmanats till följd av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Skrivelse och redogörelse om Europarådet har behandlats (UU12)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 41 minuter
- Justering
- 2026-05-19
- Datum
- 2026-05-22
- Bordläggning
- 2026-05-27
- Debatt
- 2026-05-28
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen lade en skrivelse om verksamheten inom Europarådets ministerkommitté samt en redogörelse för verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling till handlingarna, det vill säga avslutar ärendena.
Skrivelsen behandlar verksamhet inom Europarådets ministerkommitté under helåret 2024 och första halvåret 2025. En period som har präglats av en fortsatt allvarlig säkerhets- och omvärldssituation till följd av Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina.
Redogörelsen behandlar verksamheten i riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling 2025. Församlingen hade under året ett fortsatt starkt fokus på stödet till Ukraina, ansvarsutkrävande för Rysslands aggression samt situationen för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i medlemsstaterna.
Skrivelse och redogörelse om verksamheten i Nato 2025 har behandlats (UU19)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 9, 59 minuter
- Justering
- 2026-05-21
- Datum
- 2026-05-25
- Bordläggning
- 2026-05-29
- Debatt
- 2026-06-01
- Beslut
- 2026-06-03
Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2025. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamhet under 2025.
Riksdagen behöver ha insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen välkomnar därför att regeringen nu återkommer med en skrivelse om verksamheten i Nato.
Riksdagen noterar de allierades orubbliga stöd för Natos kollektiva försvar samt att alliansen står enad inför det långsiktiga hot som Ryssland utgör. Riksdagen ser positivt på att regeringen under året har fortsatt att verka för att Nato ska upprätthålla ett starkt stöd för Ukraina samt föra en samlad, långsiktig och strategisk politik för att motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada. Riksdagen välkomnar Sveriges betydande stöd till Natos avskräckning och försvar under 2025, där de svenska insatserna bland annat omfattade förband i mark-, sjö- och luftdomänerna samt stöd till säkerhetshöjande operationer inom ramen för alliansens löpande aktiviteter och operationer.
Alla Natos samtliga 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Kalender
Lördag 21 november2026 | |
|---|---|
| Tid | Händelse |
| Natos parlamentariska församling i Berlin | |
KU:s utfrågningar om granskningsärenden 2026
Konstitutionsutskottet, KU, höll flera öppna sammanträden med utfrågningar i mars och april. KU:s granskning fortsätter nu och presenteras i betänkande KU20. Granskningen bygger på riksdagsledamöternas KU-anmälningar.
Val till riksdagen 2026
Den 13 september är det val till riksdagen. Här hittar du information och viktiga datum inför valet.
Besök riksdagen i ditt län
Demokratin behöver dig! Det är namnet på den utställning från riksdagen som turnerar runt om i Sverige under 2025 och 2026.
Testa dig själv: Vilket är ordet?
Hur snabbt listar du ut ordet? Här hittar du roliga quiz för dig som vill testa dina kunskaper om hur Sverige styrs.
Bevaka riksdagsarbetet
Här finns information för dig som är journalist eller fotograf och vill arbeta i riksdagens lokaler eller på annat sätt bevaka riksdagsarbetet.
Följ och prenumerera
Det finns flera olika sätt att bevaka riksdagens arbete och beslut.