Aktuellt
Här hittar du den senaste informationen från riksdagen. Det går att sortera på aktuella händelser, förslag, beslut och andra dokument.
Beslut i korthet
Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU10)
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 19, 69 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-19
- Bordläggning
- 2026-02-25
- Debatt
- 2026-02-26
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör arbetsrätt och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande bestämmelser inte är i behov av de ändringar som föreslås och till parternas ansvar för reglering av villkor på arbetsmarknaden.
Förslagen handlar bland annat om anställningsskydd, utstationering av arbetstagare samt arbete via digitala plattformar.
Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU20)
- Behandlade dokument
- 68
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 11, 63 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-20
- Bordläggning
- 2026-02-25
- Debatt
- 2026-02-26
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om riksintressen (områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt eller regionalt viktiga värden och kvaliteter), skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet samt myndighetssamarbete och nationell vattensamordning.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
EU-regler om hållbarhetsbetyg kompletteras (FiU32)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med anledning av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Bland annat blir Finansinspektionen ansvarig myndighet för flera frågor inom området.
EU:s förordning om hållbarhetsbetyg innebär att aktörer som yrkesmässigt utfärdar betyg som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning behöver tillstånd.
Lagändringarna börjar gälla 2 april 2026.
Nya bolåneregler ska minska trösklarna på bostadsmarknaden (FiU36)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 46 minuter
- Justering
- 2026-03-03
- Datum
- 2026-03-03
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak.
Förslagen innebär bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden.
Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden blir kvar.
Förslagen innebär också att en ny lag om begränsning av bostadskrediter ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak.
Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
Skrivelse om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad har behandlats (FöU7)
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 16, 65 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-19
- Bordläggning
- 2026-02-25
- Debatt
- 2026-02-26
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad.
Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som har granskats, åren 2015–2024. Riksdagen har under de senaste två åren fördjupat sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. De iakttagelser som riksdagen har gjort under den här tiden överensstämmer med Riksrevisionens bedömning.
Riksdagen håller dock med om att styrningen och uppföljningen påtagligt har förbättrats och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området.
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket betyder att ärendet avslutas.
Riksdagen sa också nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om civilt försvar, vilka uppgifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (numera Myndigheten för civilt försvar) bör ha samt statligt ansvar för räddningstjänsten.
Ny lag om skydd för deltagande i den offentliga debatten (JuU23)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-27
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om skydd för deltagande i den offentliga debatten vid tvister med gränsöverskridande följder. Bakgrunden är en utveckling inom EU där rättsprocesser används i ökad omfattning för att tysta eller skrämma personer från att delta i den offentliga debatten.
Regeringens förslag genomför EU:s direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk. Det vill säga strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt. Förslaget syftar till att ge ett stärkt skydd för yttrande- och informationsfriheten.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny tredskodomssanktion. En sanktion som innebär att en domstol i vissa fall får meddela en dom mot en part som inte har svarat på förelägganden från rätten, obstruerat eller avstått från att medverka på ett adekvat sätt. Förslaget bidrar till en effektivare handläggning av tvistemål.
De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.
Nej till motioner om tillgång till kultur (KrU5)
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 53, 171 minuter
- Justering
- 2026-02-03
- Datum
- 2026-02-06
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 84 förslag i motioner om tillgång till kultur från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om kultur i hela landet, breddad finansiering av kulturområdet, public service och barns rätt till kultur.
Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU11)
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 39, 104 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-19
- Bordläggning
- 2026-02-25
- Debatt
- 2026-02-26
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sade nej till 92 förslag om fiskeripolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förvaltningen av fiskeresursen, begränsning av storskaligt fiske, fiskeri- och vattenbruksnäringens roll för livsmedelsförsörjningen och ålfiske.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Nej till motioner om djurskydd (MJU9)
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 40, 108 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-10
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om djurskydd. Riksdagen hänvisar framförallt till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Förslagen handlar bland annat om djursjukvård, afrikansk svinpest, illegal handel med djur och delfinarier.
Nej till motioner om handelspolitik (NU11)
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 29, 98 minuter
- Justering
- 2026-02-03
- Datum
- 2026-02-10
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 79 förslag om handelspolitik. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik, handel på EU:s inre marknad och företags ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen handlar om.
Nej till motioner om regional utvecklingspolitik (NU12)
- Behandlade dokument
- 59
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 24, 91 minuter
- Justering
- 2026-02-03
- Datum
- 2026-02-05
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 70 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service, återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter, lokalisering av statliga myndigheter samt insatser för vissa regioner.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredning.
Nej till motioner om energipolitik (NU13)
- Behandlade dokument
- 53
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 48
- Anföranden och repliker
- 38, 125 minuter
- Justering
- 2026-02-24
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 197 förslag i motioner om energipolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om energipolitikens inriktning, kärnkraft, vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.
Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och pågående arbete.
EU-förslag om energiinfrastruktur kritiseras (NU26)
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 12 minuter
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
EU-kommissionen har föreslagit ny lagstiftning på energiområdet. Syftet är bland annat att snabbare kunna bygga ut den gemensamma energiinfrastrukturen på EU-nivå och göra tillståndsprocesser för energiprojekt mer effektiva. Exempelvis innebär förslagen en mer centraliserad planering, förändrade regler för så kallade flaskhalsintäkter och ändrade rutiner hos berörda myndigheter i medlemsstaterna.
Riksdagen har prövat förslagen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand.
Riksdagen menar att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen i och med att de går längre än nödvändigt. Flaskhalsintäkterna bör enligt riksdagen disponeras utifrån nationella behov och prioriteringar och inte i ökad utsträckning styras mot finansiering av projekt på EU-nivå. Därtill anser riksdagen att planeringen av elnät bör göras på lokal, regional och nationell nivå där kunskapen om förutsättningar och behov är som störst. Risken är annars en mindre flexibel och ändamålsenlig utveckling av energinäten där medlemsstaterna får sämre möjlighet att bestämma över sin egen energimix.
Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande.
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU15)
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 61, 179 minuter
- Justering
- 2026-02-17
- Datum
- 2026-02-18
- Bordläggning
- 2026-02-25
- Debatt
- 2026-02-26
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om försörjnings- och lönekrav, åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk och skärpta sanktioner mot arbetsgivare.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.
Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU14)
- Behandlade dokument
- 76
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 15, 79 minuter
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om att synliggöra skatter och avgifter, F-skatt, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter samt Tullverkets befogenheter och verksamhet.
Riksdagen hänvisar bland annat till redan tagna initiativ och pågående arbete.
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU17)
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 15, 64 minuter
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sade nej till 49 förslag i motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser och undantag från mervärdesskatt.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till att riksdagen redan tidigare tagit ställning i dessa frågor.
Nej till motioner om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen (AU9)
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 27, 84 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-20
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om arbetsmarknadspolitik och arbetslöshetsförsäkringen i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om kompetensförsörjning och geografisk rörlighet, arbetsmarknadspolitiska program och insatser, Arbetsförmedlingens uppdrag och roll samt utformningen av arbetslöshetsförsäkringen.
Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Stärkt skydd för resenärer med en förbättrad resegaranti (CU10)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 7, 20 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-09
- Bordläggning
- 2026-02-18
- Debatt
- 2026-02-19
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett förbättrat resegarantisystem. Syftet med förslaget är att resenärerna ska få ett starkare ekonomiskt skydd samtidigt som kostnader och administration minskas för resebolagen.
Resegarantisystemet ändras genom att en kollektiv fond inrättas i vilken researrangörer betalar in en avgift till. I takt med att fonden växer ska de individuella garantierna som resebolagen har gentemot resenärerna minskas i storlek.
En annan lagändring innebär att fler återbetalningskrav ska omfattas av resegarantisystemet. Exempelvis ska resenärer i vissa fall kunna få ersättning även om de har kompenserats i form av ett värdebevis, som tidigare blivit utan värde om en researrangör har gått i konkurs eller inte kan betala sina skulder.
Regeringen föreslår också att det ska bli möjligt för juridiska personer, som exempelvis kortföretag, att ansöka om ersättning från resegarantin. Kortföretag kan enligt konsumentkreditlagen eller avtal vara skyldiga att betala ut ersättning till resenärer. Dessa företag ska alltså i sin tur få rätt att ansöka om ersättning från resegarantin (så kallad regressrätt).
Lagändringarna som innebär att en kollektiv fond inrättas börjar gälla den 1 april 2026. Övriga ändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Nej till motioner om ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt (CU15)
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 5, 34 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-09
- Bordläggning
- 2026-02-18
- Debatt
- 2026-02-19
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa nej till 36 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om ersättningsrättsliga frågor, som till exempel frågor om försäkringar och skadestånd. Andra handlar om insolvens- och utsökningsrättsliga frågor, till exempel vad som ska gälla för personer som inte kan betala sina skulder.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande regler och att arbete redan pågår i många av de frågor som förslagen handlar om.
Nej till motioner om planering och byggande (CU19)
- Behandlade dokument
- 80
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 33
- Anföranden och repliker
- 11, 73 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-09
- Bordläggning
- 2026-02-23
- Debatt
- 2026-02-24
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sade nej till 153 förslag om planering och byggande. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om plansystemet, hållbarhets- och klimatanpassningsåtgärder samt reglerna om bygglov och överklaganden.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
Skrivelse om det finanspolitiska ramverket har behandlats (FiU14)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 88 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-05
- Bordläggning
- 2026-02-18
- Debatt
- 2026-02-19
- Beslut
- 2026-02-25
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med en samlad redovisning av det finanspolitiska ramverket.
Finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent.
Riksdagen välkomnar skrivelsen som är den tredje i ordningen sedan 2011. Riksdagen konstaterar att förtroendet för finanspolitiken ökar med skrivelsen som dels sammanfattar det finanspolitiska ramverket och dels redogör för regeringens tillämpning av det. Riksdagen understryker också att ett finanspolitiskt ramverk aldrig blir mer effektivt än hur det tillämpas.
Enligt riksdagen är det också tillfredsställande att regeringen i skrivelsen bekräftar principen om att regelbundet och återkommande se över det finanspolitiska ramverket varannan valperiod – det vill säga vart åttonde år – och att det resulterar i att en uppdaterad skrivelse lämnas över till riksdagen. Därmed är det en självklar del i hur det finanspolitiska ramverket används, vilket säkerställer en långsiktigt hållbar finanspolitik även framöver.
Slutligen ser riksdagen positivt på att skrivelsen återigen innehåller principer för finanspolitisk konjunkturstabilisering. Sådana principer ökar förutsägbarheten i den förda politiken, vilket stärker samspelet mellan finans- och penningpolitiken och förbättrar möjligheterna till uppföljning.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Nya regler för att underlätta noteringar av värdepapper (FiU29)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 11 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-05
- Bordläggning
- 2026-02-16
- Debatt
- 2026-02-17
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska underlätta för företag att notera sina värdepapper.
För att göra kapitalmarknaderna i EU till ett mer konkurrenskraftigt alternativ vid företagens val av handelsplats för notering av värdepapper har det skett ändringar i EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, EU:s marknadsmissbruksförordning och EU:s prospektförordning. Regeringens föreslag är nödvändiga på grund av dessa ändringar.
Lagändringarna börjar gälla den 5 respektive 6 juni 2026. En av lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Ett utvidgat straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till brott (JuU19)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-20
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i brottsbalken, som syftar till att öka möjligheten för de brottsbekämpande myndigheterna att på ett tidigt stadium kunna ingripa och förhindra att allvarlig brottslighet fullbordas.
Lagändringarna innebär bland annat följande:
- Straffansvaret för försök till brott utvidgas till att omfatta fall då fara för brottets fullbordan varit utesluten till följd av en myndighetsåtgärd för att bekämpa brott. Detta ska dock inte gälla om gärningen varit uppenbart mindre allvarlig.
- Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas till att omfatta den som tar befattning med något som, utifrån dess art och omständigheterna i övrigt, är särskilt ägnat att komma till användning som hjälpmedel vid brott eller möjliggöra utförandet av ett brott.
- Straffansvaret för förberedelse till brott utvidgas även till att omfatta fler former av befattning med hjälpmedel och betalmedel.
- Straffansvaret för stämpling till brott utvidgas till att omfatta den som kommer överens med någon annan om att en gärning ska utföras.
Lagändringarna om försök till brott börjar gälla den 1 april 2026. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.Kriminalvårdens hantering av personuppgifter moderniseras (JuU20)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-20
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om Kriminalvårdens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område och fängelselagen.
De beslutade ändringarna innebär att Kriminalvården ges större möjligheter att behandla de personuppgifter som behövs för att myndigheten ska kunna verkställa påföljder på ett effektivt och säkert sätt. Samtidigt stärks skyddet för den personliga integriteten. Kriminalvården får även utökade möjligheter att använda ansiktsigenkänning, samtidigt som skyddet för den personliga integriteten stärks.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
Skrivelse om antagningen till polisutbildningen har behandlats (JuU21)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 43 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-06
- Bordläggning
- 2026-02-16
- Debatt
- 2026-02-17
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om antagningen till polisutbildningen.
Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att antagningen till polisutbildningen inte är effektiv. Antagningen är inte anpassad för att välja ut de bäst lämpade kandidaterna till polisyrket. Dessutom bedöms att förändringar behöver göras så att det ska bli enklare att upptäcka olämpliga kandidater.
Riksrevisionen anser också att antagningsprocessen är utformad på ett sätt som inte främjar god hushållning av myndigheternas resurser.
I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer att göra en översyn av finansieringsmodellen för polisprövningar och att Polismyndigheten har beslutat om en ordentlig översyn av hela antagningsprocessen.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Nej till motioner om kulturarv och kulturmiljö (KrU4)
- Behandlade dokument
- 59
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 28, 97 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-20
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa nej till 103 förslag om kulturarv och kulturmiljö. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om museifrågor, kulturmiljövård, beredskapen inom kulturarvssektorn och nationella minoriteter.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Utökad sekretess för bland annat vapenhandel (KU16)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Justering
- 2026-02-17
- Datum
- 2026-02-19
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om två ändringar i sekretesslagstiftningen.
Den ena ändringen rör sekretess kring vapentransaktioner. Vapenhandlare är skyldiga att lämna uppgifter till Polismyndigheten, om bland annat inköp och försäljningar av skjutvapen. Regeringen föreslår att sådana uppgifter i anmälningar och förteckningar ska omfattas av sekretess. Ändringen behövs bland annat på grund av den nya digitala hanteringen av uppgiftsinlämningen. Sekretessen ska även gälla hos övriga myndigheter som kan ha tillgång till uppgifterna.
Den andra lagändringen gäller sekretess för viss ny information som kan komma att delas mellan länder inom Schengenområdet (som utgörs av de flesta EU-länderna samt ytterligare några europeiska länder). Det handlar om information om personer från tredjeland som misstänks för terroristbrott eller annan grov brottslighet, som enligt en ny EU-förordning ska registreras i ett gemensamt informationssystem.
Lagändringen om vapentransaktioner börjar gälla den 1 april 2026. Lagändringen om Schengens informationssystem börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Nej till motioner om kommunala och regionala frågor (KU24)
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 5, 27 minuter
- Justering
- 2026-02-17
- Datum
- 2026-02-19
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa nej till 29 förslag i motioner om kommunala och regionala frågor, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om frågor om kommunal samverkan, ett nytt frikommunförsök, kommunal kompetens, kommunalt partistöd, villkoren för förtroendevalda, representation och minoritetsskydd, revision och ansvarsprövning samt kommunala folkomröstningar.
Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.
Nej till motioner om allmänna helgdagar (KU25)
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 12 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-19
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa nej till 11 förslag i motioner om allmänna helgdagar. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om minnesdagar, bevarandet av minnet av Raoul Wallenberg, allmänna flaggdagar, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.
Svensk lag anpassas till EU:s regler om skyddade namn på jordbruksprodukter och livsmedel (MjU17)
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 46, 125 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-19
- Bordläggning
- 2026-02-23
- Debatt
- 2026-02-24
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja regeringens förslag om att anpassa två lagar till EU-rätten. Det är lagen och kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, samt lagen om sanktioner vid intrång till vissa skyddade beteckningar.
Lagändringarna innebär bland annat att regeringen, eller en utsedd myndighet, ska kunna besluta om hur invändningar mot en ansökan om skyddad beteckning ska gå till i Sverige. Föreskrifter ska även kunna meddelas om hur producentgrupper ska sättas samman. Producentgrupper kan vara lokala livsmedelsproducenter som ansöker om att en produkt ska få en skyddad beteckning.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2026.
Tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga (SfU11)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 44 minuter
- Justering
- 2026-02-17
- Datum
- 2026-02-18
- Bordläggning
- 2026-02-23
- Debatt
- 2026-02-24
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 18 men inte 23 år.
Regeringens förslag innebär att endast ålderspensionsavgiften och hälften av de övriga avgifterna och den allmänna löneavgiften ska betalas på ersättning upp till 25 000 kronor per kalendermånad.
Syftet med förslaget är att underlätta för unga att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt skapa bättre förutsättningar för företag att behålla och anställa unga.
Den nya lagen ska börja gälla den 1 april 2026 och tillämpas på ersättning som betalas ut under perioden den 1 april 2026–30 september 2027.
Förbättrad personuppgiftsbehandling hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogden (SkU10)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2026-02-17
- Datum
- 2026-02-17
- Bordläggning
- 2026-02-23
- Debatt
- 2026-02-24
- Beslut
- 2026-02-25
Behandlingen av personuppgifter hos Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten ska regleras i sex nya lagar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att de nya lagarna ska ersätta de registerlagar som i dag tillämpas hos de tre myndigheterna.
Syftet är dels att anpassa regelverket till dagens digitaliserade handläggning, dels att skydda personer mot att deras personliga integritet kränks vid myndigheternas personuppgiftsbehandling.
De nya lagarna, samt följdändringar i andra lagar, börjar gälla den 2 april 2026.
Förbättrat regelverk om beskattning av skog (SkU18)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 8, 55 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-05
- Bordläggning
- 2026-02-18
- Debatt
- 2026-02-19
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag på ett förbättrat regelverk om beskattning av skog.
Förslagen syftar till att förenkla och förbättra skattereglerna som rör skog, öka incitamenten till formell naturvårdsavsättning (där markägaren får ersättning för att inte bruka skogen på ett visst sätt) och att anpassa skattereglerna till EU-rätten.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.
Kontanta medel ska redovisas vid gränsen (SkU19)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 24 minuter
- Justering
- 2026-02-17
- Datum
- 2026-02-17
- Bordläggning
- 2026-02-23
- Debatt
- 2026-02-24
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa kontroll av kontanta medel vid den inre landsgränsen.
Förslaget innebär att den som avser förflytta kontanta medel över gränsen till ett annat EU-land behöver anmäla och redovisa summan. Anmälnings- och redovisningsskyldigheten ska gälla om medlen uppgår till ett värde av 10 000 euro eller mer.
Tullverket får också befogenheter att bland annat kontrollera om skyldigheten efterföljs.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
Sanktioner vid skatteflykt och bedrägerier (SkU6)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-01-27
- Datum
- 2026-01-27
- Bordläggning
- 2026-02-18
- Debatt
- 2026-02-19
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att muntliga uppgifter kan leda till straffansvar enligt skattebrottslagen. Det finns i dag ett undantag för muntliga uppgifter när det gäller skattebrott, vårdslös skatteuppgift och skatteredovisningsbrott.
Riksdagen sa också ja till att ändra definitionen av begreppet oriktig uppgift. En person som lämnar uppgift om mervärdesskatt (moms) som avser en transaktion som ingick som ett led i ett mervärdesskattebedrägeri ska anses ha lämnat en oriktig uppgift om den som lämnade uppgiften kände till eller borde ha känt till att transaktionen ingick i ett mervärdesskattebedrägeri. Ändringen av definitionen ska tydliggöra detta.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.
Tillfälligt sänkt moms på livsmedel (SkU9)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 56 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-05
- Bordläggning
- 2026-02-18
- Debatt
- 2026-02-19
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt sänka mervärdesskattesatsen (momssatsen) på livsmedel från 12 procent till 6 procent. Syftet med förslaget är att stötta hushållens ekonomi.
Lagändringarna gäller från och med den 1 april 2026 till och med den 31 december 2027.
Tydligare krav på primärvården (SoU23)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 28, 102 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-06
- Bordläggning
- 2026-02-18
- Debatt
- 2026-02-19
- Beslut
- 2026-02-25
Regeringen föreslår att primärvårdens uppdrag och ansvar ska bli tydligare och att det förtydligas att en medicinsk bedömning av läkare och sjuksköterska vid behov ska gå att få när som helst på dygnet i den kommunala hälso- och sjukvården. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Med primärvård menas till exempel vårdcentraler och andra hälso- och sjukvårdsverksamheter som tar hand om vanligt förekommande vårdbehov som inte kräver särskilda medicinska eller tekniska resurser eller någon annan särskild kompetens.
Lagändringarna omfattar bland annat följande:
- Det blir tydligare att regioner och kommuner ska samverka i planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården.
- Det blir också tydligare att primärvården ska tillgodose både fysiska och psykiska vårdbehov.
- Det införs ett krav på att det ska finnas en medicinskt ansvarig för rehabilitering i kommunen.
- Termen hemsjukvård byts ut mot hälso- och sjukvård i hemmet.
- Kravet på information till patienter stärks. En patient ska få information om vem som är den fasta vårdkontakten och den fasta läkarkontakten. Det ska också framgå hur patienten kommer i kontakt med dem, samt med sina vårdenheter.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Nej till motioner om digitaliserings- och postfrågor (TU8)
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 32
- Anföranden och repliker
- 17, 94 minuter
- Justering
- 2026-01-29
- Datum
- 2026-02-05
- Bordläggning
- 2026-02-16
- Debatt
- 2026-02-17
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner om digitaliserings- och postfrågor. Riksdagen la också regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskningsrapport om statliga strategiska digitaliseringsprojekt till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och en av dem från 2024. Förslagen handlar främst om digital delaktighet, digitalisering i offentlig verksamhet, tillgång till elektronisk kommunikation, artificiell intelligens och postfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och vidtagna åtgärder.
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i granskningsrapporten Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemensamma utmaningar.
Nej till motioner om vägtrafik- och fordonsfrågor (TU9)
- Behandlade dokument
- 66
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 29, 120 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-10
- Bordläggning
- 2026-02-16
- Debatt
- 2026-02-17
- Beslut
- 2026-02-25
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om vägtrafik- och fordonsfrågor från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om arbetet för en fossilfri fordonsflotta, tillgång till fossilfri tankning, laddinfrastruktur för elfordon samt organisering av vägunderhåll och vinterväghållning.
Riksdagen hänvisar bland annat till planerade eller redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Nej till motioner om processrättsliga frågor (JuU17)
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 9, 43 minuter
- Justering
- 2026-01-29
- Datum
- 2026-01-30
- Bordläggning
- 2026-02-03
- Debatt
- 2026-02-04
- Beslut
- 2026-02-17
Riksdagen sa nej till 51 förslag om processrättsliga frågor.
Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om hemliga tvångsmedel, delgivning och kartläggning av säkerhetsrisker kopplade till rättsväsendets lokalförsörjning.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp och till tidigare riksdagsbeslut.
Utökat förbud mot spel på kredit (KrU3)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 23 minuter
- Justering
- 2026-01-27
- Datum
- 2026-01-29
- Bordläggning
- 2026-02-03
- Debatt
- 2026-02-04
- Beslut
- 2026-02-17
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett utökat förbud mot spel på kredit.
Syftet med förslaget är att motverka skuldsättning hos den som spelar om pengar. Förbudet innebär att spelombud och de som har licens att tillhandahålla spel online (licenshavare) varken får tillåta eller medverka till att spel om pengar finansieras med krediter. Licenshavare och spelombud ska också vidta lämpliga åtgärder för att motverka att spel finansieras med krediter.
Lagen börjar gälla den 1 maj 2026.
Nej till motioner om minoritetsfrågor (KU22)
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 13, 98 minuter
- Justering
- 2026-01-29
- Datum
- 2026-01-30
- Bordläggning
- 2026-02-03
- Debatt
- 2026-02-04
- Beslut
- 2026-02-17
Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning.
Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Nej till motioner om trossamfund och begravningsfrågor (KU23)
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 7
- Anföranden och repliker
- 1, 6 minuter
- Justering
- 2026-01-29
- Datum
- 2026-01-30
- Bordläggning
- 2026-02-03
- Debatt
- 2026-02-04
- Beslut
- 2026-02-17
Riksdagen sa nej till sju förslag om trossamfund och begravningsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen gäller frågor om statlig hjälp med kyrkoavgiften, ett statligt försäkringsskydd för trossamfund, begravningsavgiften, konkurrens inom begravningsverksamhet, begravningsplatser för olika religiösa grupper, begravningsombudens förutsättningar och tidsgräns för kremering.
Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och till pågående arbete.
Nej till motioner om alkohol, dopning, tobak och spel (SoU13)
- Behandlade dokument
- 58
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 36, 112 minuter
- Justering
- 2026-01-22
- Datum
- 2026-01-23
- Bordläggning
- 2026-02-03
- Debatt
- 2026-02-04
- Beslut
- 2026-02-17
Riksdagen sa nej till 120 förslag om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar om ANDTS-politiken, som bland annat innehåller alkoholfrågor, narkotikafrågor samt tobaks- och nikotinfrågor.
Riksdagen hänvisar i huvudsak till pågående arbete.
Nej till motioner om läkemedel och tandvård (SoU14)
- Behandlade dokument
- 56
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 29, 98 minuter
- Justering
- 2026-01-22
- Datum
- 2026-01-27
- Bordläggning
- 2026-02-03
- Debatt
- 2026-02-04
- Beslut
- 2026-02-17
Riksdagen sa nej till 93 förslag i motioner om läkemedel och tandvård. Förslagen har lämnats under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förskrivning, översyn av apoteksmarknaden och tandvård. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i de frågor som förslagen gäller.
Specialiseringstjänstgöring för sjukhusfysiker (SoU24)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-01-29
- Datum
- 2026-01-29
- Bordläggning
- 2026-02-03
- Debatt
- 2026-02-04
- Beslut
- 2026-02-17
Regionerna ska få möjlighet att anställa sjukhusfysiker som gör specialiseringstjänstgöring. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
En sjukhusfysiker arbetar inom hälso- och sjukvården med de områden där strålning används, till exempel bildgivande diagnostik och strålbehandling. Regionerna ska få göra dessa anställningar i en omfattning som motsvarar det framtida behovet av sjukhusfysiker med specialistkompetens.
De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2026.
Nej till motioner om studiestöd (UbU14)
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 27, 89 minuter
- Justering
- 2026-01-22
- Datum
- 2026-01-26
- Bordläggning
- 2026-02-03
- Debatt
- 2026-02-04
- Beslut
- 2026-02-17
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om villkor för studiestöd och studiestöd för personer med kort utbildningsbakgrund.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Kalender
KU:s utfrågningar om granskningsärenden 2026
Konstitutionsutskottet, KU, håller öppna sammanträden med utfrågningar i mars och april. Granskningen bygger på riksdagsledamöternas KU-anmälningar. Flera ministrar frågas ut, bland andra statsminister Ulf Kristersson (M).
Bevaka riksdagsarbetet
Här finns information för dig som är journalist eller fotograf och vill arbeta i riksdagens lokaler eller på annat sätt bevaka riksdagsarbetet.
Följ och prenumerera
Det finns flera olika sätt att bevaka riksdagens arbete och beslut.