Aktuellt
Här hittar du den senaste informationen från riksdagen. Det går att sortera på aktuella händelser, förslag, beslut och andra dokument.
Beslut i korthet
Konventioner om arbetsmiljö godkänns (AU15)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 21 minuter
- Justering
- 2026-04-23
- Datum
- 2026-04-23
- Bordläggning
- 2026-04-28
- Debatt
- 2026-04-29
- Beslut
- 2026-05-06
Riksdagen godkände ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö.
Den internationella arbetsorganisationen, ILO, är ett självständigt fackorgan inom FN. Organisationens mål är bland annat att verka för social rättvisa och humana arbetsvillkor.
Riksdagen delar regeringens bedömning om att det är viktigt att Sverige ansluter sig till konventionerna. Ingen ska behöva utsättas för våld eller trakasserier på sin arbetsplats. Dessutom delar riksdagen regeringens uppfattning om att svensk rätt redan i dag uppfyller kraven som finns i konventionerna.
Kommuner ska kunna bli skyldiga att ge hyresgarantier (CU37)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 35 minuter
- Justering
- 2026-04-28
- Datum
- 2026-04-29
- Bordläggning
- 2026-05-05
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut
- 2026-05-06
Kommuner ska kunna bli skyldiga att erbjuda hyresgarantier för att hjälpa enskilda hushåll att etablera sig på bostadsmarknaden. Förslaget innebär att regeringen kan införa en skyldighet för kommuner att ge hyresgarantier. Riksdagen sa ja till förslaget som syftar till att motverka osäkra bostadsförhållanden och utestängning från bostadsmarknaden.
Riksdagen sa också ja till att det införs en sekretessbestämmelse för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden om kommunala hyresgarantier.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Tillstånd för explosiva varor ska kontrolleras hårdare (FöU13)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-04-28
- Datum
- 2026-04-29
- Bordläggning
- 2026-05-05
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut
- 2026-05-06
Kontrollen av explosiva och brandfarliga varor ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
För att motverka sprängdåden i samhället och förhindra att kriminella har tillgång till explosiva varor föreslår regeringen flera åtgärder.
- En tillståndspliktig verksamhet ska snarast anmäla till tillståndsmyndigheten om personer som deltagit i eller haft inflytande över verksamheten slutat.
- Polismyndigheten ska kunna överklaga ett beslut om tillstånd till brandfarliga och explosiva varor samt beslut om att godkänna föreståndare och deltagare i verksamhet med explosiva varor.
Därutöver föreslår regeringen att Försvarets radioanstalt och tillsynsmyndigheterna enligt cybersäkerhetslagen ska kunna utbyta information utan hinder av sekretessen i det internationella samarbetet.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Barn och unga ska dömas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård (JuU30)
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 32, 112 minuter
- Justering
- 2026-05-05
- Datum
- 2026-05-05
- Bordläggning
- 2026-05-05
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut
- 2026-05-06
För den som har begått brott och är i åldern 15–17 år ska, om en frihetsberövande påföljd inte kan undvikas, påföljden bestämmas till fängelse i stället för sluten ungdomsvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.
Enligt dagens regelverk ska en person i åldern 15–17 år som begår ett så allvarligt brott att det leder till en frihetsberövande påföljd, som huvudregel dömas till sluten ungdomsvård i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse och den dömde placeras vid ett särskilt ungdomshem (SiS-hem).
Beslutet innebär att barn och unga i dessa fall i stället ska dömas till fängelse. Kriminalvården blir därmed ansvarig för att verkställa påföljden och sluten ungdomsvård tas bort ur påföljdssystemet. Det innebär vidare bland annat följande:
- Barn som döms till fängelse ska som huvudregel placeras på särskilda barn- och ungdomsavdelningar, som ska vara särskilt anpassade utifrån barns behov och rättigheter.
- Genom att påföljden blir fängelse omfattas barn och unga av systemet med villkorlig frigivning och vid övergången från anstalt till frihet kommer de som utgångspunkt att ställas under övervakning i syfte att ge dem det stöd och den kontroll som de behöver (vilket skiljer sig från påföljden sluten ungdomsvård).
- Det utdömda straffet blir i sig längre, eftersom fyra års sluten ungdomsvård motsvarar sex års fängelse. Dock blir den frihetsberövande delen inte alltid längre eftersom en del av straffet kan avtjänas utanför anstalt efter villkorlig frigivning.
Lagändringarna börjar, i allt väsentligt, gälla den 1 juli 2026.
Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015 har behandlats (JuU31)
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 6, 62 minuter
- Justering
- 2026-04-23
- Datum
- 2026-04-24
- Bordläggning
- 2026-04-28
- Debatt
- 2026-04-29
- Beslut
- 2026-05-06
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015.
Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen.
Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen.
Riksdagen ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen.
Riksdagen sa också nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Domstolsprocessen ska bli mer rättssäker och effektiv (JuU9)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 26 minuter
- Justering
- 2026-04-28
- Datum
- 2026-04-29
- Bordläggning
- 2026-05-05
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut
- 2026-05-06
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att göra domstolsprocessen mer rättssäker och effektiv.
Förslagen innebär bland annat följande:
- Berättelser som har lämnats vid tidiga förhör och vittnesattester ska få läggas fram som bevis i en rättegång i brottmål i större utsträckning än i dag.
- De så kallade tilltrosbestämmelserna i hovrätt och Högsta domstolen upphävs.
- Uppgifter om tvångsmedel ska omfattas av sekretess hos Domstolsverket.
Syftet med förslagen är att stärka rättssäkerheten, öka effektiviteten i domstolsprocessen och minska påfrestningen för brottsoffer och vittnen som deltar i en rättsprocess.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Skrivelse om integritet och teknik 2020–2024 (KU36)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-04-28
- Datum
- 2026-04-29
- Bordläggning
- 2026-05-05
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut
- 2026-05-06
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Integritetsskyddsmyndighetens rapport om utvecklingen på it-området när det gäller frågor som rör integritet och teknik.
I skrivelsen till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Integritetsskyddsmyndigheten gör i sin redovisning.
Riksdagen anser, i likhet med regeringen, att Integritetsmyndighetens rapport är ett betydelsefullt bidrag i det arbete som bedrivs för att säkerställa en väl avvägd balans mellan skyddet för den personliga integriteten och andra angelägna intressen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Mer ändamålsenliga prövningar av kärntekniska anläggningar (NU19)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 16, 64 minuter
- Justering
- 2026-04-28
- Datum
- 2026-04-29
- Bordläggning
- 2026-05-05
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut
- 2026-05-06
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras.
Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar riksdagen regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer.
De nya reglerna börjar gälla den 17 juni 2026.
Nya regler för stärkt konkurrens i privat och offentlig säljverksamhet (NU22)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 24, 76 minuter
- Justering
- 2026-04-28
- Datum
- 2026-04-29
- Bordläggning
- 2026-05-05
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut
- 2026-05-06
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om offentlig säljverksamhet. Den nya lagen ska förbättra konkurrensen i offentlig och privat verksamhet. Regeringen framhåller att den nya lagen bättre kommer att skydda privata företag från de ojämlika villkor som kan uppstå när offentliga och privata aktörer agerar på samma marknad.
Riksdagen delar regeringens uppfattning om att det är viktigt att komma till rätta med problem som så kallad otillbörlig påverkan medför. Otillbörlig påverkan handlar om när en offentlig aktör i sin säljverksamhet kan agera på ett annat sätt än ett privat företag, exempelvis genom underprissättning. Privata aktörer kan då få svårt att bedriva sin säljverksamhet.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag som innebär att Konkurrensverket får större möjligheter att utreda och vidta åtgärder för att undanröja hinder mot en effektiv konkurrens.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026. Den nya lagens bestämmelserna om utvärdering och särredovisning börjar gälla den 1 januari 2027.
Nya regler inom det skatterättsliga företrädaransvaret (SkU21)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 19 minuter
- Justering
- 2026-04-28
- Datum
- 2026-04-28
- Bordläggning
- 2026-05-05
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut
- 2026-05-06
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar rörande bestämmelsen om befrielse från betalningsskyldighet.
Förslaget innebär att en företrädare helt eller delvis ska befrias från betalningsskyldighet om det är oskäligt att företrädaren är betalningsskyldig för den juridiska personens skatt eller avgift.
Förslaget innebär även att det införs en bestämmelse om rådrum på två månader. Prövning av skyldighet för företrädaren att personligen ansvara för den juridiska personens obetalda skatter och avgifter flyttas då fram, från skattens eller avgiftens ursprungliga förfallodag, till den tidpunkt då rådrummet upphör.
Lagändringarna börjar gälla den 30 juni 2026.
Strängare regler mot momsbedrägerier (SkU22)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 20 minuter
- Justering
- 2026-04-28
- Datum
- 2026-04-28
- Bordläggning
- 2026-05-05
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut
- 2026-05-06
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hårdare åtgärder mot mervärdesskattsbedrägerier, det vill säga momsbedrägerier. Syftet är att minska fusk och att förhindra skatteundandragande.
Förslagen innebär att Skatteverket ska kunna
- få större möjligheter till kontroll i samband med att någon ansöker om registrering för moms
- neka en ansökan om registrering eller ta bort en momsregistrering
- markera ett registreringsnummer för moms som ogiltigt i EU:s system
- ha möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Yrkeshögskolan ska stärkas (UbU17)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-04-28
- Datum
- 2026-04-28
- Bordläggning
- 2026-05-05
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut
- 2026-05-06
Yrkeshögskolan ska stärkas och det ska skapas förutsättningar för ett breddat utbildningsutbud. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag är möjligheterna att läsa påbyggnadsutbildningar inom yrkeshögskolan begränsade, enligt regeringen. Det beror på att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan normalt ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan. Detta ska nu ändras så att en yrkeshögskoleutbildning inom yrkeshögskolan framöver även ska kunna bygga på de kunskaper som elever får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper. Förslaget gör det därmed möjligt för yrkeshögskolan att erbjuda eftergymnasiala fördjupningsutbildningar.
I dag är det även oklart vem som ansvarar för en yrkeshögskoleutbildning. Därför ska det tydliggöras vem som är utbildningsanordnare. Utbildningsanordnaren ska definieras som den som har fått ett beslut enligt lagen om att utbildningen ska ingå i yrkeshögskolan. Dessutom ska det av lagen framgå att en ledningsgrupp hos utbildningsanordnaren ska bevaka att det systematiska kvalitetsarbetet leder till att utbildningen uppfyller lagens krav på utbildningens karaktär och särart.
Reglerna om att en utbildning inom yrkeshögskolan ska kunna bygga på de kunskaper som de studerande får i eftergymnasial utbildning eller motsvarande kunskaper börjar gälla den 1 april 2027. Övriga ändringar i lagen börjar gälla den 1 juli 2026.
Snabbare utbyggnad av platser på fängelser och häkten (CU25)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 33 minuter
- Justering
- 2026-04-23
- Datum
- 2026-05-06
- Bordläggning
- 2026-04-27
- Debatt
- 2026-04-28
- Beslut
- 2026-04-29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att i större utsträckning kunna bevilja tidsbegränsade bygglov för fängelser och häkten. Dessutom sa riksdagen ja till förslaget om att ge regeringen befogenheter att under vissa förutsättningar meddela föreskrifter om nödvändiga och tidsbegränsade undantag från plan- och bygglagen.
Bakgrunden till beslutet är att det idag råder brist på fängelse- och häktesplatser. Därtill innebär de beslutade och föreslagna straffskärpningarna att behoven av fler fängelse- och häktesplatser kommer att öka.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Fler ska kunna ladda elfordon hemma (CU29)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 23, 51 minuter
- Justering
- 2026-04-23
- Datum
- 2026-04-23
- Bordläggning
- 2026-04-27
- Debatt
- 2026-04-28
- Beslut
- 2026-04-29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att ladda sitt elfordon i närheten av hemmet. Förslaget innebär att en hyresgäst eller bostadsrättshavare i vissa fall ska ha rätt att på egen bekostnad begära installation av en laddningspunkt för laddning av elfordon på den egna parkeringsplatsen.
Lagändringen bygger på ändrade EU-regler och börjar gälla den 29 maj 2026.
Riksbankens verksamhet och förvaltning 2025 (FiU23)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Justering
- 2026-04-23
- Datum
- 2026-04-23
- Bordläggning
- 2026-04-28
- Debatt
- 2026-04-29
- Beslut
- 2026-04-29
Riksdagen fastställde Riksbankens resultaträkning och balansräkning för 2025 enligt direktionens förslag. Riksdagen godkänner också fullmäktiges beslut om resultatdisposition för 2025.
Riksbanksfullmäktiges beslut innebär att vinsten på 5 297 miljoner kronor behålls i Riksbanken och att ingen utdelning sker till statskassan.
Vidare beviljade riksdagen riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten 2025 och beviljar Riksbankens direktion ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2025. Riksdagen lade även Riksrevisionens redogörelse om revisionsberättelsen över Sveriges riksbanks årsredovisning 2025 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen beslutade också att godkänna det som finansutskottet anför om Riksbankens internationella verksamhet 2025. Utskottet framhåller bland annat att Riksbanken, som en relativt liten centralbank, är en respekterad och aktiv aktör i relevanta internationella sammanhang. Bland annat lyfter utskottet vikten av att Riksbanken fortsätter att hålla hög kvalitet i det internationella arbetet, arbeta långsiktigt och prioritera sina resurser rätt.
Fler skyddade utrymmen ska ge starkare skydd vid höjd beredskap (FöU12)
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 6, 31 minuter
- Justering
- 2026-03-31
- Datum
- 2026-04-02
- Bordläggning
- 2026-04-28
- Debatt
- 2026-04-29
- Beslut
- 2026-04-29
Regeringen vill att skyddet för civilbefolkningen vid höjd beredskap ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen.
I dag finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner individer i Sverige. Det är dock inte tillräckligt för att ge befolkningen ett fullgott skydd. Nu vill regeringen säkerställa att Sverige har ett modernt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap eller väpnat angrepp.
Regeringen har därför föreslagit en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen. Den nya lagen innebär bland annat att det införs bestämmelser om ett nytt skyddsalternativ utöver den om skyddsrum, så kallade skyddade utrymmen. Ett skyddat utrymme är ett utrymme för skydd av befolkningen som ger ett begränsat skydd i förhållande till skyddsrum.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2026.
En ny vapenlag (JuU10)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 38, 130 minuter
- Justering
- 2026-04-23
- Datum
- 2026-04-24
- Bordläggning
- 2026-04-28
- Debatt
- 2026-04-29
- Beslut
- 2026-04-29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halvautomatiska gevär för jakt.
Den nya vapenlagen innebär bland annat att
- kraven för innehav av skjutvapen förtydligas
- regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenklade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare
- femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande
- ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halvautomatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur
- det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapeninnehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
Skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter (MJU18)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-03-31
- Datum
- 2026-03-31
- Bordläggning
- 2026-04-22
- Debatt
- 2026-04-23
- Beslut
- 2026-04-29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett skärpt förbud mot sena avbeställningar av jordbruks- och livsmedelsprodukter.
Syftet med förslaget är att säkerställa ett korrekt genomförande av ett EU-direktiv som kallas UTP-direktivet. Lagändringen innebär att en annullering av exempelvis kött, fisk, ägg, mjölk från stora livsmedelsföretag, myndigheter och kommuner inte bara ska vara förbjudna med mindre än 30 dagars varsel, utan även avbeställningar som sker med 30 dagars varsel eller mer kan omfattas av förbudet. Men det förutsatt att leverantören inte rimligen kan hitta något annat sätt att sälja eller använda varorna.
Syftet med lagen, som infördes 2021, var att skydda jordbruks- och livsmedelsproducenter. Med den föreslagna lagändringen genomförs EU-direktivet fullt ut i svensk rätt.
Lagändringen börjar gälla den 1 juni 2026.
Nya regler för bättre hantering av avfall och återvinning (MJU19)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 19, 54 minuter
- Justering
- 2026-04-14
- Datum
- 2026-04-16
- Bordläggning
- 2026-04-22
- Debatt
- 2026-04-23
- Beslut
- 2026-04-29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i flera miljölagar som ska minska mängden avfall och öka återvinningen. Syftet är att Sverige ska kunna nå de mål som EU har beslutat på området.
Ändringarna innebär bland annat att reglerna för ansvar för avfall blir tydligare. Det ska framgå vad ansvaret omfattar och när det upphör. Samtidigt ändras reglerna för tillsyn av avfallsverksamhet.
Ändringarna ska också bidra till en mer cirkulär ekonomi och leda till en mer hållbar hantering av schaktmassor. Dessutom ska staten, kommuner, regioner och kommunalförbund inte längre ska behöva ställa ekonomisk säkerhet vid deponering av avfall eller vid hantering av avfall som uppstår vid utvinning av mineraler och andra naturresurser.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Skrivelse om statens arbete med underlag och utvärdering inom det klimatpolitiska ramverket har behandlats (MJU20)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 37 minuter
- Justering
- 2026-04-14
- Datum
- 2026-04-16
- Bordläggning
- 2026-04-27
- Debatt
- 2026-04-28
- Beslut
- 2026-04-29
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om regeringen och myndigheterna har bedrivit ett effektivt arbete med underlag och utvärderingar inom det klimatpolitiska ramverket.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att hanteringen har flera brister, framför allt när det gäller Naturvårdsverkets arbete med att ta fram ett samlat underlag till regeringens klimatredovisningar och klimathandlingsplaner. Riksrevisionen lämnade även ett antal rekommendationer till regeringen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten och Klimatpolitiska rådet.
I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning men gör delvis en annan bedömning av vilka åtgärder som bör vidtas. Regeringen lyfter fram i skrivelsen att den bedriver ett löpande arbete med att utvärdera och utveckla underlagen inom det klimatpolitiska ramverket i syfte att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningen och klimathandlingsplanen. Regeringen lyfter även att det under de senaste åren även har vidtagits åtgärder för att förbättra myndigheternas arbete med underlag inom det klimatpolitiska ramverket.
RIksdagen välkomnar likt regeringen Riksrevisionens granskning och ser positivt på regeringens arbete med att förbättra kvaliteten och tydligheten i klimatredovisningarna och klimathandlingsplanerna och utgår från att detta arbete fortsätter.
RIksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning har granskats (MJU21)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 16, 54 minuter
- Justering
- 2026-04-16
- Datum
- 2026-04-20
- Bordläggning
- 2026-04-27
- Debatt
- 2026-04-28
- Beslut
- 2026-04-29
Riksrevisionen har granskat om statens insatser för jordbrukets klimatomställning är effektiva. Regeringen har i en skrivelse redovisat sin bedömning och sina åtgärder med anledning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i sin rapport.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel i stort är effektivt utformade och genomförda men endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp. Riksrevisionen bedömer samtidigt att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt.
Regeringen instämmer i vissa av de bedömningar och rekommendationer som Riksrevisionen har gjort. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Nya regler ska attrahera utländska forskare och motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (SfU23)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 56 minuter
- Justering
- 2026-04-23
- Datum
- 2026-04-23
- Bordläggning
- 2026-04-28
- Debatt
- 2026-04-29
- Beslut
- 2026-04-29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för utländska forskare, doktorander och studenter. Förändringarna innebär bland annat följande:
- Doktorander ska kunna beviljas uppehållstillstånd för forskning.
- Forskare och doktorander ska kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd snabbare, och de ska också kunna beviljas längre uppehållstillstånd för att söka arbete efter slutförd forskning eller slutförda studier.
- Forskare och doktorander samt deras familjemedlemmar får utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.
- Möjligheterna att arbeta med ett uppehållstillstånd för studier begränsas.
- Kraven på att göra godtagbara framsteg i studierna skärps.
- Kraven för att byta från ett uppehållstillstånd för studier till uppehållstillstånd för arbete skärps.
- Nya regler införs för när uppehållstillstånd för familjemedlemmar till studerande kan återkallas.
Riksdagen sa också ja till en ny lag med särskilda bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för så kallade massflyktingar från Ukraina.
De nya reglerna börjar gälla den 11 juni 2026.
Kraven för svenskt medborgarskap ska skärpas (SfU28)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 57, 182 minuter
- Justering
- 2026-04-28
- Datum
- 2026-04-28
- Bordläggning
- 2026-04-28
- Debatt
- 2026-04-29
- Beslut
- 2026-04-29
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven för att få svenskt medborgarskap.
Förslaget innebär bland annat att
- kravet på att man ska ha bott i Sverige under en viss tid, det vill säga haft sin hemvist här, ska höjas från fem till åtta år som utgångspunkt
- det ställs högre krav på levnadssättet hos den som vill få svenskt medborgarskap
- det införs ett krav på försörjning vid ansökan om medborgarskap
- det införs ett krav på tillräckliga kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap
- anmälningsförfarandet, det vill säga möjligheten att bli svensk medborgare genom anmälan, ska begränsas så långt det går
- barn ska kunna förvärva svenskt medborgarskap självständigt efter att barnets vårdnadshavare har gjort en ansökan.
Syftet med förslaget är att stärka medborgarskapets status samt öka individens möjlighet att aktivt delta i samhället.
Lagändringarna börjar gälla den 6 juni 2026. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse i svenska på funktionell nivå börjar gälla den 1 oktober 2027 eller den tidigare dag som regeringen bestämmer. Lagändringarna i fråga om medborgarskapsprovet i svenska i övrigt börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Ställföreträdarskapet ska bli mer pålitligt (CU22)
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 6, 37 minuter
- Justering
- 2026-04-14
- Datum
- 2026-04-17
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Regeringen vill att stödet för människor som är i behov av en ställföreträdare, det vill säga en god man eller förvaltare, ska bli mer pålitligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär bland annat att ramarna för den gode mannen eller förvaltarens uppdrag blir tydligare med ett ökat hänsynstagande till den enskildes vilja och ett ökat fokus på den enskildes välbefinnande. Regeringen föreslår även att en central statlig myndighet ska ansvara för ställföreträdarområdet och att det införs ett nationellt ställföreträdarregister.
Syftet med förslaget är att stärka den enskildes ställning, höja kvaliteten på verksamheten, skapa bättre möjligheter för att rekrytera och behålla kompetenta gode män och förvaltare samt förbättra överförmyndarnas verksamhet.
De flesta av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026. Förslaget om ett ställföreträdarregister börjar gälla den 1 januari 2028.
Bättre kontroll över vem som äger en fastighet (CU27)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 29 minuter
- Justering
- 2026-04-14
- Datum
- 2026-04-17
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta krav på att ange en identitetsbeteckning vid ansökan om lagfart. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag som ska hindra att regelverket kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter.
Beslutet innebär att en lagfartsansökan i fråga om en fysisk person ska innehålla uppgifter om förvärvarens person- eller samordningsnummer. När det gäller juridiska personer ska ansökan innehålla uppgifter om förvärvarens organisationsnummer. Syftet med beslutet är att skapa bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Skärpta identitetskrav kan bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott.
Om en bostadsrättsförening vill förvärva ett hyreshus för att ombilda hyresrätter till bostadsrätter ska detta beslutas på en föreningsstämma. Ombildningsbeslutet är bara giltigt om hyresgästerna i minst två tredjedelar av de lägenheter som omfattas av förvärvet går med på beslutet. Riksdagsbeslutet innebär att det införs ett krav på att en bostadshyresgäst ska ha varit folkbokförd på en fastighet under minst sex månader närmast före föreningsstämman för att få räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.
Bostadsrätter ska registreras i ett nationellt register (CU28)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-04-14
- Datum
- 2026-04-17
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att inrätta ett nytt register för alla bostadsrätter.
I registret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättslägenheten, bostadsrättshavaren, bostadsrättsföreningen och pantsättningar. Det innebär att grundläggande uppgifter om bostadsrätter samlas på ett ställe.
Ett av flera syften med ett nationellt bostadsregister är att göra hanteringen av pantsättningar mer modern och rättssäker. I stället för underrätta bostadsrättsföreningen om en pantsättning ska den registreras. Det innebär att köpare, kreditgivare, mäklare och andra intressenter får tillgång till korrekt information om i vilken utsträckning en bostadsrätt är pantsatt.
Lagändringarna syftar också till att förbättra konsumentskyddet, skapa en mer transparent bostads- och kreditmarknad och förenkla hanteringen av information för myndigheter och marknadsaktörer.
De lagändringar som avser uppbyggnaden av registret ska börja gälla den 1 januari 2027. Övriga lagändringar ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Riksrevisionens rapport om statens insatser vid hantering av dödsbon har behandlats (CU42)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 15 minuter
- Justering
- 2026-04-14
- Datum
- 2026-04-17
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av statens insatser i samband med utredning, förvaltning och skifte av dödsbon.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att se över de nuvarande regelverken för utredning, förvaltning och skifte av dödsbon i deras helhet, i syfte att göra det möjligt att hantera dödsbon snabbt och smidigt samtidigt som de berördas intressen värnas. Riksrevisionen rekommenderar också regeringen att göra det möjligt att lämna in bouppteckningar elektroniskt.
I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och instämmer i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att bouppteckningar ska kunna lämnas in elektroniskt. Liksom regeringen instämmer riksdagen i flera av Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar, bland annat att regelverket är gammalt och att det kan vara svårt för den enskilde att sätta sig in i det.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd (FiU48)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 31, 107 minuter
- Justering
- 2026-04-21
- Datum
- 2026-04-21
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att sänka skatten på drivmedel samt införa ett tillfälligt nytt el- och gasprisstöd.
Förslaget innebär att energiskatten på bensin och diesel tillfälligt sänks med 82 öre per liter respektive 319 kronor per kubikmeter under perioden den 1 maj–30 september 2026.
För bensin och diesel i miljöklass 1 innebär det en sänkning till energiskattedirektivets miniminivå. Energiskatten på alkylatbensin sänks så mycket det är möjligt utan att understiga minimiskattenivån. Sänkningen av energiskatten medför ändringar i lagen om skatt på energi.
Regeringen föreslår också att det ska anvisas pengar för ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd till hushållen för januari och februari 2026.
Förslaget innebär att statens inkomster minskar med cirka 1,56 miljarder kronor och att statens utgifter beräknas öka med cirka 2,4 miljarder kronor 2026. Därmed försvagas förvaltningens finansiella sparande och statens budgetsaldo med cirka 4,1 miljarder kronor 2026.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Konflikten i Mellanöstern, vilken bedöms påverka drivmedelspriserna, samt de höga elpriserna och den stränga kyla som har gjort att hushållens kostnader för uppvärmning har varit höga under inledningen av 2026 är enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.
Grundlagsförslag om tillgänglighetskrav för vissa medier (KU32)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 17 minuter
- Justering
- 2026-04-16
- Datum
- 2026-04-17
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Att förslaget antas som vilande innebär att riksdagen behöver ta ytterligare ett likalydande beslut i frågan efter nästa riksdagsval.
Regeringens förslag innebär att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas i vanlig lag på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd. Syftet med ändringarna är att säkerställa tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning samt de krav som följer av medlemskapet i Europeiska unionen.
De föreslagna ändringarna innebär bland annat följande
- Utrymmet utvidgas för att ställa krav på att införa och på ett visst sätt utforma produktinformation, exempelvis på en förpackning.
- Det ska bli möjligt att ställa tillgänglighetskrav som rör information, format och funktion på bland annat e-böcker och e-handelstjänster.
- Skyldighet för nätinnehavare att vidaresända tillgänglighetstjänster, som textning och tolkning, ska kunna gälla andra än public service-företagens program.
Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till att anta förslaget som vilande.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Digitala upptagningar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan ska inte anses vara allmänna handlingar (KU33)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2026-04-16
- Datum
- 2026-04-17
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Regeringen föreslår att en digital upptagning som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan inte ska anses vara en allmän handling. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen.
Regeringens förslag innebär att en upptagning för automatiserad behandling som har tagits i beslag eller kopierats vid en husrannsakan bland annat i en brottsutredande verksamhet inte ska anses vara en allmän handling. Detsamma gäller en sådan upptagning som har kommit in till en myndighet till följd av att myndigheten har tagit över ansvaret för den beslagtagna informationsbäraren eller kopian från husrannsakan.
Om en upptagning tillförs en utredning av brott eller brottslig verksamhet eller annan verksamhet hos myndigheten ska den dock även fortsättningsvis utgöra en allmän handling.
Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Tillståndsprocesserna för förnybar energi ska bli kortare (NU18)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 7, 39 minuter
- Justering
- 2026-03-31
- Datum
- 2026-04-08
- Bordläggning
- 2026-04-15
- Debatt
- 2026-04-16
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag och lagändringar som bland annat ska förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för förnybar energi.
Förslaget är en del av genomförandet av ett EU-direktiv, förnybartdirektivet, som syftar till att öka användningen av förnybar energi inom EU.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Nej till motioner om socialförsäkringsfrågor (SfU18)
- Behandlade dokument
- 61
- Förslagspunkter
- 33
- Reservationer
- 46
- Anföranden och repliker
- 14, 61 minuter
- Justering
- 2026-03-31
- Datum
- 2026-04-01
- Bordläggning
- 2026-04-15
- Debatt
- 2026-04-16
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om trygghetssystem för företagare och studerande, sjukförsäkring och rehabilitering, sjuk- och aktivitetsersättning samt arbetsskadeförsäkring. Riksdagen hänvisar bland annat till att utredningar och beredningar pågår.
Slopat krav på anmälan före ansökan om föräldrapenning (SfU20)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 16 minuter
- Justering
- 2026-04-16
- Datum
- 2026-04-16
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att kravet på anmälan före ansökan om föräldrapenning ska tas bort. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att socialförsäkringsbalken i vissa andra delar anpassas till gällande lagstiftning eller rättas.
Syftet är att underlätta och förenkla för föräldrar som ska planera sin föräldraledighet och ansöka om föräldrapenning.
Lagändringen kan också bidra till en mer effektiv administration för Försäkringskassan, som menar att anmälan inte längre fyller någon funktion för kontroll eller handläggning.
Lagändringen om avskaffat krav på anmälan ska börja gälla den 1 juli 2026. Övriga lagändringar ska börja gälla den 31 maj 2026 men tillämpas för tid från och med den 1 januari 2026.
Ny ordning vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning (SfU22)
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 24, 78 minuter
- Justering
- 2026-04-14
- Datum
- 2026-04-14
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny ordning vid tillfälliga verkställighetshinder.
En utlänning som uppehåller sig i Sverige men som av olika skäl inte har rätt att vistas i landet får meddelas ett beslut om avvisning eller utvisning. Det kan dock finnas verkställighetshinder vilket innebär att ett beslut om avvisning eller utvisning inte får genomföras. Hindret kan handla om att personen riskerar att straffas med döden, utsättas för tortyr, eller annan omänsklig eller förnedrande behandling.
I dag beviljas ofta tillfälliga uppehållstillstånd vid tillfälliga hinder för avvisning eller utvisning. Beslutet innebär att utvisningen eller avvisningen skjuts upp i stället för att personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Utlänningen kan också bli skyldig att anmäla sig hos Migrationsverket eller hos Polismyndigheten och samtidigt förbjudas att lämna ett vistelseområde.
Syftet med de nya reglerna är att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete för återvändande. Dessutom ska reglerna stärka statens förmåga att hantera personer som utgör ett hot mot Sverige och som under en viss tid inte kan lämna landet.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.
Skattefri laddning av elfordon på arbetsplatsen och utvidgad rätt till avdrag för drivmedelsutgifter införs (SkU23)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 22 minuter
- Justering
- 2026-04-16
- Datum
- 2026-04-16
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att den tillfälliga skattefriheten för förmån av laddel på arbetsplatsen ska gälla permanent och att avdragsrätten för utgifter för drivmedel för tjänsteresor med förmånsbil utvidgas.
Förslagen syftar bland annat till att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och att gynna arbetsresor med laddbara fordon framför mindre hållbara alternativ.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Avtal om beskattning av inkomster från sparande ska sägas upp (SkU32)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-04-16
- Datum
- 2026-04-16
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att säga upp avtalen om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Jungfruöarna, Caymanöarna, Montserrat och Turks- och Caicosöarna eftersom den faktiska användningen av sparandeavtalen numera är mycket begränsad.
Riksdagen sa också ja till att upphäva lagen om avtal om beskattning av inkomster från sparande med Anguilla, Aruba, Caymanöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey, Jungfruöarna, Montserrat, Nederländska Antillerna och Turks- och Caicosöarna.
Nej till motioner om hälso- och sjukvårdens organisation (SoU16)
- Behandlade dokument
- 75
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 44, 148 minuter
- Justering
- 2026-03-31
- Datum
- 2026-04-01
- Bordläggning
- 2026-04-15
- Debatt
- 2026-04-16
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa nej till 176 förslag i motioner om hälso- och sjukvårdens organisation från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om hälso- och sjukvårdens organisation och finansiering, privatisering och lagen om valfrihetssystem, tillgänglig och jämlik vård, psykisk hälsa hos vuxna, barn och unga samt samsjuklighet.
Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.
Nej till motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (SoU17)
- Behandlade dokument
- 92
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 25, 118 minuter
- Justering
- 2026-03-31
- Datum
- 2026-04-01
- Bordläggning
- 2026-04-15
- Debatt
- 2026-04-16
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa nej till 172 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om prioriteringar i hälso- och sjukvården samt andra medicinsk-etiska frågor.
Riksdagen anser att det är sjukvårdshuvudmännens ansvar att bedöma behovet av satsningar på enskilda sjukdomar och hur vården av patienter med dessa sjukdomar ska organiseras. Dessutom hänvisar riksdagen till pågående arbeten och tidigare behandlingar.
Kravet på introduktionskurs för övningskörning slopas (TU16)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 46 minuter
- Justering
- 2026-04-16
- Datum
- 2026-04-21
- Bordläggning
- 2026-04-21
- Debatt
- 2026-04-22
- Beslut
- 2026-04-22
Kravet på att gå en introduktionskurs för att börja övningsköra för B-körkort tas bort. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta.
Introduktionskursen har sedan 2006 varit obligatorisk för både elever och handledare men slopas nu bland annat på grund av att den inte haft avsedd effekt att förbättra övningskörningens planering, struktur och innehåll.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2026.
Nej till motioner om säkerhetspolitik och nedrustning (UU6)
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 37, 123 minuter
- Justering
- 2026-03-26
- Datum
- 2026-04-09
- Bordläggning
- 2026-04-15
- Debatt
- 2026-04-16
- Beslut
- 2026-04-22
Riksdagen sa nej till 51 förslag i motioner om säkerhetspolitik och nedrustning från den allmänna motionstiden 2024 och 2025. Förslagen handlar bland annat om Sveriges medlemskap i Nato, kärnvapen, internationella insatser och avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA, det så kallade DCA-avtalet.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
Kalender
KU:s utfrågningar om granskningsärenden 2026
Konstitutionsutskottet, KU, håller under våren öppna sammanträden med utfrågningar. Granskningen bygger på riksdagsledamöternas KU-anmälningar. Flera ministrar frågas ut, bland andra statsminister Ulf Kristersson (M).
Val till riksdagen 2026
Den 13 september är det val till riksdagen. Här hittar du information och viktiga datum inför valet.
Besök riksdagen i ditt län
Demokratin behöver dig! Det är namnet på den utställning från riksdagen som turnerar runt om i Sverige under 2025 och 2026.
Testa dig själv: Vilket är ordet?
Hur snabbt listar du ut ordet? Här hittar du roliga quiz för dig som vill testa dina kunskaper om hur Sverige styrs.
Bevaka riksdagsarbetet
Här finns information för dig som är journalist eller fotograf och vill arbeta i riksdagens lokaler eller på annat sätt bevaka riksdagsarbetet.
Följ och prenumerera
Det finns flera olika sätt att bevaka riksdagens arbete och beslut.