Aktuellt
Här hittar du den senaste informationen från riksdagen. Det går att sortera på aktuella händelser, förslag, beslut och andra dokument.
Beslut i korthet
Nej till motioner om hyresrätt och andra boendeformer (CU14)
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 53, 166 minuter
- Justering
- 2026-03-05
- Datum
- 2026-03-06
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-12
Riksdagen sa nej till samtliga motioner om hyresrätt, bostadsrätt och andra upplåtelseformer i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om hyresrättens reglering, ändringar i bostadsrättslagen, kooperativ hyresrätt samt modeller som hyrköp.
Riksdagen hänvisar främst till gällande regelverk, tidigare ställningstaganden och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
Nej till motioner om associationsrätt (CU16)
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 32, 92 minuter
- Justering
- 2026-03-05
- Datum
- 2026-03-06
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-12
Riksdagen sa nej till 22 förslag om associationsrätt. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat bokföringslagen, stiftelselagen, krav på aktiekapital, näringsförbud och företags rapportering om hållbarhet och mångfald.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i frågor som förslagen berör.
Skrivelse om förskolan har behandlats (UbU6)
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 24, 94 minuter
- Justering
- 2026-03-03
- Datum
- 2026-03-04
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-12
Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och tillsyn. I rapporten har Riksrevisionen granskat statens arbete för att främja en likvärdig förskola.
Riksrevisionen bedömer att arbetet inte är tillräckligt effektivt och rekommenderar regeringen att se till att det finns förutsättningar för en rättssäker och enhetlig tillståndsprövning och tillsyn av alla förskolor. Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens iakttagelser, men menar att flera initiativ har vidtagits för att öka likvärdigheten i förskolan sedan granskningen inleddes, bland annat har en utredning om en likvärdig förskola av god kvalitet tillsatts. Regeringen utesluter inte att det framöver kan behövas ytterligare åtgärder, men anser att man bör avvakta det pågående arbetet.
Riksdagen ser positivt på att regeringen vidtagit åtgärder för att öka kvaliteten och likvärdigheten i förskolan. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag som rör förskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om barngruppernas storlek och personaltäthet i förskolan.
Konsumentskyddet vid distansavtal ska stärkas (CU11)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 16 minuter
- Justering
- 2026-03-05
- Datum
- 2026-03-06
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i bland annat lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler. Ändringarna syftar till att stärka konsumentskyddet vid distansavtal när det gäller finansiella tjänster och instrument.
Förslagen innebär bland annat att reglerna om ångerrätt och information anpassas till dagens digitala landskap. Det införs ett skydd mot vilseledande utformning av webbplatser och applikationer och en rätt till förklaringar som kan hjälpa konsumenten att förstå om en finansiell tjänst passar hans eller hennes behov. Dessutom införs en funktion för att konsumenten enkelt ska kunna utöva ångerrätten vid distansavtal om finansiella tjänster och instrument samt andra varor och tjänster.
Genom förslagen genomförs ett EU-direktiv om ändringar i konsumenträttighetsdirektivet.
Lagändringarna börjar gälla den 19 juni 2026.
Bouppteckningar ska gå att lämna in i elektronisk form (CU21)
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 12, 45 minuter
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-27
- Bordläggning
- 2026-03-04
- Debatt
- 2026-03-05
- Beslut
- 2026-03-11
Det ska bli möjligt att lämna in bouppteckningar och dödsboanmälningar till Skatteverket i elektronisk form. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
När någon dör ska som huvudregel en bouppteckning, det vill säga en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder, upprättas och registreras hos Skatteverket. Dessa ska vara möjliga att lämna in i elektronisk form. Möjligheten att lämna in handlingarna i pappersform kommer att finnas kvar för den som inte vill eller kan använda sig av den digitala tjänsten.
Även kravet på att lämna in bestyrkta kopior av bouppteckningen ska tas bort. Dessutom ska de gode män som förrättar bouppteckningen i stället benämnas förrättningspersoner.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
Juridiska personers förvärv av lantbruksegendom genom testamente ska omfattas av krav på förvärvstillstånd (CU9)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-27
- Bordläggning
- 2026-03-04
- Debatt
- 2026-03-05
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen som syftar till att säkerställa att balansen i markägandet mellan juridiska och fysiska personer även i fortsättningen kan upprätthållas.
De beslutade ändringarna innebär att kravet på förvärvstillstånd utvidgas till att omfatta juridiska personers förvärv av lantbruksegendom, dels till följd av förordnanden i testamenten och dels från Allmänna arvsfonden.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.
Skrivelse om granskning av avgiftsbelagda tjänster har behandlats (FiU15)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om avgiftsbelagda tjänster. Riksrevisionen har granskat om styrningen av myndigheters avgiftsbelagda tjänster riktade till företag är effektiv. Många statliga myndigheter bedriver verksamheter som finansieras med avgifter. Det kan handla om avgifter för tillsyn, tillståndsgivning och certifiering. I normalfallet är det regeringen som beslutar hur stora avgifterna ska vara. Men det finns myndigheter som både beslutar om storleken och disponerar intäkterna från avgifterna. När så är fallet kan det finnas en risk för ineffektivitet när myndigheter både bestämmer och disponerar avgifterna.
Riksrevisionen anser bland annat att regeringens styrning av myndigheternas avgiftsbelagda tjänster riktade till företag inte är tillräckligt effektiv. Regeringen instämmer till viss del i Riksrevisionens iakttagelser men poängterar att det med hänsyn till verksamheternas skilda karaktärer är svårt att dra generella slutsatser om en verksamhet endast utifrån att den är avgiftsfinansierad. Regeringen delar Riksrevisionens uppfattning om att styrningen av avgiftsfinansierade tjänster behöver utvecklas.
Riksdagen poängterar att det finns goda skäl för regeringen att noga styra och följa upp den avgiftsfinansierade verksamheten i staten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Skrivelse om statens kontorslokaler har behandlats (FiU18)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om statens användning och anskaffning av kontorslokaler är effektiv.
Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens lokalförsörjning kan bli mer effektiv och att det krävs en tydligare styrning för att uppnå riksdagens mål om myndigheternas lokalisering. Digitalisering och ökat distansarbete innebär att det går att minska statens kontorsytor, lokalisering till mindre centrala lägen och ökad samverkan mellan myndigheter.
I sin skrivelse delar regeringen Riksrevisionens iakttagelser att statens användning och anskaffning av kontorslokaler kan bli mer kostnadseffektiv och ändamålsenlig.
Finansutskottet instämmer med regeringen i att deras och myndigheternas fortlöpande arbete med att effektivisera statsförvaltningen skapar goda förutsättningar för att nå dessa mål.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030 har behandlats (FiU19)
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 65 minuter
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om statens arbete med Agenda 2030. Riksrevisionen har granskat om statens arbete med Agenda 2030 har varit effektivt. Myndigheten har fokuserat på regeringens och de centrala myndigheternas genomförande mellan 2015–2025.
Den övergripande slutsatsen i rapporten är att statens arbete med agendan inte har varit effektivt. Riksrevisionen påpekar att Sverige placerade sig mycket högt i rankningen i världen av måluppfyllelsen av Agenda 2030 när arbetet påbörjades 2016, men att Sveriges måluppfyllelse inte har ökat nämnvärt sedan dess. Riksrevisionen bedömer bland annat att uppföljningen av måluppfyllelsen i Sverige är ofullständig, vilket gör det svårt att avgöra vilka områden som skulle behöva prioriteras. Riksrevisionen bedömer också att regeringen inte har skapat förutsättningar för en mer samstämmig politik för hållbar utveckling.
I sin skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och framhåller att Agenda
2030 genomförs utifrån nationella förutsättningar. Med anledning av Riksrevisionens iakttagelse om otydlig ansvarsfördelning av samstämmighetspolitiken avser regeringen tydliggöra ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Riksdagen delar regeringens bedömning att flera samhällsproblem har vuxit eller inte förbättrats, vilket försvårar genomförandet nationellt och internationellt.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
Extra ändringsbudget: Stöd till Ukraina och stärkt vaccinberedskap (FiU46)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 13, 53 minuter
- Justering
- 2026-03-05
- Datum
- 2026-03-05
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en extra ändringsbudget i syfte att stödja Ukraina samt att stärka vaccinberedskapen i Sverige.
Enligt förslaget ska Sverige skänka materiel i form av granatgevär med ammunition till Ukraina. Materielen bedöms kunna avvaras av Försvarsmakten under en begränsad tid. Förslaget innebär bland annat också att regeringen, genom så kallade bemyndiganden, ska få rätt att besluta om att köpa in och ställa iordning materiel för att skänka till Ukraina, samt ersätta delar av den befintliga materielen som föreslås skänkas till Ukraina. Regeringen föreslår också att Sverige ställer ut en garanti för ett lån till Ukraina från Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD). Garantin innebär att Sverige åtar sig att betala tillbaka lånet om Ukraina inte kan amortera enligt plan.
Utöver stöd till Ukraina omfattar förslaget även åtgärder för att säkerställa tillgången till vaccin vid en influensaepidemi.
Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2026 minskar med cirka 5,3 miljarder kronor jämfört med anvisade medel och att regeringen får vidta åtgärder som innebär utgifter om 5,3 miljarder kronor för åren 2027–2028. När det gäller förslaget om lånegaranti innebär det en ökning av de statliga garantiåtagandena med 2,5 miljarder kronor exklusive ränta.
Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina samt Sveriges tillgång till vaccin vid influensapandemier innebär enligt regeringen sådana skäl och riksdagen gör samma bedömning.
Nej till motioner om samhällets krisberedskap (FöU9)
- Behandlade dokument
- 42
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 6, 48 minuter
- Justering
- 2026-02-24
- Datum
- 2026-02-25
- Bordläggning
- 2026-03-04
- Debatt
- 2026-03-05
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till 73 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om krisberedskap, räddningstjänsten, vattenförsörjning, klimatanpassning samt informations- och cybersäkerhet.
Riksdagen hänvisar bland annat till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
2025 års tillämpning av lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar (JuU24)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 5 minuter
- Justering
- 2026-03-03
- Datum
- 2026-03-04
- Bordläggning
- 2026-03-09
- Debatt
- 2026-03-10
- Beslut
- 2026-03-11
Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar har tillämpats under perioden 1 juli 2024–30 juni 2025.
Lagen syftar bland annat till att bekämpa terrorism. Under perioden fattade regeringen sex beslut med stöd av lagen.
I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och andra allvarliga hot mot Sveriges säkerhet samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.
Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Skrivelse om myndigheternas användning av hemliga tvångsmedel under 2024 har behandlats (JuU25)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 22 minuter
- Justering
- 2026-03-03
- Datum
- 2026-03-04
- Bordläggning
- 2026-03-09
- Debatt
- 2026-03-10
- Beslut
- 2026-03-11
Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2024. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning.
Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till förslag i motioner vad gäller utformningen av den årliga redovisningen och om en förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.
Nej till motioner om offentlighet, sekretess och integritet (KU26)
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 5, 30 minuter
- Justering
- 2026-03-05
- Datum
- 2026-03-06
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till 15 förslag om offentlighet, sekretess och integritet. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, skydd av känsliga personuppgifter och handlingsoffentlighet i verksamheter som finansieras med skattemedel.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår inom de områden som motionärerna lyfter.
Nej till motioner om valfrågor (KU27)
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 5, 29 minuter
- Justering
- 2026-03-05
- Datum
- 2026-03-06
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till 42 förslag i motioner om valfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om valsystemet, ökat valdeltagande, rösträttsåldern, namn på valkretsar, skilda valdagar samt väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning.
Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstagande och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Nej till motioner om fri- och rättigheter (KU28)
- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 22
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 8, 72 minuter
- Justering
- 2026-03-05
- Datum
- 2026-03-06
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som rör fri- och rättigheter.
Förslagen handlar bland annat om hot på grund av trosuppfattning och mot förtroendevalda, trossamfunds trygghets och säkerhetsarbete, skyddet av äganderätten, förbud mot rasistiska organisationer och skyddet av den akademiska friheten.,
Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare ställningstaganden och pågående arbeten.
Nej till motioner om jakt och viltvård (MJU10)
- Behandlade dokument
- 70
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 35, 114 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-25
- Bordläggning
- 2026-03-09
- Debatt
- 2026-03-10
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om jakt och viltvård. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och handlar exempelvis om översyn av jaktlagstiftningen och viltförvaltningen, älgförvaltningen och rovdjursförvaltningen.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i frågor som förslagen tar upp.
Nej till motioner om klimatpolitik (MJU16)
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 47, 122 minuter
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-03-02
- Bordläggning
- 2026-03-09
- Debatt
- 2026-03-10
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till 162 förslag i motioner om klimatpolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om det internationella klimatarbetet, klimatarbetet inom EU, svensk klimatpolitik, negativa utsläpp, transportsektorns klimatomställning och klimatanpassning.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.
Nej till motioner om beskattning av företag, kapital och fastighet (SkU15)
- Behandlade dokument
- 54
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 20, 83 minuter
- Justering
- 2026-03-03
- Datum
- 2026-03-04
- Bordläggning
- 2026-03-09
- Debatt
- 2026-03-10
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till 75 förslag om beskattning av företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar om frågor om företags-, kapital- och fastighetsbeskattning.
Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i dessa frågor samt att utredningar och beredningar pågår.
Nej till motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning (SoU15)
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 45, 130 minuter
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-04
- Debatt
- 2026-03-05
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör stöd till personer med funktionsnedsättning.
Förslagen handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, insatsen ledsagning för personer med synnedsättning samt välfärdsbrott och fusk inom personlig assistans.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Nej till motioner om äldreomsorg (SoU21)
- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 24, 90 minuter
- Justering
- 2026-02-24
- Datum
- 2026-02-25
- Bordläggning
- 2026-03-04
- Debatt
- 2026-03-05
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till 97 förslag om äldreomsorg från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, bemanning och kompetens samt rättigheter och trygghet för äldre.
Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Skrivelse om urval till högskolan har behandlats (UbU15)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-01-27
- Datum
- 2026-01-28
- Bordläggning
- 2026-03-04
- Debatt
- 2026-03-05
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av effektiviteten i systemet för urval till högskoleutbildningar.
I likhet med regeringen välkomnar utskottet granskningen som ger värdefull kunskap om hur urvalssystemet fungerar.
Utbildningsutskottet konstaterar att regeringen i huvudsak instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Regeringen konstaterar att urvalssystemet i huvudsak fungerar väl.
Vidare noterar utskottet att regeringen anger att utredningsförslag bereds inom Regeringskansliet som kan komma att påverka tillträdesreglerna till högre utbildning. Regeringen överväger också frågan om uppföljning och utvärdering av urvalsbestämmelserna.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Nej till motioner om övergripande skolfrågor (UbU7)
- Behandlade dokument
- 39
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 41
- Anföranden och repliker
- 57, 168 minuter
- Justering
- 2026-02-17
- Datum
- 2026-02-23
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till 150 förslag i motioner om övergripande skolfrågor. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer.
Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.
Nej till motioner om grundläggande utbildningsfrågor (UbU8)
- Behandlade dokument
- 80
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 57, 168 minuter
- Justering
- 2026-01-29
- Datum
- 2026-02-09
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sade nej till 146 förslag om grundläggande frågor om utbildning i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, läromedel och undervisningsmetoder, undervisning i modersmål i skolan samt fritidshem.
Riksdagen hänvisar främst till gällande bestämmelser och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
Nej till motioner om situationen i Israel och Palestina (UU15)
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 42, 144 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-24
- Bordläggning
- 2026-03-04
- Debatt
- 2026-03-05
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till 191 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om Mellanöstern och Nordafrika med fokus på situationen i Israel och Palestina.
Förslagen handlar bland annat om EU:s associeringsavtal med Israel, den israelisk-palestinska konflikten, åtgärder mot bosättare på Västbanken samt bistånd till Palestina och UNRWA.
Nej till motioner om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet (UU8)
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 32, 100 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-06
- Bordläggning
- 2026-03-10
- Debatt
- 2026-03-11
- Beslut
- 2026-03-11
Riksdagen sa nej till 9 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och 169 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i det internationella biståndet.
Riksdagen hänvisar bland annat till redan fattade beslut och pågående arbete.
Nej till motioner om arbetsrätt och arbetstid (AU10)
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 19, 69 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-19
- Bordläggning
- 2026-02-25
- Debatt
- 2026-02-26
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 som rör arbetsrätt och arbetstid. Riksdagen hänvisar bland annat till att gällande bestämmelser inte är i behov av de ändringar som föreslås och till parternas ansvar för reglering av villkor på arbetsmarknaden.
Förslagen handlar bland annat om anställningsskydd, utstationering av arbetstagare samt arbete via digitala plattformar.
Nej till motioner om hushållningen med mark- och vattenområden (CU20)
- Behandlade dokument
- 68
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 24
- Anföranden och repliker
- 11, 63 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-20
- Bordläggning
- 2026-02-25
- Debatt
- 2026-02-26
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 115 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om riksintressen (områden som har pekats ut för att de innehåller nationellt eller regionalt viktiga värden och kvaliteter), skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet samt myndighetssamarbete och nationell vattensamordning.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
EU-regler om hållbarhetsbetyg kompletteras (FiU32)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag med anledning av EU:s förordning om hållbarhetsbetyg. Bland annat blir Finansinspektionen ansvarig myndighet för flera frågor inom området.
EU:s förordning om hållbarhetsbetyg innebär att aktörer som yrkesmässigt utfärdar betyg som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning behöver tillstånd.
Lagändringarna börjar gälla 2 april 2026.
Nya bolåneregler ska minska trösklarna på bostadsmarknaden (FiU36)
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 12, 46 minuter
- Justering
- 2026-03-03
- Datum
- 2026-03-03
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om förändrade amorteringskrav och bolånetak.
Förslagen innebär bland annat att bolånetaket höjs från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad, medan möjligheten att utöka sitt bolån med ett så kallat tilläggslån begränsas till 80 procent av bostadens marknadsvärde. Tilläggslån kan exempelvis användas för att renovera bostaden.
Enligt förslagen ska även det så kallade skärpta amorteringskravet tas bort, det vill säga kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om låntagarens samlade bostadslån överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten. Det ursprungliga amorteringskravet som styrs av belåningsgraden blir kvar.
Förslagen innebär också att en ny lag om begränsning av bostadskrediter ersätter Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om amorteringskrav och bolånetak.
Syftet med förslagen är bland annat att minska trösklarna på bostadsmarknaden och att fler ska kunna äga sin bostad.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 april 2026.
Skrivelse om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad har behandlats (FöU7)
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 16, 65 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-19
- Bordläggning
- 2026-02-25
- Debatt
- 2026-02-26
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad.
Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens styrning av det civila försvarets uppbyggnad inte har varit tillräckligt effektiv under perioden som har granskats, åren 2015–2024. Riksdagen har under de senaste två åren fördjupat sig specifikt inom området civilt försvar när det gäller resultatuppföljning. De iakttagelser som riksdagen har gjort under den här tiden överensstämmer med Riksrevisionens bedömning.
Riksdagen håller dock med om att styrningen och uppföljningen påtagligt har förbättrats och välkomnar regeringens intention att fortsätta verka för att stärka såväl styrning som uppföljning inom området.
Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, vilket betyder att ärendet avslutas.
Riksdagen sa också nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om civilt försvar, vilka uppgifter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (numera Myndigheten för civilt försvar) bör ha samt statligt ansvar för räddningstjänsten.
Ny lag om skydd för deltagande i den offentliga debatten (JuU23)
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-27
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om skydd för deltagande i den offentliga debatten vid tvister med gränsöverskridande följder. Bakgrunden är en utveckling inom EU där rättsprocesser används i ökad omfattning för att tysta eller skrämma personer från att delta i den offentliga debatten.
Regeringens förslag genomför EU:s direktiv om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk. Det vill säga strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt. Förslaget syftar till att ge ett stärkt skydd för yttrande- och informationsfriheten.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om en ny tredskodomssanktion. En sanktion som innebär att en domstol i vissa fall får meddela en dom mot en part som inte har svarat på förelägganden från rätten, obstruerat eller avstått från att medverka på ett adekvat sätt. Förslaget bidrar till en effektivare handläggning av tvistemål.
De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2026.
Nej till motioner om tillgång till kultur (KrU5)
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 53, 171 minuter
- Justering
- 2026-02-03
- Datum
- 2026-02-06
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 84 förslag i motioner om tillgång till kultur från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om kultur i hela landet, breddad finansiering av kulturområdet, public service och barns rätt till kultur.
Riksdagen hänvisar främst till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Nej till motioner om fiskeripolitik (MJU11)
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 39, 104 minuter
- Justering
- 2026-02-19
- Datum
- 2026-02-19
- Bordläggning
- 2026-02-25
- Debatt
- 2026-02-26
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sade nej till 92 förslag om fiskeripolitik. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2025 och handlar bland annat om förvaltningen av fiskeresursen, begränsning av storskaligt fiske, fiskeri- och vattenbruksnäringens roll för livsmedelsförsörjningen och ålfiske.
Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.
Nej till motioner om djurskydd (MJU9)
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 40, 108 minuter
- Justering
- 2026-02-05
- Datum
- 2026-02-10
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 om djurskydd. Riksdagen hänvisar framförallt till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Förslagen handlar bland annat om djursjukvård, afrikansk svinpest, illegal handel med djur och delfinarier.
Nej till motioner om handelspolitik (NU11)
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 29, 98 minuter
- Justering
- 2026-02-03
- Datum
- 2026-02-10
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 79 förslag om handelspolitik. Förslagen har lämnats in i motioner under den allmänna motionstiden 2025 och rör bland annat inriktningen för EU:s och Sveriges handelspolitik, handel på EU:s inre marknad och företags ansvar för klimat, miljö och mänskliga rättigheter.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen handlar om.
Nej till motioner om regional utvecklingspolitik (NU12)
- Behandlade dokument
- 59
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 24, 91 minuter
- Justering
- 2026-02-03
- Datum
- 2026-02-05
- Bordläggning
- 2026-02-24
- Debatt
- 2026-02-25
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 70 förslag om regional utvecklingspolitik i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar om insatser för regional utveckling och tillväxt, kommersiell och offentlig service, återföring av medel från produktionsvärden, naturresurser och fastigheter, lokalisering av statliga myndigheter samt insatser för vissa regioner.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående insatser och utredning.
Nej till motioner om energipolitik (NU13)
- Behandlade dokument
- 53
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 48
- Anföranden och repliker
- 38, 125 minuter
- Justering
- 2026-02-24
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 197 förslag i motioner om energipolitik. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om energipolitikens inriktning, kärnkraft, vindkraft, biobränslen och biodrivmedel, energieffektivisering, energigaser samt värme och kraftvärme.
Riksdagen hänvisar bland annat till den förda politiken och pågående arbete.
EU-förslag om energiinfrastruktur kritiseras (NU26)
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 12 minuter
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
EU-kommissionen har föreslagit ny lagstiftning på energiområdet. Syftet är bland annat att snabbare kunna bygga ut den gemensamma energiinfrastrukturen på EU-nivå och göra tillståndsprocesser för energiprojekt mer effektiva. Exempelvis innebär förslagen en mer centraliserad planering, förändrade regler för så kallade flaskhalsintäkter och ändrade rutiner hos berörda myndigheter i medlemsstaterna.
Riksdagen har prövat förslagen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand.
Riksdagen menar att förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen i och med att de går längre än nödvändigt. Flaskhalsintäkterna bör enligt riksdagen disponeras utifrån nationella behov och prioriteringar och inte i ökad utsträckning styras mot finansiering av projekt på EU-nivå. Därtill anser riksdagen att planeringen av elnät bör göras på lokal, regional och nationell nivå där kunskapen om förutsättningar och behov är som störst. Risken är annars en mindre flexibel och ändamålsenlig utveckling av energinäten där medlemsstaterna får sämre möjlighet att bestämma över sin egen energimix.
Därför beslutade riksdagen att skicka sina synpunkter på förslaget till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande i ett så kallat motiverat yttrande.
Nej till motioner om arbetskraftsinvandring (SfU15)
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 61, 179 minuter
- Justering
- 2026-02-17
- Datum
- 2026-02-18
- Bordläggning
- 2026-02-25
- Debatt
- 2026-02-26
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 40 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring, som lämnats in under den allmänna motionstiden 2025.
Bland annat handlar förslagen om försörjnings- och lönekrav, åtgärder för att förhindra utnyttjande och missbruk och skärpta sanktioner mot arbetsgivare.
Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.
Nej till motioner om skatteförfarande, folkbokföring och tull (SkU14)
- Behandlade dokument
- 76
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 15, 79 minuter
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025.
Förslagen handlar bland annat om att synliggöra skatter och avgifter, F-skatt, skatteflykt, folkbokföring, skyddade personuppgifter samt Tullverkets befogenheter och verksamhet.
Riksdagen hänvisar bland annat till redan tagna initiativ och pågående arbete.
Nej till motioner om mervärdesskatt (SkU17)
- Behandlade dokument
- 37
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 15, 64 minuter
- Justering
- 2026-02-26
- Datum
- 2026-02-26
- Bordläggning
- 2026-03-03
- Debatt
- 2026-03-04
- Beslut
- 2026-03-04
Riksdagen sade nej till 49 förslag i motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om förändringar av mervärdesskattesatser och undantag från mervärdesskatt.
Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och till att riksdagen redan tidigare tagit ställning i dessa frågor.
Kalender
Lördag 20 december2025 | |
|---|---|
| Tid | Händelse |
| Det finns inga kalenderhändelser att visa. | |
KU:s utfrågningar om granskningsärenden 2026
Konstitutionsutskottet, KU, håller öppna sammanträden med utfrågningar i mars och april. Granskningen bygger på riksdagsledamöternas KU-anmälningar. Flera ministrar frågas ut, bland andra statsminister Ulf Kristersson (M).
Bevaka riksdagsarbetet
Här finns information för dig som är journalist eller fotograf och vill arbeta i riksdagens lokaler eller på annat sätt bevaka riksdagsarbetet.
Följ och prenumerera
Det finns flera olika sätt att bevaka riksdagens arbete och beslut.