Bastjänstgöring för läkare

Betänkande 2018/19:SoU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 november 2018

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Allmäntjänstgöring tas bort från läkarutbildningen (SoU5)

Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Utskottet föreslår vidare ett tillkännagivande till regeringen om att säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fortsätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige. Utskottets förslag grundar sig på ett motionsyrkande. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2018-10-25
Justering: 2018-11-13
Trycklov: 2018-11-14
Reservationer: 3
Betänkande 2018/19:SoU5

Alla beredningar i utskottet

2018-10-25

Allmäntjänstgöring tas bort från läkarutbildningen (SoU5)

Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort.

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2020.

Utskottet föreslår också att riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2018-11-21
Debatt i kammaren: 2018-11-22
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:SoU5, Bastjänstgöring för läkare

Debatt om förslag 2018/19:SoU5

Webb-tv: Bastjänstgöring för läkare

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Clara Aranda (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna ställer sig positiva till förslaget om bastjänstgöring för läkare. Vi välkomnar ett mer flexibelt regelverk och ser stora vinster i att alla läkare som väljer att specialisera sig i Sverige får en och samma introduktion till svensk sjukvård och läkaryrket.

Med en modern och mer sammanhållen läkarutbildning kan blivande läkare rustas med bred kompetens och verktyg som ger goda förutsättningar för en kvalitativ och patientsäker vård. Förhoppningen är givetvis att vi ska komma till rätta med det faktum att AT-platserna är för få och med det ohållbara i att väntetiderna för AT är för långa. Med en mer flexibel utbildningsstruktur kan vi aktivt hantera den problematiken och skapa en mer effektiv väg till specialisering inom läkaryrket.

Detta är därför till stora delar ett bra förslag som vi kan ställa oss bakom. Vi i Sverigedemokraterna har dock lyft fram två specifika områden i vår följdmotion, vilken ligger till grund för våra yrkanden. Dessa områden kommer jag att gå in lite närmare på här och nu.

I det aktuella förslaget ser Sverigedemokraterna behov av en föreskrift som ska säkerställa en tydligt reglerad kvalitetsgranskning av bastjänstgöringen. Både grundutbildningen och specialisttjänstgöringen granskas i dag. Denna typ av granskning är oerhört viktig och kan vara ett verktyg för att säkra att utbildningen håller hög kvalitet och att eventuella brister uppmärksammas och åtgärdas. En obligatorisk kvalitetsgranskning av bastjänstgöringen är en grundförutsättning för en god utbildningskvalitet som i sin tur skapar en hög läkarkompetens.

För att förhindra att denna typ av granskning påverkas av ekonomiska förutsättningar menar vi att kvalitetsgranskningen ska utföras av en extern aktör, det vill säga en aktör som inte har några ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till vårdgivaren och därmed kan bidra till mer transparenta jämförelser mellan vårdgivarna. Det är också anledningen till att vi föreslår en obligatorisk och extern kvalitetsgranskning av bastjänstgöringen som tydligt ska regleras i en föreskrift.

Fru talman! Det är bekymmersamt att man i förslaget om bastjänstgöring väljer att avskaffa obligatorisk tjänstgöring inom psykiatrin. En bristfällig psykiatrisk kompetens kan komma att resultera i negativa följder för patienter med psykiska sjukdomar och inte minst äventyra rättssäkerheten vid tvångsvård. När det kommer till klinisk erfarenhet måste psykiatri ses som ett prioriterat verksamhetsområde. Det handlar om avgörande kunskaper för att kunna göra svåra psykiatriska bedömningar när det gäller till exempel suicidrisk, psykossjukdom och akuta affektiva tillstånd. Dessa tillstånd förekommer inte i tillräcklig omfattning inom primärvård eller akutsjukvård för att kunskapsmålen ska kunna anses bli uppfyllda.

Bastjänstgöring

för läkare

Om vi inte ser vikten av att bibehålla klinisk erfarenhet och en bred psykiatrisk kompetens hos legitimerade läkare när vi nu ska ersätta den befintliga allmäntjänstgöringen med bastjänstgöringen riskerar vi att försämra vården och rättssäkerheten för patienter som tillhör en väldigt utsatt grupp. Vi måste kunna försäkra oss om att nyutexaminerade läkare har tillräcklig kunskap inom psykiatri och psykofarmakologi för att ges rätt att utfärda vårdintyg och tilldelas fullständig förskrivningsrätt för psykofarmaka.

Fru talman! Med anledning av detta anser Sverigedemokraterna att det krävs tydliga rekommendationer för bastjänstgöringen och att de ska ge våra läkare klinisk kompetens när det gäller psykiatrisk vård. Vi vill även att obligatorisk tjänstgöring inom psykiatri ska lyftas för vidare behandling, eftersom vi ser behov av att ompröva den befintliga bedömningen. Med vårt yrkande vill vi därmed understryka vikten av klinisk tjänstgöring inom psykiatri och verka för att den psykiatriska kompetensen hos våra läkare är god. Det handlar i grund och botten om att skapa en patientsäker vård för en redan utsatt patientgrupp.

Samtidigt vill vi belysa vikten av att svensk psykiatri är ett område som måste prioriteras och att vi behöver möta de särskilda behov som föreligger på ett realistiskt och ändamålsenligt sätt. Jag vill därför avslutningsvis yrka bifall till Sverigedemokraternas yrkande i reservation nr 2.


Anf. 2 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Detta är ett bra förslag som vi är relativt eniga om. Det handlar om bastjänstgöring för läkare, vilket är en omstrukturering av utbildningssystemet för läkare - från student till specialist.

Förslaget är att kraven på praktisk tjänstgöring för att få läkarlegitimation tas bort. I dag är den praktiska tjänstgöringen ett krav för att man ska kunna få läkarlegitimation, och i stället för den nuvarande strukturen föreslås att ett bastjänstgöringsår införs som en del av det obligatoriska tjänstgöringsavsnittet vid specialisering för läkare. Detta gäller alldeles oavsett vilket land du har fått din läkarexamen i. Förändringen av den praktiska tjänstgöringen hänger samman med ett förslag om att förlänga och omstrukturera den nuvarande läkarutbildningen, från en femårig utbildning till en sexårig.

Bastjänstgöring

för läkare

Fru talman! Vänsterpartiet välkomnar regeringens förslag. Vi menar att innehållet är bra och att det är bra förändringar. De är hållbara och leder framåt. Trots att Vänsterpartiet anser att propositionen i stora drag är bra har vi några frågor vi vill förtydliga.

Den psykiska ohälsan ökar, och vi behöver fler specialister inom psykiatrin. Det är en bristvara i dag; vi behöver fler psykiatrer. Större kunskap om psykisk ohälsa generellt behövs också, specifikt inom primärvården. Det är oerhört viktigt om man ska klara psykisk ohälsa inom primärvården, som är första linjens sjukvård.

För att kunna avskaffa den nuvarande obligatoriska tjänstgöringen på psykiatrisk klinik måste det säkerställas att utbildningsmålen i den framtida bastjänstgöringen utformas så att de framtida nylegitimerade läkarna får nödvändig kompetens inom psykiatri och psykisk ohälsa. Det handlar om att säkerställa hela denna reform och om att kunna arbeta med en fråga som tickar på, det vill säga den psykiska ohälsan.

I det liggande förslaget föreslås också att bastjänstgöringen inom primärvården ska omfatta tre till fyra månader. Det anser vi är alldeles för kort tid. Primärvården lyfts fram av alla nu. Den ska fungera som första linjens sjukvård, där kvalitet och kompetens står i centrum för patienterna. Om vi ska fokusera mer på primärvården behöver även framtidens läkare god insyn i och kunskap om denna.

Fru talman! Därför anser Vänsterpartiet att bastjänstgöringen inom primärvård bör omfatta fem till sex månader. I likhet med Svenska Distriktsläkarföreningen och Svensk förening för allmänmedicin menar Vänsterpartiet att majoriteten av de kunskapskrav som gäller för att uppnå fullgjord bastjänstgöring kan täckas inom just primärvården. Därför bör tiden för tjänstgöring inom primärvården förlängas. Vi menar att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att bastjänstgöring inom primärvården uppgår till fem till sex månader.

Jag yrkar bifall till reservation 3, fru talman, och avslag på andra motioner.


Anf. 3 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Hälso- och sjukvården är kunskapsintensiv. Medarbetarna behöver därför en ändamålsenlig grundutbildning, men när man väl har påbörjat sitt arbete krävs också att man får kontinuerlig tillgång till fortbildning av bästa kvalitet.

Sedan 1960-talet har ansvaret för läkarnas grundutbildning och vidareutbildning delats mellan staten och landstingen. Staten har ansvaret för läkarnas grundutbildning vid universiteten, medan landstingen har ansvaret för den allmäntjänstgöring - AT i dagligt tal - som krävs för att få läkarlegitimation.

När läkarexamen och allmäntjänstgöringen är avklarade ska alla läkare genomgå en cirka fem år lång specialiseringstjänstgöring, ST. Specialiseringstjänstgöring innebär att läkare anställs inom landstingen som ST-läkare och där utvecklar sin specialistkompetens.

Det kammaren diskuterar i dag är bastjänstgöring för läkare. Detta är en del i en förändrad läkarutbildning. Mina kollegor i utskottet har tidigare redovisat hur förändringen ser ut. Efter att examen har avlagts och legitimationen har utfärdats väntar den nya bastjänstgöringen, som ska vara en strukturerad introduktion till hälso- och sjukvården.

Bastjänstgöring

för läkare

Bastjänstgöringen blir alltså den introduktion en läkare ska genomgå innan man börjar sin specialistutbildning. Den är också en introduktion för den som har fått sin läkarlegitimation i ett annat land. Bastjänstgöringen ska finnas tillgänglig för den som har gått utbildningen, avlagt examen och blivit legitimerad.

Vi från Kristdemokraterna menar att denna förändring är bra och att det är nödvändigt att göra som regeringen föreslår, nämligen att ålägga landstingen en skyldighet att anordna bastjänstgöring i den omfattning som krävs för att ha tillräckligt med läkare i klinisk verksamhet. Detta kommer att vara den springande punkten framöver. Får man inte chansen att göra sin bastjänstgöring stoppas tillflödet av nya medarbetare.

Ett av primärvårdens mest akuta problem är den kroniska bristen på allmänläkare. Sverige har alldeles för få allmänläkare, specialister i allmänmedicin. Bristen finns där trots att antalet platser på läkarutbildningen har ökat med åren. Bakgrunden är att landstingen själva avgör antalet utbildningsplatser när specialistutbildningarna - ST-utbildningarna - ska dimensioneras, och inte sällan sker bedömningen på kliniknivå.

Avsaknaden av nationell samordning är uppenbar. Jag tror att vi behöver hitta bättre former än i dag för att planera så att vi har tillräckligt med platser för bastjänstgöring och specialisttjänstgöring.

Förslaget som har lagts på riksdagens bord är gott, och vi har en bred uppslutning kring det.

Jag är också glad över motionen från Liberalerna om att bastjänstgöring även ska vara möjlig att göra på Åland. Detta bifölls också av utskottet.

Fru talman! Det är nödvändigt att också säga några ord om vikten av att vårdens medarbetare kontinuerligt får tillgång till fortbildning. I en rapport som Läkarförbundet presenterade i går framgår att bara en mindre andel av landstingen har krav på fortbildning för specialistläkarna inom primärvården. Det är inte bra.

Vi behöver strukturerad fortbildning för vårdens medarbetare, och det ska göras en individuell anpassning för den enskilde. Det vi diskuterar i dag är främst bastjänstgöring i den förändrade läkarutbildningen, men det är nödvändigt att vi också lyfter fram behovet och vikten av fortsatt påfyllnad av kunskap och kompetens. Därför krävs en planerad och kvalitetssäkrad fortbildning.

Kristdemokraterna tillstyrker utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 4 Dag Larsson (S)

Fru talman! Jag måste säga att vi som talar om sjukvårdsfrågor ibland skryter om de fantastiska sjukvårdsresultat vi har i Sverige jämfört med många andra länder. Själv brukar jag ofta omnämna att The Lancet i sin stora undersökning rankade svensk sjukvård på plats nr 4. Jag tycker att detta är helt enastående, och det är väl värt att komma ihåg när man alltid möts av rubriker i tidningar och ganska förenklade debatter som handlar om att allting misslyckas i vården. Det är faktiskt värt att komma ihåg att svensk sjukvård för det mesta lyckas och att den lyckas bättre än nästan alla andra länder på detta jordklot.

Bastjänstgöring

för läkare

Orsaken till att svensk sjukvård lyckas så bra som den gör tror jag till stor del står att finna hos personalen. Vi har en väldigt välutbildad vårdpersonal. Vi har fantastiska läkare, oerhört kunniga sjuksköterskor och duktiga och engagerade undersköterskor i vår vårdorganisation. De brinner för sitt arbete, och även när de ibland arbetar under svåra förhållanden gör de sitt yttersta för att vi ska få en sjukvård av mycket hög kvalitet.

För att detta ska vara möjligt krävs också att landstingen, kommunerna och staten tar sitt ansvar samt att staten säkerställer att vi har en god och välfungerande utbildning i framtiden. Det förslag som i dag ligger på riksdagens bord, fru talman, är ett steg i att utveckla läkarutbildningen och se till att den kommer att kunna fungera mycket bättre i framtiden. Utbildningen är bra i dag, men den kan fungera mycket bättre.

Utbildningen kommer bland annat, vilket jag tycker är väldigt bra, att innehålla krav på att alla läkare, oavsett vilket land man har fått sin läkarexamen i, ska få en gemensam introduktion till hur svensk sjukvård fungerar. Det kommer att höja kvaliteten.

Denna utbildning kommer att kunna vara mer flexibel än den gamla läkarutbildningen. Jag tror att det är en mycket stor styrka med en mer flexibel läkarutbildning i framtiden; vi vet ju att vårdens förutsättningar förändras drastiskt och snabbt.

Vi behöver få en mer flexibel och mer framtidsinriktad läkarutbildning framöver, och jag tror att detta förslag kommer att kunna bidra till det.

Jag är glad över att det i grunden finns en väldigt stor samsyn mellan de politiska partierna. Så gott som alla partier tycker i grunden att detta är ett bra förslag, och det är mindre detaljer, fru talman, som vi bråkar om.

Jag tror att en av de saker som gör att man kan känna en viss trygghet är att det finns tydligt uttalade krav från både regeringens och utskottets sida på att alla läkare ska få en god kännedom och kunskap om de stora folksjukdomarna, inklusive de psykiatriska sjukdomarna, och om hur de ska hanteras. Detta är kunskaper som alla läkare behöver ha, oavsett vad de sedan väljer att specialinrikta sig på.

Jag skulle för egen del vilja rikta en eloge till Liberalerna, som i detta fall har lyft upp frågan om det nödvändiga och kloka samarbetet med Åland. Det är Liberalerna som har drivit på och tyckt att det inte räcker med att säga att det är Socialstyrelsen som ska verkställa och se till att det säkerställs i framtiden utan att även riksdagen behöver uttala detta. Det vill jag ge Liberalerna en särskild eloge för. Det är klokt, och det har också vunnit utskottets allmänna gillande - alla partier har ställt sig bakom dessa krav.

För min del känns det också betryggande att konstatera att de som är närmast berörda - Läkarförbundet - länge har efterlyst en bastjänstgöring. Så tidigt som 2012 kan man hitta artiklar från Heidi Stensmyren, Läkarförbundets ordförande, där hon kräver att läkarutbildningen ska göras om just i denna riktning.

Därför är det med viss glädje, fru talman, som jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 5 Johan Hultberg (M)

Bastjänstgöring

för läkare

Fru talman! Hälso- och sjukvården förändras och utvecklas snabbt. Vi står inför såväl stora möjligheter som stora utmaningar. För att på ett bra sätt klara av att till exempel möta ett växande vårdbehov och patienter med mer komplexa vårdbehov behöver vi uppdatera och utveckla vårdutbildningarna. Vi behöver också förändra våra utbildningar för att stärka patientsäkerheten liksom för att bättre anpassa dem till internationella utbildningsförhållanden i syfte att möjliggöra en ökad rörlighet över nationsgränserna.

Mot denna bakgrund krävs ett nytt sammanhållet utbildningssystem för läkarna. Det betänkande som vi i dag har att debattera utgör ett viktigt steg mot att förverkliga just detta.

Betänkandet innehåller förslag som möjliggör en ny sexårig läkarutbildning som direkt kan leda till läkarlegitimation utan krav på allmäntjänstgöring. Detta krav tas alltså bort. Men regeringen, liksom vi i riksdagens socialutskott, anser att det behövs en strukturerad introduktion till hälso- och sjukvården som en del av läkarnas specialisttjänstgöring. Därför säger vi nu i politiskt bred enighet ja till att införa en obligatorisk bastjänstgöring som inledning av läkarnas specialisttjänstgöring. Kravet på bastjänstgöring ska gälla lika för alla läkare oavsett i vilket land den enskilde har tagit sin läkarexamen.

Fru talman! Vi är som sagt eniga i utskottet om att inrätta bastjänstgöring liksom till att ta bort kravet på AT för att få legitimation. Denna enighet är bra, precis som Dag Larsson sa. När vi nu gör betydande och strategiska förändringar av vårt utbildningssystem är det viktigt att vi är överens om huvuddragen så att de förändringar som vi sjösätter blir långsiktiga. När det gäller detaljerna kring vad bastjänstgöringen ska innehålla och hur den ska utformas finns det dock lite olika uppfattningar.

Betänkandet innehåller bland annat motionsyrkanden om längre tjänstgöringstid inom primärvården och om obligatorisk tjänstgöring inom psykiatrin. Det finns också remissinstanser som just framfört att tjänstgöring på psykiatrisk klinik borde vara obligatoriskt. Det antar jag också är förklaringen till det motionsyrkande som finns i frågan här i dag.

Idén med bastjänstgöringen, fru talman, är dock inte att i detalj reglera hur tjänstgöringen ska se ut, utan i stället att den ska styras utifrån kunskapsmål. Jag och Moderaterna tycker att det är en klok väg att gå. Det är bra att vi politiskt fattar beslut om de övergripande kraven och målsättningarna för bastjänstgöringen, men vi ska inte i detalj reglera hur. Vad jag dock vill framhålla är vikten av att följa konsekvenserna av de förändringar som vi nu gör genom avskaffandet av AT och införandet av bastjänstgöring, särskilt utifrån hur förändringarna kan tänkas påverka möjligheten att rekrytera läkare till olika specialiteter och vårdformer.

Avslutningsvis, fru talman, vill också jag tacka Liberalerna som lagt fram ett klokt förslag som hela utskottet har ställt sig bakom, nämligen om att säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fortsätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra bastjänstgöring på Åland likväl som i Sverige. Vi ska självfallet inte slå undan benen på det välfungerade samarbete som Sverige och Åland har i dag. Tvärtom ska vi skapa förutsättningar för ökat samarbete och rörlighet. Det ligger helt i linje med ett av de syften som jag och Moderaterna ser med reformeringen av den svenska läkarutbildningen, nämligen att skapa ett svenskt utbildningssystem som är mer kompatibelt med andra länders i syfte att skapa förutsättningar för ökad rörlighet. Som moderat är jag fast övertygad om att rörlighet leder till kunskaps- och idéutbyten, vilket bidrar till en positiv utveckling av den svenska hälso- och sjukvården.

Bastjänstgöring

för läkare

(Applåder)


Anf. 6 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Det är välkommet att läkarutbildningen nu förändras på det här sättet. Vi kommer i annat sammanhang att diskutera grundutbildningen som leder till legitimation, men nu diskuterar vi bastjänstgöringen som underlättar för blivande läkare som kommer från andra länder, bland annat inom EU, att gå in i bastjänstgöringen. Jag tycker att uppläggningen av den är väl avvägd, inte för detaljerad. Socialstyrelsen kommer ju att ge ytterligare riktlinjer.

När jag tittar på vad listan innehåller är jag särskilt glad över att etik understryks tydligt - detta har brustit i undervisningen - och att den tar upp olika etiska problem och svåra patientavgöranden som läkare ställs inför. Här måste man tränas i hur man ska tänka och analysera när sådana problem uppstår.

Jag är också väldigt glad över att kommunikation har kommit in här. Många av anmälningarna från patienter som kommer in till IVO och landstingen om det ena och det andra beror ju på bristande kommunikation, att man inte har förklarat nytta och risker med olika insatser.

Här finns också frågan om läkemedel med. Jag som är klinisk farmakolog från början kan inte nog understryka hur viktigt det är att man under det här utbildningsskedet lär sig om nytta och risker med läkemedelsbehandling. Patienter är olika, och det kanske inte alltid är läkemedel som är lösningen på problemet.

Sedan är det också det sjukdomsförebyggande arbetet. Ska vi klara hälso- och sjukvårdens ekonomi framöver måste hälso- och sjukvården bli bättre på att förebygga ohälsa.

Jag blev glad över alla applåder för detta med bastjänstgöring på Åland. Jag var nämligen där i januari i år och såg på AT-tjänstgöringen och den kliniska tjänstgöringen för blivande läkare på Åland och var väldigt imponerad av den handledning de fick där. Handledningen brister, tyvärr, på många ställen i Sverige. På Åland är inte heller språket något problem för dem som är svenskfödda.

Jag är glad över att utskottet ställt sig bakom vår motion.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 november.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2018-11-28
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Regeringens lagförslag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659),
    2. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:274 punkterna 1 och 2.
  2. Extern kvalitetsgranskning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:23 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 1.
    • Reservation 1 (SD)
  3. Obligatorisk tjänstgöring inom psykiatri

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:23 av Per Ramhorn m.fl. (SD) yrkande 2.
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S91009
    M62008
    SD06101
    C29002
    V25003
    KD20002
    L17003
    MP14002
    Totalt25861030
    Ledamöternas röster
  4. Bastjänstgöring inom primärvården

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:22 av Karin Rågsjö m.fl. (V).
    • Reservation 3 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S91009
    M62008
    SD61001
    C29002
    V02503
    KD20002
    L19001
    MP14002
    Totalt29625028
    Ledamöternas röster
  5. Bastjänstgöring på Åland

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen ska säkerställa att utbildningssamarbetet med Åland kan fortsätta och att det blir möjligt för läkare att genomföra sin bastjänstgöring på Åland på likvärdiga villkor som i Sverige och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion

    2018/19:25 av Lina Nordquist m.fl. (L).