Statsministerns frågestund

Herr talman! Vi har nu en generation unga tjejer där väldigt många är rädda när de hoppar av bussen på kvällen och tittar sig över axeln. De är rädda när de går på en festival som Summerburst till helgen därför att de är rädda att bli antastade eller dessvärre kanske till och med utsatta för sexuellt grovt våld.

Statsministerns frågestund

För att arbeta mot det krävs många olika insatser. En sak som är väldigt viktig är att satsa på polis och rättsväsen. Det har regeringen inte alls gjort som den borde. Det är tvärtom. Läser man och ser vad den har satsat på har 6 procent av alla utgiftsökningar som Stefan Löfven har lagt fram gått till byggsubventioner som vi vet i stor utsträckning går rakt ned i byggherrarnas fickor, men bara 3 procent har gått till polis och rättsväsen.

Min enkla fråga till Stefan Löfven är: Varför har regeringen satsat dubbelt så mycket byggsubventioner under de fyra år som ni har haft ansvar i stället för att säkra tryggheten för svenska unga tjejer?

Herr talman! Det svarar jag gärna på. Vi behöver ha fler bostäder i Sverige. Men vi satsar också rejält på polisen. Vi har tillfört Polismyndigheten mer resurser än vad myndigheten själv begärde. Vi har till skillnad från den förra regeringen sett till att få ordentlig fart på utbildningen till polis. Vi behöver utbilda fler, och det tar sin tid. När vi tog över låg årstakten på 500, 600 antagningar till polisutbildningen. Nu är det den dubbla takten, för vi behöver fler poliser.

Nu ser polisen framför sig att de blir fler. Nu ser de att de kan öka för första gången på länge. Vi behöver göra ännu mer och se till att fler poliser stannar. Det är därför vi i uppdraget till Polismyndigheten var väldigt tydliga: När ni nu får så mycket pengar vill vi att ni förbättrar villkoren så att fler stannar och att fler kommer tillbaka. Nu ser vi också att rekryteringen till Polismyndigheten från dem som har lämnat yrket ser rätt så framgångsrik ut. Vi behöver göra mer. Vi ska ha fler poliser.

Herr talman! Tack, statsministern! Faktum kvarstår att dubbelt så mycket har gått till satsningar på byggsubventioner under era fyra år som till polis och rättsväsen. I exempelvis budgetpropositionen för 2016 fanns inte en enda satsning på polisen, vilket är anmärkningsvärt.

Jag vill ändå ha svar på frågan varför ni har prioriterat byggsubventioner före tryggheten för bland annat unga tjejer i Sverige. Jag hoppas att statsministern inte ska dra till med något svar om underskott i en lågkonjunktur eller välfärd i förhållande till sänkta skatter som ofta är svaret. Svara rakt och klart på frågan!

Herr talman! Nu väljer jag själv hur jag svarar. Vi prioriterar både bostadsbyggande och poliser. Det är viktigt. De unga ska också ha en möjlighet att flytta ut, flytta hemifrån och bli vuxna. Vi har också haft ett underskott på bostadsbyggande under den förra borgerliga regeringen.

Nu ökar bostadsbyggandet, och det är väldigt bra. En del av det är att se till att det finns hyresrätter så att unga människor kan flytta hemifrån till rimliga hyresnivåer. Men polisen prioriteras och kommer att fortsätta att prioriteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Statsministern! Vi hade partiledardebatt i går. Då ställde jag en fråga till statsministern som gäller amnestin för 9 000 afghanska män som saknar skyddsbehov. Statsministern var då inte helt tydlig i sitt svar. Jag bad honom motivera hur man kunde göra en sådan prioritering. Han motiverade inte det utan började tala om humanism.

Herr talman! Jag måste ställa mig själv frågan: Är det jag som har missuppfattat någonting? Jag måste fråga statsministern: Vad är det för humanism när man tar pengar från funktionsnedsatta barn och lägger på människor från andra länder som inte har skyddsbehov?

Vad är det för humanism när man inte ser till att laga de hål som finns i välfärden och låter människor dö i väntan på den vård de behöver och i stället lägger de pengarna på att människor som saknar skyddsbehov ska kunna stanna i Sverige? Vad är det för humanism, Stefan Löfven?

(Applåder)

Herr talman! Först ett sakfel: Det är ingen amnesti. Det är en tillfällig begränsad åtgärd som jag menar fortfarande är rätt att göra. Jag står för den. Det har med humanism att göra. Jag undrar fortfarande om Åkesson har googlat ordet, som jag bad Åkesson göra i går.

Vi gör den största satsningen på välfärden på många år. Det gör vi för att vi har råd. Vi ser till att vi har de skatteintäkter som behövs. Vi tänker inte som Sverigedemokraterna sänka skatterna med 35 miljarder, och vi tänker inte dra bort ca 12 miljarder från landsting och kommuner.

Vi tänker inte låta välfärdsbolagen göra obegränsade vinster och dra bort ännu mer pengar från välfärdssektorn. Så ser man till att man tillför välfärdssektorn medel. Det tänker vi fortsätta med. Detta är prioriterat.

Svensk välfärd håller. Svensk välfärd kommer att hålla. Men det innebär att man måste välja väg. Det är därför som vi i höst har en folkomröstning om just svensk välfärd. Nu har vi ett vägval att göra. Mitt är tydligt, och det tänker jag stå för.

Vi ska se till att skolan, vården, omsorgen och våra socialförsäkringar håller måttet. Det gäller inte minst när vi nu möter det tumult vi kan se framför oss i omvärlden med oro på handelsområdet och brexit. Då gäller det att ha en väldigt stark ekonomi.

Nu har vi arbetat upp en sådan stark ekonomi, ett rejält överskott. Det var länge sedan vi hade det. Nu har vi musklerna. Då gäller det att se till att använda det på rätt sätt och fortsätta att utveckla välfärden.

Bevara Sverige från det sverigedemokratiska experimentet att återigen börja sänka skatter, och återigen sänka skatter mest för dem som redan tjänar mest. Det vore en olycklig utveckling.

Se nu till att vi använder den ekonomiska styrkan så att svensk välfärd kan utvecklas. Det tänker vi göra.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag välkomnar verkligen statsministerns idé om att valet ska vara en folkomröstning om välfärden. Man kan inte få allt. Jag har så länge jag har funnits med i den här kammaren hävdat att den stora massinvandringen som både socialdemokratiska och borgerliga regeringar bedrivit de senaste decennierna står mot vår förmåga att upprätthålla och utveckla välfärden.

Det blir så tydligt när det handlar om afghanamnestin att även Stefan Löfvens regering väljer att prioritera människor från andra länder framför välfärden. Stefan Löfven står här och påstår: Vår välfärd håller. Vår välfärd fungerar. Den gör inte det.

Det är bevisligen så att funktionsnedsatta barn inte får den assistans de behöver. Det är bevisligen så att människor dör i vårdköer i Sverige i dag. Du står här och skryter, Stefan Löfven, men det är ett falskt skryt. Du har komplett misslyckats med välfärden.

(Applåder)

Herr talman! Nej, jag står inte och skryter. Jag tycker att vi ska hålla oss till sanningen. Vi ska hålla oss till fakta. Någon gång måste det bli sans och balans också i den här diskussionen.

Svensk sjukvård är en av världens allra bästa. Här gör massor av personal i sjukvården en fantastisk insats. Sverigedemokraterna med andra låter som att svensk sjukvård har gått fullständigt åt skogen. Så är det inte.

Låt oss hålla balans i detta. Vi har flera vårdköer som faktiskt kortas. Vi vill fortsätta det arbetet. Åkesson låter som att han tycker att det är väldigt viktigt att vi utvecklar välfärden. Men faktum kvarstår, Åkesson: Du är beredd att sänka skatterna med 35 miljarder.

I din budget drar du bort 12 miljarder netto från kommuner och landsting. Hur mycket mer välfärd blir det av det? Du var inte beredd att ens begränsa välfärdsbolagens vinster. Du har slagits för att de ska kunna ta ut så mycket som möjligt. Av detta blir det ingen välfärd, Jimmie Åkesson.

(Applåder)

Herr talman! Jag lyssnade på duellen mellan Stefan Löfven och Jimmie Åkesson, och jag tycker att det är fascinerande att i en debatt som borde handla om starka och tydliga värderingar när det gäller människovärde och hur man ser på människor återkommer statsministern till att debattera skattesänkningar kontra välfärd. Jag tycker inte att det är värdigt.

Sverige är ett öppet land där frihandel, internationellt samarbete och globalisering gör oss starka. Men en pressad socialdemokrati har utmålat arbetskraftsinvandring som ett av de stora hoten på svensk arbetsmarknad.

Jag tycker att det är viktigt att komma fram med lite fakta. Arbetskraftsinvandringen står för 0,3 procent av sysselsättningen i Sverige. I år har 235 städare kommit till Sverige från utomeuropeiska länder. De har blivit anställda av företagare och entreprenörer som värderar deras kompetens och deras arbetskraft. Jag tycker att de är välkomna, och jag tycker att de gör fantastiska insatser. Statsministern utmålar dem som ett problem på svensk arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Min fråga till statsministern är därför: Tycker han att Sverige skulle vara ett bättre land om de här 235 städarna hade stannat hemma?

Herr talman! Jag förstår att Annie Lööf tycker att det är ett problem att vi diskuterar skattesänkningar i förhållande till välfärden. Med ett borgerligt alternativ, inkluderande Sverigedemokraterna, som vill ta bort nästan 100 miljarder i skatteintäkter blir det problem.

Men problemet är inte mitt, utan problemet är Annie Lööfs om man ska förklara hur det hänger ihop. Det är ingen värderingsdiskussion, utan det är kalla fakta. Det tänker jag hålla i, för detta är vägvalet som svensk politik står inför.

Vad gäller arbetskraftsinvandringen har vi sagt att vi behöver ha en sådan till Sverige. Vi har en hel del yrken, yrkesgrupper och kategorier som vi själva inte kan försörja. Arbetskraften finns inte inom vårt lands gränser. Då ska vi naturligtvis se till att underlätta för både företag, myndigheter och offentlig service genom att se till att den finns här.

Men där det inte råder brist tycker jag inte att det är logiskt med arbetskraftsinvandring. Vi har en del av dessa människor inom landets gränser; vi har själva långtidsarbetslösa som skulle behöva ett första steg in på arbetsmarknaden. Då tycker jag att exempelvis yrket lokalvårdare passar alldeles utmärkt för några. Vi såg i ett tv-reportage för någon månad sedan en kurdisk kvinna som nu hade fått sitt första arbete. Och så stolt hon var! Hennes döttrar sa: Min mamma går till jobbet. Jag är så stolt! Hon bor i ett sådant område som är lite problematiskt.

Vi har flera sådana exempel, där människor som finns här i Sverige kan ta de här jobben. Då tycker jag att det är ologiskt att vi hämtar människor från andra sidan världen. Det är inte någon logik i det, och det håller jag i.

(Applåder)

Herr talman! Sverige hade alltså varit ett bättre land om dessa 235 städare inte hade kommit till Sverige utan hade stannat hemma i sina hemländer. Det är Socialdemokraternas och statsministerns svar på min fråga.

Det är uppenbart att statsministern är pressad. I stället för att göra de konkreta förändringar som skulle behövas för att sänka trösklar så att fler människor ska komma i arbete anklagar han den lilla arbetskraftsinvandring som Sverige har för det stora problemet på arbetsmarknaden.

Vi ser en bortslösad högkonjunktur och hör en taskig retorik där man ställer skattesänkningar mot välfärd. Åren 2006-2014 visade vi att man både kan sänka skatten och satsa mer på välfärden. Vi ser nu också ett svagt ledarskap.

För mig är svaret enkelt, men jag vill ändå ställa frågan till statsministern: Är problemet på arbetsmarknaden verkligen de 235 utländska städarna, eller är problemet en socialdemokratisk statsminister?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det var en retorisk fråga. Den är inte ens allvarligt menad.

Vi säger så här: Det är inte fråga om huruvida Sverige hade varit ett bättre land. Här gäller det att vara pragmatisk. Den arbetskraft som vi behöver ta in i landet ska vi ha in. Det ska vi underlätta. Om vi kan göra ännu mer för att underlätta för företagen - låt oss göra det! Men om det gäller arbetskraft som vi redan har i landet finns det ingen logik.

Utöver detta: Till skillnad från under den borgerliga regeringen, då man trodde att sänkta skatter var lösningen men åstadkom en högre arbetslöshet, ser vi nu att arbetslösheten sjunker. Den sjunker också bland de nyanlända.

Det går snabbare och snabbare i etableringen. Nu är vi snart uppe i 15 000 människor som jobbar i extratjänster. Många av dessa är nyanlända. Parterna har kommit överens om etableringsjobb. De har en ambition på 10 000. Det blir 25 000 tillsammans. Vi har de moderna beredskapsjobben, som är ett par tusen. Då är vi uppe i 27 000 - och så vidare, och så vidare.

Så lägger man pussel, ser till att människor kommer in i arbete och ser till att de dessutom kan göra det till drägliga löner.

(Applåder)

Herr talman och statsminister Stefan Löfven! Lagstiftningen om personlig assistans, LSS, är en välfärdlagstiftning, som ytterst handlar om att även den som har oturen att vara född med en funktionsnedsättning eller att få den genom en olyckshändelse under livet ska kunna leva ett så fullvärdigt liv som möjligt.

Man ska om möjligt kunna arbeta, studera, umgås med sina vänner och leva i sitt eget boende. Jag tycker att detta är en fin lagstiftning. Den handlar också om vilken sorts land Sverige är. Vi är ett land som vill att vi ska leva så jämlikt som det bara går.

Assistanslagstiftningen är därför viktig att försvara. Det är viktigt att rätten finns ograverad. Men det vi har sett under de gångna åren är tyvärr många exempel på motsatsen. Det beror i huvudsak på två saker. Det handlar delvis om ett antal domar i olika rättsliga instanser som genom en hård bedömning har tagit ifrån enskilda deras rätt till assistans helt eller delvis. Det beror också på ett tryck på nedskärningar, som har synts i regleringsbrev till Försäkringskassan och i direktiv till utredningar.

För enskilda får detta oerhört stora effekter. Det kan vara skillnaden mellan att kunna leva ett värdigt liv och att inte kunna göra det. Ofta är det familjen som tar smällen. Hela familjer går in i väggen när man dag och natt ska försöka göra det jobb som man inte längre får samhällets stöd för. För andra, som väntar på omprövningar, är det en ständig källa till oro.

Det här måste ändras. Vi måste få en lagstiftning som fungerar. De ursprungliga intentionerna, som är så goda, måste uppfyllas. Men det har inte skett. Regeringen har inte ändrat lagen fast det har brådskat. Man har inte signalerat tydligt mot Försäkringskassan att den som verkligen behöver assistans ska få det. När kommer ni att ändra er? När ska assistanslagstiftningen åter få fungera som tänkt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag delar helt och hållet Jonas Sjöstedts uppfattning: De människor som behöver stöd i samhället ska ha det.

Lagen är en rättighetslagstiftning. Inte en bokstav har ändrats i lagen. Däremot är det riktigt att det har kommit ett antal domar. Jonas Sjöstedt känner väl till exempelvis domen om väntetiden och huruvida den skulle räknas eller inte. Det finns andra sådana domar som man kan tycka är märkliga. Men så ser det ut.

Detta - att vi kan få sådana domar - säger i sig att den nuvarande lagstiftningen inte är tillräckligt bra. Det är därför regeringen skyndsamt såg till att det blev ett moratorium så att det inte ska bli fler omprövningar som gör att fler människor drabbas av detta. Det är därför vi ska se till att ha ny lagstiftning på plats.

Det kommer att vara en rättighetslagstiftning, och det har ansvarigt statsråd redogjort för. Det är så vårt samhälle ska fungera.

Sedan kommer vi inte ifrån att alla måste se att det även i denna sektor tyvärr finns sådant som är fusk och till och med brottsligt. Det måste vi också komma till rätta med, för varenda skattekrona ska gå till det den är avsedd för. Det tänker vi stå upp för.

Människors rätt att få stöd och hjälp när man har behov av detta ska kvarstå, och därför måste lagen ses över. Men man knäpper inte med fingrarna och ändrar lagen, för då kan det bli lika fel igen. Man måste ta sig tid att utreda hur lagen ska se ut på riktigt så att den blir hållbar, långsiktig och så rättssäker det bara går. I väntan på det antog regeringen moratoriet, så nu är det stopp på omprövningar tills vi har rett ut detta och fått en ny lag på plats.

Herr talman! Jag uppskattar det statsministern säger, men tyvärr stämmer inte det med vad regeringen har gjort.

Många förlorade sin assistans före moratoriet, och de är i detta besvärliga läge i dag. Domarna har krävt att man har ändrat lagstiftningen, och det kunde man ha gjort skyndsamt. Men det valde man att inte göra. Trycket på nedskärningar har funnits där via regleringsbrev och utredningsdirektiv. Det är faktiskt regeringens ansvar att detta har försämrats så kraftigt som det har gjort för många enskilda individer och deras familjer.

För Vänsterpartiet är den personliga assistansen en rättighet. Självklart ska fusk bekämpas. Vi ska ta bort vinstintresset i den personliga assistansen. Man ska ha rätt att välja sin assistent i varje läge, men vi ska inte ha oseriösa aktörer som tar ut vinster. Hela assistansen borde bli ett statligt ansvar så att den blir jämlik över hela Sverige. Vi ska se till att de som utför detta viktiga arbete får en bättre yrkesutbildning.

Det här är framtiden - inte detta ständiga nedskärningstryck som drabbar de enskilda så hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det blev en liten logisk vurpa där för Sjöstedt. Ja, det är klart att de här domarna kom före moratoriet - det var därför moratoriet infördes. När vi ser att det kommer domar som får sådana följder reagerar regeringen, och det är därför moratoriet införs. Det kan inte vara tvärtom.

Det behövs lite tid för att se över hur den här lagen ska ändras. Man skulle kunna ändra lagen en gång i kvartalet, men det är ingen bra lösning. Låt oss nu se till vad som faktiskt är långsiktigt hållbart så att vi kan garantera att de som har behov av hjälp ska få det. Uppenbarligen är nuvarande lag inte tillräckligt bra för det, och då ska vi se till att komma överens om att ändra lagen så att den blir det. Människor som behöver hjälp ska också ha hjälp.

Herr talman! Nationell kris, sa statsministern. Nationell kris - det var hans ord när han var oppositionsledare och 13 procent av eleverna i årskurs 9 var underkända. Då var det alliansregering, och då var det nationell kris. Nu är 17 ½ procent underkända. Det har aldrig varit så många underkända elever i årskurs 9, och nu väljer statsministern att inte använda den typ av ord som han använde tidigare. Var och en får väl fundera på varför. Men orden är inte det centrala, utan det viktiga är vad vi gör.

Det finns många orsaker till att det är så många underkända, men en av dem är att det i många skolor är bristande ordning och studiero i klassrummen. Det är bristande trygghet, det är mobbning, hot, ett språkbruk som ofta är oacceptabelt - det är grovt och kränkande - rent våld ibland, stökigt, sena ankomster, skolk och så vidare, alltså allt det som vi kan rubricera som bristande ordning och studiero.

Det är uppenbart att vi behöver göra mycket mer på det området i Sverige. Vi gjorde en hel del från alliansregeringens sida, men ett viktigt steg som vi förberedde var att införa en möjlighet att ge ordningsbetyg i högstadiet och gymnasiet. Det var färdigt, och vi gick till val på det 2014. Men så tog ni över och valde att skrota det.

De flesta med oss jämförbara länder i världen har ordningsbetyg eller ordningsomdömen i olika former, och vi hade det ju själva förr. Nu lägger vi fram de här förslagen på nytt, och ni säger nej. Jag måste ändå ställa frågan till statsministern mot bakgrund av den situation vi har när det gäller ordning och arbetsro i skolan: Vad är det för fel på ordningsbetyg?

Herr talman! Det kan jag svara på direkt. Professionen och forskningen säger att det inte är det som är lösningen.

En stor del av problemet när jag sa att det var en nationell kris var det faktum att den borgerliga regeringen hade valt att sänka skatten 13 gånger mer än vad man satsade på skolan. Det blev färre vuxna i skolan, och det var inte bra. Nu lägger vi till rejält med resurser till skolan, så nu har vi 28 000 fler anställda i svensk utbildning. Det är bra. Det behövs fler vuxna, och det behövs fler lärare. Det är därför vi gör en rejäl lärarsatsning. Vi behöver utöka antalet platser på lärarutbildningen, höja kvaliteten på lärarutbildningen, förbättra villkoren för lärarna och deras möjlighet att själva få driva en professionell pedagogisk verksamhet, och vi behöver mindre styrning. Då väljer vi att lyssna på professionen. Jag tror att det är klokt. Björklund i all ära, men du har inte alla svar, utan ibland är det faktiskt de som jobbar med det här som har de kanske till och med klokare svaren, även om Björklund säkert inte tror det. Men så fungerar det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är för oss viktigt att skolan får resurser i form av fler lärare, fler vuxna - lärarassistenter också för den delen. Vi ska se till att stödja barnen från väldigt låg ålder med att lära sig att läsa, skriva och räkna. Vi behöver upptäcka dem tidigt - vi kan inte ha som i dag att de flesta individuella insatserna kommer i årskurs 7 och 8 och framför allt i årskurs 9. Det kan vara nödvändigt, men det vore bättre om man fick mer individuellt stöd i årskurs 1, årskurs 2 och årskurs 3. Mer stöd och en tryggare väg genom grundskolan gör att fler faktiskt klarar grundskolan på ett sådant sätt att de kommer in på ett nationellt program på gymnasiet.

Jag håller helt med om att det naturligtvis inte på något sätt är okej att så många inte klarar grundskolan, men vi ska också se att en stor del av den här gruppen är de som har kommit sent till Sverige. Det undantar inte vårt ansvar, men vi måste se var vi ska sätta in insatserna.

(Applåder)

Herr talman! Den som utredde förslaget om ordningsbetyg och lade fram det - sedan kom valet och förslaget lades i byrålådan - var Metta Fjelkner. Hon var den förra ordföranden i Lärarnas Riksförbund. Är det inte professionen? Lärarfacket är väl en del av professionen.

Det finns säkert olika uppfattningar beroende på vem man lyssnar på. Skolverket sa nej. Det var Anna Ekström som var generaldirektör, och de sa nej, det vet jag. Men jag tror att det finns olika uppfattningar inom lärarkåren också.

Till sist är det vi som har ansvaret. Det går inte bara att säga att vi gör så här för att någon annan säger det, och sedan har vi 17 ½ procent som är underkända.

Du kan uppdatera dina talepunkter när det gäller en viktig sak, Stefan Löfven. Jag har hört Stefan Löfven säga att det blev färre anställda i skolan under vår tid, men det blev 10 000 fler anställda i skolväsendet - förskola, gymnasium och grundskola - under de åtta alliansåren. Det blev 10 000 fler. Sluta säga att det blev färre, för det är en lögn.

Herr talman! Vi kan sluta käbbla om detta, men oavsett det är frågan om vi ska ha mer resurser till skolan eller inte. Det är det som vi satsar på. Vi måste få mer resurser till skolan. Det handlar om lärarna men också om skolbiblioteken, skolhälsovården och lärarassistenter. Den gemensamma nämnaren är mer resurser till skolan.

Vi har gjort den största satsningen på skolan på många, många år, och det tänker vi fortsätta med, för jag tycker att det är viktigare än att sänka skatterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Mattias har en funktionsnedsättning och kan inte föra sin egen talan. När han får lunginflammation och får svårt att andas åker han till sjukhus. Där meddelas ett beslut om så kallad behandlingsbegränsning. Vården ska nu inte, som den brukat göra, försöka rädda hans liv om han blir sämre - allt enligt Ekots granskning.

Mattias mamma tar strid, men det tar ett och ett halvt dygn innan en annan läkare upphäver beslutet, som enligt IVO:s expert var förhastat och felaktigt. Mattias kunde lyckligtvis fira sin 30-årsdag, men det känns som ett lotteri, säger hans mamma.

Detta är ett exempel från den djupt oroande granskning som Ekot gjort av brister kring beslut om behandlingsbegränsningar i vården. Granskningen visar att utsatta och sköra personers liv faktiskt riskeras. Det är livsavgörande beslut och får inte bli fel, men granskningen visar allvarliga brister. Beslut om att neka livsuppehållande behandlingar tas utan föreskrivet samråd med patienter och utan att anhöriga informeras. I en femtedel av de granskade fallen skrivs ingen motivering trots att så alltid ska ske. Patienter förväxlas. Läkare räddar liv genom att överpröva felaktiga beslut.

Det här hotar tilliten till vården. Det som kanske oroar mest är att det i granskningen framkommer indikationer på en glidning som hotar människovärdesprincipen, och funktionsnedsatta och äldre värderas annorlunda. Personers egenskaper spelar roll i den här typen av beslut om liv och död.

Min fråga till statsministern är därför: Vilka åtgärder kommer regeringen nu att vidta för att stärka människovärdesprincipen och återupprätta tilliten till sjukvården?

Herr talman! Jag kan naturligtvis inte kommentera ett enskilt fall. Det tror jag att Forssmed förstår. Jag vet inget om det individuella fallet, men vad jag vet är att människor ska ha vård när de behöver det. Det är en grundläggande princip.

Vad som sker i vartenda givet ögonblick som läkare eller annan medicinsk personal fattar beslut kan jag inte svara på, men vården ska finnas där när du behöver den. Det är därför som vi har skjutit till historiskt mycket till svensk sjukvård. Det var länge sedan svensk sjukvård fick så mycket resurser, och det måste den fortsätta att få. Bara under de knappa fyra år som jag har varit regeringschef har 13 000 ytterligare anställts i vården. Det är för att vi ska underlätta för vårdpersonalen. Vi måste ha fler läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och specialistsjuksköterskor. Det är därför som vi ökar på utbildningen. Trots att vår sjukvård är en av världens bästa har vi olika utmaningar. Den gemensamma nämnaren är enligt min uppfattning att det behövs mer personal.

Vad gäller om det kan behövas ytterligare diskussion om etisk prövning och etiken vid prövning ska vi naturligtvis vara öppna för det, men där har vi också organ för att konstant diskutera hur bedömningarna ska se ut. De torde vara bäst på att avgöra det, men det är ingen tvekan om att grundprincipen i det svenska välfärdssamhället ska vara att när du behöver vård ska du få vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Jag gav ett exempel från en granskning av hundratals fall. Den har sänts i flera dagar. Statsministern har möjligen hört det. Han lyssnar säkert på Ekot.

När det gäller de här behandlingsbegränsningarna menar Yngve Gustafson, professor i geriatrik, att äldre diskrimineras och på felaktiga grunder nekas livsuppehållande behandling.

Om det smyger sig in ett tänkande som innebär att vi värderar människan utifrån hennes egenskaper och inte utifrån att hon behöver vård är det inte resurserna som är problemet. Då är det den etiska kompassen som behöver ställas rätt. Där har regeringen naturligtvis ett ansvar.

Om det finns den minsta sanning i Ekots granskning, om de har det minsta rätt i sin granskning, kan vi inte vänta en dag till med att se till att detta inte förekommer och med att skärpa reglerna och se över lagstiftningen. Vi måste se om detta kan stämma.

Herr talman! Det var av precis det skälet jag sa att om vi behöver ha en diskussion om etisk prövning när det gäller olika situationer i vården låt oss då ha den. Vi har organ för detta redan nu. Det finns forum för den typen av diskussioner. Låt oss aktualisera en sådan diskussion ytterligare.

Grundprincipen i Sverige ska vara att när man behöver vård ska man få det. Men vad som ska göras vid varje givet tillfälle måste professionen ta ställning till. Jag är öppen för en diskussion om vad som är rätt eller inte. Men jag tänker inte ge mig på att döma vad som är precis rätt vid varje givet tillfälle.

Herr talman! I förra veckan kom Pensionsmyndigheten med en rapport som visar att 245 000 pensionärer har låg ekonomisk standard. Och en dominerande andel av dem, närmare bestämt 162 000, är kvinnor. Vi får också rapporter om att Sverige har en större andel relativt fattiga pensionärer än våra nordiska grannländer.

Det är orimligt att människor som har slitit i hela sitt liv och som har jobbat och bidragit till samhället tvingas leva under knappa ekonomiska omständigheter.

En del viktiga förändringar för långsiktigt hållbara pensioner är vi överens om i Pensionsgruppen. Men min fråga till statsministern är: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att vanligt folk ska få en rimlig och trygg pension?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Det här är en av de viktigaste frågorna som vi har framför oss, Teresa Carvalho. Vi ska se till att de människor som har varit med och byggt vårt land kan leva i trygghet, också ekonomiskt, under ålderdomen. Därför har vi nu tagit de första stegen för att ta bort den orättvisa högre beskattningen av pension jämfört med lön. Den är orättfärdig, och den måste bort. Då har vi också kunnat sänka skatten för dem som har de absolut lägsta inkomsterna.

Pensionsgruppen är precis som har påpekats överens om att vi också ska förstärka grundskyddet. Därutöver vill vi se till att höja, också för dem som har arbetat ett långt arbetsliv och som ändå har för låg pension. Det föreslår vi också, och det får vi ta in i Pensionsgruppen. Vi måste fortsätta på det sättet.

Jag tror att vi på sikt måste göra ännu mer med pensionssystemet, så att alla som blir pensionärer vet att de kan bli det med ekonomisk trygghet.

Herr talman! Under maj månad har vi sett rekordtemperaturer i Sverige. Torka ställer till med stora problem i hela samhället. Vi ser ovanligt många skogsbränder. Inom jordbruket riskerar skördar att torka bort, och djur måste nödslaktas. Kraftiga värmeböljor kan också leda till ökad dödlighet, främst bland äldre och sjuka.

Det går inte att koppla en enskild värmebölja till klimatförändringarna. Men den här typen av extremväder kommer att bli vanligare i framtiden.

Jag vill därför fråga statsministern vad regeringen gör för att stärka beredskapen för att kunna hantera den här typen av extrema väderhändelser och vad regeringen gör för att förhindra att den typen av väderhändelser blir fler i framtiden.

Herr talman! Jag är övertygad om att många funderar på precis de frågor som Maria Ferm ställer här. Det har varit en ovanligt varm försommar. Ibland kan man njuta av värmen, men jag tycker att man en stor del av tiden funderar på vad som är fel här, på riktigt. Man njuter inte bara.

Det är klart att vi måste förbereda oss på ett förändrat klimat. Vi har lagt fram ett förslag på riksdagens bord om en nationell strategi för klimatanpassning. Den innehåller bland annat krav på att kommunerna ska minska riskerna i den byggda miljön till följd av översvämning, ras och skred - sådant som kan vara klimatrelaterat.

Nu gäller det också att se till att fullfölja den klimatlagstiftning som vi har antagit här, så att vi kan förebygga så mycket som möjligt. Vi har en styrka i att vi har en struktur för lagstiftningen och målsättningarna - den totala målsättningen och etappmålsättningarna.

Det gäller att fortsätta gneta på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Statsministern! Ungefär 3 000 thailändska bärplockare kommer till Sverige varje år. De plockar mellan 15 000 och 30 000 ton bär. De stannar 30-45 dagar, och de är anställda av bärföretagen. De tar inte jobb från svenska bärplockare, eftersom det inte finns några.

Regeringen vill nu beskatta bärplockarna. Det innebär att de inte kommer att kunna anlitas framöver. Det blir negativt för många arbetare och för företag i Sverige inom livsmedelsindustrin och handeln.

Det här har skapat oro bland svenska bärföretag. Många är oroliga för att få en konkurrensnackdel till förmån för utländska företag som tar över marknaden.

Kommer regeringen att vidhålla denna ensidiga skatt? Inget gott kommer av detta. Regeringen gör ju nu en satsning på att utöka små och medelstora livsmedelsföretag och den svenska exporten på landsbygden.

Herr talman! Jag ska vara ärlig och säga att jag inte kan skattelagstiftningen för bärplockare exakt. Jag måste erkänna det.

Det vi säger när det gäller arbetskraftsinvandring är att vi ska underlätta där vi har brist. Det innebär att om vi i det här fallet har en brist och inte kan få tag på bärplockare i Sverige ska vi underlätta för det.

Lagstiftningen för hur de ska beskattas eller inte kan jag inte rakt upp och ned. Men i vårt land har vi en generell syn på hur inkomster ska beskattas. Då är det inte orimligt att man tar ut skatt också på den typen av inkomst.

Herr talman! Jag måste erkänna att jag inte kan detta i detalj. Jag får bli svaret skyldig just när det gäller skatten för bärplockare. Men vi ska generellt sett underlätta för den arbetskraft som vi behöver i Sverige.

Herr talman! För två veckor sedan kunde vi läsa om en förskola i Norrköping där det finns småbarnsgrupper som är helt utan svensktalande personal. Vi nås ständigt av rapporter om att bristande kunskaper i svenska språket är ett återkommande problem inom välfärden. Många äldre upplever att de inte kan kommunicera med dem som ger de äldre den vård som de är helt beroende av.

Svenskan har en självklar plats i Sverige. Och kommunikation är en grundbult för att samhället ska fungera. Den politik som regeringen och andra partier har fört är orsak till den utveckling vi nu ser. Det är en utveckling som har varit lätt att förutspå.

Det är på tiden att regeringen har lagt fram förslag om språkplikt. Men varför väljer regeringen att konstant försöka åtgärda problem i efterhand snarare än att förebygga dem från början genom rätt signalpolitik?

Herr talman! Låt oss först konstatera att jag och Aron Emilsson är överens om att det är bra med språkplikt. Det är såklart viktigt att man när man går till en vårdinrättning, förskola eller vad det än är ska förstå varandra. Så enkelt är det. Det är också vårt besked generellt sett i samhället. Vi behöver utveckla det. Men det sätter också fingret på hur arbetsmarknaden ser ut i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

När SD pratar om repatriering - eller vad det nu kan vara om man ska skicka tillbaka människor - får man också tänka sig för. Vi har ungefär 1 miljon löntagare i Sverige som går till arbetet varje dag och som inte är födda i Sverige.

Sverigedemokraterna borde tänka sig för och förstå att dessa människor gör ett fantastiskt arbete för vårt land. Landet skulle stanna om de inte fanns här.

Sedan ska vi se till att alla kan språket så att alla kan förstå vad som sägs.

(Applåder)

Herr talman! I tisdags besökte landsbygdsminister Bucht min hemkommun, Torsby. Vi gjorde då ett besök på ekoturistföretaget Vildmark i Värmland. Det är ett familjeföretag som startade för 38 år sedan med timmerflottfärd på Klarälven och andra naturupplevelser. Företaget är ett av de första certifierade ekoturistföretagen i landet.

Ekoturismen utgår ifrån ett hållbart förhållningssätt med varsam naturturism. Man har ofta gäster från Europa och andra delar av världen.

Företaget har välutbildade naturguider som utbildar sina gäster i allemansrätt och hur man överlever och uppträder i naturen.

Nu har mervärdesskatten sänkts från 25 till 6 procent för företag med naturturism och naturguidning. Men Skatteverket gör en väldigt snäv tolkning av det beslutet. Många av företagen inom ekoturistbranschen får nu inte del av den tänkta förändringen.

Vad avser regeringen att göra åt det här problemet?

Herr talman! Det är glädjande att allt fler besöker Sverige. Jag förstår dem, för här finns så mycket vackert att ta del av. Vår natur är helt otrolig. Det är därför som vi har sänkt momsen på naturguidningar, precis som frågeställaren säger. Avsikten är att vi ska stärka Sverige ytterligare så att fler vill besöka oss.

Sedan gäller detta inte alla tjänster som naturturistföretagen erbjuder. Vi måste bland annat förhålla oss till EU:s momsregler. Då uppstår det en del gränsdragningsproblem. Det är Skatteverket som måste göra bedömningen av vad som är det huvudsakliga syftet med den tjänst som säljs. Där kan vi inte göra någon bedömning, utan vi får följa Skatteverkets hantering. Men avsikten är att få fler människor att besöka Sverige.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsministern om de många skjutningar som sker i vårt land. Vad jag vet var den senaste skjutningen i går morse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Man kan konstatera att vi statistiskt ligger högt i Sverige, en av de högsta i Europa. De flesta som drabbas är tonåringar och unga vuxna killar. Detta måste stoppas, det tror jag att vi är överens om, så fort det bara går. Att vi ska få fler poliser är vi också överens om, men det tar flera år.

Min konkreta fråga blir därför: Vad gör regeringen för att påskynda åtgärderna för att stoppa skjutningarna?

Herr talman! Ja, det är utan tvekan ett samhällsproblem. Över tid har antalet skjutningar gått upp och ned. Vi har sett en uppgång, och vi hoppas att utvecklingen bryts igen. Det är för tidigt att tala om ett trendbrott, men över året är det något färre skjutningar. Det är ändå för mycket, så vi behöver göra mer.

Det är av det skälet som vi måste ha fler poliser, och poliserna måste ha bättre verktyg. Det är därför som vi underlättar för poliser att sätta upp övervakningskameror. Det har visat sig ha en bra effekt.

Vi har skärpt straffet rejält för vapenbrott. Det innebär att om man blir gripen med vapen åker man direkt in i häktet, och man kommer inte hem på eftermiddagen, som man gjorde förr. Jag tror att det är fem gånger fler som nu sitter häktade. Det är där som man hör hemma om man går ut med vapen på sig.

Det handlar om straffskärpningar, fler poliser, vapenamnesti och inte minst myndighetssamverkan. Vi vet att det gör en rejäl inverkan på de kriminella gängen om alla myndigheter samverkar.

(Applåder)

Herr talman! Nu när det är Stefan Löfvens sista frågestund som statsminister någonsin har jag några frågor.

Det har drivits en politik och det har pushats hårt när det gäller vinster i välfärden. Jag har förstått att det är Socialdemokraternas fråga.

Som lärare i 15 år har jag sett systemet från insidan, och jag kan inte låta bli att presentera de förslag som vi har. Jag kan inte förstå varför Socialdemokraterna inte kan gå på den linjen.

Vi vill införa en buffert för att se till att skolorna inte kan läggas ned, som man tidigare har gjort. Vi vill också införa tillstånd, tillsyn och ett förstatligande av den svenska skolan. Då blir vinster i välfärden en icke-fråga. Vi vill också se till att det blir en myndighet i Sverige i stället för 53 myndigheter. Pengar ska tillföras skolan, men de ska inte kastas ned i ett badkar som är fullt med hål. Vi måste satsa på rätt saker.

Med detta funderar jag på att era öppna gränser slår nu tillbaka med full kraft, och ni står handfallna inför den här frågan. Stackars Sveriges kommuner som i stället får ta smällen.

Hur är det att vakna som socialdemokrat i dag?

Herr talman! Ursäkta, jag hörde inte den sista frågan. Men vi tar substansen i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vinster i välfärden, hur svårt kan det vara? Sverigedemokraterna slåss med allt vad de har för att vinstuttaget ska vara obegränsat. Det är vad den här diskussionen handlar om. Vi slåss för att vinstuttaget ska vara begränsat.

Visst ska vi se till att ägarprövning och sådant fungerar, men det var Sverigedemokraterna inte heller så förtjusta i. Ni är svaret skyldiga. Så är det.

Hur ska man få till kontrollen över betygsinflationen? Så länge ett skolföretag har incentive att få till sig skolpengar är risken uppenbar - och det är ett faktum - att man också drar till med glädjebetyg. Då lurar man ungdomarna.

Nej, här gäller det att bestämma sig, och vi har bestämt oss. Vinsterna måste begränsas. Vi förlorade omröstningen, men vi återkommer i valet, och då får Sverigedemokraterna stå kvar i sin position.

(Applåder)

Herr talman! Urbaniseringen är en stark kraft, så stark så att den ibland framstår som en naturlag. Den här mandatperioden har det blivit uppenbart att politisk vilja gör skillnad.

Hemma i Norrbotten gläds vi åt att ha en regering som bryr sig om att det ska gå att leva ett gott liv i hela landet, också i de stora arealer av vårt land som är glest befolkade.

Vi gläds åt regeringens offensiva bredbandssatsningar och åt beslut om stora investeringar i vägar, järnväg och sjöfart. Vi gläds också åt en tydlig agenda att decentralisera Myndighetssverige och öka den statliga närvaron i hela landet.

Vi kan se att civilminister Ardalan Shekarabi åker runt i landet och inviger de servicekontor som det har fattats beslut om för att öka tillgången till statlig service i hela landet.

Senast i tisdags var civilministern i mitt grannlän Västerbotten och invigde ett kontor i Sorsele.

Men nu undrar jag över regeringens fortsatta ambitioner. När dessa tio kontor har etablerats, vad blir då nästa steg för en levande landsbygd och för att öka den statliga närvaron i landets alla hörn?

Herr talman! Först vill jag säga att det är roligt att höra en med rejäl skånsk dialekt prata om "mitt län Norrbotten". Så ska det vara i Sverige.

Tio servicekontor ska öppnas, och det ska fortsätta. Jag tycker att det är oerhört viktigt att staten på riktigt är närvarande i hela landet. Tio servicekontor är bara början. Vi har fått ett betänkande som föreslår 27 ytterligare kontor. Nu tänker vi gå vidare med det och till det koppla att Arbetsförmedlingens verksamhet tillhör servicekontoren.

Det här är ett sätt att visa allvar med att hela landet ska leva. Sedan ska vi naturligtvis se till att det finns utbildningsplatser runt om i landet och att infrastrukturen fungerar. Högskolor och universitet är inga bygdehögskolor utan de är på riktigt. De är tillväxtnav runt om i landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Här tänker vi fortsätta att se till att hela landet räknas. Hela landet ska inte bara leva, utan hela landet ska kunna växa.

(Applåder)

Herr talman! Statsministern! Försäkringskassan är en av landets viktigaste myndigheter. Det är av yttersta vikt att alla våra myndigheter leds på ett bra sätt som skapar förtroende hos både anställda och allmänheten.

Ann-Marie Begler var en mycket uppskattad generaldirektör för Försäkringskassan. Hon hade ett brett förtroende hos sina anställda, vilket blev tydligt när regeringen valde att ge henne sparken. Eftersom statsministern har lång erfarenhet från fackföreningsrörelsen känner han säkert till att Sacoföreningen på kassan beskrev att beslutet hade växt förstämning bland de anställda. Fackförbundet ST:s ordförande kommenterade det kort med att det nu är valår.

Begler fick gå därför att hon gjorde vad regeringen hade bett henne att utföra, och när det kom kritik mot den politiken valde regeringen att ge Begler sparken i stället för att stå upp för sin egen politik.

Är det rimligt att den viktiga uppgiften som generaldirektör blir en katapultstol och att man hux flux kan få sparken bara för att man har gjort vad regeringen har bett en att utföra?

Herr talman! Jag tror att man har trampat för länge i korridorerna här eller inte gjort så mycket annat om man tycker att en person som får behålla jobbet som generaldirektör men flytta från ett ställe till ett annat med samma lön och samma villkor har fått sparken. Så skulle ingen ute i verkligheten beskriva det.

Sanningen är att regeringen inte var nöjd med myndigheten därför att vi ska ha ned sjuktalen. Det tror jag att vi alla är överens om. Ingen är glad om vi har höga sjuktal, utgår jag från. Men det går att göra på olika sätt, och det är inte rimligt att människor sparkas ut från sjukförsäkringen utan att ha fått en reell möjlighet till återgång.

Det är därför regeringen har i sin strategi att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska ha kontakt med parterna och sjukvården. Det är där det måste fungera. Om Försäkringskassan inte fungerar på ett sådant sätt att man tar det ansvaret och är samarbetspartner, då måste någonting göras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! I dag kunde vi läsa i medierna att narkotikapolisen tar ställning för en omprövning av narkotikapolitiken. Detta efter att Norge ändrat sin lagstiftning så att den som använder droger ska kunna få vård i stället för straff i första hand.

Sverige har en nollvision om ett narkotikafritt samhälle medan Liberalerna hellre vill se en nollvision för drogrelaterad död och drogrelaterat lidande. Sverige har näst högst dödlighet relaterad till narkotika i EU. Det är fem gånger så högt som snittet i EU.

Med tanke på att även narkotikapolisen nu vill se en annan narkotikapolitik, är statsministern beredd att ta initiativ till en översyn av narkotikalagstiftningen i den riktning som Liberalerna och nu också polisen vill se för att minska dödligheten?

Herr talman! Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi håller kvar nollvisionen. Narkotika är inte bara ett elände i den meningen att människor drabbas som blir beroende av narkotika utan också en viktig del av den organiserade brottsligheten och dess intäkter, så här gäller det verkligen att vara distinkt och uthållig.

Jag tänker inte säga här att jag är beredd att göra det ena eller det andra på stående fot. Däremot måste vi hela tiden pröva och se vad vi ska göra vid varje givet tillfälle för att minska narkotikamissbruket och inflödet av narkotika i landet. Att alltid försöka minska missbruket är vår politiska skyldighet.

Det här är en fråga vi får ta med ansvarigt statsråd. Jag vet inte om det ligger några initiativ exakt här och nu. Men låt oss ta det till ansvarigt statsråd, så får vi se var diskussionen hamnar.

Herr talman! Tandvården är ett stort problem för många människor i Sverige. Det är många som inte har råd att gå till tandläkaren. Det största problemet är när kostnaderna springer iväg, när det kostar flera tusen eller till och med över 10 000 för stora behandlingar.

Det här slår såklart extra hårt mot låginkomsttagare. Pensionärer är en särskilt utsatt grupp eftersom många pensionärer har dålig ekonomi och dessutom stora behov av tandvård. Det är ju ofta i slutet av livet man har störst behov.

Tandvården är inte en del av sjukvården på samma sätt som vården av kroppen i övrigt. Tänderna är undantagna.

Nu utreds den här frågan av Veronica Palm, men jag undrar om regeringen kan tänka sig att tandvården i framtiden blir en del av sjukvården så att tandvård kostar lika mycket som att gå till doktorn och fler därmed har råd att gå till tandläkaren.

Herr talman! Precis som Hillevi Larsson påpekar arbetar den utredningen nu, och den måste få bli klar. Men det är inget tvivel om att poängen med hela utredningen är att se till att tandvårdssystemet ger en bättre och framför allt mer jämlik tandvård. Det är alltför många som inte har råd med tandvård, och det är inte värdigt ett välfärdssamhälle som Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Dessutom har vi redan under det här året börjat med satsningar på tandvården. Om jag kommer ihåg rätt blir det nästa år avgiftsfritt upp till 23 års ålder. Det är en rejäl framgång, liksom att vi har höjt tandvårdsbidraget för äldre substantiellt.

Vi måste fortsätta och se till att alla får råd att gå till tandläkaren. Låt nu utredningen jobba vidare så att vi får se vad den drar för slutsatser. Men bättre tandvård ska vi ha, och alla ska ha råd att gå till tandläkaren.

Herr talman! Lärarbristen i Sverige är påtaglig och kraftigt ökande. Enligt Skolverket behöver det rekryteras 80 000 lärare de närmaste åren, varav det enligt Skolverket fattas 28 000. Efter att ha stigit under alliansåren sjunker nu söktrycket till lärarutbildningen igen.

Inför valet 2014 lovade Socialdemokraterna att man skulle minska administrationen för lärare. Man skulle premiera framgångsrika lärare. Villkoren för lärare skulle förbättras. Man skulle förändra lärarutbildningen med höjda antagningskrav. Man skulle öppna nya vägar in i lärarutbildningen genom möjligheter att snabbare omskola sig till lärare.

Av detta blev det ingenting. Varje enskilt vallöfte från Socialdemokraterna för att stärka läraryrket har brutits. I stället blev det en lönesatsning som har slitit isär lärarkåren. Lönesatsningar för att stärka särskilt utsatta områden har uteblivit.

Därför undrar jag: Har Socialdemokraterna någon politik över huvud taget för att vi ska få fler lärare i den svenska skolan?

Herr talman! Man hör att det är valår.

Jag undrar var Erik Bengtzboe har varit de senaste fyra åren. Vi har gjort en rejäl satsning på lärare. Vi har utökat lärarutbildningen och förbättrat kvaliteten på lärarutbildningen med mer lärarledd tid. Satsningen på lärarlönerna är precis det. Man säger att vi inte har gett någonting till lärarna, att vi inte har premierat. Jo, det är precis det vi har gjort.

Vi har också gjort något annat: Vi har sett till att parterna som ansvarar för lönebildningen - och som jag tycker är bättre lämpade att ta hand om det än politiker - har fått ett extra tillskott för det. Det tycker jag är bra.

Vi säger att vi vill ta bort en del nationella prov för att minska administrationen. Moderaterna är missnöjda då också, men det har vi gjort. Vi har sett till att om du har, säg, en ingenjörsexamen och har jobbat som ingenjör kan du gå en pedagogisk utbildning för att snabbare komma in i läraryrket.

Vi tänker fortsätta, och vi tror att det nu är fler lärare som vill tillbaka till yrket än på länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Herr talman! Ohälsa och sjukdom kan alla drabbas av, och det förbättras inte av dålig ekonomi. Regeringen tog i år ett steg för att minska skatteskillnaden för dem med sjuk och aktivitetsersättning. Detta har Moderaterna lovat att ta bort. Vi borde egentligen gå tillbaka till enhetlig beskattning av alla förvärvsinkomster i stället för att hålla på med det trixande utifrån olika inkomstkällor som Moderaterna hittat på, med risk att ställa människor mot varandra.

Hur ser statsministern på beskattningen av dem som är sjuka och tvingas i pension av hälsoskäl? Hur kan statsministern förbättra deras ekonomiska situation?

Herr talman! Vi hör nu att Moderaterna också är intresserade av att ta bort skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer. Vi får se vad det blir. Det är en policy man har haft i över 12 år, kanske längre än så. Vi får se vad man får råd till. Men vi menar och har sagt att den här skatten, den så kallade pensionärsskatten, ska bort. Vi måste ha en annan ordning där. Därför har vi också en plan för hur det ska ske. Dessutom gör vi nu tillsammans med de andra partierna i Pensionsgruppen ett arbete för att förbättra grundskyddet för pensionärerna.

När det gäller diskussionen om skatter överlag får vi återkomma, men jag tycker att grundprincipen i Sverige ska vara att man betalar lika skatt på lika inkomst. Vi får se hur vi tar oss dit.

Herr talman! Det val som vi har framför oss blir en folkomröstning om svensk välfärd, sa statsministern i går.

Inom flera områden är förändringar helt nödvändiga. Sverige kan mer, och Sverige behöver ett bättre ledarskap. Sverige behöver ett nytt ledarskap; det är tydligt.

Jag noterar att statsministern har uppbackning av sina ministrar här i kammaren. Det är inte så logiskt med tanke på att det behövs många förändringar ute i samhället.

Men med Stefan Löfven som statsminister har patienten ställts i vårdkö och i väntrum, inte i centrum. Vårdköerna har fördubblats under mandatperioden - varför, statsministern? Mindre än hälften av alla cancerpatienter får inte vård i tid - varför? Antalet barn som har väntat i mer än 30 dagar på att få komma till BUP har tredubblats - varför?

Herr talman! När det gäller vårdköerna är synen blandad. Jag tycker att det är viktigt att vi, när vi diskuterar detta, ser på fakta: Hur är det egentligen? Det får inte bara bli sloganer.

Det är lite olika. Det arbete som den borgerliga regeringen påbörjade, vilket jag tycker var helt rätt, med standardiserade vårdförlopp för olika cancerdiagnoser har vi nu fullföljt. Nu har vi detta för, tror jag, ungefär 30 olika diagnoser. Detta innebär att vi har rejält kortare köer för cancertyper som bröst, hud, huvud- och halscancer. Det är färre som behöver vänta. Låt oss nu fortsätta det jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Det är klart att vi ser en skillnad mellan regioner. Halland är bra, liksom Östergötland. Vi ser att Kronoberg och Skåne gör bättre ifrån sig. Västra Götaland står för en tredjedel av de ökade vårdköerna. Det ser alltså olika ut. Men ytterst, på ett nationellt plan, är det för oss fråga om vilka resurser vi ska ge sjukvården. Det ska bli mer.

Herr talman! Det kanske finaste med Sverige är vår starka demokrati. Den ska vi vara stolta över och värna och vårda. Men demokratin är ifrågasatt. Det finns odemokratiska krafter som mobiliserar nu när valet närmar sig.

Internet och sociala medier har fört med sig fantastiska fördelar. Avståndet mellan väljare och valda har minskat, och alla har en plattform för att göra sin röst hörd och finna både likasinnade och meningsmotståndare att samtala med.

Men hela det demokratiska samtalet riskerar att förgiftas av hat, hot, polarisering och ett debattklimat som gör att vanliga människor inte vågar uttrycka sin mening. Domedagsprofeter, extremister, gaphalsar och mobbare breder ut sig och skapar en vrångbild av världen. Människor blir tysta och rädda. Det är en fara för vår fina demokrati. Vad anser statsministern om detta?

Herr talman! Olle Thorell tar upp en av de mer grundläggande och viktiga frågor vi har framför oss just nu. Vi må vara oeniga om mycket, och den debatten måste pågå. Men det debattklimat som vi har i Sverige nu är jag mycket bekymrad över. Det var därför jag ägnade en stor del av mitt tal på nationaldagen åt just den frågan. Vi måste kunna stötta varandra i att detta inte är okej.

När ungdomar bildar en klubb för att engagera sig politiskt möts de av de mest fruktansvärda okvädingsord på sociala medier. De tvingas stänga ned sin Facebooksida. Detta kommer från vuxna människor, som till och med har barnbarn och visar sig själva med dem på Facebook.

Vi som politiker måste också ta ansvar för vilken diskussion vi för, inte minst i valrörelsen. Ska den vara oförsonlig eller saklig? Det är vårt ansvar.

(Applåder)

Herr talman och herr statsminister! Det delstatligt ägda företaget Telia har sagt sig vilja köpa en del av Bonnier, TV4, vilket skulle göra att staten blev helt dominerande på mediemarknaden. Detta är inte rimligt, och Moderaterna säger därför nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Från regeringen har det varit radiotystnad. Statsråden Damberg och Bah Kuhnke har inte svarat på mediernas frågor. Staten äger ju 37 procent av Telia, och regeringen bör kunna ge uttryck för en åsikt. Börsreglerna hindrar inte regeringen från att göra detta.

Därför vill jag fråga statsministern: Är regeringen för eller emot att Telia köper TV4? Tycker regeringen att det är rimligt att staten därmed skulle kunna få en helt dominerande ställning på etermediemarknaden i Sverige?

Herr talman! Jag kan inte stå här och kommentera en affär som inte är aktuell. Det vore ändå lite ologiskt. Telia Company har skickat ut ett pressmeddelande med fem meningar i ganska allmänt hållna ordalag. Jag skulle då som statsminister stå här och uttala mig om något som inte är aktuellt.

Skulle det bli aktuellt får vi ta den diskussionen då. Då får ägaren också agera. Men att en av de stora ägarna skulle gå ut nu, i förhand, och agera är inte genomtänkt. Så fungerar det inte. Nu har bolagets styrelse i uppgift att driva bolaget. Skulle de återkomma med ett förslag blir det aktuellt för oss med en diskussion som kan gälla både affärens riktighet och andra perspektiv. Men den tänker jag inte ha förrän det faktiskt är aktuellt.

Herr talman! Jag har en fråga till statsministern om sjukvården för alla oss som bor norr om Dalälven. Vi har fått lära oss nya begrepp: bilförlossning och dikesförlossning. Det finns en utställning, som jag inte vet om statsministern har besökt, som kvinnor som har fött barn i bilar mellan Kiruna och Gällivare har haft under våren.

I dag meddelar man att man kommer att stänga intensivvården i Kiruna. Det betyder att det kommer att vara tio mils bilkörning för de svårast sjuka patienterna. I Gävleborg har man också larmat om stora problem med tillgängligheten i sommar. Man kan säga att sjukvården i hela Norrland har varnat för bristande tillgänglighet och långa vårdköer.

Jag undrar om statsministern delar min oro över sjukvården för alla oss som bor i Norrland. Vad ger statsministern för besked till dem som behöver uppsöka sjukvården i Kiruna och är svårt sjuka?

Herr talman! Återigen - det är klart att den som är svårt sjuk ska ha vård och att kvinnor som ska föda barn ska ha den bästa vården. Förlossning i bilen är tyvärr inte något som har uppträtt bara de senaste åren, utan det har varit ett antal mammor som tvingats föda i bilen. Detta är inte bra, så vi måste naturligtvis göra något bättre.

Då handlar det återigen om att landstingen har ansvaret för den sjukvård som bedrivs inom deras område. Så ska det vara, menar jag. Detta tycker jag är viktigt. Det nationella uppdraget måste vara att se till att det finns tillräckligt med personal och resurser. Det är därför vi behöver utbilda fler, inte minst barnmorskor, vilket också sker. Och det är därför landstingen behöver mer resurser, för att kunna anställa fler människor, vilket också sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Detta görs inte på kort tid, utan det tar sin tid. Men vi ser nu att vi i svensk sjukvård har 13 000 fler anställda hittills. Under nästa mandatperiod ska vi ha 14 000 till.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har fattat beslut om den nya infrastrukturplanen, där man aviserar 100 miljarder i nya, viktiga infrastruktursatsningar runt om i hela landet. Totalt uppgår satsningarna till 700 miljarder.

Jag tycker att det finns många viktiga projekt här, bland annat Norrbotniabanan, som faktiskt skrotades av den tidigare borgerliga regeringen. Nu ser vi motsatsen.

Vilka satsningar och miljöförbättringar ser statsministern komma i spåren av den nya infrastrukturplanen? Svara också gärna på vad som händer om en ny moderatledd regering kommer till makten och förändrar planen.

Herr talman! Denna nationella plan innebär, precis som sägs här, en rejäl ambitionshöjning. Så måste det vara; det kommer att vara viktigt för Sverige att stå starkt. Det är därför jag också personligen har varit tydlig till exempel med att Norrbotniabanan ska byggas där längs Norrlandskusten. Men vi kan också göra en rejäl satsning på Sydostlänken.

Detta hänger ihop med att vi generellt sett måste förbättra transportmöjligheterna i vårt land. Vi vill gärna flytta över en del av transporterna från lastbil till järnväg, och då måste järnvägen fungera. Vi måste också se till att kunna exportera och att det ska fungera bra. Det är därför vi också vill förstärka Göteborgs hamn genom farledsfördjupningen. Då ger vi ännu bättre möjligheter för exporten att komma ut.

Här finns alltså mycket att peka på, och det är nu bara att se till att vi fortsätter så att vi får bättre transportmöjligheter, mer export och fler jobb till Sverige. Det är så det hänger ihop.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.