Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för att vi får ha denna viktiga debatt i kammaren i dag om en fråga som rör många olika dimensioner i vårt samhälle.

Afrikansk svinpest är en mycket allvarlig virussjukdom. Den drabbar både tamgrisar och vildsvin och har sitt ursprung söder om Sahara. Vi har sett den spridas kraftigt undan för undan. Den kom till Europa 2014, och nu är den i Sverige. Sedan den 6 september har totalt 41 fall konstaterats. En smittad zon har upprättats.

Situationen är mycket allvarlig. I förlängningen kan detta beröra både Sveriges försörjningstrygghet och landets samlade krisberedskap. Det berör jordbruk, grisproduktion, skogsbruk och jakt men också övriga samhället. Det handlar inte minst om ersättningsfrågor när det gäller många entreprenörers situation.

Centerpartiet tackar för möjligheten att ha denna debatt. Vi ser att mycket behöver göras.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka för möjligheten att diskutera denna fråga inte bara i miljö- och jordbruksutskottet utan även här i kammaren. Det ger oss möjlighet att belysa den speciella situation som utbrottet av den afrikanska svinpesten har försatt Sverige i.

Afrikansk svinpest är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar såväl tamgrisar som vildsvin. Dödligheten ligger nära 100 procent. Det är oklart hur smittan har kommit till Sverige och hur vildsvinen har kommit i kontakt med smittan, men den mänskliga faktorn har sannolikt haft betydelse.

Om smittan skulle sprida sig till andra delar av Sverige är det ett stort hot, inte bara mot vår grisuppfödning utan också mot stora delar av vår livsmedelsproduktion och vår handel. Därför har svenska myndigheter, i synnerhet Statens veterinärmedicinska anstalt och Jordbruksverket, under flera år arbetat med förberedelser för en tänkbar smitta. De startade snabbt upp den krisorganisation som krävs för att begränsa och bekämpa smittan.

Belgien och Tjeckien har lyckats bekämpa smittan. Vi i Sverige använder i vårt arbete de modeller som de har utvecklat för att begränsa och förhoppningsvis utrota smittan från vårt land. Men det kommer att ta tid. Det har i dag gått lite mer än tre veckor sedan det första positiva fallet. I Belgien tog det nästan två år innan landet förklarades fritt från svinpest.

Vi ska lära av andra länder. Under förra veckan hade vi besök av tre experter från andra medlemsstater som tillsammans med EU-kommissionen var här för att ge stöd och hjälp. De berömde våra myndigheter för att ha agerat helt i enlighet med den tillgängliga kunskap som finns för att ha störst chans att bekämpa sjukdomen.

Herr talman! I berörda kommuner ligger en nära 100 000 hektar stor zon med långtgående restriktioner. Det är restriktioner som behöver följas om vi ska kunna slå ut smittan innan den sprider sig. Men samtidigt skapas mycket oro och problem i lokalområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Den 11 september besökte jag Fagersta och gjorde besök inom flera områden. Jag talade med bland annat grisproducenter, skogsentreprenörer, lantbrukare, kommunala företrädare, myndighetspersoner, jägare och skogsägare. Jag är glad att kunna konstatera att man lokalt sluter upp kring det gemensamma arbetet. Varje dag görs stora och goda insatser i restriktionsområdet för att bekämpa smittan. Jag vill tacka var och en som har varit med och dragit sitt strå till stacken.

Arbetet börjar ge resultat. Jordbruksverket och SVA har identifierat vad de kallar för ett kärnområde, det vill säga det område inom vilket smittan troligtvis startade. Att kunna isolera kärnområdet är ett första steg mot en snar återgång till ett normaltillstånd i större delar av området. Därför ska området på sikt avgränsas med stängsel och naturliga barriärer för att hålla smittade vildsvin inne och osmittade djur ute. Därefter kan myndigheterna på sikt ha möjlighet att ändra restriktioner utanför kärnområdet och tillåta vissa verksamheter.

Med ihärdigt och hårt arbete på alla nivåer och ett engagerat civilsamhälle kan vi bli helt fria från smittan. Vi är på rätt väg.

Herr talman! Det är tufft nu - krig i Europa, klimatkris, extremväder, rekordhöga livsmedelspriser och nu det första utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige.

Vårt land har god beredskap för att hantera smittsamma djursjukdomar. Och vi har under flera år arbetat förebyggande för att inte få in afrikansk svinpest i Sverige. Vi har bland annat kontrollerat importen och exporten av grisar, och vi har utbildat lantbrukare och även övervakat vildsvinspopulationen. Det var därför med stor sorg jag tog del av nyheten att denna hemska sjukdom nått vårt land.

Herr talman! Afrikansk svinpest är en mycket allvarlig sjukdom som har hög dödlighet, nästan 100 procent. Om sjukdomen sprider sig till tamgrisbesättningar kan det därför få väldigt stora konsekvenser för våra svenska grisbönder och inte minst för vårt lands försörjningsgrad. Sjukdomen innebär också ett väldigt stort lidande för de djur som drabbas.

Det finns inget vaccin eller botemedel. Och viruset kan överleva väldigt länge, både i döda kadaver och i icke värmebehandlade köttprodukter. Det är med andra ord ett allvarligt läge vi befinner oss i.

Det pågår just nu ett intensivt arbete för att smittan inte ska få fäste i Sverige. För närvarande är ett område som är nästan lika stort som Öland avspärrat, just för att minska risken för smittspridning.

Jordbruksverket planerar också, som landsbygdsministern nämnde, att stängsla in ett kärnområde där de döda vildsvinen hittats. Det gör man för att undvika att smittan rör sig vidare. Liknande åtgärder vidtogs i Belgien, som genom sina tidiga insatser lyckades få bort pesten från sitt land.

Herr talman! Den typen av avspärrningar innebär såklart väldigt stora inskränkningar för de människor som lever och verkar i området. Jordbruket, skogsbruket, idrottsverksamheten och turismen påverkas i väldigt hög grad. Det gäller även människors fritid när de inte längre kan röra sig fritt ute i skog och mark som de är vana vid. Jag tror att många västmanlänningar just nu sörjer att de inte kan jaga, rida, promenera eller plocka bär och svamp i den skog som tidigare varit så lättillgänglig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Herr talman! Folk känner stor oro över vad som ska hända och vilka åtgärder som ska vidtas. Därför är det viktigt att vi har den här debatten i kammaren i dag.

(Applåder)

Herr talman! Under många år i miljö- och jordbruksutskottet har jag årligen fått lyssna till myndigheter och höra berättelser om beredskapsarbete när det kommer till den afrikanska svinpesten. Så är det ju när det gäller många olika former av hot mot vårt land.

Herr talman! Den 6 september kom vi in i en helt ny fas när det meddelades att det första konstaterade fallet av afrikansk svinpest drabbat Sverige. Det gällde framför allt Fagersta kommun, men även Norbergs kommun. Inom den större zonen är även Sala kommun och Surahammars kommun drabbade. 100 000 hektar räknas i dag till den smittade zonen. Det är en oerhört stor påfrestning för människor och företag som verkar inom det området. Det är viktigt att såväl kommuner som företag får det stöd de behöver. Oron är såklart stor.

Herr talman! Beredskapen sätts nu på prov, och än så länge måste jag säga att det finns anledning till optimism. Man ska inte ropa hej ännu, men de rapporter vi hittills fått från myndigheterna visar på god kunskap, god beredskap och ganska stor optimism om att man ska kunna utrota smittan. SVA har talat om att det kanske tar ett år, även om de uppgifterna är väldigt osäkra.

Jag vill även i sammanhanget lyfta fram den svenska jägarkåren och det engagemang den visat i arbetet med att bekämpa smittspridningen. Ett stort antal jägare ryckte med kort varsel ut på sin egen fritid redan innan det beslutades om ersättningar. Många har sagt att de över huvud taget inte kommer att söka några sådana pengar.

Herr talman! Smittan är än så länge koncentrerad till ett kärnområde i Fagersta kommun, och det ska nu stängslas in. Min förhoppning är att det kan gå ganska snabbt och att det också ska skapa möjligheter för markägare utanför det stängslade området att inom en inte alltför avlägsen framtid få bifall till olika former av dispensförfarande.

När det kommer till hur olika företag och föreningslivet drabbas är mycket fortfarande oklart. Jägare har fått besked om att man har rätt till ersättning. Lantbruken har också fått besked, även om jag vet att man vill ha ännu tydligare sådana. Mycket är inte så klart som man skulle kunna önska. Ersättningarna utgår från epizootilagen som reglerar drabbade näringsidkares rätt till ersättning, till exempel om en grisbesättning behöver avlivas eller byggnader saneras. Men det här är ju en lagstiftning som vi inte har använt tidigare i särskilt stor omfattning. Det är alltså naturligt att mycket är oklart, och det kan mycket väl hända att politiken måste träda in och göra saker om inte lagstiftningen räcker till.

Herr talman! Ja, så kom den då till Sverige, den afrikanska svinpesten. För oss som har följt frågan under många år är det kanske ingen stor överraskning att den nu hamnat i Sverige. Överraskningen kanske snarare handlade om var den hamnade när den kom till Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Vi har under lång tid jobbat med förberedelser för att hantera och ta emot smittan på ett bra sätt när den kommer. SVA har tillsammans med berörda myndigheter genomfört övningar vid ett flertal tillfällen. Vi har här från politikens sida tryckt på ett flertal gånger. Jag ställde redan 2017 en skriftlig fråga till då sittande landsbygdsminister om hur vi kommer att kunna hantera afrikansk svinpest om den kommer.

Det var alltså ingen överraskning att den skulle komma, men den kom till sist, och nu hoppas vi bara att den hanteras på bästa sätt. Vi hoppas att berörda människor orkar hålla ut, precis som vi talade om under covid - håll i och håll ut. Det är samma sak som gäller med afrikansk svinpest.

Herr talman! Som moderat tycker jag inte om när man inskränker ägande- och brukanderätt och mänskliga fri- och rättigheter, men i det här läget måste man göra det. Det här är ett läge där de måste inskränkas. Vi förutsätter såklart att alla som blir inskränkta i sina näringsverksamheter och så vidare kommer att få den ersättning som de förtjänar, och det arbetet pågår. Vi hoppas att alla de som hjälper till med frivilliga krafter också orkar göra det hela vägen in i kaklet.

Om vi inte klarar att stoppa det här nu får vi de riktigt stora problemen. Det är nu vi sätts på prov om vi kan hantera problemet i ett tidigt skede, vilket blir otroligt viktigt för Sveriges framtida beredskap och livsmedelsförsörjning och för framtidstron i de här områdena.

(Applåder)

Herr talman! Vi vill alla leva trygga liv där vi kan lita på att samhället fungerar. Vi vill kunna lita på att samhället kan skydda sina medborgare och lösa de svårigheter vi ställs inför tillsammans. Men under de senaste årtiondena har det svenska samhället steg för steg försvagats. Regeringar av olika färg har sålt ut, privatiserat och skurit ned. På område efter område har det offentliga ansvaret splittrats upp på en rad olika aktörer som dessutom ofta mest ser till sina egna vinster.

Vårt gemensamma samhälle har steg för steg utarmats. I en tid då vi drabbas av kris efter kris - klimatkris, pandemi, ekonomisk kris och energikris - är det tydligt att vi måste lämna det svaga, uppsplittrade samhället bakom oss.

Vi har länge vetat att vi i klimatkrisens spår kommer att drabbas av nya smittor som tidigare inte förekommit i Sverige. Man kan tycka att regeringen borde ha varit lite mer förutseende än att dra in de medel till utvecklingsforskning som bland annat har gått till att studera afrikansk svinpest. Det är pengar som har gjort att vi fått kunskap om sjukdomen som behövs för att kunna bekämpa den.

Nu har den afrikanska svinpesten alltså gjort sitt intåg i Sverige. Den härjar i skogarna utanför Fagersta och Norberg, och där behövs stora insatser för att snabbt och säkert oskadliggöra smittan. Vad som också är viktigt är att ge stöd till de jordbrukare och skogsbrukare i området som drabbas.

Det är helt avgörande att det offentliga snabbt kan gå in med de resurser som behövs. För att det ska fungera kan vi inte, som regeringen och SD vill, lägga en budget som innebär stora nedskärningar i kommuner och regioner och på myndigheter. Vi står ju inför en tid när det offentliga behöver ha muskler för att skydda medborgarna och få samhället att fungera. Vi står inför en tid då vi måste bygga det gemensamma urstarkt för att kunna lösa de kriser vi ställs inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Herr talman! Det är omfattande med 41 konstaterade fall av afrikansk svinpest. Kortsiktigt har myndigheterna hanterat situationen väl. På längre sikt är ovissheten stor. Oron är också stor hos många boende och verksamma inom det här stora området.

Herr talman! Krisen har många och komplexa dimensioner. Det är ett allvarligt läge. Hos många människor är situationen nu oviss, och den kan snabbt utvecklas till en fullskalig nationell kris. En hel näring kan riskeras, och med tanke på den stora andel av det konsumerade grisköttet som faktiskt produceras i Sverige har det stora konsekvenser för vår försörjningsförmåga. Det påverkar också, och säger en hel del om, vår praktiska beredskap.

Vi i Centerpartiet vädjar till regeringen att ta initiativ till breda politiska samtal om den här frågan i ljuset av att det handlar om grundläggande vardagsberedskaper. Det handlar också om att vidta åtgärder som har bärkraft på lång sikt och som kan få genomslag på sikt. Vi vill även se regeringens konkreta handlingsplan för hur man hanterar detta lite längre fram.

Jag har också besökt området. Jag var bland annat i Sala och träffade trippelt eller fyrdubbelt drabbade jordbruksföretagare som hade stora mängder vatten på sina fält och inte kunde skörda sina grödor. Att då inte kunna leverera sin skörd eller göra sin skörd, och de stora ekonomiska konsekvenser det får för enskilda jordbruksföretagare, är väldigt stora frågor att hantera.

Och det handlar inte bara om det. Det handlar också om halmen, som ska finnas framöver. Det handlar om skogen, som en enskild jordbrukare inte kan avverka för att täcka upp för bristande intäkter. Entreprenörerna i området inom skogsnäringen efterlyser svar från staten på just ersättningsfrågan. När kommer besked, och vad innebär ersättningsbeskedet till näringen? Det här får väldigt stora konsekvenser. Är det så att det kommer att sträcka sig inte bara ett år utan flera kan man addera de ekonomiska konsekvenserna för jordbruket, skogsbruket och övriga näringar i de drabbade kommunerna. Det är också viktigt att se kommunernas aspekter och länsstyrelsens centrala roll att ta fram konsekvensbeskrivningar och scenarioanalyser och få med ersättningar till föreningsliv och annat.

Herr talman! Jag kommer ihåg när jag för första gången hörde talas om afrikansk svinpest. Det var för nio år sedan i miljö- och jordbruksutskottet inför ett jordbruks- och fiskeråd. Dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht var på plats. Längst ned i handlingarna under övriga frågor stod det om en anmälan från något land - jag kommer inte ihåg vilket - som hade fått afrikansk svinpest och ville ta upp det på mötet.

Sedan dess har frågan varit när - inte om - den afrikanska svinpesten skulle komma hit till Sverige. Sedan några veckor tillbaka är det ett faktum. Stora områden är avspärrade, som vi har hört, och inskränkningarna på människors liv och vardag är stora. Det innebär stora uppoffringar för de människor som lever i dessa områden - uppoffringar som de får göra för att inte det här ska spridas vidare och få större konsekvenser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Sverige har, som sagts tidigare här i debatten, jobbat med detta länge och varit väl förberett. Jag tycker att både SVA och Jordbruksverket har varit föredömliga i att agera snabbt och effektivt. Vi har stort utbyte med andra länder sedan många år tillbaka och har lärt av varandra. Jag var själv tillsammans med utskottet i Lettland. Vi hade haft en timmes dragning med deras motsvarighet till SVA och Jordbruksverket om just svinpesten samma dag som den här "flashen" kom. Det var bara en timme senare.

Men trots all kunskap och alla förberedelser återstår flera frågor som både allmänheten och jag undrar över. I denna tid, när vi vet att smittsamma sjukdomar är någonting som följer i spåren av klimatförändringarna, väljer regeringen att föra en politik som ökar utsläppen snarare än minskar dem. Regeringen har också aviserat neddragning av Jordbruksverkets ramanslag och halverat anslaget för bekämpning av smittsamma sjukdomar. Till det ska läggas det som en tidigare talare tog upp om ett minskat anslag till utvecklingsforskning, vilket också drabbar de här utbytena och forskningen om afrikansk svinpest. Men det ligger på regeringens bord.

Vissa andra saker tror jag att vi alla kanske kan lösa tillsammans. Vi behöver till exempel veta hur det egentligen är med avfallsanläggningar och reglerna för dem. Vi har hört att det är över 20 kommuner som har haft vildsvin som varit inne och bökat. Det är en kommunal angelägenhet. Behöver riktlinjerna ses över här? Vi tror att det är därifrån smittan kommer. När det gäller frågan om ersättning till lantbruk och jordbruk vet vi att det är epizootilagen som gäller. Men vad gäller till exempel för planerade tävlingar, minskat uttag av skogen och annat? Kommer vi att behöva minska stammen av vildsvin, och på vilket sätt? Hur ska vi minska den spridning som sker genom människor som befinner sig i marker? Detta kommer vi att återkomma till.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Herr talman! När nyheten kom om att afrikansk svinpest konstaterats var vi många som behövde stanna upp för att samla tankarna. Även om vi länge vetat att detta låg i farans riktning är det ändå först när något sådant här sker som man känner allvaret i situationen. Hur omfattande är spridningen? Vad innebär den? Hur kommer den att påverka oss i vardagen? Bor man som jag bara knappt 15 mil från den plats där smittan konstaterades är det lätt att tankarna rusar iväg. Vad innebär det för möjligheten att vistas i naturen? Vad händer med jakten och skogsbruket? Hur ska det gå för jordbruket, fläskproduktionen och föreningslivet? Kommer allemansrätten att sättas ur spel?

Herr talman! Mycket av det jag just räknade upp är avgörande för att livet på landsbygden ska fungera. För många är det faktiskt själva grunden för att man väljer ett liv utanför städerna. Det är stora värden som står på spel, både ekonomiska och själsliga. De restriktioner som med all rätt infördes har påverkat allt detta. Om det skulle ske ett större utbrott hotas i förlängningen arbetstillfällen och svensk konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Som väl är verkar åtgärderna som vidtagits ge effekt. Beredskapen har varit god. Maskineriet har fungerat som det ska. Det känns hoppfullt. Jägares arbete har redan lyfts fram här i kammaren i dag, och det förtjänar stor uppmärksamhet. Men än är vi inte i mål. Ett stort mått av tålamod och uthållighet kommer att krävas, både av jägarkåren och av alla som bor i området.

Herr talman! Slutligen kan vi alla hjälpas åt att förhindra nya utbrott. Lämna inte matrester i skogen! Rapportera in döda djur! Ta ansvar! Det är bra för oss alla.

(Applåder)

Herr talman! Det här är det första fallet av afrikansk svinpest i Sverige. Det är första gången som våra myndigheter får arbeta med de smittbekämpande åtgärder som de tillsammans med branschen och övriga aktörer övat för i många år. Det är också första tillfället som den lagstiftning, epizootilagen, som reglerar ersättningar för denna typ av händelser ska testas för just det här scenariot med afrikansk svinpest.

Enligt epizootilagen har den som drabbas av produktionsbortfall eller inkomstförlust på grund av föreskrifter eller beslut vid ett sjukdomsutbrott av det här slaget möjlighet till ersättning. I normalfallet när ersättningar betalas ut enligt den här lagen handlar det kanske om en gård med en smittad djurbesättning. Men den afrikanska svinpesten och de restriktioner som den lett till har inte bara drabbat djurägare. Den berör exempelvis också skogsföretag, lantbrukare med flera. Därför undersöker våra myndigheter just nu vilka som har rätt till ersättning och hur det säkerställs att de ersättningar som betalas ut inte strider mot annan lagstiftning, främst EU:s statsstödsregelverk.

Jag som minister kan och får inte lägga mig i hur en myndighet tolkar en lagstiftning, men jag är naturligtvis mån om att det blir rätt. Jag vet att Jordbruksverket arbetar hårt med analysfrågan när det gäller ersättningar, och jag följer givetvis det här arbetet mycket noga.

Herr talman! Jag tackar Peter Kullgren för hans anförande.

När jag granskar höständringsbudgeten reagerar jag på att man från regeringens sida inte kommer att öka anslagen till bekämpning av smittsamma sjukdomar för nästkommande år. I stället kommer de här anslagen att minskas med 178 miljoner kronor mellan åren 2023 och 2024. I år valde regeringen att höja anslagen med 103 ½ miljon kronor, men enligt vad som framkommer av budgettexten var det för att betala för tidigare salmonellautbrott. Ingenstans i texten nämns den afrikanska svinpesten.

Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är därför: Varför ökar inte regeringen anslagen till 2024 när vi vet hur kostsamma den här typen av utbrott är? Jag skulle också vilja veta lite mer om hur beredskapen för att hantera den afrikanska svinpesten ser ut framöver.

Herr talman! Anslaget är 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar, som ligger under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Där ligger en grund varje år som de senaste åren har behövt höjas på grund av olika utbrott av salmonella, fågelinfluensa och så vidare. Ändringar av anslaget kan göras i ändringsbudgetar, vanligast höst och vår. Här blir det i vårändringsbudgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Det finns år då vi inte har haft så stora och kostsamma utbrott, och då har inte hela anslaget behövt användas. Jag har god tilltro till våra myndigheter när det gäller planerna framåt och att man agerar utifrån de erfarenheter vi får av detta första utbrott av afrikansk svinpest.

Vi får ju hoppas att det inte blir fler, men om det kommer igen är det självklart att vi kommer att ha med oss erfarenheterna och vara än bättre förberedda på kommande utbrott. Då ska vi ha en om möjligt än bättre och effektivare bekämpning av afrikansk svinpest i Sverige.

Fru talman! Det är klart att det kan vara olika år från år. Men det vi vet är att vi just har haft, eller har, ett utbrott av afrikansk svinpest.

Därför hade det varit bra om man hade utökat anslagen. Om det blir eftereffekter - vilket vi hoppas att det inte blir - kommer det att behövas mer medel under nästkommande år.

En sak som ministern själv tangerade i sitt anförande alldeles nyss är detta med övriga branscher och verksamhetsutövare, som inte täcks av epizootilagen vad gäller ersättningar. Det är inte klarlagt vilka som kommer att ha rätt till ersättning och inte kopplat till utbrottet. Det omfattar bland annat skogsbruket eftersom avverkning, gallring, plantering och annat inte kommer att vara tillåtet inom den avspärrade zonen.

Vad jag förstår utreder Jordbruksverket just nu frågan gällande vem som ska ha rätt till kompensation och inte. Men det skulle vara väldigt bra om landsbygdsministern skulle kunna redogöra lite grann för hur arbetet går och när man tror att ett förslag ska kunna vara på plats.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi som är offentliga ledare på ett eller annat sätt håller tungan väldigt rätt i munnen när vi pratar om det här så att inte vi skapar ytterligare oro i en redan ansträngd situation.

Epizootilagen är väldigt tydlig. Det är en lagstiftning som ger möjlighet till ersättning till dem som direkt drabbas av myndigheters beslut. Det är klart att denna rättighet går före huruvida ett budgetanslag tar slut eller inte. Det är då vi gör ändringsbudgetar.

Det har förekommit i den mediala diskussionen att olika politiker har varit ute och pratat om detta på ett sätt som har gjort att grisbönder efteråt har hört av sig till mig med en oro för att de inte ska få ersättning. Det är något som naturligtvis är helt felaktigt. Där har vi ett ansvar för att inte sprida mer oro än vad som redan finns i de här områdena.

(Applåder)

Fru talman! Också jag har frågor till landsbygdsministern utifrån anförandet om det uppdrag som är givet till Jordbruksverket. Jag antar, och utgår också ifrån, att även hela Regeringskansliet har en pågående process i frågorna och bedriver ett beredskapsarbete kring fortsättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Detta berör ersättningsfrågorna. Jag vill hänga på tidigare frågeställare med frågan om när detta kommer att presenteras. Tiden går fort, och även om det är ungefär tre veckor bakåt i tiden det handlar om kan vi snabbt räkna framåt och se att vi snart är inne i en vinterperiod. Det är stora frågor kopplade till de värden som står på spel för enskilda näringsidkare, djurhållare och även markägare på olika sätt.

Jag undrar också, landsbygdsministern, hur mycket pengar som så här långt har använts till åtgärderna. Och hur mycket återstår kopplat till de ansvar som är givna? Den sista frågan är: Hur ser beredskapen ut om scenarierna skulle bli att smittan sprider sig? Vilka åtgärder vidtas nu för att förbereda Sverige på det?

Fru talman! Jag börjar med ersättningsfrågan, så får vi se vad jag hinner med.

Epizootilagen är som sagt tydlig. När den används till djurbesättningar - det kan vara en hönsbesättning som får salmonella eller fågelinfluensa eller en grisbesättning - är det glasklart. Vi är inte ovana att hantera lagstiftningen vid dessa tillfällen. Därför blir det olyckligt om vi får en diskussion där vi gör dessa människor mer oroliga. Det vill jag verkligen inte. Där är det tydligt.

Men vi är inte vana vid att det potentiellt kan bli så stora värden som det blir när vi pratar om skog. Då har vi andra regelverk som träder in, till exempel EU:s statsstödsregler. Det måste vi se till att vi sköter på rätt sätt.

Jag har i flera intervjuer och annat sagt att det är klart att vi på Regeringskansliet har hög beredskap för att fatta beslut, om så skulle behövas, om den lagstiftning och det regelverk som vi har inte är tillräckliga.

Fru talman! Jag har ännu inte hört något besked från ministern om när utredningsuppdraget eller arbetet kommer att redovisas från myndigheten och från regeringens sida.

Det handlar också om hur beredskapen på Regeringskansliet ser ut om smittan sprider sig.

Kommunikationen i dessa frågor är oerhört viktig med tanke på att det finns en så stor oro och osäkerhet ute bland människor som är berörda i detta väldigt stora område, och givetvis också i anslutande områden.

Jag önskar att få höra ett svar från ministern om när i tiden detta kommer att redovisas och hur uppdraget att komma med förslag på åtgärder faktiskt ser ut. Det är många som står och väntar och som kommer att vänta under tiden när detta utvecklas. Oron är väldigt stor, inte minst när det gäller de ekonomiska förutsättningarna.

Fru talman! Det är också viktigt att få höra hur ministern avser att följa upp det som handlar om totalen för beredskapen med tanke på att smittan kan sprida sig mycket snabbt över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Svaret på frågan om när är: så snart som möjligt. Det är önskemålet, och det är det som Jordbruksverket säger. Men jag är också angelägen om att det blir rätt. Vi ska inte ta fram ett regelverk eller ge besked till drabbade som vi sedan behöver återkalla på något sätt. Det ska gå fort, men resultatet ska också bli rätt och riktigt.

Det är också viktigt att påpeka att det redan nu på Jordbruksverkets hemsida, dit jag vet att de allra flesta berörda är vana att vända sig, finns tydliga riktlinjer. När det gäller de 56 tamgrisar som tyvärr behövde avlivas vet de berörda verksamheterna att de får ersättning. Man får också ersättning enligt epizootilagen för det produktionsbortfall som man potentiellt får under tiden som restriktionerna ligger kvar.

En del är alltså redan glasklart, och annat behöver vi vänta lite på så att vi får det ordentligt utrett.

Fru talman och landsbygdsministern! Jag tycker att det är viktigt att vi har den här debatten nu. Det är många som är oroliga där ute, dels de som drabbas, dels de som är i närheten.

Jag ska själv på älgjakt om bara ett par veckor. Det är åtta mil fågelvägen från detta område, och vi håller på och tar fram riktlinjer för hur vi ska göra. Samtidigt är det lite olika saker som sägs, och det är många som förstår sig på - om man får säga så - på olika sätt.

Hur kan regeringen se till att det är tydliga riktlinjer som går ut så att man vet vad som ska hanteras? Det är många som rör sig i skog och mark. Många reser. Gemensamt för smittan är att det hittills nästan alltid har varit människan som har spridit den från ett ställe till ett annat.

Kommer det att vara nya riktlinjer för dem som ska ut och jaga älg, till exempel, nu i höst? Och hur blir det för de resenärer som kommer från andra länder och kanske varit ute och vandrat och annat?

Fru talman! Tack så mycket, Emma Nohrén, för frågan!

Det här är väldigt viktigt. Tillsammans kan vi se till att komma ur den här situationen, men då måste också alla som är i närheten eller vistas i skog och mark i det här området ta ett väldigt, väldigt stort eget ansvar.

Jag vill också passa på att berömma informationen på myndigheternas hemsidor, där det är klart och tydligt hur man ska bete sig när man har varit i skog och mark och ska därifrån. Även de olika jägarförbunden som organiserar de allra flesta jägare i Sverige har gått ut med väldigt tydlig kommunikation kring detta. Följer man myndigheternas riktlinjer, som också har snappats upp av jägarorganisationerna, kan man med trygghet jaga i skog och mark. Det gäller naturligtvis inte i restriktionsområdet.

Fru talman! Då hoppas vi att det också kommer ut på ett sådant sätt att folk tar del av det. Nu är intresset stort, men det måste hålla ut över tid också.

Det finns ju andra saker som försiggår. Redan i somras under den stora försvarsövningen skrevs det artiklar om att man var rädd för att försvarsmateriel skulle bära med sig smitta. Vid ett Natomedlemskap kommer det förmodligen att bli fler terrängfordon ute i skog och mark. Hur är försvaret med på det här? Hur ser vi till att de olika verksamheterna inte sprider smittan, om vi nu ska öva med fler länder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Det är en viktig aspekt, oavsett om det är Försvarsmakten som är ute i skog och mark eller om det är en jordbrukare. Har man varit i ett smittat land eller ett sådant område finns det noggranna regler för hur man ska ta hand om sin materiel och sin utrustning, sina skor, sina maskiner och allt vad det nu är. Följer man det ska det inte vara någon fara.

Jägarkåren har länge fått information som går ut på att har du varit i ett land där det här har funnits är det viktigt att du tvättar dina skor och sköter din utrustning. Den information och de regler som finns gäller naturligtvis för alla, även för försvarsövningar.

Fru talman! Landsbygdsministern pratar om oro. Men något som borde skapa oro är ju att halvera anslagen för smittsamma djursjukdomar mitt under pågående kris. Att kräva svar gällande ersättning för skogsbruk och jordbruk och de förluster som människor har stött på borde vara att skapa trygghet.

"Som att djävulen kommit till Västmanland." Så beskriver grisbonden Marit situationen. Hennes gård med 5 000 grisar ligger precis utanför det avspärrande området, och om smittan når hennes djur kommer det att få oerhörda konsekvenser. Än så länge har inte smittan tagit sig in i några större tamgrisbesättningar, vilket vi kan vara väldigt tacksamma för. Däremot har ett femtiotal grisar behövt avlivas som ett led i att minska smittspridningen. För dessa grisägare är det såklart en stor förlust, även om det inte låter som så särskilt mycket.

Fru talman! I går pratade jag med Lars, som är en av alla de 500 jägare som på sin fritid nu är med och arbetar aktivt med att bekämpa den afrikanska svinpesten. Det går inte att nämna nog många gånger hur viktig jägarkåren är i det här arbetet. Innan jag fortsätter vill jag därför rikta ett stort, stort tack för deras insatser!

Lars beskrev att det är viktigt att snabbt få upp det stängsel som landsbygdsministern nämnde kring det här utpekade kärnområdet för att kapsla in smittan. Det är också en förutsättning för att man sedan ska kunna börja skjuta av de vildsvin som finns kvar i området.

Det finns ingen tvekan om att vi alla här inne vill samma sak, och det är att utrota den afrikanska svinpesten så att livet kan återgå till det normala för alla de människor som lever och verkar i Västmanland. Låt oss nu göra allt vi kan för att skapa de allra bästa förutsättningarna för att klara av detta uppdrag tillsammans, både på kort och på lång sikt.

(Applåder)

Fru talman! Efter att ha lyssnat på de olika partierna här i dag konstaterar jag att det finns en ganska bred enighet och ett stort förtroende för myndigheterna och deras beredskap och arbete. Ingen har någon kritik än så länge. Det finns också en stor tacksamhet mot jägarkåren och en stor insikt om frågans allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Samtidigt finns det osäkerheter rörande ersättningar. Vem har rätt till ersättning? När kommer regelverken? Vi har den förvaltningspolitiska modellen i Sverige; vi måste vänta på myndigheterna. Det är uppenbart att det i dag är för tidigt för att kunna peka på uppenbara brister. Det är för tidigt att kräva åtgärder från regering och riksdag. Förhoppningsvis behöver vi inte detta, utan allt flyter på fantastiskt bra.

Förmodligen är det därför, fru talman, som oppositionen ägnar sig åt att nämna saker som budgetmedel. Jag kan försäkra alla partier om att Sverigedemokraterna garanterat kommer att verka för att de budgetmedel som behövs för att säkerställa ersättningar finns. Jag har ingen tvekan om att även regeringen är på den linjen. Det kommer inte att vara någon osäkerhet där, som Sverigedemokraterna ser det i alla fall.

Vi hör tal om biståndsbudgeten, där vi kan konstatera att bistånd i dag inte används till forskning på samma sätt. 2 procent har försvunnit. Men all forskning som bedrivs på svinpest bedrivs fortfarande, och vill man forska på svinpest framöver kommer man att kunna söka sådana anslag också.

Det förs fram krav på allmänna samtal, vilket förmodligen beror på att man inte vet exakt vad man ska tala om eftersom vi ännu inte vet vilka problem som behöver lösas. Men vi kan säkert behöva återkomma till det senare.

(Applåder)

Fru talman! Det är slående att höra att vi inte vet vilka problem som ska lösas. Då blir min fråga till Sverigedemokraternas representant i denna viktiga debatt Martin Kinnunen: Vad är Sverigedemokraternas målsättning angående när det ska komma ett besked om ersättningsfrågan till alla dessa berörda näringsidkare? Vi möter både skogsentreprenörer, jordbruksföretagare, föreningsmänniskor, kommuner och övriga berörda inom väldigt stora områden. De sitter just nu med många obesvarade frågor och vänder sig just till regeringen och även Sverigedemokraterna som ju har ett ansvar för inte minst budgeten men också övrigt arbete som är kopplat till överenskommelser kring beredskap.

Vad är tidsperspektivet från Sverigedemokraternas sida? När ska det komma besked, och vilka åtgärder ska vidtas på längre sikt?

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för frågan!

Jag tror att det finns en bred enighet här i kammaren om svaret också på den frågan: Vi skulle önska det beskedet samma dag som smittoutbrottet skedde.

Jag vet inte exakt hur många dagar Daniel Bäckström anser att det ska ta för myndigheterna att ta fram regelverket. Jag vet ärligt talat inte hur lång tid som behövs, för jag vet inte exakt hur komplicerat detta är.

Frågan är alltså hur många dagar det skulle ha tagit om Centerpartiet hade suttit och chefat på departementet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Det är en väldigt intressant frågeställning. Vi kan konstatera att ett samarbetsparti, som också är en förutsättning för det parlamentariska underlag som regeringen nu ska arbeta utifrån, inte har särskilt mycket koll på vad som krävs för att åstadkomma tillräckligt med besked eller för att ta fram strategier för vilket stöd och vilka ersättningar som kommer att behöva betalas ut till så många drabbade framöver.

Detta är en del i styrningen, och det är oerhört angeläget att också Sverigedemokraterna gör det som krävs för att komma framåt i frågorna om smittspridning. Det handlar inte bara om att agera utifrån den kortsiktiga tidsaspekten, utan det handlar också om att redovisa hur vi hanterar detta utifrån andra scenarier. Om smittbekämpningen inte lyckas drabbas många fler berörda runt om i landet.

Fru talman! Jag fick fortfarande inte svar på frågan om hur många arbetstimmar som krävs på Jordbruksverket för att ta fram regelverket. Jag vet ärligt talat inte. Det enda jag vet är att vi behöver besked så snabbt som möjligt, och det behöver bli så bra som möjligt så att det kommer så snart som möjligt.

Det jag kan konstatera är att det finns en bred enighet om att drabbade ska ersättas. Det är grunden för Sverigedemokraternas engagemang. Vi ska ha förtroende för våra myndigheter. Om det finns brister måste de åtgärdas. Om människor och företag drabbas ska de ersättas. Om det saknas pengar i budgeten får vi fylla på. Det är det budskap jag har att ge från Sverigedemokraterna.

Fru talman! Vi befinner oss mitt i detta, och det kan då tyckas konstigt att prata om framtiden. Men jag tror att det är oerhört viktigt att vi ändå pratar om framtiden. Precis som föregående talare sa är vi alla rörande överens om vad vi vill med det här utbrottet, nämligen att människor ska lida så liten skada som möjligt. Men vi ska också komma ihåg att ju längre utbrottet pågår kanske fokus kommer att tappas, och det är då det blir som farligast, det vill säga när människor börjar glömma att det finns afrikansk svinpest. Då tänker jag inte på de människor som bor i zonen och drabbas. Ju längre det går, desto mindre kommer diskussionen att finnas. Det är då det är extra viktigt att de som är berörda får veta vad som gäller, restriktioner och så vidare. Det är otroligt viktigt att hålla i.

Svensk grisproduktion blir såklart direkt lidande. Vi såg redan dygn ett att det började knaka i vissa exportavtal och så vidare. Vissa länder drog tillbaka sina köp av svenskt fläskkött. Det är helt förståeligt; det är så här det har sett ut i hela världen när utbrotten har kommit.

Det som oroade mig i går kom fram när jag pratade med en viltuppköpare i Östergötland, som ändå är ganska långt från området. Han sa att han har fått tillbakaorder på allt vildsvin han har upphandlat för höst och vinter. Vad kommer det att leda till? Det kanske leder till att vi skjuter för få vildsvin, om det inte finns någon avsättning för vildsvinen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Dessa signaler är oroväckande. Det är därför det är extra viktigt med informationsinsatsen, det vill säga att det inte är farligt för restauranger att köpa östgötska vildsvin för att äta.

Det är oerhört viktigt att vi tar oss ur detta på ett bra sätt för svensk grisproduktion och att informationsinsatserna fortsätter så länge det faktiskt finns ett behov.

Fru talman! Jag tackar John Widegren för bra inlägg. Jag vet att ledamoten John Widegren själv är jägare, och som jag nämnde i mitt anförande är vi högst beroende av jägarna för att klara av arbetet med att söka efter svin, forsla bort kadaver och så småningom skjuta av dem som finns inom zonen.

Frågan är hur länge krafterna kommer att orka. Landsbygdsministern tog upp att det i Belgien tog två år innan pesten försvann fullständigt. Nu har Jordbruksverket beslutat om ersättning på 300 kronor i timmen för dem som deltar aktivt i arbetet och söker igenom den smittade zonen. Med eller utan ersättning ser jag det som utmanande att nå en uthållighet på sikt. Därför passar jag på att ställa en fråga när det finns en företrädare för regeringspartierna här. Har det diskuterats en plan för att säkra bemanningen, förutom tanken på ekonomisk ersättning?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Huruvida de diskussionerna sker på Regeringskansliet eller inte kan jag inte svara på. Det vi än så länge har sett från jägarkåren är fantastiskt. Jag kan direkt säga att jag inte är förvånad eftersom jägarkåren fungerar så, det vill säga man hjälper till när problem uppstår. Det finns så många situationer där det alltid har varit så.

Därför tycker jag att det var bra att det kom ett snabbt beslut om ersättningar till jägarkåren eftersom de gjorde det aktuella arbetet just då. Jag är inte så orolig för att de inte kommer att finnas kvar så länge arbetet krävs. Det svåra blir att få människor att vara borta från arbete, men jag tror att det kommer att finnas intresserade människor under lång tid. En förutsättning är då att det utgår ersättning till dem under lång tid.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Jag tänkte också ta upp en fråga, nämligen något som John Widegren själv nämnde. Vi vill inte att smittan ska ta sig in i våra tamgrisbesättningar.

Våra svenska bönders egna smittskyddsarbete är en viktig del, men i en extraordinär händelse måste man undersöka vilka åtgärder som skulle kunna tillämpas.

Vi har sett att afrikansk svinpest sprids via blod och avföring. Därför vill vi inte att vidsvinen ska röra sig i närheten av våra tamgrisbesättningar. Med hjälp av stängsel kan de hållas på behörigt avstånd, bland annat från foder och stall. Vad jag har förstått har åtgärden redan genomförts inom den smittade zonen. Skulle det bli aktuellt för gårdar som ligger i nära anslutning till zonen, alltså inte för dem som ligger innanför utan för dem som ligger i nära anslutning till zonen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Jag tackar för engagemanget för grisproducenterna. Det är otroligt viktigt. I ett tidigare anförande hänvisades till Marit, en god vän till mig. Hon och hennes man är duktiga grisföretagare.

Det förebyggande arbete som hela tiden pågår på svenska grisgårdar är bra och effektivt. Det finns en farhåga att det kan komma smittade svin i närheten, men det har tidigare funnits farhågor att djurrättsaktivister kan bära med sig smittor. Det fanns en stor oro under MRSA-debatten en gång i tiden, nämligen att man befarade att aktivister kunde gå mellan gårdar och få med sig smittor.

Jag är övertygad om att branschen själv vet vilka insatser som behöver vidtas. Om man är utanför området har man de facto varit utanför området. SVA är väl den kraft som måste lysa tydligast om det är så att man befarar att gårdarna utanför gränsen måste vidta ännu kraftigare åtgärder, men jag tror att det kommer att fungera.

Fru talman! Det ställs nu stora krav på dem som bor inom det drabbade området. All jakt och allt skogsbruk är förbjudet. Invånarna kan inte gå ut i skogen och njuta av skogspromenader eller svampplockning. De som är vana att gå ut i naturen är nu förbjudna att göra det. Smittoutbrottet får med andra ord stora konsekvenser för alla dem som lever inom den smittade zonen.

Vi i Vänsterpartiet kommer att noga bevaka regeringens agerande i frågan så att nödvändiga resurser kommer på plats för att snabbt lösa krisen.

Fru talman! Jag kommer att återkomma till det här med ersättningar, för det är lite speciellt när staten inför så stora restriktioner för att hantera detta stora, utmanande problem utan att kunna presentera vad som kommer att gälla i förlängningen för den enskilde när det handlar om ersättningar för verksamheter som påverkas av dessa restriktioner. Det är ju i praktiken stora ingrepp för den enskilde näringsidkaren, och det är begränsningar inom ett väldigt stort område som kommer att få samhällsekonomiska konsekvenser under den tid restriktionerna pågår.

Då är beskedet från regeringens företrädare att man ska redovisa det här, eller återkomma med besked, så snart som möjligt. Det är så långt vi kommer i dag. Vad "så snart som möjligt" kommer att innebära får vi följa upp, och det kommer tiden att utvisa.

De omfattande restriktionerna som vi har hört flera lyfta fram i denna viktiga debatt handlar ju om att inte kunna bruka sin skog, att inte kunna förvalta sin skog och att inte heller kunna hantera de produkter man får fram i jordbruket.

Det är ett stort och omfattande arbete som bedrivs, och det är mycket som görs väldigt bra. Det vill jag också understryka, och jag vill tacka för de insatser som myndigheter gör. Jag vill också tacka jägare och andra som inte nämnts, som gör stora ideella insatser för att minska smittspridningen.

Vi behöver ha fokus på om scenariot blir värre. Om det blir så att detta sprids och övriga delar av landet påverkas kan stora förutsättningar förändras snabbt för den gigantiskt viktiga slaktgrisproduktionen i Sverige men också för annat företagande ute på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Jag vill tacka för debatten.

Fru talman! Jag tycker att jag har försökt svara Centerpartiet och Daniel Bäckström här att Jordbruksverket, som har hand om den här lagstiftningen och ska tolka den, har meddelat - inte bara till mig utan till hela svenska folket på ett otal presskonferenser - att man arbetar på så fort som möjligt. Man har också meddelat kontinuerligt via sina hemsidor och andra kanaler vad som gäller för ersättningar.

Tycker Centerpartiet att epizootilagen behöver ändras, eller hur ska jag tolka det som Centerpartiet säger? Vill man ha starkare skrivningar i epizootilagen än att den som är direkt berörd har möjlighet till ersättning? Vad är det som är problematiskt i det här - förutom att vi alla skulle vilja ha haft det klart redan innan det här utbrottet skedde?

Fru talman! Tack till landsbygdsministern för denna möjlighet att fortsätta samtalet om de här frågorna!

När vi är ute och möter näringsidkare inom detta område och i vår kontinuerliga kontakt med dem är den ständigt återkommande frågan denna: När får vi besked om ersättning, och vad för typer av ersättning kommer att betalas ut?

Den osäkerhet och oro som finns bland näringsidkare behöver ett svar. Då är "så snart som möjligt", som är så långt vi kan komma i dag utifrån de svar som getts av landsbygdsministern, inte tillräckligt konkret.

Innebär det, som det kan göra i andra frågor vi debatterar, att det är ett år framåt som är så snart som möjligt man kan redovisa ett uppdrag? Då är det en väldigt stor konsekvens. Vi vet ingenting om tidsperspektivet för när besked kommer att ges. Det påverkar planeringsförutsättningarna för en oerhört stor del av näringslivet i den här bygden, bland andra markägare, skogsägare och jordbruksföretagare.

Lagstiftningen ligger. Jag förstår det. Vi är ute efter att få veta vad regeringen har för beredskapsplanering.

Fru talman! Tack, Daniel Bäckström, för det svaret!

Jag tycker faktiskt att man har ett ansvar, även som oppositionsparti, att försöka sprida lugn i sådana här allvarliga situationer - inte minst Centerpartiet, som är ett parti som har ett brett stöd bland Sveriges lantbrukare. Då kan jag vända mig lite emot att man har tagit i princip varje chans man haft att så osäkerhet om vilka ersättningar det finns rätt till. Det gynnar inte saken. Det minskar inte oron för dem som jag vet att vi båda värnar.

Epizootilagen är tydlig: De som är direkt berörda av myndigheters beslut som inskränker deras verksamheter har möjlighet till ersättning.

Sedan är det här ett speciellt läge. Vi behöver undersöka statsstödsregler så att vi inte gör bort oss i det här arbetet och så att det blir rätt och blir tydliga besked. Men beskeden ska komma så snabbt som möjligt, och jag vet att Jordbruksverket jobbar varje dag med att få fram dessa besked.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Nej, landsbygdsminister Peter Kullgren, jag är inte här för att sprida vare sig oro eller osäkerhet. Jag är här för att följa upp hur regeringen faktiskt hanterar detta oerhört allvarliga läge, för att få svar från regeringens företrädare på hur man planerar fortsättningen och även för att få veta hur regeringens omfallsplanering ser ut.

Vilken beredskapsstrategi har man från regeringens sida för att hantera om det här sprider sig? Den typen av frågor tycker jag är relevanta, för det är många även utanför det berörda området som bär på en oro och behöver få svar. Kan vi bidra med det genom en viktig debatt i riksdagen tycker jag att det är rätt.

Det är också rätt att lyfta fram de här viktiga och centrala frågorna, som många näringsidkare ställer och upplever att de inte får svar på. De vill veta när de kan förvänta sig ett svar. Det är den typen av frågor man möter, och de förtjänar ett svar. Nu har vi fått svaret från regeringens företrädare: "Så snart som möjligt."

(Applåder)

Fru talman! Det här en otroligt viktig debatt. Det är många sidor som har lyfts fram här, och jag förstår regeringens företrädare - det finns inte svar på alla frågor just i dag.

Samtidigt är det de här frågorna vi får. Ju längre svaren dröjer, desto mer oro och rykten som går. Ju fortare vi tillsammans kan få klarhet i de här frågorna, desto bättre är det för alla.

Trots all kunskap och alla förberedelser är det som jag sa i mitt första anförande en del frågor som återstår. Jag nämnde några tidigare, och vi har hört flera här när det gäller skogsbruket och lantbruket.

Vi har till exempel hört om en gård med genbank för linderödssvin, som fått avlivas. Det är ett fruktansvärt slag mot lantbrukarna - jag kan inte ens föreställa mig det - men också mot det avelsarbete som pågår med denna viktiga lantras.

Vi har också föreningslivet och alla de människor som jobbar ideellt. Scouter, ridklubbar och orienteringsklubbar står nu utan mark att vara på och vet inte vad de ska göra. De har ingen inkomst så att de kan säga att de har inkomstbortfall, men de kan inte utöva det de gör. De vet inte heller vad de ska göra, och hur ska man kunna ersätta dem? Det är något som jag tror att många undrar över och gärna skulle vilja veta mer om.

Smittan påverkar hela samhället, och tyvärr är det de boende och djurägarna i det här området som får ta den största smällen och göra inskränkningar och uppoffringar för att den inte ska spridas vidare. Jag hoppas att vi som samhälle kan kompensera dem.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om den afrikanska svinpesten

Fru talman! Mycket har sagts här i dag. Jag tänkte ta tillfället i akt att i mitt sista inlägg i denna debatt lyfta vikten av kunskap, bildning och internationellt samarbete i detta sammanhang. Detta är viktigt särskilt för ett samhälles förmåga att möta och hantera smittsamma sjukdomar; det såg vi inte minst under covid-19-pandemin. Kunskap är viktigt för att vi ska stå väl rustade mot felaktig information, som lätt får spridning, och för att våra myndigheter ska stå väl rustade att hantera framtida sjukdomar med hög risk för smittspridning.

Att se till att barn och unga får en god utbildning bygger samhället starkt på många plan, så även när det gäller vår beredskap att hantera smittsamma sjukdomar på sikt. Utan lärare, läkare och veterinärer - listan kan göras lång - står vi sämre rustade för framtida utmaningar. Och allt pekar på att vi kommer att behöva vänja oss vid att hantera pandemier och smittsamma sjukdomar. Därför är skolan viktig att lyfta även i den debatt vi för här i dag.

En annan viktig fråga i sammanhanget är att vi behöver ha ett gott internationellt samarbete. Mycket lärdom finns att dra av erfarenheter från andra länder i vårt närområde som har hanterat utbrott av afrikansk svinpest under ganska lång tid nu.

Fru talman! Smittsamma sjukdomar känner inga landgränser. Internationellt samarbete är av stor vikt för att hantera och bekämpa smittutbrott. Här har EU en viktig roll att fylla, och EU har fyllt den rollen. EU är viktigt även i detta sammanhang, för ensam är inte stark - ensam är bara ensam.

(Applåder)

Fru talman! Det är i dag precis tre veckor sedan det första beslutet kopplat till smittan fattades. Sedan dess har det hänt väldigt mycket. Jordbruksverket och SVA startade snabbt sitt arbete i linje med de förberedelser man har ägnat sig åt under många år. Jägarkåren ställde mangrant upp för att bidra i sökarbetet, liksom andra delar av civilsamhället, som gjorde sin del. Lokala företagare som arbetar i de gröna näringarna har stöttat varandra och tittat på hur man kan hjälpa varandra genom att skjuta upp fakturor och bidra med likviditet tills ersättningsfrågorna klarnar.

Visst kan man önska att vi hade kommit ännu längre i en lång rad frågor, men det är också viktigt att det blir rätt från början. Att ta i lite extra, kanske till och med lite för mycket under en kort tid, är bättre än att blicka tillbaka med smittan spridd i landet och önska att man hade gjort mer.

Jag vill därför avslutningsvis vända mig till alla de människor vars liv kraftigt påverkas av restriktionerna till följd av smittan. Oavsett om du är privatperson, företagare eller engagerad i civilsamhällets organisationer har situationen gett kraftiga inskränkningar i det normala, och jag ber om ditt tålamod. Den uppoffring du gör nu är viktig och gör skillnad. Fortsätt hålla i och hålla ut!

Jag vill tacka alla deltagare för en bra debatt.

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.