Särskild debatt om arbetet mot korruption i Sverige

Fru talman! Justitieminister Gunnar Strömmer var så sent som i valrörelsen beredd att ta emot olagliga partibidrag till den moderata partikassan. Strax efter tillträdet som minister valde han att lägga ned utredningen om åtgärder mot korruption och otillbörlig påverkan på politiken.

I förra veckan kom regeringen med ytterligare ett nedstängningsbesked. Skolminister Lotta Edholm, före detta skolbolagsstyrelsemedlem, lägger ned utredningen om att införa offentlighetsprincipen i svensk skola.

Elprisstödet hemligstämplas mot all svensk praxis. Något ska tydligen döljas, och regeringen tål inte kritiken.

Stora pengar och medel byter händer i dag utan att vi har någon insyn i detta. Sverige rasar i listan över minst korrupta länder. Detta är ett hot mot vår demokrati. Av det skälet har Vänsterpartiet begärt denna debatt.

Fru talman! Jag vill inleda med att tacka Vänsterpartiet för en mycket angelägen debatt. Det pågår ett arbete på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen för att motverka korruption i Sverige, och jag är glad över att nu få möjligheten att redogöra för regeringens arbete inom detta mycket angelägna område.

När offentlig makt missbrukas drabbas enskilda, och när misstankar om korruption sprider sig hotas den tillit som lägger grunden för vårt demokratiska samhälle. Detta kan och ska Sverige aldrig acceptera. Om korruption en gång tagit sig in i samhällsstrukturen är den mycket svår att bli av med, och den måste därför motas i grind innan den hinner ta sig in i samhällskroppen. Regeringen tar därför frågan på mycket stort allvar.

Särskild debatt om arbetet mot korruption i Sverige

Vi måste värna en offentlig förvaltning som håller hög kvalitet och anställda med hög integritet som har förmåga att motverka korruption. Mycket viktigt arbete bedrivs redan ute på myndigheterna, och regeringen avser att följa detta arbete.

För att värna integriteten i det offentliga beslutsfattandet avser regeringen att tillsätta en utredning med inriktningen att bland annat se över reglerna om tjänstemannaansvar för att säkerställa att det finns ett effektivt ansvarsutkrävande när offentliganställda begår fel i tjänsten. Vi ser också nya risker växa fram med koppling till korruption. Mest allvarligt är kanske den organiserade brottslighetens påverkansförsök riktade mot förtroendevalda och anställda i den offentliga förvaltningen.

Beslutet att lägga ned utredningen om åtgärder mot otillåten påverkan och korruption ska inte ses som ett uttryck för att regeringen inte tar denna problematik på allvar. Området är högt prioriterat, och regeringen gör bedömningen att andra slags reformer behövs än de insatser som utredningen hade i uppdrag att titta på.

Regeringen har därför gjort ett omtag i frågan. Regeringen avser att ge Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att analysera systemhotande aktörer och grupperingar som utövar otillåten påverkan. Brå har också tidigare fått i uppdrag att studera vad möjliggörare eller insiders har för roll och funktion för brottslig verksamhet som begås av kriminella nätverk. Därutöver ska den utredning som ska se över reglerna om ansvarsutkrävande när offentliganställda begår fel i tjänsten se över ett antal lagstiftningsfrågor på straffrättens område och även åtaganden som vi har internationellt på korruptionsområdet.

Med anledning av Riksrevisionens rapport om trakasserier, hot och våld har jag nyligen träffat representanter för de fackliga organisationerna på det statliga området och för ett antal myndigheter. Vi ska ha med oss att det redan i dag görs ett gott arbete ute på myndigheterna, men samtidigt visade dialogen att det kan finnas anledning att överväga om mer behöver göras för att minska förekomsten av trakasserier, hot och våld, som i sin tur kan leda till just otillåten påverkan.

Även min statsrådskollega, justitieminister Gunnar Strömmer, hade så sent som denna vecka ett eget rundabordssamtal med både kommuner och myndigheter. Myndigheterna bedriver som sagt redan ett viktigt arbete med att förebygga korruption. Handlingsplanen mot korruption, som löper året ut, ger stöd till detta arbete.

Statskontoret har inom ramen för handlingsplanen i uppdrag att dels arbeta främjande, dels följa upp och kartlägga de statliga myndigheternas arbete mot korruption. Detta kommer att ge regeringen en bra bild av var vi står i arbetet mot korruption i staten.

Fru talman, ärade civilminister, riksdagsledamöter och åhörare! Den nya regeringen har under kort tid under de senaste veckorna och månaderna fattat följande beslut: Man har sekretessbelagt utbetalningen av elstödet för tiotals miljarder kronor, man har stoppat arbetet med att säkerställa att fristående skolor som har offentliga medel ska lyda under offentlighetsprincipen och man har lagt ned den utredning som specifikt skulle titta på frågan om korruptionsrisker och risker för otillåten påverkan, inte minst i samband med privatiseringar.

Detta är allvarligt, mycket allvarligt, i ett av de länder i världen som haft en av de högsta graderna av tillit i samhället - mellanmänsklig tillit och tillit mellan medborgare och offentliga institutioner.

Fru talman! Sveriges största tillgång är den höga graden av tillit. Det är en förutsättning för vår samhällsgemenskap, och det är en förutsättning för sammanhållning. Och forskningen visar att en av de viktigaste förklaringarna till den höga graden av tillit i vårt samhälle är en god förvaltning och en låg grad av korruption.

Bo Rothsteins tillitsforskning, som bedrivs på Göteborgs universitet och Uppsala universitet, har noga tittat på sambandet mellan tilliten och den goda förvaltningen. Men vad händer nu? Vi är ett av de länder i Europa, fru talman, som har gått längst i att privatisera offentliga verksamheter. Vi är ett av de länder i Europa som har gått längst i att skapa offentliga marknader. Vi pratar till och med om skolmarknaden. Vilket annat västeuropeiskt land talar om skolmarknaden?

Men vi har en skolmarknad. Och vi har en infrastrukturmarknad. Och vi har en bostadsmarknad. Vi har marknad efter marknad på område efter område som innebär att det offentliga gör affärer - säljer mark, ger markanvisning, fattar beslut om privatiseringar, fattar beslut om drift i privat regi av offentligt finansierad verksamhet.

Om vi inte tar riskerna för korruption i samband med offentliga affärer på stort allvar kommer tilliten inte att vara lika hög i vårt land, och då kommer vår samhällsgemenskap att skadas. Därför ber jag regeringen att tänka om. Det var fel att lägga ned utredningen, och det var fel att inte försvara offentlighetsprincipen.

Fru talman! Ingångsvärdet i denna debatt bör vara att Sverige fortfarande är ett av världens minst korrupta länder. Vi har en sjätteplats i världen i dag, och vi har en tredjeplats i EU - alltså en tredjeplats i Europa och en sjätteplats i världen när man ser till länder som har minst korruption. Denna tredjeplats i EU har vi haft de senaste tio åren.

I den mätning som Transparency International gör årligen, där man på en skala från 0 till 100 mäter det man kallar upplevd korruption i länders offentliga sektor, har dock vår position försämrats. I fjol fick vi 83 poäng. Det är ett tapp med 2 poäng sedan 2021 då vi fick 85 poäng.

Än en gång: Ju högre siffra i denna mätning, desto lägre grad av upplevd korruption. Det är väl värt att ändå nämna.

Men vi har dock tappat i denna mätning de senaste åren. Orsakerna till 2022 års resultat är bland annat frågan om partifinansiering som redan har lyfts fram, där otillåtna anonyma bidrag uppmärksammades i samband med fjolårets val. Kammarkollegiet valde dock att avskriva ärendena för samtliga partier, vilket ändå är värt att påpeka.

Året innan - 2021 - menade man att det låga resultatet inte minst berodde på arbetet med Coronakommissionen som riktade kritik mot regeringen för att den inte hade fått tillgång till alla anteckningar som fanns i till exempel Regeringskansliet.

Det stora tappet såg vi dock mellan åren 2015 och 2017, alltså under den förra regeringen, då vi gick från 89 till 84 poäng. När man skulle förklara detta tapp från Transparency International lyfte man fram flera orsaker. Man pekade på flera korruptionsskandaler som inträffade under den förra regeringens tid, bland annat inom Statens fastighetsverk och Transportstyrelsen. Man pekade också på händelser i det socialdemokratiskt styrda Göteborg, där kommunala bolag gjorde otillåtna direktupphandlingar. Man pekade också på kommunala utlandsresor i samma kommun, som kritiserades av stadsrevisionen.

Transparency International konstaterade också att det har blivit allt vanligare i Sverige med det som man kallar vänskapskorruption, alltså mutor och oegentligheter i samband med just offentlig upphandling. Och det är klart att vi ska vara oroliga för den förändringen. Och jag håller med om att det är en farlig utveckling.

Men det verkar som att vi har ett bredare problem, ett mer tilltagande problem, som faktiskt finns i rätt så stora delar av den offentliga sektorn. Där menar jag att alla partier har ett väldigt stort ansvar. Jag tänkte komma in på det lite närmare i mitt nästa anförande.

Fru talman! Sverige har en lång och stolt historia av öppenhet, av tillit och av låg grad av korruption. Under lång tid har vi legat i topp på Transparency Internationals återkommande rankning. Men 2014 började vi dala, och nu sker det återigen 2022. Det är såklart inte bra.

Vi politiker och medborgare behöver ställa högre krav än så. Vi behöver börja jämföra oss med våra grannländer i norr och med övriga Europa snarare än med övriga länder i världen. För även Nordkorea är ju med på Transparency Internationals lista.

Vi behöver se att mätningar som är baserade på upplevelsen av korruption medför vissa risker, särskilt när vi gång på gång upprepar hur bra vi är och hur lite korruption vi har i ett globalt perspektiv.

Jag vill därför tacka Vänsterpartiet som har tagit initiativ till denna viktiga debatt. Jag vill också tacka medierna som på senare år har avslöjat det ena missförhållandet efter det andra. Det är jobbigt att bli granskad, men det är nödvändigt.

Vi politiker behöver ta våra roller på stort allvar och samtidigt också reflektera över vad avsaknaden av formella och straffrättsliga ansvarsutkrävanden kan göra med folkdomstolen. Är det verkligen drev som vi vill ska utkräva ansvar i dag?

Fru talman! Folkrörelserna har historiskt varit starka i vårt land. Det var folkrörelsen som tvingade fram ett skifte så att vi för hundra år sedan kunde införa demokratin. Det var folkrörelsen som skapade den svenska modellen, där sammanslutningar av hyresgäster, arbetare och småföretagare bildade opinion, som i sin tur innebar att besluten som fattades av makthavarna i vårt land var till gagn för hela folket. Sverige var ett skyltfönster för resten av världen. Vi var världens mest jämlika land.

I dag är Sverige det land i världen där inkomstskillnaderna ökar mest. På grund av privatiseringsiver från högern och från Socialdemokraterna är det nu i stället näringslivet och lobbyisterna som har störst påverkan på politiken. Vi har gått ifrån att vara ett land som präglas av starka folkrörelser till att vara ett land där kapitalet styr alltmer. Systemet påminner alltmer om det som råder i EU-parlamentet, eller för den delen det politiska system som råder i USA. I samma stund som välfärden privatiseras stärks pengarnas betydelse.

I Sverige har vi inte något bra skydd mot korruption i dag. Även om USA och EU inte är de allra bästa förebilderna pågår det där åtminstone ett arbete för att försöka komma till rätta med korruptionen. I Sverige är det i stället svängdörrar mellan politiken och näringslivet. Att politiska företrädare gått rakt från politiken till näringslivet är välkänt. Men under hösten har vi bevittnat motsatsen, nämligen hur lobbyister från näringslivet vandrat raka vägen in i Regeringskansliet.

Statsministern själv har en historia av tvivelaktiga affärer som stått skattebetalarna dyrt. Är det mannen att hålla hårt i handen när det blåser kallt och det är uppenbart att korruptionen behöver stävjas? I Ulf Kristerssons regering har statsråd sålt sina aktier och lämnat sina styrelseposter samma dag som de har blivit utnämnda. Men har de lämnat sina lojaliteter? Vem är det de egentligen företräder? Hur ska svenska folket kunna vara säkra på att de får den bästa omsorgen, vården eller utbildningen när det kan vara så att de politiker som styr har andra intressen än hela det svenska folket?

Fru talman! Den tillit som folket har haft till samhället under så många år måste värnas. Men tillit är inte någonting som kan krävas; den måste förtjänas. Det är vår roll att se till att korruptionen stävjas och säkerställa att dörren mellan näringslivet och Regeringskansliet stängs. Denna regering har en läxa att göra. Och en storstädning på Regeringskansliet borde vara den första uppgiften.

Fru talman! Som alltid när vi talar här i riksdagen ska man påminna sig om vad det är vi vill försvara med våra lagar och satsningar. Vad är det som ligger i vågskålarna?

När vi nu pratar om otillåten påverkan och korruption är det därför viktigt att vi påminner oss om att det vi försvarar och värnar är vår demokrati, vår gemensamma offentliga sektor och ett samhälle där man får del av välfärd efter behov, anställning efter förtjänst och skicklighet samt uppdrag och avtal efter i förväg fastställda villkor - inte utifrån vad man kan ge i favör eller vad man kan muta eller skrämma sig till. Varken monetärt kapital eller våldskapital ska vara det som avgör om man får del av det gemensamma i Sverige.

Priset för en korrupt stat betalas alltid av de svaga. När systemet inte går att lita på, när tilliten är borta och när människor slutar rösta, slutar betala skatt och slutar ringa polisen när det har begåtts ett brott - när de i stället sköter allt detta själva - är vi illa ute. När systemet bygger på den starkes kraft och inte den svages rätt är vi illa ute.

Vi från Centerpartiet vill därför att en oberoende antikorruptionsmyndighet inrättas. Den ska ha i uppdrag att granska offentlig verksamhet, ge vägledning och stöd kring ökad transparens och bidra till åtal vid begångna brott. Den ska även erbjuda myndigheter, kommuner, regioner och riksdag en central visselblåsartjänst och säkerställa att inrapporterade misstankar utreds.

Lagstiftningen, alltså vi, måste ställa höga krav på de antikorruptionsstrategier som vägleder myndigheternas arbete. Brott mot reglerna ska leda till allvarligare konsekvenser än nu. Strategierna måste även innefatta bättre stöd för medarbetare och andra som rapporterar misstankar om detta.

Priset för att inte göra detta vill vi inte betala, för priset är vår öppna, liberala demokrati. Därför är det sannerligen upp till bevis för regeringen, som behöver leva upp till de stora ord och löften som har getts här i dag. Vi kommer att följa det noga. Vi samarbetar i det vi kan, men vi kommer att hålla noggrann vakt. Detta är en otroligt viktig fråga.

Fru talman! Makten ska utgå från folket i en demokrati, inte från storleken på plånboken. Kärnan i ett demokratiskt statsskick är just att varje människa har en röst som är lika mycket värd som andras. Det, fru talman, innebär att människorna - väljarna - också har rätt att veta vilka pengar det är som påverkar politiken.

För många är det lika lätt att skriva under på vår demokratis grundläggande premisser som det är att tro att korruption och dolda påverkansförsök hör hemma i någon Netflixserie eller i svaga demokratier i andra delar av världen. De senaste åren har dock tyvärr visat att både EU och Sverige har omfattande problem. Även här i Sverige finns politiker som är villiga att ta emot anonyma partibidrag, i strid med de regelverk vi själva har beslutat om, och i EU utreds nu en av de mest uppseendeväckande korruptionshärvorna vi sett, där politiker har sålt sina röster till främmande stater för miljonbelopp.

Det är allvarligt att i denna tid kunna notera att den nya svenska regeringen skrotar utredningen om korruption och otillåten påverkan i offentlig verksamhet och näringsliv. Det är häpnadsväckande att göra det samtidigt som Sverige dalar i Transparency Internationals årliga korruptionsindex. Vi får inte ta för givet att Sverige är immunt mot korruption.

Jag tycker att alla borde se de program som TV4:s Kalla fakta gjorde, för de visar mycket tydligt hur lätt fem av åtta svenska riksdagspartier viftar bort vad det betyder att vi tillsammans har sagt att vi ska ha regler om transparens kring vem som betalar till politiska partier.

Under våren kommer vi i Miljöpartiet att fortsätta arbeta för att skärpa lagstiftningen om anonyma partibidrag. Vi kommer att arbeta för att konstitutionsutskottet gemensamt ska föreslå ett tillkännagivande om förbud mot utländsk finansiering av partier. Jag hoppas att alla partier i dag kommer att ta ställning för minskad korruption och skärpta regler i Sverige.

Fru talman! Sverige når alltså sin sämsta placering på tio år i Transparency Internationals rankning av länder när det gäller korruption. Organisationens förra ordförande Louise Brown sa så här om utvecklingen i Sverige: "I Sverige har vi en markant ökning av olika typer av bedrägeribrott, växande organiserad brottslighet. Det är väldigt viktigt att förstå att mutor och korruption är en del av det här."

Detta är givetvis oerhört allvarligt, fru talman. Korruption behöver möjligen inte vara ett systemhot om det sker på individnivå någonstans, men det kan vara ett mycket allvarligt hot mot demokratin. Det innebär att principen om likhet inför lagen sätts åt sidan, och det innebär att offentliga medel missbrukas. Det innebär också att hela marknadsekonomins funktionssätt och den fria konkurrensen snedvrids.

Det är väldigt viktigt att uppmärksamma att vi nu även ser en korruption som sker i kölvattnet av den gängbrottslighet vi har i Sverige. Nationellt underrättelsecentrum presenterade för två år sedan en lägesbild över organiserad brottslighet från tolv samverkande myndigheter, och den är väldigt allvarlig. Det talas om angrepp på utbetalande system, undanträngande av skatter och avgifter, narkotikabrottslighet, grovt våld och så vidare kopplat till korruption.

Låt mig avslutningsvis i detta korta inlägg notera det oerhört höga tonläget från Vänsterpartiet och Socialdemokraterna, fru talman. Det pågår en stor debatt i Göteborg kring att Socialdemokraterna i Göteborg vill plöja in nästan 200 miljoner i socialdemokratiska ABF. Jag tror alltså att alla partier nog bör visa viss ödmjukhet inför den här problematiken.

Fru talman! Att otillåten påverkan och korruption får fäste i samhället måste motverkas med full kraft. Det hoppas jag verkligen att alla vi som deltar i den här debatten är helt överens om. Jag konstaterar också att det finns en stor enighet i denna fråga mellan partierna i riksdagen, vilket naturligtvis är väldigt positivt.

I mitt inledningsanförande beskrev jag att regeringen nu gör ett omtag i frågan om otillåten påverkan och korruption. Det ska inte tolkas som en nedprioritering utan tvärtom snarare som att regeringen nu gör ett omtag i frågan för att möta problemet med större och bättre kraft. Regeringen har också redan aviserat flera nya åtgärder på området.

Påverkansförsök mot anställda inom den offentliga förvaltningen är ytterst allvarligt. Det drabbar enskilda, och om det leder till att beslut inte fattas på sakliga och opartiska grunder hotas även förtroendet för offentlig verksamhet - och i förlängningen den tillit som är grunden för vår demokrati.

När jag möter myndigheter och håller tal för ledningsgrupper och anställda talar jag alltid om hur viktigt förtroendet för våra myndigheter är och om hur stolta vi ska vara över att bo i ett land där förtroendet för den offentliga förvaltningen och myndighetsstrukturen är väldigt högt. Jag talar också om att detta tar tid att bygga upp men att förtroende går väldigt snabbt att rasera. Därför är det viktigt att vi dagligen jobbar för att upprätthålla det höga förtroende som vår statsförvaltning åtnjuter. Med förtroendet kommer också möjligheten till just tillit.

Nu gör vi ett omtag när det gäller otillåten påverkan. Samtidigt vill jag framhålla att regeringen behåller och arbetar vidare med många av de åtgärder som det beslutades om under den föregående regeringen; det tycker jag är väldigt viktigt att här framhålla. Det gäller till exempel utredningen Övergångsrestriktioner för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet. Utredningen ska ta ställning till om fler grupper än statsråd och statssekreterare bör omfattas av övergångsrestriktioner när de går från statlig verksamhet till privat verksamhet.

Jag kan nämna att handlingsplanen mot korruption fortsätter året ut. Statskontoret har i uppdrag att utreda hur detta arbete fortlöper.

Vi går vidare med en introduktionsutbildning för statligt anställda som vi hoppas kunna sjösätta den 1 juli.

Vi har ett uppdrag till Socialstyrelsen om att motverka ryktesspridning och desinformation inom socialtjänsten. Vi har också tagit beslut om tillläggsdirektiv till utredningen Åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet, som ska se över möjligheten till anonymiserat beslutsfattande för att skydda offentliganställda inom socialtjänsten och därmed också minska risken för otillåten påverkan.

Avslutningsvis: Detta är en viktig fråga för oss i regeringen, och vi avser att fortsätta arbetet framöver.

Fru talman! Ärade civilminister! Min fråga gäller offentlighetsprincipen och dess effekter för att förebygga korruption i välfärdsverksamheter och övriga offentligt finansierade verksamheter.

Under den senaste tiden har regeringen tagit ställning mot att offentlighetsprincipen ska gälla fristående skolor som är finansierade med våra skattemedel. Dessutom undantog man elstödet från offentlighetsprincipen, vilket var ett avsteg från svensk lagstiftning och tradition.

Hur ser civilministern på offentlighetsprincipen och dess effekter på välfärdsbrottslighet, korruption och risker för otillåten påverkan i samband med offentliga affärer?

Fru talman! Jag tackar Shekarabi för frågan.

Offentlighetsprincipen är naturligtvis en grundbult i svensk demokrati. Sverige har en stark offentlighetsprincip, och den ska gälla. Denna debatt handlar dock inte om offentlighetsprincipen. Jag får nu exakta sakfrågor inom andra statsråds områden, och jag varken kan eller bör fördjupa svaret utan hänvisar till mina statsrådskollegor.

Jag noterar dock att Shekarabi i sitt inledningsanförande använde korruption som ett argument för att begränsa valfrihet för svenska hushåll, svenska människor och svenska familjer, såväl inom förskola och skola som inom socialtjänst och äldreomsorg. Det tycker jag är illa. Jag tycker att det är illavarslande om vi använder korruptionen som ett sätt att begränsa valfrihet och privata aktörers möjlighet att verka inom bland annat svensk välfärd och kanske inom svensk offentlig verksamhet över huvud taget.

Fru talman! I vår grundlag fastslås ju att saklighet och objektivitet ska gälla vid offentlig verksamhet. Den utveckling vi har haft under de senaste decennierna är att offentliga verksamheter har privatiserats. Om vi då inte vidtar åtgärder för att säkerställa insyn och offentlighet samt andra åtgärder för att minimera risken för otillåten påverkan och korruption får vi en samhällsutveckling där dessa viktiga principer i grundlagen inte respekteras och inte gäller. I slutändan kommer tilliten i vårt samhälle att skadas.

Ta bara debatten om betygsinflation - den är ett perfekt exempel på hur risken för att objektivitet och saklighet inte ska gälla i offentligt finansierade verksamheter och myndighetsutövning påverkar tilliten i vårt samhälle. Man kan antingen bara acceptera det eller vidta åtgärder. Vi har offentlighetsprincipen till vårt förfogande. Vi har även andra mekanismer som handlar om att begränsa riskerna för korruption i samband med offentliga affärer och privat drift av offentlig verksamhet.

Fru talman! Nu kom frågan om betygsinflation upp, och den kopplades till korruption. Jag kan tycka att det är något långsökt.

Regeringen har ju sagt att man ska återkomma med åtgärder för att bekämpa betygsinflation, för det är ju en annan viktig fråga. Jag vet dock inte om den har med just insynen att göra, utan den har med andra områden inom skolpolitiken att göra.

Jag tycker också att det är en väldigt långtgående slutsats att regeringens ovilja att röja uppgifter om den exakta elförbrukningen i enskilda hushåll skulle vara någonting som främjar korruption i samhället. Jag tycker faktiskt att det är väldigt långtgående slutsatser som Shekarabi drar i detta avseende.

Fru talman! Kristdemokraternas före detta partiledare Göran Hägglund sålde av apoteken och blev sedan lobbyist för ett läkemedelsföretag.

Kristdemokraternas nuvarande partiledare valde som sitt första utlandsbesök som minister att åka på en lobbykonferens i Frankrike som handlade om hur sjukvården i Sverige skulle kunna privatiseras ytterligare.

Statsrådet själv har också en rätt diger historia. Som äldreborgarråd i Stockholm privatiserade Erik Slottner äldreomsorgen i en sådan takt att staden omsusades av skandaler när pandemin slog till.

Vilken trovärdighet har statsrådet och Kristdemokraterna i den här frågan?

Fru talman! Detta var ett väldigt märkligt inlägg, tycker jag. Mina partikollegor får själva svara för vilka exakta överväganden de har gjort när de har tagit olika jobb eller deltagit i olika konferenser. Jag vet också att detta är en historiebeskrivning som lämnar en del övrigt att önska, om jag får uttrycka mig så.

Jag hade varit äldreborgarråd i drygt ett år när pandemin slog till. Jag kan säga att det styre som då fanns i Stockholm inte hade genomprivatiserat äldreomsorgen under det året. Min företrädare som äldreborgarråd var en vänsterpartist; det är snarare henne man ska fråga varför hon hade organiserat äldreomsorgen så att pandemin slog så hårt mot Stockholm. Detta är ju en kommunpolitisk diskussion snarare än en rikspolitisk.

När man hör Vänsterpartiets inlägg är det värt att tänka på att det finns länder i världen som har noll privata aktörer och noll valfrihet och samtidigt betydligt större korruption. Det kanske kan stämma till viss eftertanke.

Fru talman! Jag tror inte att det finns någon som misstänker Vänsterpartiet för att vilja privatisera äldreomsorgen.

Kristdemokraterna avslöjades däremot i valrörelsen med att vara beredda att ta emot hemliga partibidrag och på det sättet kringgå lagen. Lagen finns ju till för att svenska folket ska ha insyn i hur partierna finansieras. Det är ingen liten sak utan en viktig hörnsten i vår demokrati. Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta, som det heter.

Ni i Kristdemokraterna har ivrigt hejat på privatiseringen av alltifrån apotek till äldreomsorg och sjukvård. Ni har släppt in pengaintresset i välfärden. Det går att säga med säkerhet att ni i varje läge framför allt försvarar kapitalintresset. Ni är hela tiden redo att släppa in nya aktörer som ska profitera på vår välfärd.

Kan vi nu få ett erkännande av statsrådet? Visst är det lobbyisterna och inte folkrörelserna som är Kristdemokraternas bästa vänner?

Fru talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja. Jag har bara en minut på mig, och det är så mycket konstigt som sägs här.

Att vi skulle sätta lobbyisterna före välfärden är så väldigt dumt resonerat. Vi välkomnar nya aktörer - inte för att de ska profitera på välfärden utan för att de ska utveckla den. Det är ju för att de ska utveckla välfärden och ge utbildning och äldreomsorg till barn och äldre som vi vill välkomna nya aktörer i välfärden.

Efter fyra år med Vänsterpartiet vid styret i Stockholms stad var två tredjedelar av hemtjänsten och äldreboendena av någon anledning privata. Man lyckades inte återkommunalisera verksamheterna, för det gick att se att den privata verksamheten höll mycket hög kvalitet.

Under pandemin kunde vi också se att privata verksamheter många gånger var mindre drabbade och hade en bättre organisation än många offentligt drivna verksamheter.

Jag tror därför att man inte ska dra för långtgående slutsatser utifrån ägandeformen, utan det är snarare ledningsstrukturen som spelar en stor roll.

Fru talman! Jag slås av den okunskap som civilministern visar om den korruption och de problem som förekommer i betygsättning i svensk skola, som är myndighetsutövning. Jag förstår att civilministern kanske inte har haft anledning att fördjupa sig i frågan än, men likvärdig myndighetsutövning är en hörnsten.

Vi hör hur lärare och andra som verkar inom skolan beskriver att de upplever korruption, skam och rädsla i samband med betygsättning. De utsätts för påtryckningar såsom "jag tar min skolpeng och går om du inte sätter ett högre betyg än du tycker att eleven förtjänar".

Detta är ett allvarligt problem i offentlig förvaltning, och civilministern bör ta det på allvar, inte vifta bort det som irrelevant i en debatt om korruption.

Fru talman! Jag tycker att betygsinflation är ett stort problem, och jag har i många sammanhang innan jag blev civilminister föreslagit olika åtgärder på det skolpolitiska området för att motverka just betygsinflation. Jag tycker dock att det är en lite annan debatt än den Vänsterpartiet har begärt en särskild debatt om, och det var snarare det jag ville framföra.

Jag tycker att det är väldigt olyckligt om man använder betygsinflation som ett argument för att begränsa valfriheten och minska möjligheten för privata välfärdsaktörer att erbjuda en bra välfärd till äldre, barn och människor mitt i livet som behöver välfärden. Här behövs både offentliga och privata aktörer. Jag tycker inte att man ska använda korruption som en murbräcka för att försämra välfärden eller begränsa valfriheten.

Fru talman! Man ska heller inte i sin iver och tro på att privatiseringen förbättrar välfärden rygga för att vidta de åtgärder som behövs för att stävja korruptionen i den verksamhet som har privatiserats. Här har Kristdemokraterna och civilministern en läxa att lära. Ni lade ned utredningen som skulle titta på hur man kan minska korruption i offentlig verksamhet. Regeringen har också sagt nej till ökad insyn och offentlighet.

Det är mycket som måste styras upp i den privatiserade välfärden oavsett om man är för eller emot själva privatiseringen. I dag finns möjlighet för utländska aktörer att finansiera inte bara svenska politiska partier utan också skolverksamhet och annat. Jag är djupt orolig för vad det innebär i förlängningen om vi inte stramar upp regelverket. Vi behöver lägga ideologiska skygglappar åt sidan.

Fru talman! Jag är fullt införstådd med och engagerad i att privat verksamhet behöver granskas och följas upp. Jag skulle säga att vi som försvarar valfrihet och mångfald och som har drivit igenom exempelvis lagen om valfrihet inom offentlig sektor, som har fått ett stort och positivt genomslag i svenska kommuner, verkligen förstår vikten av att de privata aktörerna granskas och följs upp.

Hela poängen med LOV är att såväl offentlig som privat verksamhet ska följas upp med samma parametrar och villkor. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för privata och kommunala aktörer så att en massa vänsterstyren runt om i landet inte kan favorisera offentlig verksamhet framför privat och därmed skapa sämre förutsättningar för privata aktörer, vilket det annars är risk att man gör.

Fru talman! Varför lyfts frågan om privatiseringar och offentliga affärer upp i denna debatt? Jo, av den enkla anledningen att forskningen tydligt visar att här uppstår risker för korruption. Politikens ansvar är att reglera detta och säkerställa att vi har insyn och rättsliga mekanismer som gör att kommuner, regioner och stat agerar på rätt sätt för att minska risken för korruption i samband med offentliga affärer.

Problemet är att dessa mekanismer inte finns. När vi under åtta års regeringsinnehav försökte införa offentlighetsprincipen i privat utförda men offentligt finansierade verksamheter mötte vi motstånd i kammaren.

När nuvarande regering kom på plats var en av de första signalerna att arbetet med att säkerställa att offentlighetsprincipen skulle gälla skolor stoppades. Det säger oss att två intressen kolliderar. Objektivitet, saklighet och opartiskhet, som fastslås i svensk grundlag och som är skyddet mot korruption, ställs mot kommersiella intressen, som slås fast i verksamhetssyftet enligt aktiebolagslagen.

Om staten inte reglerar denna konflikt blir korruptionsrisken mycket större, och då ökar risken för att det vid offentliga inköp, privatiseringar och utförsäljningar blir problem med att enskilda kommersiella aktörer gynnas genom otillåten påverkan.

Därför borde frågan om offentlighetsprincipen vara viktig för civilministern. Därför är frågan om mekanismer i samband med offentliga affärer för att minska risken för korruption central. Därför var det extremt olyckligt att regeringen lade ned utredningen om korruptionsrisker vid offentliga affärer och privatiseringar. Olyckligt är rätt ord.

Fru talman! Det är jättebra att politiken börjar prata mer om när vi har hög risk för korruption. Sverige har en gemensamt finansierad välfärd med brett politiskt stöd, och när politiker och andra makthavare hanterar andra människors pengar är risken stor för såväl slöseri som korruption.

Jag har en fråga till Ardalan om pengar från juridiska personer. Socialdemokraterna är det parti som tar emot mest pengar från juridiska personer. Enligt vilken princip anser Socialdemokraterna att detta är okej, särskilt när det kombineras med krav på politiskt inflytande?

Fru talman! Först vill jag tacka Ida Drougge för engagemanget i frågan om tjänstemannaansvar. Vi delar inte uppfattning i denna fråga, men jag tycker att det är viktigt att alla aspekter lyfts upp i debatten om offentliga tjänstemäns ansvar.

När det gäller Socialdemokraternas syn på partifinansiering har vi varit ett av de partier som bidragit till att förändra regelverket och säkerställt att Sverige har fått ett regelverk för kontrollmekanismer av partibidrag. Det är ett bra regelverk, men vi behöver definitivt föra en debatt om huruvida dessa regler behöver vidareutvecklas. Men Socialdemokraterna har tillsammans med andra partier varit pådrivande för att Sverige ska få en ordning med insyn och relevanta kontroller av bidrag till politiska partier.

Fru talman! Jag håller med, och det stämmer. Samtidigt har vi i dag en debatt för att många partier, regeringen och jag själv har sett att det finns brister i den lagstiftning som den förra regeringen lade fram om just partifinansiering. Och den frågan är ju mycket bredare än enbart frågan om anonymitet, även om det också är viktigt - därav frågan om bidrag från juridiska personer.

LO gick i det här valet in med 50-60 miljoner kronor i Socialdemokraternas valrörelse, samtidigt som man ställde politiska krav och hade förväntningar på politiskt inflytande. Då blir frågan: Är man bara principiellt emot att andra partier får pengar? Hur ser man på sin egen situation?

Fru talman! Jag måste hylla Ida Drougges djärvhet och mod att i denna kammare lyfta frågan om anonymitet när det gäller partibidrag med tanke på det som rapporterades om Moderata samlingspartiet före valet 2022. Jag tycker att det är djärvt, modigt och bra att frågan om bidrag till partier, inte minst anonyma, olagliga bidrag till politiska partier, lyfts i den här kammaren. Det är också modigt att frågan lyfts, även om Moderaterna då var föremål för kritik i den mediala bevakningen.

Jag ser fram emot en fortsatt dialog mellan våra partier om hur vi kan säkerställa att vi har bättre kontrollmekanismer, också i samband med partibidrag.

Fru talman! Jag tänkte fortsätta på temat anonyma partibidrag. Det var som sagt fem partier i den här granskningen där det gjordes olika upplägg. Socialdemokraterna var ett av dem. Socialdemokraterna var ett av bara två partier som faktiskt tog avstånd och markerade mot de personer som hade erbjudit upplägg.

Jag undrar om Socialdemokraterna är beredda att faktiskt ta tydlig ställning för att lagen måste skärpas. Från Miljöpartiets sida tycker vi att detta är jättetydligt, också mot bakgrund av att Kammarkollegiet inte hade möjlighet att vidta några åtgärder, trots att vi hade inspelningar av erbjudanden om olika olagliga upplägg - för att det inte är olagligt att försöka ta emot anonyma partibidrag, till exempel.

Jag undrar också om Socialdemokraterna är beredda att ta ställning och förbjuda utländsk finansiering av partier.

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan!

Jag måste ta med mig frågan, för den är en del av de diskussioner vi har om vår policyutveckling under den här mandatperioden för att se hur vi kan ta ytterligare steg i kampen mot korruption. Otillåten påverkan gentemot politiska institutioner och partier är definitivt en central fråga.

Vårt intresse för främmande makts påverkan är stort. Det är något som vi tittar närmare på. Där finns det brister i svensk lagstiftning - det är faktiskt en total avsaknad av reglering. Det kan definitivt påverka korruptionsrisker. Det är ett relevant område som både den här kammaren och enskilda politiska partier borde fördjupa sig i.

Kalla fakta granskade försök till anonyma bidrag till politiska partier, och det reportaget visade allvarliga brister som vi självklart måste ta tag i. Det finns bevisligen en straffrihet här som det också måste vara fokus på i debatten.

Fru talman! Jag välkomnar att Socialdemokraterna är beredda att ta den här diskussionen. Jag tror att vi skulle kunna få ett brett stöd för att se över den specifika frågan om utländsk finansiering av politiska partier. Vi såg detta i den fruktansvärda skandal som närmast liknade en spionfilm, där EU-parlamentariker blev tagna på bar gärning med kappsäckar fulla av kontanter från regimer som Qatar - pengarna som de hade tagit emot i utbyte mot någon typ av påverkan till Qatars fördel i Europapolitiken.

Samtidigt befinner vi oss nu i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget på lång tid, och vi kanske talar om större risker än att ett fotbolls-VM placeras i en skurkstat som inte respekterar mänskliga rättigheter och arbetares rätt till säkerhet. Jag tror att den här frågan är central för förtroendet för vår demokrati.

Fru talman! Jag kan bara instämma i Annika Hirvonens inlägg. Det är ett område där vi har brister och en avsaknad av reglering där riskerna är stora. Det förtjänar kanske till och med en egen debatt om främmande makts påverkan på politiska institutioner och avsaknaden av regelverk när det gäller finansiering. Den frågan har ju varit relevant i svensk kontext långt tillbaka under 1900-talet när det handlade om sovjetiskt stöd och Nazitysklands stöd till politiska partier. Sedan dess har det inte varit någon debatt om de frågorna.

Tyvärr har de frågeställningarna blivit aktuella i dag igen. Socialdemokraterna har visat stort intresse för frågan om utländsk finansiering av religiösa trossamfund. Under förra mandatperioden inleddes det ett arbete med den frågan. Men frågan är också relevant när vi tittar på politiska partier. Jag instämmer alltså och tänker ta med mig frågeställningen och se hur vi kan samarbeta kring den.

Fru talman! År 2005 valde den socialdemokratiska ledningen i Göteborgs kommun att för det ynka priset av 23 miljoner sälja en stor skolfastighet till Socialdemokraternas studieförbund ABF. Detta skedde under stora protester, och inga andra fick lägga anbud. Detta bidrog till att svenska språket förärades med ett nytt begrepp, Göteborgsandan, som alltså är synonymt med kommunal korruption.

Nu har Socialdemokraterna kommit tillbaka till makten i Göteborg, och återigen vill man nu under stora protester köpa tillbaka samma fastighet för åtta gånger priset - 185 miljoner kronor - av ABF, som samtidigt dras med stora förluster och behöver pengarna.

Jag har svårt att se att detta skulle vara någonting annat än socialdemokratisk korruption. Varför gör ni så här, Ardalan Shekarabi?

Fru talman! Stort tack till ärade riksdagsledamoten Fredrik Malm för frågan!

Mina kunskaper om fastighetspriserna i Göteborgs kommun är tyvärr begränsade, och detta är långt ifrån mitt kompetensområde. Jag kan alltså inte göra en bedömning av huruvida det som Fredrik Malm lyfter fram i debatten är en relevant aspekt. Det finns säkerligen experter på detta område som har koll på prisutvecklingen vad gäller fastigheter i centrala Göteborg och som kan göra en bedömning av huruvida kommunens erbjudande, om det nu stämmer, till den civilsamhällesaktör som nämns är i enlighet med marknadspriser.

Däremot kan jag upplysa Fredrik Malm om att jag har varit väldigt engagerad i frågan om försäljning av välfärdsverksamheter till underpris, inte minst i Stockholms stad, där vi har horribla exempel på försäljning till underpris - dessutom till aktörer som hade en närhet till vissa politiska partier. Det föranledde en debatt om behovet av reglering enligt kommunallagen som sedan genomfördes.

Fru talman! Det är möjligt att ledamoten Ardalan Shekarabi inte känner till de exakta turerna i Göteborg, även om man väl får konstatera att ABF har varit i nyheternas blickfång den senaste tiden. Det gäller inte bara i Göteborg utan även i Botkyrka, där Socialdemokraterna på liknande sätt har favoriserat ABF och låtit dem driva fritidsgårdar och annat, vilket har slutat med att kommunen har polisanmält ABF.

Vi kan citera från Göteborgs-Posten häromdagen. De skriver så här: "De styrande Socialdemokraterna i Göteborg planerar att föra över många tiotals miljoner kronor av skattebetalarnas pengar till socialdemokratiska ABF, via en tveksam fastighetsaffär. Det luktar illa." Så beskrivs det här i Göteborg-Posten.

Då är det väl dags för Ardalan Shekarabi och hans partikamrater att titta lite noggrannare på den här affären, för detta luktar verkligen korruption.

Fru talman! Jag är glad att Fredrik Malm lyfter den här aspekten. Det var en av de frågor som vi arbetade med, nämligen reglering av gynnandet av enskilda i kommunallagen. Det var en av de saker som jag arbetade med som civilminister. Jag är också glad över att vi kunde reformera kommunallagen.

Det jag uppmanar Fredrik Malm till i det här läget, när Liberalerna ingår i regeringssamarbetet, är att fortsätta arbetet med att säkerställa att offentlighetsprincipen gäller all offentligt finansierad verksamhet. Det är ett ganska enkelt steg, och det borde vara en liberal utgångspunkt. När Fredrik Malms skattepengar finansierar verksamheter borde också Fredrik Malm ha insyn i de verksamheterna, till exempel när det handlar om myndighetsutövning i skolan. Men vad jag vet är det ett liberalt statsråd som har meddelat att offentlighetsprincipen inte ska gälla offentligt finansierade skolor. Det finns kanske skäl för samtal i den liberala riksdagsgruppen om hur vi värnar offentlighet och säkerställer arbetet mot korruption.

Fru talman! Det är inte konstigt att Sverige och Norden fortfarande rankas högst i världen när det gäller frånvaro av korruption. Här hittar vi några av världens mest homogena länder, där vi har en stor tilltro till varandra, till olika myndigheter, till staten och till vårt demokratiska system. Men vi har tagit emot väldigt många människor från länder där man inte har den här tilltron till myndigheter, till staten och till det demokratiska samhället. Vi ser också mycket riktigt att länder som Syrien, Somalia, Afghanistan och så vidare ligger i den absoluta botten när det gäller frånvaro av korruption.

Det är klart att detta skapar problem i Sverige. De kan ta sig många uttryck. Det kan röra sig om allt från fusk med assistansersättning, där assistansbolag misstänks ha infiltrerat Försäkringskassan, till att olika grupper försöker infiltrera politiska partier, exempelvis genom att en klanledare lovar bort en massa röster till ett enskilt politiskt parti mot någon form av motprestation.

Jag vill kort citera ur texten "Korruption möjliggörs i mångfaldens namn" av Alice Teodorescu: "För den som har uppsåt att utnyttja den svenska aningslösheten är manegen krattad: ett generöst, tillitsbaserat välfärdssystem, på många områden utan kvalifikationsgrunder och potenta kontrollverktyg, parallella samhällsstrukturer till följd av stor migration, kravlös integrationspolitik och narrativet om den svenska rasismen, samt ett i de flesta fall välment arbete för att inkludera och skapa mångfald utifrån etnicitet.?Denna cocktail riskerar att utmana rättsstaten i grunden."

Fru talman! Tänk så snabbt det går att nedmontera ett land! Men oavsett vad korruptionen beror på är det självklart att frågan ska tas på största allvar. Vi har alla ansvar för att säkerställa att vi vänder den negativa trenden på området.

Fru talman! Jag tackar Richard Jomshof för anförandet. Debatten om Sverigedemokraternas nationalistiska syn på staten hör hemma i ett annat sammanhang. Jag har en annan fråga som jag länge velat ställa.

Jag var civilminister under fem år i den förra regeringen. En av de saker jag märkte i inledningen av mitt arbete som civilminister var att vi inte hade kontroll över etableringen i välfärdsverksamheter. Det fanns inga rättsliga hinder mot att kriminella tog sig in i skolverksamhet, vårdverksamhet eller omsorgsverksamhet. Vi föreslog då i den här kammaren att vi skulle få på plats ägar- och ledningsprövning, så att vi skulle stoppa kriminella från att komma in och driva offentliga verksamheter. Detta välkomnades brett. Bland annat ställde sig Moderaterna bakom detta självklara förslag. Det fanns dock ett parti som engagerade sig mot detta, nämligen Sverigedemokraterna. Varför var Sverigedemokraterna mot införandet av ägar- och ledningsprövning i offentliga verksamheter?

Fru talman! Debatten här i dag kan självklart ta sig olika uttryck och olika former. Det är en bred fråga. Jag vet inte riktigt om just den fråga Ardalan Shekarabi ställer hör till dagens debatt. Det var inte under min tid som det ställningstagandet gjordes, vad jag kan minnas. Oavsett vilket är det klart att även detta är en viktig fråga, precis som många andra frågor som har lyfts fram här i dag. Jag kan ta offentlighetsprincipen i skolan som exempel. Jag har själv tagit ställning för detta, och partiet har sedan ändrat inställning.

Det finns många olika ställningstaganden man kan göra. Självklart är det så. Men det är inte samma sak som att allt går att koppla till den diskussion vi har i dag om korruption, där man även har lyft fram frågor kopplade till exempelvis Socialdemokraterna och ABF, som Fredrik Malm gjorde. Oavsett vilket vill jag nog påstå att alla partier här i denna kammare har anledning att fundera på frågan rent allmänt. Man kan säkert föra frågan så brett som Ardalan Shekarabi gör här i dag - vad vet jag.

Fru talman! Jag tackar Richard Jomshof för svaret. Jag kan bistå min kollega i justitieutskottet med uppgifter om varför Sverigedemokraterna röstade emot förslaget. Jag följde den debatten ganska noga. Sverigedemokraterna valde att ställa sig väldigt nära friskolelobbyn. Friskolornas riksförbund ville inte ha kontrollmekanismer. Även om det i det här fallet handlade om kontrollmekanismer för att hålla borta kriminella aktörer, terrororganisationer och annat från friskolorna ville inte Friskolornas riksförbund ha en mekanism där staten kunde stoppa ägare och ledning.

Att Sverigedemokraterna gick på Friskolornas riksförbunds linje är sorgligt. Det var i strid med Sverigedemokraternas ställningstaganden i det skolpolitiska handlingsprogrammet. Men lobbyister har effekt, och bevisligen har de lite mer effekt på vissa partier än andra. Jag välkomnar om Richard Jomshof är beredd att idka lite självkritik och kanske jobba för att ändra sitt partis inställning i de här frågorna.

Fru talman! Den här frågan är väldigt bred. Vi pratar om kriminella organisationer. Vi kan prata om islamistiska organisationer. Jag tillhör ett parti som driver frågan om islamister som infiltrerar skolverksamheten, och jag har själv drivit den frågan under hela min tid i riksdagen. Det handlar även om våldsbejakande islamister. Socialdemokraterna, Ardalan Shekarabis eget parti, har krökt rygg och inte alls velat ta i denna fråga. Man har till och med röstat ned motioner där vi har drivit den.

I allmän och bredare mening är det klart att frågan är intressant. Det har lyfts fram här i dag hur fackföreningsrörelsen försöker få inflytande inom socialdemokratin. Sedan har vi självklart också privata företag som har egna intressen. Det finns olika aktörer i samhället som försöker få inflytande genom politiska partier och få igenom beslut som gynnar dem. Så är det naturligtvis, oavsett om vi pratar om privata företag, ABF eller fackföreningsrörelsen. Man kan framföra åsikter.

Fru talman! Få andra partier har varit så skamlösa kring sin korruption som Sverigedemokraterna. I valrörelsen var man beredd att lura svenska folket och ta emot hemliga partibidrag. Men Sverigedemokraternas lojalitet till folket har krackelerat många gånger tidigare. För några år sedan avslöjades hur era riksdagsledamöter och tjänstemän bjudits på lyxkrogar och låtit näringslivet och branschorganisationer ändra er inriktning i allt från vinster i välfärden till synen på bemanningsföretag. Vid minst ett tillfälle lät ni till och med lobbyister spökskriva motioner till riksdagen. Kan Richard Jomshof förklara hur det går att vara mer korrupt?

Fru talman! Jag kan börja med att än en gång säga att Kammarkollegiet valde att avskriva ärendena gällande det som uppmärksammades i höstas i samband med valet och som handlade om anonyma partibidrag. Man valde att avskriva ärendena för samtliga fem partier, och det kan vara värt att notera.

Men om man rent allmänt tittar på partier som tagit emot bidrag - är det inte så att Vänsterpartiet de facto är ett parti som har tagit emot partibidrag från främmande stat, från främmande makt, i form av mutor från Sovjetunionen? Hur stora mängder pengar pumpades in i Vänsterpartiet under den tid då ni kallade er för VPK? Det är klart att det också är påverkan. Det är väldigt allvarligt, vill jag påstå, när en diktatur skickar pengar till ett politiskt parti i Sverige för att försöka påverka det i en viss riktning. Jag kan nog tycka att det finns många partier som bör ta sig en funderare över hur man agerar och hur man har agerat.

Fru talman! Det är möjligt att vi skulle kunna gräva ned oss i våra båda partiers historia så långt tillbaka som 40 eller kanske 30 år.

Jag var inte medlem i partiet för så länge sedan. Jag kan omöjligt svara på vilka förhållanden som rådde när jag var sju år. Det går inte att förvänta sig att jag ska kunna svara på det.

Det är trots allt så att i debatten i dag talar vi om korruption som finns i dag. Det är ändå ni som i årtionden har lovat svenska folket guld och gröna skogar. Men när ni väl fick den ekonomiska makten, vad valde ni att göra då?

Då valde ni att sänka skatten för de allra rikaste och samtidigt låta 15 000 välfärdstjänster upphöra i kommuner och regioner. Ni behöver inte något näringsliv som spökskriver motioner för er längre. Ni är redan ett fullfjädrat parti för det privata kapitalintresset.

Fru talman! Det finns mycket att säga om detta. Om man nu rent allmänt tittar på Transparency International och vilka länder som ligger bäst till vill jag ändå ha det sagt att det gör våra länder i Norden och västvärlden. Där har vi en hög grad av privatiseringar. Vi ligger bra till. De länder som ligger dåligt till när det gäller korruption är socialistiska och islamistiska länder. Nordkorea är ett land som har en viss koppling till Vänsterpartiet.

Sedan till frågan om bjudluncher. Det finns många grupper i dag som har åsikter och uppfattningar och vill få igenom politik. Jag ser inget problem i att man träffas och pratar, diskuterar och möter väljare även om de har företag.

Vad gäller företag är de grunden för hela vårt välfärdssamhälle. De är en förutsättning för vårt välfärdssamhälle till skillnad från i socialistiska eller kommunistiska länder som inte alls har den höga grad av välfärd som vi har.

Fru talman! Man borde sluta förvåna sig över att varenda debatt med Sverigedemokraterna handlar om invandringen. Det är väl ändå inte invandrarnas fel om Sverigedemokraterna försöker ta emot anonyma partibidrag eller riggar olika stiftelseupplägg för att mörka varifrån man får sitt ekonomiska stöd?

Fru talman! Jag vill fråga Richard Jomshof varför hans parti inte vidtog några som helst åtgärder mot dem som uppenbarligen försökte kringgå regelverket. Jag vill också fråga om Richard Jomshof är beredd att skärpa regelverket så att även den här typen av försök, som uppenbarligen skadar förtroendet för demokratin och riskerar att leda till korruption, ska bli kriminellt så att Kammarkollegiet kan slå ned på det.

Fru talman! Jag har självklart ingen annan uppfattning. Jag har varit tydlig med att jag tycker att det är ett ansvar som samtliga partier har. Vi kan slänga skit på varandra. Jag vill nog påstå att alla partier kan vara självkritiska i viss mån.

Vad än en gång gäller det som granskades i höstas valde ändå Kammarkollegiet att avskriva samtliga ärenden. Men det är klart att det är en viktig fråga som ska belysas.

Här vill jag hänvisa till regeringen. Den har sagt att man ska ta ett omtag. Gunnar Strömmer har också i en interpellationsdebatt pekat på att även den här enskilda frågan är allvarlig och ska tas på största allvar.

Jag vill ändå påpeka att det stora tappet i Transparency International såg vi 2015-2017. Där lyfte man fram korruptionsskandaler under den förra regeringen. Där pekade man på Statens fastighetsverk, på Transportstyrelsen och än en gång på händelser i det socialdemokratiskt styrda Göteborg.

Det är de sakerna man tar upp i Transparency International, som har ett väldigt stort värde inte minst när vi talar om korruption här i dag.

Fru talman! Det är också tydligt att Transparency International inte pekar ut invandrare som orsaken till tappet i korruption. Jag vill ändå bara ha det sagt.

Jag tycker att det är stötande när vi nu diskuterar allvarliga samhällsproblem där politiska partier och enskilda politiker har ett ansvar för vad de har gjort och låtit sina partier göra. Det handlar också om vilken lagstiftning de har valt att stifta eller underlåtit att stifta.

Nu är Sverigedemokraterna stödparti eller kontrollerar regeringen. Man kan välja hur man beskriver det. Det är en regering som bland annat lägger ned en utredning om hur man kan förhindra korruption. Det är en regering som lägger ned en utredning om offentlighetsprincipen och insyn i offentligfinansierad välfärdsverksamhet och skolor. Där avgör man genom myndighetsutövning barns framtida möjligheter. Sverigedemokraterna har ett ansvar för detta.

Fru talman! Jag tycker att alla partier har ett ansvar för det som sker i Sverige.

Än en gång: Det finns en förklaring till att Sverige och Norden är de länder där vi har minst korruption i hela världen. Det finns en förklaring till det.

Vi har partier, framför allt på vänsterkanten, som gör allt de kan för att säkerställa att kommande generationer inte får möjligheten att växa upp i dessa trygga homogena samhällen med väldigt lite korruption.

Det handlar om att man tar hit människor till vårt land i stora grupper som kommer från länder där man har noll tilltro till staten, myndigheter, polisen och demokratin, och som inte ens förstår demokratin. Det är klart att det skapar problem. Självklart är det så.

Klanledare samlar ihop röster och försöker att sälja dem till politiska partier mot motprestationer. Det är också ett problem. Jag har inte sagt att det är det enda problemet. Tvärtom har jag pekat på många saker här i dag. Det har alla partier gjort här i dag.

Det är en bred fråga. Vi har alla ett ansvar att se till att vi vänder den negativa förändringsprocess vi befinner oss i.

Fru talman! Låt oss tala klarspråk. Vi i Sverige har det väldigt svårt med ansvarsutkrävande, särskilt på individnivå. Vi tror alltför ofta att om vi bara pratar om saker har vi förstått, och så kommer det inte att ske igen. Det är bara det att vi många gånger inte gör det, det vill säga pratar eller ens konfronterar.

Det finns inget ord i svenskan som motsvarar det engelska ordet accountability. Vi ser inte heller alltid korruption för vad det är. Vi kallar det för gräddfiler, jävsbrott, skandaler och kriser. Men korruption är mycket bredare än så. Det är mycket mer än tagande av muta, som vi kanske främst associerar det med.

Korruption handlar om missbruk av offentlig makt för sin egen eller för någon annans vinning. Vi behöver kunna se korruptionen för vad den är. Hur ska vi annars kunna motverka den?

Den nya regeringen tar nu stora omtag i de här frågorna på bred front. Brå har fått ett nytt uppdrag att analysera vilka aktörer som utövar otillåten påverkan på förtroendevalda och politiska församlingar. Det ska lämna förslag på åtgärder.

Man har gett tilläggsdirektiv till en rad olika utredningar. Man väntar på rapport från Statskontoret om kartläggningar inom myndigheter och inom staten. Det finns en handlingsplan mot korruption som Statskontoret också jobbar med.

Vi förbereder inför att EU kommer att komma med nya krav. Vi kommer att tillsätta en utredning om ansvarsutkrävande och tjänstemannaansvar.

Fru talman! Tack, Ida Drougge, för anförandet! Jag vet att Ida Drougge åtminstone sedan början av förra mandatperioden har kämpat för och drivit opinionsbildning för tjänstemannaansvar, det vill säga ett straffrättsligt ansvar för tjänstemän som utövar myndighetsutövning.

En aspekt som dock inte lyfts i den här debatten är att en stor del av myndighetsutövningen nu ligger på privata aktörer i offentligt finansierad verksamhet. För att vi ska kunna ställa någon till svars för fel måste vi ha insyn, och för det krävs offentlighetsprincipen.

Men den regering som Ida Drougges parti leder har nu signalerat att man inte är intresserad av att utvidga offentlighetsprincipen. Därmed blir det svårt att ställa någon till svars i verksamheter som bedrivs av privata aktörer men som är offentligt finansierade. Vi vet ju inte riktigt vem som fattar besluten, hur de fattar besluten och vad som är bakgrunden till besluten.

Jag tänker därför fråga Ida Drougge om hon avser att bedriva samma typ av opinionsbildningsarbete under den här mandatperioden för att övertyga sitt eget parti om att det bör ändra linje i frågan om offentlighetsprincipen.

Fru talman! Tack, Ardalan Shekarabi, för frågan! Transparens är jätteviktigt. Solljus är det bästa desinfektionsmedlet, brukar man säga.

Med det sagt är det inte nödvändigtvis så att offentlighetsprincipen löser alla problem. Det kan också finnas behov av att ha olika regelverk för tid när det gäller exempelvis utlämnande av handlingar. Det har varit en av anledningarna till regeringens invändningar till just den utredning som Socialdemokraterna föreslog. Olika aktörer kan behöva olika lång tid på sig för att lämna ut handlingar.

Här har vi också ett viktigt digitaliseringsarbete att göra i staten så att det kan bli möjligt att minska det krångel som råder i stort i dag.

För att svara på frågan: Ja, jag tycker att offentlighetsprincipen är viktig.

Fru talman! Tack, Ida Drougge, för svaret! Jag och mitt parti är beredda att stötta Ida Drougge i den opinionsbildningskampanj som krävs för att svensk borgerlighet, inte minst Moderata samlingspartiet, ska ändra inställning och ta ställning för offentlighetsprincipen.

Problemet är att den svenska statens och de svenska kommunernas andel av utförd verksamhet har minskat radikalt under de senaste decennierna. Sverige är ett av få länder i västvärlden som har valt en annan välfärdsmodell, och den har sina brister. Den innehåller massor av kommersiella och privata aktörer som bedriver offentliga verksamheter. Om vi inte utvidgar de här principerna och mekanismerna spelar det ingen roll om vi inför tjänstemannaansvar och gör massor med andra saker som bara rör verksamheter i egen regi.

Jag vill bara här uttala mitt stöd för Ida Drougge i den kamp som behöver föras internt i svensk borgerlighet, inte minst i Moderata samlingspartiet.

Fru talman! Då hoppas jag också att Ardalan här vill kroka arm och genomlysa de intresseorganisationer, föreningar, fackförbund och bildningsförbund som omgärdar Socialdemokraterna. De deltar i offentliga upphandlingar och bedriver verksamhet. Detta har varit väl debatterat i svenska medier och egentligen av alla andra utom just Socialdemokraterna. Jag ser fram emot det arbetet.

Fru talman! Inget annat parti i Sverige har tagits på bar gärning på samma sätt som Moderaterna.

Moderaternas egen statsminister är ett praktexempel på detta. Som kommunalråd i Strängnäs sålde han av fastigheter för att sedan låta kommunen hyra dem igen. Som socialborgarråd i Stockholm lyckades han på egen hand tillskansa sig en lägenhet avsedd för hemlösa och sjuka. Men även där sålde han fastigheter. Värden på sammanlagt över 80 miljoner såldes för under 3 ½ miljon. En del av dessa affärer har i efterhand konstaterats vara olagliga.

Vad säger det om ett parti som väljer en sådan man till partiledare och statsminister?

Fru talman! Otaliga politiker från alla partier har gjort dåliga affärer. De har sålt verksamhet som man i efterhand har ansett och kunnat visa borde ha värderats högre. Det stämmer, och det är ett jättestort problem.

För att kunna se detta för vad det är måste vi också se att det är ett generellt problem som vi har i stat och kommun och i samtliga partier i våra regioner. På samma sätt har vi slöseri. Politiker gör fel, och vi är urusla på att värdera offentliga fastigheter i Sverige. Det är inte riktigt samma sak som att medvetet skänka bort dem till en kompis, men det är ett jättestort problem.

Det finns dock ganska mycket man kan göra för att bli bättre på att värdera fastigheter korrekt. Det pratar jag gärna mer om med ledamoten.

Fru talman! Det är alltså så att den moderate justitieministern, det vill säga ministern för lag och ordning, så sent som i valrörelsen ertappades med att vara villig att acceptera illegala partibidrag.

Den 1 mars får den moderata partigruppen ett nytt tillskott. Han heter Fredrik Saweståhl och arbetar i dag som lobbyist. Han vägrar att meddela vilka uppdrag han har tagit.

I Region Stockholm verkar det vara svängdörrar mellan det moderata partikansliet och privata vårdgivare. Ingen har väl glömt hur tidigare regionråd först sålde ut invånarnas vård och sedan tog jobb på det företag som köpte vården.

Varför har Moderaterna så svårt att hålla rent i de egna leden? Varför haglar skandalerna runt det moderata partiet och deras korruption?

Fru talman! Jag håller med Vänsterpartiet om att väldigt mycket av det som framkom i Kalla faktas granskning visar att vi behöver se över reglerna för partidonationer.

Det finns en utredning som nu pågår om det som Vänsterpartiet kallar svängdörrar mellan politik och näringsliv. Det finns även ett nytt regelverk på området som omfattar vissa fall, men som säkert behöver utvecklas och utvidgas till fler.

Vi måste också se att frågan är större än dessa båda exempel. Vi moderater har sagt att vi gärna vill se över de här frågorna och ändra regelverket. Mitt förslag till ledamoten är att ställa dessa frågor även till andra partier, för det här är ett genomgående problem som vi har haft länge i Sverige. Men alla partier har ännu inte meddelat om de vill utreda frågorna. Kolla exempelvis på insamlingsstiftelser och på lotterier där man inte ens aviserar att det finns en partipolitisk bakgrund!

Fru talman! Ingen är immun mot korruption, och jag tror att insyn är det bästa vaccinet. Jag tyckte att Ida Drougges uttryck var väldigt fint: Solljus är den bästa desinfektionen.

Jag tror verkligen att det är så. Ju mer insyn och ju mer transparens vi har, oavsett om det handlar om partibidrag eller om vilka lobbykontakter myndighetsutövare, politiker och andra som förbereder lagförslag har, desto mindre är risken för otillbörlig påverkan.

Om man vet att någon i efterhand kan granska det jag gör och ställa mig till svars för det tror jag att någonting händer. Därför är offentlighetsprincipen i all myndighetsutövande verksamhet och all offentligt finansierad verksamhet viktig. Jag undrar om det är något som Ida Drougge kommer att verka för.

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan! Offentlighetsprincipen är viktig. Det är också viktigt att vi har insyn i offentligt drivna verksamheter eller verksamheter som finansieras av det offentliga men som drivs av en fristående aktör. Det är jätteviktigt.

Samtidigt måste vi också kunna diskutera tidsgränser och förutsättningar och vad som ska lämnas ut. Vad är att anse som en viktig affärshemlighet, och vad är inte det? Jag tror att vi är överens där.

Jag ser fram emot och hoppas att vi kan titta även på frågor som rör partidonationer, lotterier, insamlingsstiftelser och pengar från fackförbund och ideella organisationer. Och jag hoppas att partierna kan samlas brett i de frågorna.

Fru talman! Jag hoppas att Ida Drougge får framgång när det gäller att ändra Moderaternas syn på offentlighetsprincipen och offentlig verksamhet. Det vore viktigt.

En annan sak som Ida Drougge lyfte upp i sitt anförande var individuella konsekvenser, accountability, när man gör fel. Jag reagerade på att fem partier i Kalla faktas granskning erbjöd olika upplägg för att kringgå lagen om anonyma partibidrag. Men jag reagerade också på att Moderaterna var ett av tre partier där inte någon fick ta några konsekvenser av att ha gjort detta.

Jag undrar hur Ida Drougge ser på att partier på något sätt därmed har accepterat det agerandet.

Fru talman! Kammarkollegiet har lagt ned sin utredning. Partierna här var överens om det regelverk vi har i dag. Där gjordes vissa medvetna avgränsningar. Det var den förra regeringen som lade fram det i en proposition. Reglerna har gällt sedan 2018. Man har kunnat konstatera att de inte var tillräckliga för att kunna straffa någon. Det är också viktigt att ha med sig när man pratar om ansvarsutkrävande. Om man straffrättsligt ska kunna utkräva ansvar av tjänstemän och politiker måste det finnas stöd och tydliga ramar för det.

Efter Kalla faktas granskning har vi och justitieministern tagit till oss att det också är viktigt med marginaler, inte bara att man följer lagar. Det ska finnas marginaler. Därför vill vi se över den frågan, gärna tillsammans med er andra.

Fru talman! Vi har hört samtliga partier dyrt och heligt lova att ta krafttag. Men ord är vind, som det gång på gång upprepas i tv-serien Game of Thrones. Det är handlingar som räknas, och tyvärr talar handlingarna för sig själva.

Nedlagda utredningar, vars syfte varit att motverka korruption och öppna upp för insyn i privata skolbolag, kan inte bortförklaras med blomsterspråk. Svenska folket är smartare än så. Vi ser vad ni gör, och vi är inte imponerade.

Att göra komplicerade upplägg för att kunna ta emot hemliga bidrag till partierna är inte heller särskilt imponerande för svenska folket. Men det utdelades nog en och annan ryggdunk på partikanslierna - hos Sverigedemokraterna skålade man kanske rent av med bubbel - när det meddelades att Kammarkollegiet lagt ned utredningen. Men svenska folket minns. Var och en som såg Kalla faktas granskning har dragit sin egen slutsats.

Att eftersträva EU-nivå för korruption är inte något som imponerar, inte ens på EU själva. Den korruption inom EU-parlamentet som på senare tid avslöjats är inte tänkt att tjäna som inspirationskälla utan snarare att avskräcka. När Sverige är ordförande för EU borde vi vara förebilder, inte motsatsen.

Vi i Vänsterpartiet kommer vid varje tillfälle att göra vad vi kan för att motverka den korruption som uppdagas. Svenska folket förtjänar åtminstone ett sådant parti.

Fru talman! Jag tackar Gonzalez Westling för denna utsträckta hand. Detta anförande var något mindre polemiskt än hans tidigare. Det har varit mycket personangrepp, vilket jag har tyckt varit tråkigt att höra.

Det talas nu om att vi har lagt ned utredningen på området. Det är sant. Vi har lagt ned en utredning, eftersom vi inte tycker att den tog rätt grepp om frågan. Men vi har aviserat en annan utredning i stället, som vi tycker är mer långtgående och bättre.

Någon gång måste ett regeringsskifte märkas. När en ny regering tar vid är det helt naturligt att en del utredningar läggs ned, eftersom man vill ta omtag om olika frågor. Men det ska inte ses som att regeringen inte tar frågan på allvar. Vi vill göra det på ett annat sätt, som vi tycker är mer effektivt.

Jag tar gärna emot den utsträckta handen och för gärna samtal med partierna här i riksdagen om det behöver göras ytterligare förändringar, exempelvis när det gäller partibidrag och annat. Det har även min kollega Gunnar Strömmer sagt. Det finns ingen polemik i den frågan.

Fru talman! Det har konstaterats i tidigare anföranden att korruption inte bara handlar om att man kan göra vissa saker, muta någon och så vidare. Korruption är långt mer omfattande.

Att belysa att enskilda individer verkar ha eller uppenbarligen har tydliga kopplingar till näringslivet och till lobbyistorganisationer är nödvändigt och relevant. Jag beklagar att det kan kännas som personangrepp när det belyses att man själv verkar ha sådana kopplingar. Men det är inte något som jag kan stå till svars för. Det måste statsrådet själv svara för.

Fru talman! Jag tycker ändå att det blir lite osmakligt att man i ett replikskifte på en minut radar upp en massa namn, exempelvis ministrar i nuvarande regering, och hänvisar till beslut och till möten som de personerna har träffat 10, 15, 20 år tillbaka i tiden, och att man förväntar sig att få ett svar från den man tar replik på. Jag tycker inte om den debattekniken.

Jag skulle säkert kunna rada upp vänsterpartister som har gjort och sagt saker som jag tycker är olämpliga och visa på kopplingar till organisationer och olika extremistiska nätverk och annat. Jag avstår från att göra det, eftersom jag tycker att människor måste få svara för sina egna handlingar. Jag vill inte låta enskilda ministrar eller riksdagsledamöter referera vad andra partikamrater har gjort långt tillbaka i tiden.

Man väljer själv vilken debatteknik man vill ha i den här kammaren. Men jag tycker att det har varit olustigt.

Fru talman! Man kan tycka att vissa saker är osmakliga på olika sätt. Jag tycker snarare att det är osmakligt att det kan vara uppenbart att flera ledande politiker, makthavare i det här landet, verkar ha så tydliga kopplingar till det privata näringslivet att de är beredda att genomföra lagstiftning som gynnar privata kapitalintressen. Det tycker jag är osmakligt, inte att man belyser faktumet.

Vi kan självklart ha olika åsikter om vad som är osmakligt. Men det uppdrag som jag har fått av väljarna är att se till att Sverige styrs på ett kompetent, trovärdigt och rättvist sätt. Det gör man inte genom att ha den typen av kopplingar.

Fru talman! Jag vill inleda med en aspekt som lyfts fram om marknaden och privatiseringen i fråga om korruption. Centerpartiet ser inte att problemet är att ge folk valfrihet, att ge småbarnsföräldrar möjlighet att välja förskola till sina barn och att själv få välja vem som ska komma hem och utföra ens hemtjänst. Problemet är att vi från det offentliga inte har tillräckliga system och resurser och att vi till viss del har varit naiva inom systemet. Det är där vi behöver flytta fram positionerna, men inte på bekostnad av valfriheten.

Jag vill lyfta fram en annan aspekt av detta. Det som helt lyst med sin frånvaro i debatten är de 40 000 folkvalda i kommuner och regioner, nästan uteslutande fritidspolitiker, i hela vårt land som varje dag bär vår demokrati och till viss del står för de beslut och det vi pratar om. Man ska komma ihåg att den vanligaste formen av otillåten påverkan och korruption är trakasserier, och att den näst vanligaste är hot. Man tvekar då att fatta beslut och undviker att agera.

Jag vill inte på något sätt förringa lyxkonferenser och utlandsresor, men det är inte det dessa fritidspolitiker erbjuds. De skyddas inte heller av vakter och säkerhetskontroller som vi gör här. De bär demokratin varje dag i sin vardag. Vi behöver värna och skydda dem. Ord utan handling har inget värde, har det sagts, men här i dag har de inte ens fått ett ord. Vi behöver lyfta in dem, värna dem och klara ut att prata om hårdare tag mot partier och finansiering men också om hur vi värnar den lokala fritidspolitikern som bär detta varje dag.

Fru talman! På årsdagen av Rysslands folkrättsvidriga, olagliga, fullskaliga invasion av Ukraina kan vi konstatera att Sverige och Europa befinner sig i det mest allvarliga säkerhetsläget sedan andra världskriget. Förutom desinformation och cyberkrigföring används också andra påtryckningsmedel för att på olika sätt försöka påverka det politiska beslutsfattandet i våra länder. Det finns flagranta exempel på det i Qatargate och EU-parlamentet. Säkerhetspolisen bedömer att ryska underrättelseaktiviteter och annan säkerhetshotande verksamhet kan förväntas öka.

Sverige tillhör de få länder i Europa som fortfarande tillåter utländska bidrag till politiska partier. Enligt Ideas databas har 77 procent av alla europeiska länder, inklusive Finland och Norge, ett förbud mot donationer från utländska källor. Motsvarande global siffra är 70 procent av de 180 länder som kartlagts. Vi i Miljöpartiet tycker att det är dags att Sverige skärper regelverket och begränsar möjligheterna för främmande makt att påverka Sveriges partier, demokrati och säkerhet.

Vi i Miljöpartiet kommer att verka för att konstitutionsutskottet redan i vår föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning om skärpta regler för utländsk finansiering av svenska partier. Jag undrar vilka partier här i dag som är beredda att ställa sig bakom det förslaget.

Fru talman! Det förekommer en del felaktigheter i debatten. Bland annat hävdade Vänsterpartiet i sin inledning att skolministern skulle ha lagt ned en utredning om offentlighetsprincipen. Det stämmer inte alls. Det regeringen har gjort är att förlänga utredningens uppdrag med ytterligare några månader för att titta på dessa frågor.

Det handlar i huvudsak om att väldigt små skolor i Sverige, som inte likt en kommunal förvaltning kan rada upp jurister eller har stora organisationer bakom sig, ska klara av att uppfylla de krav man ska ställa på insyn i verksamheten. Jag gissar att det här i slutändan, när det kommer tillbaka till riksdagen om ett halvår, ett år eller så, innebär att man i praktiken får en offentlighetsprincip för alla skolor i Sverige. Jag tycker att det är väldigt viktigt. Man ska inte lägga ut dimridåer eller ägna sig åt saker som inte är förenliga med sanningen i den här debatten.

Fru talman! Jag noterar också att Socialdemokraterna inte har något som helst svar på eller någon kommentar till det faktum att Socialdemokraterna i Göteborg nu försöker slussa tiotals miljoner kronor av Göteborgs skattebetalares pengar till den socialdemokratiska sidoorganisationen ABF för att täcka deras underskott som var 18 miljoner förra året. Att inte det kallas korruption, vilket det faktiskt är, övergår mitt förstånd.

Det är till och med så att det Socialdemokraterna i Göteborg ägnat sig åt har gett upphov till ett begrepp i den svenska vokabulären: Göteborgsandan. Det är synonymt med kommunal korruption. Jag noterar det höga tonläget från oppositionspartierna och manar till viss ödmjukhet även från dessa partier kring sakernas tillstånd.

Fru talman! Tack, Fredrik Malm, för anförandet! Jag brukar ofta ta del av organisationen Expos analyser och utvärderingar. Det är en organisation som Fredrik Malm tidigare också arbetade med.

Mot bakgrund av de frågor Richard Jomshof väckte i sitt anförande om att en förklaringsmodell till korruptionen i Sverige skulle vara att den har att göra med invandringen, det mångkulturella samhället och avsaknaden av kulturell enfald vill jag ställa en fråga till Fredrik Malm och ge honom möjlighet att utveckla sina tankar. Instämmer Fredrik Malm och Liberalerna i Sverigedemokraternas förklaringsmodell att det finns en stark koppling mellan invandringen och det mångkulturella samhället och korruptionsrisker i det svenska samhället?

Fru talman! Nej, det gör jag inte. Jag skulle snarare säga att risken för korruption finns i alla samhällsskikt. Det kan handla om större belopp inom vissa sektorer och mindre belopp i andra, men det är delvis samma drivkraft som får personer att vilja göra snabba klipp. Om det skapas ekonomiska incitament för detta kommer det att finnas personer, som är mindre nogräknade och som inte har någon större moral eller etik i det här sammanhanget, som försöker göra dessa klipp.

Det kan hända högt upp i samhällshierarkin, kanske bland dem som har politiska kontakter och på olika sätt kan göra klipp genom att kringgå regler för exempelvis upphandling. Det kan också handla om lågtröskeljobb eller kanske fusk med nystartsjobb, LSS och så vidare. Jag tror att risken för korruption finns i hela samhället.

Fru talman! Då måste jag följa upp min fråga. Är Fredrik Malm beredd, liksom under den tid han var engagerad i organisationen Expo, att här och nu i kammaren tydligt ta avstånd från den sverigedemokratiska förklaringsmodellen att det är invandringens fel att det finns korruptionsrisker i Sverige?

Fru talman! Jag tyckte att det var precis det jag gjorde i mitt förra svar när jag försökte förklara hur jag ser på saken. Det här handlar ju om att det behövs regelverk, bestämmelser, inspektioner och uppföljning - och självklart också rättskipning, om så krävs - för att det inte ska finnas den här typen av möjligheter till korruption.

Sverige är i grund och botten ett bra land, internationellt sett, med en lägre grad av korruption. Men jag tycker samtidigt inte att vi ska jämföra oss med länder med helt andra samhällssystem än vi, som inte följer rättsstatens principer och annat. Vi ska förstås jämföra oss med länder som ligger nära oss och har snarlika politiska system och ekonomiska strukturer, och då finns det mer att göra. Jag vill hävda att man inte bara kan fokusera på korruptionen inom en sektor. Den är ett mycket vidare problem än så.

Fru talman! Det är inte bara de liberala grundvärderingarna som kastats över bord i det här regeringssamarbetet. Anständigheten är det inte heller mycket kvar av. Ett absurt men inte unikt exempel på den försvunna liberala anständigheten är när en tidigare liberal regionpolitiker, i egenskap av digitaliseringslobbyist för en branschorganisation, nu kritiserat att regionen börjat städa upp bland digitala vårdgivare.

I partibidragsskandalen under valrörelsen var Liberalerna också de som var beredda att gå längst. När det kom till kritan hade liberala tjänstemän kommit på ett system för ett slags pengatvätt.

När kommer den kompletta redogörelsen över Liberalernas bidragsgivare, inklusive dem som hanterats genom avancerade upplägg?

Fru talman! Det här blir lite snurrigt. En regionpolitiker jobbar för någon som tycker något. Jag har ingen aning om vem denna regionpolitiker över huvud taget är, fru talman, eller vilket bolag eller vilken aktör, institution, styrelse eller vad det nu är som personen tydligen skulle arbeta för. Så jag har lite svårt att kommentera detta.

Vad gäller det som hände i valrörelsen handlade det om en frilansande skribent från partiet, inte en anställd, som direkt kopplades bort från alla uppgifter för partiet när detta uppdagades. Vi har därefter också genomfört en rad andra åtgärder.

Jag har dock inte sett vilka åtgärder Vänsterpartiet vidtagit med anledning av att partiet under 50 års tid uppbar statligt partistöd - men inte från staten Sverige utan från staten Sovjetunionen, där alla handlingar stängdes in i arkiven i Moskva. Det skulle vara intressant att få veta lite fler detaljer kring detta.

Fru talman! Jag noterar att Fredrik Malm väljer att helt och hållet ducka för det faktum att det som framkom i Kalla faktas granskning var att man sa att detta har vi erfarenhet av. Vi vet mycket väl hur vi ska göra och hur vi ska hantera detta; vi har ett upplägg för det här och vet hur vi ska göra. Det betyder att man inte kommer på det i stunden utan att det är något man har använt sig av länge. När får vi se redovisningen av alla de bidrag ni har fått?

Det är ändå så att elever och föräldrar runt om i Sverige ställer sig frågan om de verkligen får den bästa omsorgen och utbildningen eller om det är lojaliteten med skolbolagen som är viktigast. Vems intressen företräder egentligen Lotta Edholm, som gick direkt från en skolbolagsstyrelse till regeringen?

Fru talman! Det här börjar bli lite löjligt. Vad Kalla fakta avslöjade var att en person, som inte ens var anställd av Liberalerna utan var en frilansande tjänsteman, resonerade kring att bland annat kunna slussa insättningar via sitt eget bankkonto. Det är klart att detta är fullständigt bisarrt. Det var ett resonemang från den personen. Det motsäger att detta skulle vara något som Liberalerna ägnat sig åt. Vi har aldrig ägnat oss åt något av detta.

Fru talman! Det kan vara dags att Vänsterpartiet och Samuel Gonzalez Westling inser och förstår en sak: Man får jobba för privata företag i Sverige. Man får sitta i styrelser även för friskoleföretag. Det är inte straffbart - det är inte förargelseväckande beteende eller något sådant. Det innebär att man jobbar för ett företag i en laglig bransch.

Nu råkar det vara så att den person vi talar om, Lotta Edholm, nu kommer att få städa upp i friskolesektorn efter åtta år med vänsterregeringar som inte gjorde någonting för att reglera den sektorn.

Fru talman! Jag är väldigt glad att Liberalerna nu har svängt och vill städa upp i friskolesektorn, som Fredrik Malm själv uttryckte det. Under de år vi samarbetade inom ramen för januariavtalet var Liberalerna med och bromsade alla försök att vidta åtgärder.

Jag är väldigt mån om att åtgärder vidtas, inte minst, förstås, för hela skolsystemet och för elevernas rättigheter att lära sig och må bra i skolan, men faktiskt också för att vi, om vi vill ha ett system där till exempel idéburna verksamheter ska kunna verka, måste se till att fusk och missbruk beivras.

Jag tycker att det är intressant att Fredrik Malm nämner de små skolorna som något slags hinder för en offentlighetsprincip, när det är de små, idéburna som ställer sig längst fram och säger: Ge oss en offentlighetsprincip, nu!

Fru talman! Sanningen är att de inte gör det. Sanningen är att om du följer mediebevakningen de senaste veckorna ser du att ordföranden för de idéburnas organisation, Håkan Wiclander, flera gånger har varit ute och resonerat kring denna problematik. Det är de som har flaggat för detta. Problemet är att en väldigt liten skola måste kunna omfattas av en insyns eller offentlighetsprincip precis som alla andra skolor, men vi måste hitta en välavvägd lagstiftning så att de klarar av det. Det är väldigt viktigt.

Jag vill också i detta sammanhang säga, fru talman, att Miljöpartiet inte heller är fria från skuld i frågorna om korruption. Bland annat var en statssekreterare från Miljöpartiet för några år sedan ordförande i en påhittad förening som hette Gröna Städer, som i praktiken var en lobbyorganisation för Kina och Huawei som arbetade för att de skulle få en 5G-licens i Sverige. Han hade varit en av Miljöpartiets i särklass tyngsta personer i Regeringskansliet under många år. Även Miljöpartiet har alltså ett jobb att göra här.

Fru talman! Den här personens agerande är något av det mest upprörande som jag har behövt förhålla mig till i mitt eget parti.

Jag tycker att det är viktigt att komma ihåg att ingen individ är av naturen immun mot korruption eller påverkan. Det är därför vi behöver regelverk och system. Det är därför vi har karenstid för statssekreterare så att de måste anmäla sina arbeten efter att de har slutat så att det kan granskas. Det är därför vi har insyn i vilka partibidrag över ett visst belopp som partier får.

Jag tycker att dessa regelverk måste skärpas. Jag skulle vilja att vi införde ett transparensregister kring lobbyism så att sådana här saker kommer i ljuset. Om politiker träffar lobbyister som är betalda av olika intressen ska man veta det, både som politiker när man träffar dem och som medborgare när man granskar politikernas beslut.

Fru talman! Det sista Annika Hirvonen tar upp instämmer jag till fullo i. Jag tycker att det behövs en större transparens.

Det är också viktigt att medierna gör sitt jobb. Medierna är duktiga på att granska rikspolitiker, men det sker väldigt mycket runt om i Sverige. Jag tror att även någon tidigare talare tog upp detta. Denna granskning är kanske svårare, delvis för att den lokala mediesituationen är kraftigt försvagad, med mindre redaktioner och färre tidningar lokalt i Sverige.

Vi har även andra saker som kan ha koppling till korruption. Annika Hirvonen har själv tagit upp det här med utländska makter, till exempel. Vi ser en väldigt omfattande investering från auktoritära stater i till exempel tankesmedjor runt om i världen, särskilt i USA och även i Storbritannien. Detta kommer kanske i framtiden att komma även till Sverige så att vi också måste vara varsamma. Detta är alltså ett väldigt viktigt arbete även framöver.

Fru talman! Jag vill återigen säga att detta har varit en bra debatt. Det är bra att den här debatten förs, och jag vill tacka Vänsterpartiet för initiativet. Tar sig korruptionen in i samhällsstrukturen blir det ett gissel som riskerar att hota hela vår demokrati. Det är därför viktigt att vi har ett effektivt arbete mot korruption.

Jag tycker möjligtvis att det i den här debatten, som nu har pågått i ett par timmar, har funnits en tendens till att man använder risken för korruption som ett argument för att motarbeta valfrihet och privata aktörer inom offentligt finansierad verksamhet. Det tycker jag är olyckligt. Jag är helt övertygad om att valfriheten har kommit för att stanna, och vi ska snarare jobba med effektiva uppföljningsstrukturer för att se till att alla verksamheter, oavsett om de är offentliga eller privata, sköter sig och följer de avtal som ingåtts.

Regeringen är ny, och vi har all anledning att återkomma med fler nya förslag om hur vi ska motarbeta korruption och otillåten påverkan i vårt land.

Den särskilda debatten var härmed avslutad.