Prövning av yrkande om misstroendeförklaring mot statsrådet Annika Strandhäll (S)

Under kammarens sammanträde den 16 maj väckte Ulf Kristersson, Moderaterna, ett yrkande om misstroendeförklaring mot statsrådet Annika Strandhäll. Yrkandet biträddes av minst 35 ledamöter, och det bordlades därför en första gång. Yrkandet bordlades ytterligare en gång den 27 maj. Yrkandet ska nu tas upp till avgörande.

Ordet har begärts av Annelie Karlsson, Anders W Jonsson, Henrik Vinge, Ulf Kristersson, Ebba Busch Thor, Janine Alm Ericson, Mia Sydow Mölleby och Christer Nylander.

Herr talman! Moderaterna vill avsätta socialförsäkringsminister Annika Strandhäll genom en misstroendeomröstning i riksdagen. Bakgrunden är, enligt Moderaterna, Strandhälls agerande i samband med att Försäkringskassans förra generaldirektör Ann-Marie Begler fick lämna sin post.

Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Annika Strandhäll

Parallellt med detta pågår det en granskning av Annika Strandhäll i konstitutionsutskottet. KU ska vara klart med sitt betänkande under nästa vecka, och det är mycket anmärkningsvärt att Moderaterna inte kan invänta KU:s granskning. I stället ska riksdagen tvingas ta ställning till Annika Strandhälls framtid som statsråd innan KU har hunnit ge sin syn på hur det gick till när regeringen skilde Ann-Marie Begler från tjänsten på Försäkringskassan.

Konstitutionsutskottet byggde under förra mandatperioden upp ett arbetssätt med eniga granskningsbetänkanden, något som uppskattats i alla politiska läger och som gjort att anseendet för riksdagens granskning av regeringen har vuxit. Nu väljer Moderaterna att kringgå KU. Det är mycket olyckligt, herr talman. Att inte invänta en seriös behandling av konstitutionsutskottet, som är riksdagens kraftfullaste verktyg, måste betraktas som oseriöst.

Vad gäller tajmningen ser det onekligen ut som att Moderaterna gjort sitt utspel av valtaktiska skäl. Om det nu inte gick att invänta KU:s granskning skulle Moderaterna av politiska skäl rimligen ha gjort detta före regeringsbildningen i januari.

Sveriges statsskick bygger på att riksdagen är folkets främsta företrädare. Regeringen styr riket, och myndigheter lyder under regeringen. Regeringen tillsätter myndighetschefer och har, inom ramen för de regler som finns, långtgående möjligheter att skilja myndighetschefer från deras befattningar när det krävs för verksamhetens bästa.

Det vore olyckligt om riksdagen nu agerar på ett sådant sätt att det framstår som att regeringens rätt och skyldighet att se till att myndigheterna har fungerande chefer undergrävs.

Vi socialdemokrater beklagar också att andra partier hänger på Moderaternas utspel och därmed riskerar att undergräva KU:s granskning.

Socialdemokraterna kommer utifrån den bakgrund som jag har redovisat att rösta nej i dagens misstroendeomröstning.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Annika Strandhäll

Herr talman! En misstroendeförklaring är riksdagens skarpaste verktyg och ska användas med försiktighet. Historiskt har misstroendeomröstningar därför varit sällsynta i svensk politik. Mellan 1980 och 2002 genomfördes endast fem voteringar, och inget statsråd har fallit i en misstroendeomröstning. Den historiska erfarenheten visar att man ska använda misstroendeförklaring med sparsamhet och efter noga övervägande.

Sedan 2015 har takten accelererat, och fyra misstroendevoteringar har genomförts. Utöver de fyra omröstningarna har två statsråd varit tvungna att avgå i samband med att tillräckligt många partier sagt sig vara villiga att rösta för ett misstroende i riksdagen. En misstroendeförklaring är en konstitutionell spärr och ska, som vi ser det, inte vara ett redskap för allmän opinionsbildning och missnöje med sittande regering.

Den misstroendeförklaring som vi har att ta ställning till här i dag handlar om huruvida riksdagen har förtroende för statsrådet Annika Strandhäll eller ej. Under ett års tid har konstitutionsutskottet haft sin granskning, och den väntas vara klar inom kort. Det kommer sannolikt att finnas skäl till kritik mot statsrådet i fråga om hanteringen när regeringen förflyttade den aktuella myndighetschefen. Men den springande frågan för Centerpartiet är om den kritiken är tillräckligt graverande för att statsrådet ska tvingas lämna regeringen.

Grundfrågan, herr talman, handlar om när riksdagen anser att en regering har rätt att flytta på en myndighetschef. Regeringen disponerar utnämningsmakten och förflyttningsinstrumentet i fråga om myndighetschefer, men den makten måste hanteras med varsamhet och med omdöme, inte minst för att upprätthålla en respekt för tjänstemannaämbetet och för dugliga ämbetsmäns kompetens och integritet.

Men en myndighet ska också genomföra en regerings gemensamt beslutade politiska inriktning, och om en regering anser att chefskapet inte utövas på ett tillräckligt bra sätt kan en regering se det som nödvändigt med hänsyn till myndighetens bästa att flytta på en myndighetschef.

Det är den makten som Annika Strandhäll och regeringen har använt sig av. Hon gjorde det på ett sätt som väcker många olika frågor och som sannolikt kommer att ge anledning till kritik. Det är också någonting som konstitutionsutskottet nu granskar och inom kort kommer att presentera sina slutsatser kring.

Från Centerpartiets sida tycker vi att beslutet var dåligt i sak. Vi anser att Ann-Marie Begler är en kompetent myndighetschef och hade gärna sett henne få fortsatt förtroende som generaldirektör för Försäkringskassan. Vi tycker att hanteringen, inklusive dokumentation av förflyttningen, är bristfällig och förtjänar kritik. Men det är faktiskt, herr talman, inte någon av de sakerna som vi i dag har att ta ställning till. Den avgörande frågan är om detta är tillräckligt allvarligt för att riksdagens förtroende ska vara förbrukat och statsrådet därmed ska lämna regeringen. Vilken nivå ska riksdagen lägga ribban på för när en regering får flytta på en myndighetschef? Vilken syn har riksdagen på regeringens möjligheter att tillsätta och avsätta myndighetschefer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Annika Strandhäll

Centerpartiet har kommit fram till att även om statsrådet Strandhäll förtjänar kritik och beslutet i sak var dåligt är det viktigt att vi inte sätter en standard där en regering framgent kommer att få det svårt att flytta myndighetschefer. Vi vill inte bakbinda framtida regeringar utan vill att en regering även fortsatt ska ha möjlighet att avgöra om man har förtroende för sina myndighetschefer eller inte.

Centerpartiet är inget regeringsparti. Vi kommer därför, i likhet med hur vi gjorde i misstroendeomröstningen om Magdalena Andersson 2015 och om Peter Hultqvist 2017, att lägga ned våra röster, det vill säga trycka gult, i dagens votering.

(Applåder)

Herr talman! Vanliga, hederliga människor som går till sina arbeten, betalar skatt och gör rätt för sig gör det ofta i tron att det finns ett skyddsnät som kan hjälpa dem om det skulle hända dem någonting, till exempel sjukdom eller olycksfall. De tänker att det finns ett socialförsäkringssystem som kan ge dem en dräglig ekonomisk tillvaro även efter att olyckan slagit till.

Under den förra mandatperioden ville den socialdemokratiska regeringen spara in på det här. Flyktingkris och andra saker kostade mycket pengar, och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll gav Försäkringskassans generaldirektör i uppdrag att dra åt svångremmen. Färre skulle beviljas sjukpenning, och fler skulle utförsäkras.

Generaldirektören gjorde som hon blev tillsagd, så när människor kom och ville utnyttja det välfärdssystem som de själva har betalat för fick de beskedet att det inte fanns några pengar. Många blev förstås väldigt besvikna. Många blev så besvikna att det socialdemokratiska partiet riskerade att förlora väljare inför valet 2018. Då fick Annika Strandhäll återigen uppdraget att försöka lösa detta, och det hon då väljer att göra är att sparka generaldirektören för Försäkringskassan.

Syftet med detta var naturligtvis att man ville skylla ifrån sig. Man ville kunna säga: Nu har vi goda socialdemokrater gjort oss av med den här dumma generaldirektören med de hårda nyporna, så nu kan vi försöka ställa saker och ting till rätta och återupprätta tryggheten i systemet.

Herr talman! Alla vet att politik är en speciell bransch med en hel del tjuv- och rackarspel. Men den här sortens cyniska maktspel hör inte till vanligheterna ens här. Jag vet att jag talar för många när jag säger att vi är så oerhört besvikna på vad socialdemokratin har blivit. Vi är så oerhört besvikna över hur den gamla stolta socialdemokratin som var med och byggde upp de här trygghetssystemen nu river ned dem och inte ens kan stå för att man gör det utan försöker lägga över skulden på en tjänsteman som bara har gjort det hon blivit tillsagd att göra.

Herr talman! I går sa Stefan Löfven att om Annika Strandhäll tvingas avgå i dag kommer hatsvansen att dansa och dricka champagne. Jag undrar vilka statsministern egentligen menar när han talar om hatsvans. Jag undrar om han syftar på alla dessa människor som socialdemokratin har utförsäkrat och nekat sjukpenning och som är arga och naturligtvis besvikna över att det trygghetssystem som de själva har betalat för inte fanns där när de så väl behövde det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Annika Strandhäll

Är det alla dessa människor som kräver upprättelse som statsministern beskriver som en hatsvans? Om det är det kan jag säga en enda sak som är säker, och det är att oavsett hur omröstningen i dag slutar kommer dessa människor inte att skåla i champagne. Den som tror att så är fallet känner uppenbarligen inte till någonting om hur utförsäkrade har det i sin vardag.

Herr talman! Det svenska socialförsäkringssystemet har betalats av det svenska folket, och det ska komma det svenska folket till del. Försäkringskassans uppgift är att se till att det blir så. Det här får aldrig reduceras till brickor i ett socialdemokratiskt maktspel.

Sverigedemokraternas förtroende för socialförsäkringsminister Annika Strandhäll är sedan länge förbrukat, och vi kommer att rösta ja i frågan om misstroende i dag.

(Applåder)

Herr talman! Moderaterna har i enlighet med 13 kap. 4 § regeringsformen yrkat på misstroendeförklaring mot statsrådet Annika Strandhäll.

Den 27 april förra året avsattes och förflyttades plötsligt generaldirektören vid Försäkringskassan, Ann-Marie Begler. Formerna och skälen för detta är högst oklara, men av allt att döma har regeringen flyttat på Ann-Marie Begler av rent politiska skäl.

Detta är vad denna fråga handlar om. Det handlar om ett regeringsparti som inte ville gå in i en valrörelse med en generaldirektör som skötte sitt jobb enligt de instruktioner som regeringen gett henne. Det handlar om en regering och ett statsråd som inte ville stå upp för myndighetens rätt och skyldighet att fatta oberoende beslut även när de politiska vindarna mot den socialdemokratiska regeringen blåste snålt. Det handlar om ett statsråd som trots upprepade krav på klarlägganden inte har kunnat eller velat förklara sitt agerande.

En regering kan naturligtvis tillsätta och avsätta generaldirektörer. Det måste dock ske enligt de lagar och konstitutionella principer som är grundvalen för vår förvaltning. Därför går det att förflytta en generaldirektör till en ny tjänst om det sker i samförstånd.

Lika naturligt kan en myndighetschef vid allvarlig misskötsel avsättas under pågående förordnande. Men om det sker mot generaldirektörens vilja aktualiseras lika självklart lagen om offentlig anställning, och där framgår att ett omedelbart skiljande från uppdraget kräver synnerliga skäl.

I Ann-Marie Beglers fall skedde förflyttningen i strid med hennes vilja, och den verkställdes omedelbart. Att det förhåller sig just så måste nu anses vara helt klarlagt. Begler efterfrågade de synnerliga skälen för regeringens beslut. Departementet lovade att återkomma men gjorde det aldrig. För att klargöra bristen på samsyn och göra den kristallklar sökte därför Begler själv återigen jobbet som generaldirektör vid Försäkringskassan.

Att generaldirektören har avsatts råder det alltså ingen som helst tvekan om. Det gör det däremot om skälen.

Allt det här kände Annika Strandhäll till när hon kallades till riksdagens konstitutionsutskott för att svara på utskottets frågor. Ändå hävdade statsrådet inför KU och inför svenska folket att det hade funnits samsyn om förflyttningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Annika Strandhäll

Herr talman! Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har dessutom gjort gällande att entledigandet grundade sig på bristande förmåga till samverkan. Ingenting tyder på att detta skulle vara korrekt. Varken socialförsäkringsministern eller hennes departement tog upp den påstått allvarligt bristande förmågan till samverkan med Försäkringskassans styrelseordförande. Inte heller seniora chefer i Försäkringskassan med god insyn i dialogen mellan departement och myndighet känner till någon sådan allvarlig kritik mot förmågan att leda myndigheten som skulle motivera att generaldirektören tvingades bort. Mycket talar tvärtom för att det här är rena efterhandskonstruktioner gällande någonting som i verkligheten var en politiskt motiverad avsättning.

Vad som gör det helt osannolikt att regeringen skulle vara gravt missnöjd med sin egen generaldirektör är dessutom att Annika Strandhäll i samband med avsättningen erbjöd Ann-Marie Begler att i stället bli generaldirektör för Pensionsmyndigheten. Min egen erfarenhet är inte att omdömesgilla statsråd erbjuder en generaldirektör som gravt har misskött sitt arbete på en myndighet att i stället bli chef för en annan stor myndighet som ansvarar för det svenska pensionssystemets mer än 1 000 miljarder kronor.

Utöver alla dessa graverande omständigheter vittnar den tillförordnade generaldirektören för Försäkringskassan om att socialförsäkringsministerns departement ska ha hotat med "allvarliga konsekvenser", detta sedan Försäkringskassan lämnat ut allmänna handlingar om dialogen mellan departementet och myndigheten till medier.

Därutöver har den tidigare generaldirektören, den tidigare rättschefen och den tidigare internrevisorn vid Försäkringskassan med betydande precision i brev till konstitutionsutskottet förklarat varför Annika Strandhälls svar i KU:s utfrågningar inte är trovärdiga.

Herr talman! Annika Strandhäll avsatte några månader före valet en generaldirektör mot hennes vilja och förflyttade henne med omedelbar verkan i strid med arbetsrätten. Hon har dessutom försökt att föra riksdagens konstitutionsutskott bakom ljuset om de verkliga skälen till detta, och hennes departement anklagas för att ha försökt tysta en av landets största och samhällskritiska myndigheter. Socialförsäkringsministern har missbrukat sin ställning som statsråd, och hennes agerande är ett hot mot statsförvaltningens integritet och oväld. Hon har passerat gränsen för vad Moderaterna kan tolerera.

Det är anmärkningsvärt att Annika Strandhälls chef har låtit denna misskötsel pågå så länge. Nu försöker landets statsminister reducera riksdagens beslut om förtroendet för Strandhäll till en fråga om hatsvansar i sociala medier. Det är ett ovärdigt spel ägnat att ta bort fokus från den viktiga principiella frågan om statsförvaltningens integritet och oväld.

Om riksdagen, herr talman, i dag skulle uttrycka sitt förtroende för Annika Strandhäll, skickas ett budskap ut till Sveriges myndigheter att man gör klokt i att i fortsättningen ta partipolitisk hänsyn om man vill behålla sitt jobb. Det är precis sådant som nu sker i andra EU-länder som Sverige noga brukar kritisera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Annika Strandhäll

Vårt förtroende är alltså förbrukat. Riksdagen bör förklara att socialförsäkringsministern inte längre åtnjuter riksdagens förtroende.

(Applåder)

Herr talman! Den fråga vi nu tar ställning till handlar om några synnerligen grundläggande frågor. Hur sköter regeringen statens förvaltning? Har legitima politiska hänsyn underställts partipolitiska behov under ett valår? Kan riksdagen räkna med att regeringen arbetar med transparens och den respekt för Sveriges lagstiftande församling som vi alla har rätt att kräva?

Våren valåret 2018 var Socialdemokraterna pressade. I flera mätningar landade partiet 3, 4 och i vissa fall 5 procentenheter under det egna målet om 30 procent. Regeringen hade gett Försäkringskassan tydliga direktiv att få ned sjuktalen, och Försäkringskassan hade under den omvittnat skickliga generaldirektören Ann-Marie Begler levererat enligt order.

Men människor hade hamnat i kläm. Kritiska röster, inklusive från oss kristdemokrater, pekade på hur Försäkringskassan tillämpade sjukförsäkringen och assistansersättningen, hur de allra mest nödställda hamnade i kläm, hur barn i behov av assistans inte fick den hjälp de behövde. Den kritiken kvarstår.

Men - och detta är viktigt - Försäkringskassan är en myndighet. Den lyder regeringens order. När regeringen genom det ansvariga statsrådet Annika Strandhäll ger ett uppdrag till Försäkringskassan är ansvaret regeringens. Statsrådet Annika Strandhäll tog inte det ansvaret. Hon avskedade via omplacering Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. Frågan hamnade omsider i konstitutionsutskottet. Statsrådet Annika Strandhäll påstod nämligen att omplaceringen skedde i samsyn med AnnMarie Begler. Begler delade inte den bilden - försiktigt uttryckt. Och detta hade KU att granska.

Efter Strandhälls vittnesmål får hon mothugg av den tidigare generaldirektören, den tidigare rättschefen och den tidigare internrevisorn på Försäkringskassan. Deras uttalanden visar att statsrådet Strandhälls version inte går ihop.

Herr talman! Här har två skilda fel begåtts: först statsrådet Annika Strandhälls vårdslösa hantering av statsförvaltningen, som underordnades det socialdemokratiska partiets behov under ett valår, därefter statsrådet Annika Strandhälls vilseledande i konstitutionsutskottet.

Kristdemokraterna anser att båda dessa övertramp från statsrådet Strandhälls sida motiverar en misstroendeförklaring. Tillsammans är de oförsvarliga. Kristdemokraternas uppfattning är att statsrådet Strandhäll ska förklaras sakna riksdagens förtroende. Så kommer vi också att rösta i dag.

(Applåder)

Herr talman! Det finns mycket att säga i frågan, och mycket är redan sagt, men jag tänker hålla mig kort.

Vår demokrati bygger på att de myndigheter vi har i Sverige lyder under regeringen. Där ingår en möjlighet att tillsätta och avsätta myndighetschefer när det så behövs. Det är en viktig ordning att demokratin är överordnad förvaltningen. Om felaktigheter misstänks ha begåtts finns ett bra verktyg för att granska om så har skett. Det är i riksdagens konstitutionsutskott. Det är en funktion i vårt svenska statsskick som Miljöpartiet värnar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Annika Strandhäll

Vi kommer därför inte att ställa upp på Moderaternas oseriösa spel. Oavsett bakgrund är det orimligt och desperat att använda verktyget om misstroendeförklaring på det sättet utan att riksdagsledamöterna har haft möjlighet att ta ställning till konstitutionsutskottets granskning. Vi kommer därför att rösta nej i dagens misstroendeomröstning.

(Applåder)

Herr talman! Jag kommer också att hålla mig kort. Vi ska alltså ta ställning till misstroendeförslaget som har väckts från Moderaterna mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Det är intressant att höra hur Moderaterna och Kristdemokraterna i debatten plötsligt pratar sig varma för arbetsrätten och anställningstryggheten, i alla fall när det gäller generaldirektörer. De har inte längre förtroende för socialförsäkringsministern eftersom regeringen har valt att skilja generaldirektören för Försäkringskassan från hennes uppdrag där och i stället anställa henne i Regeringskansliet. Det är ändå en ganska trygg avveckling, kan man tycka.

Vänsterpartiet värnar om tryggheten för alla, inte bara för generaldirektörer. Vi menar att det som har hänt med Försäkringskassan är en skandal. Det är en skandal hur människor behandlas i sjukförsäkringen, att sjuka inte får ersättning, tvingas gå från hus och hem, eller leva på nära och kära, när sjukförsäkringen inte längre fungerar. Men det beror på den politik som både regeringen och de partier som i dag pratar sig varma för tryggheten står bakom. Helt oavsett ministerns namn pågår en hetsjakt mot sjuka.

Om sjukförsäkringen ska bli trygg krävs en helt annan politik, och den kommer absolut inte att förändras på något sätt av att en minister byts ut. Vänsterpartiet kommer därför att avstå i dagens omröstning.

(Applåder)

Herr talman! Misstroendeinstrumentet är i Sveriges grundlag ett av de viktigaste uttrycken för den parlamentariska demokratin. Regeringen är ansvarig inför riksdagen.

Liberalerna kommer att rösta för en misstroendeförklaring mot statsrådet Annika Strandhäll. Vi gör detta därför att Annika Strandhäll i sin roll som statsråd agerat oförsvarligt i samband med att regeringen förflyttade Försäkringskassans tidigare generaldirektör trots att hennes förordnande inte hade gått ut. På de kritiska frågor som följt på detta har statsrådet gett motstridiga svar. Hennes uppgifter motsägs också av nyckelpersoner som ingått i denna process och har stor insyn i detta.

Det finns mycket goda skäl att anta att avsättandet i själva verket gjordes på politiska grunder. Valrörelsen 2018 närmade sig, och den rödgröna regeringen fann att de politiska konsekvenserna av de uppdrag som Försäkringskassan hade fått blev alltmer besvärande. Liberalerna kritiserade detta. Vi gjorde det på goda grunder. Men det var regeringens politik och regeringens ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Prövning av yrkande om misstroende-förklaring mot statsrådet Annika Strandhäll

Herr talman! Detta är inte ett enskilt personärende. Det är en viktig principfråga. Den svenska förvaltningsmodellen bygger på oberoende myndigheter som styrs genom budgetbeslut som styrs genom regleringsbrev som styrs genom uppdrag. Den som sätts att leda en myndighet måste kunna göra det med integritet inom ramen för de uppdrag som ges.

Om det växer fram en ordning där generaldirektörer behöver känna oro för att när som helst bli förflyttade på grund av partipolitisk taktik och partipolitiska överväganden kommer detta att skada den svenska förvaltningsmodellen. Förlorare blir då alla de människor som är beroende av myndigheternas verksamhet på ett eller annat sätt, oavsett om de är anställda eller medborgare. Förlorare blir också tilliten till myndigheter. Förtroendet för statsmakten skadas. Förtroendet för statsapparaten skadas. Det är på lång sikt allvarligt.

Liberalerna har genom januariavtalet ett samarbete med regeringen. Vi ska gemensamt utarbeta budgetpropositioner. Vi kommer att genomföra en bred reformagenda på 73 punkter med många bra liberala förslag. Jag ser fram mot det. Men vi har inte ingått ett avtal om Stefan Löfvens ministerlista. Stefan Löfven är inte skyldig att underställa oss sin ministerlista för godkännande. Vi har inte heller förbundit oss att ge ovillkorligt förtroende åt vart och ett av hans statsråd. Som oberoende riksdagsparti förbehåller sig Liberalerna rätten att självständigt pröva förtroendet för de statsråd som Stefan Löfven väljer att utse till regeringen.

Annika Strandhälls agerande är också föremål för granskning av riksdagens konstitutionsutskott. Det var jag, som Liberalernas gruppledare, som lämnade in anmälan till konstitutionsutskottet. KU kommer snart att redovisa slutsatserna av sin granskning. Det är en mycket viktig granskning. Men KU:s roll måste hållas isär från det som vi diskuterar i dag. KU ska pröva statsrådens agerande utifrån ett strikt konstitutionellt perspektiv. KU har inte rollen att väcka frågan om förtroende eller misstroende. Frågan om förtroende eller misstroende är politisk, och den avgör vi nu i dag. KU kommer att granska detta ur ett konstitutionellt perspektiv.

Herr talman! Från Liberalernas sida har vi mot denna bakgrund kommit fram till slutsatsen att vi saknar förtroende för Annika Strandhäll som statsråd. Vi kommer att rösta så i dag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.