Våld och kränkningar på internatskolor

Fru talman! Gustaf Lantz har frågat mig om hur jag och regeringen avser att agera med anledning av vad som framkommit om hur barn far illa i internatskolemiljöer samt om det finns anledning att förtydliga rektors ansvar för vad som sker efter undervisningstid på en internatskola.

Jag har tagit del av SVT:s reportage som frågan bottnar i. Som statsråd kan jag inte uttala mig i enskilda ärenden. Jag vill dock verkligen understryka att ingenstans i vårt samhälle är det acceptabelt att kränka, diskriminera eller olovligen bruka våld. Det gäller såväl skolor som internat och alldeles oavsett om skollagen är tillämplig eller inte.

Jag vill också vara väldigt tydlig med att alla barn och elever ska behandlas med respekt och vara trygga och säkra i sin skolmiljö. Elever får inte diskrimineras i skolan. Här vilar ett särskilt stort ansvar på huvudmän och rektorer. De ansvarar för att skolan arbetar målinriktat mot diskriminering och kränkande behandling samt för att alla elever har en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. I det ligger bland annat att arbeta förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling, att utreda anmälningar och att vidta åtgärder.

Jag vill betona att alla skolor ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och för de grundläggande demokratiska värderingar som vårt samhälle vilar på.

Regeringen har genomfört flera åtgärder för att öka tryggheten och förbättra studieron för eleverna. Regeringen har bland annat gett Skolverket, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kunskaps- och metodstöd för det brottsförebyggande arbetet i skolan.

Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag som syftar till att åstadkomma bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. Det ska exempelvis bli möjligt att i vissa fall neka en elev tillträde till skolan om eleven hotar säkerheten för andra elever och personal. I propositionen förtydligas också huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron i skolan.

Under mandatperioden har regeringen även arbetat för det nya kapitel om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte som införts i skollagen för att stärka skyddet mot våld och hot.

Regeringen nöjer sig inte med detta; vi vill mer. Därför har regeringen den 13 maj beslutat om lagrådsremissen Skärpta villkor för friskolesektorn. I lagrådsremissen finns bland annat förslag om att ge Skolinspektionen fler och vassare verktyg. Det handlar exempelvis om att ge myndigheten möjlighet att besluta om sanktionsavgifter och om statliga åtgärder för rättelse, som är ett slags tvångsförvaltning, även för fristående skolor.

Jag vet samtidigt att det krävs mer än lagstiftning. Sedan regeringen tillträdde har därför Skolinspektionens granskningsverksamhet förstärkts med över 140 miljoner fördelat över tre år. Regeringen har också stärkt styrningen för att myndigheten ska fokusera ännu mer på tillsyn. Det gör att Skolinspektionen i fler fall kan använda mer kraftfulla verktyg för att agera mot huvudmän och rektorer som bryter mot skolans författningar.

Skolinspektionen kan exempelvis utfärda föreläggande med vite. Bedöms missförhållandena som mycket allvarliga har Skolinspektionen även möjlighet att återkalla godkännandet för enskilda huvudmän och att tillfälligt stänga skolor. Skolinspektionen kan också inom två år från beslut om föreläggande besluta om att till exempel återkalla godkännande.

För regeringen är det självklart att föra en politik och vidta åtgärder som löser de problem som finns inom svensk skola. Därför är det viktigt att fortsatt följa utvecklingen för att alla barn och elever ska vara trygga på sin skola.

Fru talman! Jag vet att många med mig är upprörda över de videofilmer som elever själva spelat in på Lundsberg och som nu visats i SVT. Det har kommit vittnesmål om så kallade gaskammare där man låser in flera elever i ett litet utrymme och sprayar med deo tills barnen kräks. Sedan tvingas de tillbaka in och att stanna tills de har kastat upp igen. Det har kommit en dom tidigare på grund av att barn bränts med strykjärn. Man jagar elever, som andfådda brottas ned på marken och stoppas in med huvudet före i plastsäckar. Till detta kommer rasism och grova antisemitiska uttalanden om att Hitler borde ha fullföljt Förintelsen och att vi borde ta upp den stafettpinnen här i dag i Sverige.

Det är inte bara våldet som sticker ut; det är också systematiken. Det finns ett poängsystem som upprätthålls med våld. Äldre elever ska förtrycka de yngre. Det finns historiska orsaker till detta. Förebilden är engelska internatskolor där de skulle fostras som skulle ut och domdera över undersåtar i kolonier.

Sverige och den svenska skolan ska präglas av demokrati och likabehandling, men så är det inte. Denna debatt handlar inte bara om eleverna på Lundsberg. Det finns bara en måttstock för mänskliga rättigheter och för vad elever ska tåla. Den är gemensam för hela Sverige.

Jag har själv träffat föräldrar till barn som har tagit sitt liv efter att de utsatts för mycket svår mobbning i svensk skola. Jag tänker på vad de nu tänker när de ser de här bilderna och får höra om mobbningen, förnedringen och mörkläggningen som skolan ägnar sig åt.

När jag jobbade på Hyresgästföreningen kom jag i kontakt med vägglöss. Studenter som hade varit och backpackat i Asien hade dragit med sig sådana hem till studentrummen. Jag tänkte att det var en mardröm – men ännu värre är det faktiskt att ha fascism i väggarna. Det har man inte blivit av med i Lundsberg på alla år.

Tycker gymnasieministern att det är ett systemfel att det här har kunnat upprepas om och om igen? Känner ministern som jag att vi har blivit lurade alla gånger Lundsberg har ertappats med denna pennalism och lovat bot och bättring? Ingenting har ju hänt. Rektorn kallar själv Lundsberg för en sekt.

Är det inte dags att vi ger samhället de resurser som krävs för att stänga ned sådan här verksamhet? Man klarar uppenbarligen inte av att hantera detta utan tillåter en ordning som bygger på att äldre elever med våld ska trycka ned yngre elever och där man trots att personal på skolan är närvarande yttrar sig grovt antisemitiskt gentemot elever. Är det inte dags att det svenska samhället steppar upp?

Fru talman! Som jag sa inledningsvis kan jag inte i min roll kommentera enskilda fall. Däremot är det väldigt viktigt att slå fast precis det som Gustaf Lantz säger: Lagstiftningen gäller lika i Sverige. Både skollagen och andra delar av vår lagstiftning säger att det är förbjudet att kränka människor, utsätta dem för rasism och så vidare. Skolan har naturligtvis ett särskilt stort ansvar att stävja detta och se till att elever inte kränks.

Men lagstiftningen har också varit för svag. Därför föreslår vi nu till exempel ett utökat ansvar för rektorn men också för huvudmannen att agera. Vi ser till att vi får en lagstiftning med tvingande skolregler som ska gälla alla elever i skolorna.

Vi gör förändringar av friskolelagen som till exempel också gör det möjligt för Skolinspektionen att utfärda böter, inte bara viten, som i dag. Viten fungerar så att du får betala en summa pengar om du inte uppfyller det som står i föreläggandet. Böter, däremot, får du naturligtvis oavsett om du avser att bättra dig eller inte.

Vi föreslår också nu att vi ska införa en möjlighet att tvångsförvalta friskolor. Den möjligheten finns när det gäller kommunala skolor – den har funnits under ett antal år och har använts vid två tillfällen i Sverige. Men nu föreslår vi också att staten ska kunna tvångsförvalta friskolor som inte sköter sig.

Utöver detta ser vi nu också till att skollagen får ett helt nytt kapitel som handlar om skolsäkerhet, där vi slår fast att rektorn har en skyldighet enligt lag att polisanmäla brott, om det inte finns särskilda skäl som talar emot det. Detta tror jag kommer att ha en stor påverkan i fall som det här. Om rektorn ser brott i skolans värld ska detta polisanmälas – punkt, slut.

Fru talman! En del av SVT:s dokumentär som verkligen berörde mig var den då Daniela Fielding intervjuades. Hon har jobbat som husmor på Lundsberg och slog larm. Hon var en visselblåsare och betalade ett väldigt högt pris. Det hon sa i dokumentären var: Jag ville inte stänga Lundsberg, men jag ville inte att folk skulle fara illa. Hon blev utsatt för det som i dokumentären kallas för Lundsberg classic – en metod som går ut på att skicka ut människor, elever, för att förneka att det finns problem och försvara skolan så att den kan tuffa på med sin pennalism.

Jag skulle vilja passa på att tacka Daniela så att hon faktiskt får ett tack och ett erkännande för det hon har gjort för svensk skola, för eleverna på Lundsberg och för oss alla. Det har kostat henne mycket, och hon är värd ett tack.

På mitt rum har jag två fotografier som jag har fått av föräldrar till barn som har tagit sina liv efter mobbning i svensk skola. Det är en bild på Måns och en bild på Karolina. Jag tittar på dem varje dag. Vi är många som kämpar för att det ska finnas fler som Daniela, som tar ansvar – mot mobbning och övergrepp i svensk skola. Det är viktigt, för det kan förhindra att barn tar sina liv.

Men nu är de igång igen. I SVT hade man ett debattprogram, och elever och andra som hade bussats in sa att det inte finns några problem. Daniela råkade ut för det vi kallar för gaslighting, det värsta man kan göra mot någon som har blivit mobbad eller utsatt för förtryck. Man säger att det nog egentligen är den personens fel; det finns ingenting att se. Nu är det igång igen.

En sak är att författare och bloggare använder sina kanaler till tusentals följare för att sprida ut dimridåer. Men att vi har en ledamot i Sveriges riksdag som lånar sig till detta är en skandal. En partivän till ministern, Martin Melin, går ut och säger: Mitt barn har inte råkat ut för någonting – nu tittar vi framåt; det finns ingenting att se. Den signalen är så skadlig för alla som råkar ut för mobbning, inte bara på Lundsberg utan på alla svenska skolor. Jag tycker att han borde be om ursäkt. Jag tycker att han borde skämmas, och jag tycker faktiskt att gymnasieministern borde ta avstånd från ett sådant beteende.

Så återigen: Vad är regeringen beredd att göra för att agera i den här saken? Det är uppenbart att det bara rullar på. Jag har en otäck déjà vu-känsla av att det kommer att bli samma sak igen som efter det att barn bränts med strykjärn. Det blir en storm i medierna under några veckor, och de som är associerade till skolan rycker ut till försvar. Sedan fortsätter det med poängsystemet och uppdelningen mellan tarmar, de som går i årskurs 9, och tromän i årskurs 3 som sitter och bestämmer.

Jag tycker att reaktionen från ministern är för svag, när vi har sett dessa fruktansvärda scener och hört dessa fruktansvärda uttalanden, med rasism och antisemitism.

Fru talman! Under min tid som först skolminister och nu ansvarig gymnasieminister har vi föreslagit och gjort de största förändringarna på friskoleområdet sedan friskolorna infördes. Det är viktiga förändringar: möjlighet till böter, möjlighet att lättare dra in tillstånd och möjlighet att tvångsförvalta friskolor.

Men det handlar också om skolsystemet som helhet. Vi har stora problem med hot och våld i våra skolor, generellt sett. Vi ser till exempel att anmälningarna till Arbetsmiljöverket har ökat med 150 procent de senaste tio åren. Den stora majoriteten av dessa anmälningar rör lärare som blir hotade eller utsatta för våld av elever. Detta måste vi komma till rätta med, och det är också därför riksdagen har antagit ny lagstiftning – för att se till att man kommer till rätta med mobbning, hot, våld och trakasserier.

Jag vill återigen påpeka att vi nu har en lagstiftning som säger att rektorn ska anmäla när han eller hon upplever att det till exempel begås brott på skolan. Jag förutsätter att det verktyget också används.

När det sedan generellt sett gäller internatskolorna – vi har ju några stycken i Sverige – är det klart att det där vilar ett ännu tyngre ansvar på vuxenvärlden att se till att barnen är skyddade eftersom de befinner sig där dygnet runt. Det är naturligtvis ett särskilt tungt ansvar för rektorn på en sådan skola.

Men det är också viktigt för mig att säga att detta är en fråga för Skolinspektionen och så småningom, naturligtvis – om Skolinspektionen beslutar till exempel om vitesföreläggande eller om att dra in tillstånd – för våra domstolar att avgöra. Detta är en princip som vi har i Sverige generellt sett: att ansvarigt statsråd inte går in i enskilda ärenden. Jag tycker att det i grund och botten är en bra princip.

Men det är klart att den typ av vittnesmål som Gustaf Lantz pratar om nu, men även vittnesmål från andra skolor där barn far illa, har lett till skärpningar av friskolelagstiftningen men också skärpningar när det gäller skolsäkerhet generellt och när det gäller trygghet och studiero.

Räcker detta? Det vet inte jag. Det vågar jag inte säga. Vi har haft en för slapp lagstiftning på många områden i Sverige, och vi jobbar stenhårt för att skärpa till det och se till att vi får tydligare regelverk både för kommuner och för fristående huvudmän på en rad olika områden. Jag tycker att det är bra.

Fru talman! Jag tycker inte heller att politiker ska recensera domstolars bedömningar. Det har gjorts polisanmälningar, och domar har fällts, till exempel när en elev brändes med strykjärn. Detta föranledde inte någon permanent stängning av skolan. Nu har vi en ny dom som inte har vunnit laga kraft. Den handlar om en gruppmisshandel, där man har begått hemfridsbrott medan en elev sov, och man har misshandlat personen med bland annat skärp. Vi får se vad det blir i högre instans.

Jag menar att vi måste kunna prata om systematiken. Vi har en skola som bygger på en över- och underordning som upprätthålls med våld och där det finns ett poängsystem. Vuxna är närvarande när detta sker. Vi har sett bilderna. Vi som politiker måste kunna prata om skolsystemet och den blinda fläck som uppenbarligen finns när det kommer till de här frågorna.

När jag ser vår socialtjänstminister, Camilla Waltersson, här i lokalen skulle jag också vilja passa på att påminna om möjligheten att orosanmäla barn. Lundsberg är ingen frizon för hur barn och människor ska behandlas. Vi har ett system i Sverige där man kan göra en orosanmälan som socialtjänsten kan ta ställning till.

Är det föräldrarna som har brustit i sitt föräldraansvar? Far barnen illa i skolan? Gör de som, så att säga, är ställföreträdande i föräldraskapet på en internatskola tillräckligt? Far barnet illa? Behövs det insatser?

Detta gäller även om det är barn till miljardärer eller miljonärer. För mig är det självklart att alla barn är lika mycket värda oavsett om de går på Gottsundaskolan eller på Lundsbergs skola. Ta till er detta, ni som tittar! Glöm inte att möjligheten finns att orosanmäla barn som far illa även på Lundsberg.

Fru talman! Jag tycker att det är otroligt viktigt att slå fast respekten för den lagstiftning som vi har: skollagen, lagen om fristående skolor och socialtjänstlagen. Det handlar inte bara om en möjlighet att göra en orosanmälan, som Gustaf Lantz säger. Personalen inom förskola och skola har en skyldighet att anmäla till socialtjänsten när den misstänker att ett barn far illa. Den lagstiftningen finns redan, men jag skulle säga att skolor fortfarande anmäler i lägre utsträckning än de borde göra, även om detta har blivit mycket bättre på senare år.

Utöver detta inför vi ett absolut krav på att rektorn faktiskt också ska anmäla misstänkta brott. Vi har också förstärkt Skolinspektionens möjligheter att göra mer riktad tillsyn, men det är klart att jag skulle vilja gå ännu längre. Skolinspektionen skulle till exempel kunna arbeta undercover, det vill säga utan att anmäla besök i förväg, eller intervjua elever om deras upplevelser utan att målsman får reda på det.

Det finns en rad olika ytterligare förändringar som vi borde göra när det gäller vårt skolsystem. Den här regeringen har dock gjort väldigt mycket på det här området just när det gäller att stävja mobbning och barns utsatthet. Men jag vill verkligen understryka att det som vi har sett i den här dokumentären inte är okej oavsett vilken skola det är. Det vilar ett särskilt ansvar på just internatskolor för att man har barnen dygnet runt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.