Utvecklingen av svensk exportindustri

Fru talman! har frågat näringsminister Ibrahim Baylan vad ministern gör för utvecklingen av svensk exportindustri och dess möjlighet att klara konkurrensen och utvecklas utifrån svensk energiproduktion. Interpellationen har överlämnats till mig.

Inledningsvis kan jag konstatera att Sverige har en mycket bra utgångspunkt, också för en ökad elektrifiering av industrin och transportsektorn framöver. Vi har hög leveranssäkerhet, och ingen elförbrukare har heller behövt kopplas bort på grund av effektbrist. Vi har historiskt stora elöverskott. Sveriges medelstora och stora företag har de lägsta slutkundspriserna inom hela Europeiska unionen. Vi har en elproduktion med mycket låga koldioxidutsläpp i jämförelse med andra länder, och de sjunker. Bara en handfull länder i världen har en elförsörjning med lika låga utsläpp. Den samlade miljörörelsen i världen ger Sverige betyg som det land i världen som har den bästa klimatpolitiken.

Vidare kan jag konstatera att förutsättningarna för utbyggnaden av ny förnybar elproduktion har förändrats mycket under de senaste åren. Den 19 maj 2019 passerades målnivån för 2020 inom det gemensamma elcertifikatssystemet med Norge, och vi är redan nu mycket nära målnivån för 2030. Det innebär att våra högt ställda förväntningar kommer att infrias med råge och att större produktionsanläggningar av förnybar el nu är lönsamma helt utan stöd, och det är väldigt bra för framtiden.

Jag är dock ödmjuk inför den uppgift som vi har framför oss. Under de närmaste åren kommer omfattande insatser att krävas. Regeringen arbetar därför brett med en rad pågående processer för att Sverige ska kunna nå målet om att bli ett fossilfritt föregångsland. Detta bidrar också till att stärka konkurrenskraften för svensk industri som kan sälja och exportera produkter med låg klimatpåverkan.

Arbetet med regeringens elektrifieringsstrategi har nyligen inletts. Där har bland annat myndigheter, regioner och industri en central roll att samverka för att identifiera de behov och lösningar som en ökad elanvändning kan föra med sig. Ett ytterligare exempel är Fossilfritt Sverige där flera industribranscher tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala.

Avslutningsvis: Elproduktion och elöverföring är grundläggande pusselbitar för att vårt samhälle ska fungera och skapa tillväxt. Det är därför angeläget att vi har effektiva processer för att bygga nytt och utveckla befintliga anläggningar.

Fru talman! Jag har ställt en fråga om utvecklingen av svensk exportindustri.

Sverige har sedan 90-talskrisen nästan årligen ökat sin export. År 2019 uppgick den till hela 2 360 miljarder svenska kronor. Man kan med rätta säga att hela vårt välfärdssamhälle är beroende av vår starka exportindustri. Vi exporterar främst varor, och dessa varor kräver ofta mycket energi för sin framställning. Bilar, lastbilar, tunga maskiner, stål och skogsprodukter av olika slag utgör den stora delen av vår export. Även nya produkter växer fram, som batterifabriker och serverhallar, och för det behövs gigantiska energimängder för datalagring.

Alla dessa stora exportvaror, nya som gamla, har ett gemensamt, nämligen att de kräver mycket energi i tillverkningsprocesserna. Det är också delvis därför att vi har haft de naturresurser som behövts för denna produktion som den har funnits just i Sverige. Det är dessa produkter och den produktionen som har bidragit till svensk välfärd, inte socialdemokratin. Det är det här som ligger till grund för att socialdemokratin har haft möjlighet att dela ut välfärd i Sverige under många år. Vi har lyft Sverige från ett fattigt land till ett välfärdsland.

Fru talman! Vår export minskade under detta speciella pandemiår från november 2019 till november 2020 med 2,7 procent. Importen minskade bara med 1,7 procent. Men vår exportindustri är fortfarande stark, och det vill vi att den ska fortsätta att vara. Då är det vissa förutsättningar som politiken till viss del kan påverka. När det gäller frihandel och frihandelsavtal driver vi från Sverige på. Sverige har också en plattform som ger oss tillgång till en stor europeisk marknad och ger oss möjlighet att påverka handelsvillkoren för länder utanför Europa som vi handlar med.

Vår industri har genomgått många olika omdaningar för att vara fortsatt konkurrenskraftig och uppfylla tuffa klimatkrav. Nu gör man en gigantisk omställning från fossila bränslen till eldrift och en stor del vätgasdriven produktion. Det ställer stora krav på produktionen, på företagen och på verksamheterna, men också på en klimatsmart, leveranssäker och effektstabil elproduktion.

Fru talman! Vi kommer inte att minska vårt elbehov, som vi trodde för något årtionde sedan, utan öka det. Vi måste klara efterfrågan på fossilfri produktion av energi. Sverige har en unik chans att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Men om vi inte rätt hanterar de utmaningar som finns kan detta gå förlorat. Vårt tekniska kunnande och vår industritradition kan konkurreras ut. Vi konkurrerar inte med låga löner och dålig arbetsmiljö. Vi konkurrerar med bra priser, leveranssäkerhet på energi och kvalitet.

Fru talman! Lotta Olsson har ställt relevanta frågor till näringsministern, vilka besvaras av energiministern här i dag, om den svenska exportindustrin, som är utomordentligt viktig i flera branscher. Gruvor, stål, fordon och en lång rad andra områden betyder mycket för oss när det gäller ekonomi, jobb, skatteintäkter, investeringar i forskning och en lång rad andra delar. Sverige är en öppen och konkurrensutsatt ekonomi. Deras framgång lägger en grund för vårt välstånd i Sverige inom flera områden, med transporter, skatter, kompetensförsörjning och en massa annat, men naturligtvis också inom den viktiga el- och energiförsörjningen. Ett välfungerande el- och energisystem har länge varit en konkurrensfördel för Sverige och är det i många stycken fortfarande, men det utmanas alltmer.

Jag tycker, fru talman, att det är en väldigt nöjd energiminister som svarar på frågorna i dag, trots att vi har haft tre elkriser inom loppet av drygt ett år. När det ropas på en tryggare elförsörjning väljer energiministerns parti att rösta för att stänga Ringhals reaktor 1 utan att ha ett alternativ på plats.

Om man inte litar på Moderaterna kan man ta del av vad en del andra har sagt. Att Anders Ygeman pratar om nationella överskott kallar företaget Kemira i Dagens industri för "rappakalja". Företaget Borealis säger: "Vi är väldigt oroade och frustrerade över utvecklingen på elmarknaden." Företaget Trioplast säger: "Vi ser ökande risk att elförsörjningen i framtiden kommer fungera sämre." Företaget Holmen ger i samma tidning uttryck för att man inte bara kan starta och stoppa ett pappersbruk - antingen kör man eller så kör man inte. Oron handlar dels om kapaciteten, dels om stora prisfluktuationer.

Det som Sverige behöver är en annan inriktning på energipolitiken, där det resolut tas tag i de problem som finns. Vi behöver ekonomisk utveckling och en grön omställning. För det krävs det en ny elnätsreglering, en ny elmarknadsmodell, kortare handläggningstider för elnät, en bättre analyskapacitet hos regering och stat samt att vi får ny produktionskapacitet snabbare, bara för att nämna några exempel.

Sedan har vi naturligtvis de svenska miljöfördelarna i el- och energisystemet. Jag tittade på detta bara för en liten stund sedan. I den svenska produktionen är det just nu 48 gram koldioxid per producerad kilowatttimme. I Tyskland är det just nu 10 gånger så högt, i Polen 15 gånger så högt och i Estland 25 gånger så högt. Det är en fördel för oss och för svenska kunder. Men jag skulle också säga att det innebär en utmaning framöver. Sverige och det svenska elsystemet får inte tappa de klimat- och miljöfördelar vi har när det sker reinvesteringar och utveckling och när man byter från ett produktionsslag till ett annat eller på annat sätt utvecklar systemet efter hand.

Jag tycker att det är oroande att man i energibranschen i Sverige ser att regeringen jobbar med generaler, rådslag och rundabordssamtal snarare än statliga utredningar, konkreta förslag och en samlad plan för att säkra industrins elförsörjning.

Fru talman! I dag har vi en debatt där energiministern har chansen att svara på viktiga frågor. Kommer Anders Ygeman att tillmötesgå Moderaternas krav om att tillsätta en elnätsutredning? Varför var det viktigare för Socialdemokraterna i riksdagen att stänga kärnkraften än att bidra till en trygg elförsörjning? Hur ser Anders Ygemans alternativ ut till Ringhals 1 när reaktorn nu har stängts? Delar Anders Ygeman Moderaternas uppfattning att ett första steg med Nätkoncessionsutredningen är bra men att det är helt otillräckligt om vi ska kapa och korta handläggningstiderna för elnätsutbyggnad? Och slutligen: Är Anders Ygeman beredd att byta energimål och fokusera på fossilfritt, som experter säger är väsentligt mycket billigare för svenska kunder?

Fru talman! Statsrådet konstaterar att Sverige har en mycket bra utgångspunkt för ökad elektrifiering av industrin och transportsektorn framöver. Statsrådet säger också att det finns en hög leveranssäkerhet och att ingen elförbrukare har behövt kopplas bort på grund av elbrist. Det vanliga mantrat om att vi har historiskt stora överskott återkommer.

Låt mig åter citera företagens uppfattningar från Dagens industri! Kemira: "Att som energiminister Anders Ygeman prata om att vi har ett nationellt elöverskott på årsbasis är politisk rappakalja och ett sätt att blunda för de stora och snabbt växande problemen vi har med försörjningstrygghet och prisfluktuationer." Borealis: "Vi är väldigt oroade och frustrerade över utvecklingen på elmarknaden som börjar bli akut." Branschorganisationen IKEM: "Det är oerhört allvarligt inte minst med tanke på att de här branscherna står för tiotusentals arbetstillfällen och exportintäkter på över 300 miljarder kronor." Företaget Trioplast: "Vi ser ökande risk att elförsörjningen i framtiden kommer fungera sämre. Det skulle vara helt förödande eftersom vi kör våra anläggningar dygnet runt, året runt och är helt beroende av att elen fungerar." Detta är företag som omsätter miljardbelopp och som anställer många människor. Dessa företag, näringslivet och landet behöver få svar.

Vi har flera gånger debatterat att det pågår en samhällsomställning och att Ringhals 1 varit på väg att försvinna, vilket den nu också har gjort. Mina partikamrater och jag har ställt frågor kring stängningen. Detta är ett beslut som regeringen får ta ansvar för. Regeringen bör peka på hur elstabiliteten ska säkras och garanteras när man har valt denna väg framåt. Hur ska vi få el i systemet? Sverige behöver sina företag, och vi behöver nya etableringar jämte att fler företag väljer att växa i vårt land. Det är kända fakta att omställningen innebär att industrin och transportsektorn använder och kommer att använda alltmer el. Leveranstrygghet behövs 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan och 365 dagar om året. Detta är något som Sverige historiskt inte ens behövt fundera på.

Detta är en uppfattning som det ges uttryck för från industrin. Vilket är statsrådet Anders Ygemans svar till näringslivet och dessa företag? Frågan är vad som kommer framöver. LKAB gör en satsning tillsammans med Vattenfall och SSAB på ett partnerskap för nya innovationer för att framställa stål utan kol, som statsrådet själv tagit upp, och detta är på väg fram. Visst är det så att det är en spännande industri, som statsrådet också tog upp i ett inlägg i den förra debatten här i kväll.

Vi gläds jättemycket, fru talman och statsrådet, åt att vi ska kunna få det på plats framåt för hela Sverige och att det är vårt lands framtid som vi tänker på. Då måste man också se till säkerheten och trygg elleverans.

Frågan återkommer. Vad blir svaret till de svenska företagen och industrin som betyder så mycket för vårt lilla handelsberoende land? Kommer vi att ha trygg elförsörjning framåt så som vi har haft historiskt?

Fru talman! Lars Hjälmereds frågor har jag besvarat i de fyra tidigare interpellationsdebatterna. Jag tänker inte ta upp kammarens tid med att besvara dem igen. När det gäller Ann-Charlotte Hammar Johnssons fråga är det enkla svaret på din fråga ja, det kan vi klara av. Vi kommer att ha lika god tillgång till el även i fortsättningen. Det är därför vi har en elektrifieringsstrategi.

Nu har ni från Moderaternas sida läst upp dessa citat. Jag vet inte om det är tre, fyra, fem, sex eller sju gånger. Jag är glad att vi har fått ett skifte på talmanspositionen så att talmannen slipper höra dem igen.

Jag kan ändå ställa en fråga till Ann-Charlotte Hammar Johnsson, som läser upp citaten. Man säger att de stora nationella elöverskotten inte är viktiga för just vår industri. För vår industri är det viktigare att vi inte har fluktuerande priser.

För de flesta konsumenter i Sverige är låga elpriser en fröjd. Hybrit är beroende av de fluktuerande låga elpriserna. Deras affärsidé är att när elpriset är lågt ska de göra vätgas av det stora elöverskottet vi har i Sverige.

Ni läser upp ett antal företag som tycker att det stora problemet i Sverige är fluktuationerna i elpriset. Jag vill ställa en rak fråga tillbaka till Ann-Charlotte Hammar Johnsson: Tycker Ann-Charlotte Hammar Johnsson att det är ett problem att vi har fluktuationer i elpriset och att vi har de lägsta elpriserna någonsin?

Om det är ett problem, som du ger uttryck för genom att läsa upp dessa citat, vilka åtgärder kommer Moderaterna att vidta för att få höga stabila elpriser i stället?

Fru talman! När nu senast Ringhals 1 stängde vid årsskiftet innebär det att leveranssäkerheten i södra Sverige, prisområde fyra, blir osäker. Den reservkapacitet som fanns tidigare skaffar man sig i stället via import av fossil energi. Det innebär en försämring för våra klimatmål och också en försämring av vår konkurrenskraft. Jag förstår inte riktigt hur ministern tänker i detta.

Klockan 10 i förmiddags, till exempel, importerades lika mycket energi från Danmark och fossil energi som vad Ringhals 1 producerade. Sedan varierar det naturligtvis timme för timme och minut för minut. Men det är så det de facto ser ut. Det är ett stort dilemma.

Man kan producera hur mycket glass om helst på vintern, men det är faktiskt ingen som vill ha det. Det vi behöver är driftssäker energi. En stor del av vår exportindustri är tung, energikrävande industri.

Lars Hjälmered nämner Volvo i Göteborg. Det är inte bara Volvo i Göteborg som gör Volvobilar utan en stor del av södra Sverige gör komponenter till det som sedan de facto monteras ihop i Göteborg. Det är inte bara orter som Göteborg som blir drabbade utan hela Sverige.

Även om man kanske inte vill gå ut med det finns det en oro bland företagen. Många av de företagen är också internationella. De konkurrerar hela tiden med jobb om inte på en global marknad så på en Europamarknad. Vi kan nu till exempel se att Polen kommer att storsatsa. Man kommer att ställa om 300 000 jobb, räknar man med, från gruvarbete till kärnkraftsproduktion.

Sverige är ett speciellt land. Vi exporterar inte som Danmark, som exporterar nästan lika mycket eller mer, 45 procent av sin bnp. Men där handlar det mycket om containertrafik, griskött och jordbruksprodukter. Det är inte tungt stål och tunga maskiner som i min hemstad med Epiroc, som gör grundmaskiner. Det är kräver helt andra industrier än vad Danmark har. Vi kan inte ens jämföra med våra grannländer.

Detta är ingenting annat än svenska jobb. Sverige är inte bäst i klassen vad gäller arbetslösheten. Vi är faktiskt trea nedifrån i Europa just nu. Efter coronapandemin kommer vi att ha stora problem att komma i kapp och få in människor i arbete.

Alla satsningar vi kan göra och allt vi kan trygga så att vi säkrar upp energi och skapar en framtidstro för att man ska vilja satsa på företagande i Sverige är enormt viktigt om vi ska kicka igång det här landet efteråt.

Man ska inte tro att alla andra gör ingenting. Det pågår ett gigantiskt omställningsarbete vad gäller att ställa om sin produktion till elektrifiering i Europa. Det vore enormt synd om inte vi kickade igång Sverige först. Vi har verkligen ledartröjan i många saker som det ser ut nu.

Det var därför som jag kanske hellre hade haft Ibrahim Baylan som debattör. Det handlar väldigt mycket om jobb och näringsfrågor och inte bara om energi.

Fru talman! Den svenska industrin är utomordentligt viktig. Vi kan se vad som sker när det gäller fordon, läkemedel, skog, gruvor, stål och andra sektorer som är utomordentligt betydelsefulla. Både nu i coronakrisen och framåt måste vi fundera på vad vi kan göra politiskt för att stärka den svenska industrins möjligheter att klara den knivskarpa konkurrens som finns när det gäller transportkostnader och kompetensförsörjning.

Sverige riskerar att halka efter på 5G-området visavi konkurrentländer. Det är en viktig plattformsteknologi. Det handlar självklart också om en trygg elförsörjning som Sverige historiskt har haft med väldigt låga elpriser, något som prövas alltmer. Det är både problem och möjligheter.

Sverige har överskott på månads- och årsbasis av elektricitet. Samtidigt har vi kapacitetsproblem runt om i landet. Det gick till den grad att regeringen hals över huvud behövde kasta in krispaket för att det inte skulle bli akut i Skåne och Stockholm.

Vi har historiskt låga elpriser på den så kallade spotmarknaden. Samtidigt svettas svenska företag för att den totala elkostnaden, som är de pengar som man betalar ut från företagen, med skatt, moms, elcertifikat och elnätsavgifter inte ligger på Europas lägsta nivå som det historiskt har varit.

Nu är tiden för reformer. Det handlar om elnät, elmarknadsmodell, tillståndstider, att snabbare få produktion på plats och en bättre analyskapacitet, bara för att nämna några områden. Då räcker det inte med regeringens generalrådslag och rundabordssamtal. Det krävs utredningar, konkreta lagförslag och ledarskap. Därför måste vi ha en ny energipolitik för Sverige, fru talman.

Fru talman! Statsrådet tog upp fluktuationer och undrade om jag kunde ge något svar på det. Det är svårt för företag att kunna anpassa sig. Det finns också kostnader för skatter, moms och elcertifikat. Det ska fungera för näringslivet.

Läget i Skåne förhindrar nyanslutningar av produktion, infrastruktur, fastigheter och bostäder. Siffrorna visar att den regionala tillväxten inte ökar som den ska. Det inkluderar även industri som vill etablera sig.

För mig som skåning och svensk medborgare är det ett bekymmer att industri inte kan etablera sig i Skåne. Det påverkar hela regionen. När det gäller priser för el i Skåne har priset för el varit tio gånger högre i södra Sverige än i norra delar av landet.

Jag skulle vilja fråga statsrådet om han delar min uppfattning att Skåne och Sydsverige ska kunna expandera och bibehålla och få till sig industri framöver. Då måste vi ha en trygg och säker elförsörjning för att företag som Höganäs AB ska kunna fortsätta sin expansion och vara världsledande trots att de använder en hel del el i sin tillverkning. Men de är alltså världsledande.

Det är precis det som statsrådet också har tagit upp kring LKAB:s innovation och annat. Vi har väldigt mycket bra och fungerande industri i landet som håller på att utvecklas, förändras och ställa om till hållbar utveckling framåt.

De här debatterna handlar om den oro som finns för att Sverige inte ska kunna vara det land vi har varit när det kommer till elförsörjningen, som ska tryggas. Vårt lilla, handelsberoende land är utsatt i en global konkurrens, och då behöver vi en trygg elförsörjning.

Fru talman! På Ann-Charlotte Hammar Johnssons fråga är svaret ja. Skånska företag ska kunna utvecklas, kunna öka sitt effektbehov, kunna importera arbetstillfällen och kunna exportera varor. Det är bra för Sverige, och det är bra för Skåne.

Sedan måste vi nyansera och gå till botten med vad en marknad är och vad en elmarknad är. Sverige köper och säljer el årets samtliga dagar och dygnets samtliga timmar. Det beror inte på om vi har underskott eller överskott, utan det beror helt enkelt på att på en marknad rör sig varor och tjänster utifrån pris. När vi får mer betalt för elen kommer vi att exportera den. Sverige är också transitmarknad för en rad länder; vi exporterar och importerar el genom Sverige. Det betyder att även den kallaste timmen och den kallaste dagen exporterar Sverige el.

Sverige har de senaste tio åren varit nettoexportör av el. Det betyder att vi har exporterat mer el än vi har importerat. De senaste två åren har vi slagit rekord. Vi har nettoexporterat mer el än någonsin. Sverige bidrar mer än de allra flesta länder i Europa till att även andra länder i Europa ska kunna dra nytta av svensk koldioxidfri och förnybar el. Det är någonting vi ska vara glada för och stolta över, och det här har alltså ökat de senaste åren - inte minskat.

Över tid kommer dessutom länderna i vår omvärld att minska sitt koldioxidinnehåll i sin elproduktion, vilket gör att det är än viktigare att ha en väl fungerande energimarknad. Genom att ha en energimarknad länderna emellan blir det billigare för alla länder som ingår i den marknaden. Annars skulle varje land självt behöva täcka hela sitt energibehov, och vi skulle ha en enorm överkapacitet på el. Det är därför vi har länkat ihop ländernas energimarknader, och såvitt jag förstår är det här en utveckling som har understötts och bejakats av Moderaterna.

Gläds åt att vi har en fungerande energimarknad och att vi både köper och säljer el! Det är bra för Sverige, och det är bra för länderna i vår omvärld.

Den situation vi har i Sverige är lite annorlunda än den som har varit huvudbeskrivningen i den här debatten. Ett antal företag väljer att lägga sin produktion i Sverige på grund av att vi har EU:s lägsta elpriser och stabila elleveranser.

Titta på rankningen och jämför! Sveriges elnät rankas som bäst i världen av IEA, den internationella energiorganisationen. Vi har högre eller lika hög leveranssäkerhet som länderna i vår omvärld. Vi har lägre elpriser än alla länder i vår omvärld. Det är därför vi får norra Europas största batterifabrik i Sverige. Det är därför Hybrit utvecklas i Sverige etcetera etcetera.

Rätt väg att slå fast när det gäller det här är inte att peka ut ett energislag eller ett annat energislag. Rätt sätt att gå vidare är att säga: Vi ska ha fortsatta överskott på el. Vi ska exportera el till andra länder. Vi ska importera arbetstillfällen och industri till Sverige. Det borde vi kunna vara överens om. Det borde vi kunna utveckla tillsammans för Sveriges bästa.

Fru talman! Det är alltid spännande med energidebatter. Det finns ingen gång som den fria rörligheten är så starkt befäst i socialdemokratin som när det gäller just energipolitiken. Då vurmar man starkt för den, och det är vi ju alla glada för.

Men det ska också vara fossilfri energi. Det är ett hederstecken för Sverige, och vi är ett av de länder som har högst svansföring när det gäller att stå upp för klimatet. Då kan det inte vara så att vi ska ha in smutsel för att vi har satsat på en överproduktion av vindkraft men inte kan klara basproduktionen när det är kallt i Skåne. Vi är överens om väldigt många saker.

Vi kan inte heller använda vattenkraft till att driva vätgasproduktion i Norrland. Det är väl den intermittenta vindkraften som vi i första hand ska använda till att göra vätgas av och inte den typ av kraft som vi faktiskt kan styra.

Det är det här som är hela Europas stora dilemma. I södra Europa måste man använda fossil energi för att få till basenergin. Men Sverige står med både kärnkraft och vattenkraft, och regeringen vurmar enbart för vindkraften. Det är inte så att jag inte står upp för vindkraften. Men det behövs verkligen inte, för vi har en regering som står upp enbart, kan man säga, för vindkraften.

Till syvende och sist handlar det här om jobben och om vår välfärd. Vi vill inte hamna längst ned på arbetslöshetslistan. Sverige ligger trea nedifrån nu. Vi vill upp på listan, och vi vill ha ett välfärdsland. Och då måste vi se om vårt hus.

Fru talman! Nej, regeringen vurmar inte för något speciellt energislag - i motsats till vissa debattörer i den här kammaren.

Vi har tillsammans med Moderaterna avskaffat de gröna certifikaten för vindkraften. Vindkraften får nu bära sig själv och stå på egna ben. Vi har tillsammans med Moderaterna i energiöverenskommelsen sett till att kärnkraften har de bästa ekonomiska förutsättningarna sedan kärnkraften togs i drift i det här landet. Vi har tillsammans med Moderaterna kommit överens om att avskaffa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft för att se till att den får mer jämställda konkurrensförhållanden och bidrar till att mata in el i södra Sverige.

Jag välkomnar alla dessa åtgärder. Jag tycker att det är synd att Moderaterna har valt att lämna den energiöverenskommelse som vi slöt tillsammans med Moderaterna och andra partier. Jag hoppas att Moderaterna över tid kommer att tänka om och återvända till att bli det konstruktiva statsbärande parti som jag känner dem som så att vi gemensamt kan hitta positiva lösningar för Sveriges bästa.

Till dess får vi mötas i kammaren för att ha dessa spännande och utvecklande interpellationsdebatter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.