Uttalande om ordförandeskapet i UN Women

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Sofia Amloh har frågat mig vad jag avsåg med orden ett ”kraftfullt agerande som gör skillnad på riktigt” i den debattartikel som utrikesministern och jag skrev i Aftonbladet den 10 januari med anledning av Sveriges övertagande av ordförandeskapet i UN Women. Jag vill tacka för frågan och för frågeställarens engagemang för jämställdhet.

Sveriges regering prioriterar arbetet för jämställdhet. Den 6 februari fattade vi ett nytt beslut om att Regeringskansliet fortsatt ska jämställdhetsintegrera sin verksamhet 2025–2029. Centrala processer för jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet är budgetprocessen, myndighetsstyrning, lagstiftningsprocessen och processerna för EU-arbetet och övrigt internationellt arbete.

Sverige tar sig an ordförandeskapet för UN Womens styrelse under ett viktigt år för jämställdhetsfrågor. Den globala handlingsplanen för jämställdhet, Pekingplattformen, fyller 30 år (Beijing+30) vilket kvinnokommissionen (CSW) i mars fokuserar på och som kulminerar i ett stort högtidlighållande under FN:s högnivåvecka i september 2025. Dessutom firar FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet (WPS) 25 år, vilket uppmärksammas under den så kallade WPS-veckan i oktober 2025.

Sverige kommer under ordförandeskapet att sätta extra fokus på kvinnors och flickors ekonomiska egenmakt, ökat tvärregionalt samarbete inom styrelsen, förenkling av arbetsformerna i styrelsen och ökad samstämmighet mellan FN:s fonder och program för effektivare styrning och resultat på landnivå.

I mars 2025 kommer jag för tredje gången att leda en stor delegation till FN:s kvinnokommissions årliga möte. Sverige kommer både inför och under mötet att vara en stark och konstruktiv röst för alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. De tematiska prioriteringarna och utgångspunkterna återfinns i regeringens nationella jämställdhetspolitiska mål och delmål och de jämställdhetspolitiska prioriteringar som framgår av utrikesdeklarationen. Motsvarande gäller i fråga om lika rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer.

I början av året förnyade Sverige även sina åtaganden inom ramen för FN-initiativet Generation Equality och dess koalition om ekonomisk jämställdhet och rättvisa, detta för att bättre reflektera regeringens prioriteringar på området både nationellt och internationellt. Sverige kommer årligen att rapportera vad som har åstadkommits.

Avslutningsvis vill jag poängtera att jämställdhet är en grundläggande aspekt i arbetet med mänskliga rättigheter och demokrati. Jämställdhet bidrar till att både kvinnors och mäns potential tillvaratas och främjas. Alla statsråd i regeringen ansvarar för att jämställdhet och jämställdhetsperspektivet får genomslag inom sina respektive ansvarsområden i såväl nationella som internationella sammanhang.

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Som så ofta väljer statsrådet att kommentera sakers tillstånd, och där är vi sällan oense. Men det är sällan som vi i oppositionen efterfrågar just de kommentarerna, utan det som efterfrågas är vad regeringen tänker göra för att ändra det rådande läget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det vi fick veta av statsrådets svar, fru talman, är att tidigare framgångar ska uppmärksammas och firas. Tolka mig inte fel; det är bra och viktigt. Men många med mig vill veta vad Sverige ska göra framåt.

Den 10 januari i år, i samband med övertagandet av ordförandeskapet i UN Women, skrev ministern med sin kollega utrikesministern i Aftonbladet följande: ”Vi kommer att försvara jämställdheten världen över, inte genom vackra ord, utan genom kraftfullt agerande som gör skillnad på riktigt. Det arbetet börjar med att stärka kvinnors egenmakt, såväl på hemmaplan som globalt.”

Jag återkommer till min fråga om vad regeringen konkret menar med orden ”inte genom vackra ord, utan genom kraftfullt agerande”. Vad innebär kraftfullt agerande för den här regeringen?

Ett av den nuvarande regeringens första utrikespolitiska ställningstaganden och beslut fattades av den dåvarande utrikesministern, nämligen att avskaffa den feministiska utrikespolitiken. Sverige införde den feministiska utrikespolitiken som första land i världen 2014 under den socialdemokratiskt ledda regeringen. Sedan dess har ett dussintal länder, Tyskland, Frankrike, Mexiko, Kanada, Chile, Liberia och Spanien, följt efter och anslutit sig till denna ambitionshöjande inriktning.

Svensk utrikes- och utvecklingspolitik hade innan införandet olika former av jämställdhetspolitiska mål, men den feministiska utrikespolitiken berörde samtliga utrikespolitiska områden och var i sig tydliggörande för höjda ambitioner och en stärkt prioritering av området som fick stort genomslag i och utanför Sverige. Det innebar konkret en markant ökning av jämställdhetsarbetet och insatser på utrikespolitiska myndigheter och ambassader. Det visar en omfattande studie från EBA, Expertgruppen för biståndsanalys, och det säger mycket.

Fru talman! Om jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik och ett prioriterat område för vårt bistånd och vårt arbete i FN – vilket det är för oss socialdemokrater – varför var det då så otroligt viktigt för regeringen att ta bort den framgångsrika feministiska jämställdhetspolitiken? Vad menar regeringen med ett kraftfullt agerande som gör skillnad på riktigt? På vilket sätt kommer flickor och kvinnor att märka av Sveriges kraftfulla agerande?

Fru talman! Jag tackar jämställdhetsministern för svaret.

Det är en viktig fråga som min kollega Sofia Amloh ställer. Precis som jämställdhetsministern och utrikesministern skrev i sin artikel handlar det om att gå från ord till handling. Jag skulle också säga att det är viktigt att föregå med gott exempel. Då räcker det inte med att bara hänvisa till att man är den enda kvinna som talar, att man har skrivit en debattartikel eller att man uttalar fina ord, utan det är viktigt att det också blir handling. Vi känner att handling saknas, och vi är tyvärr inte de enda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I de internationella sammanhang där jag har talat jämställdhet ber kvinnor oss om att vi inte ska tappa fokus på att förbättra jämställdheten i Sverige eller internationellt. Det är viktigt att visa att det är möjligt att förbättra förutsättningarna för kvinnor och flickor samt för män och kvinnor; att vi alla faktiskt tjänar på en bättre jämställdhet.

Det här är en fråga som kräver sitt svar. Vad innebär det kraftfulla agerandet från den här regeringen? Likt Sofia Amloh håller jag med jämställdhetsministern om bakgrundsbeskrivningen. Jämställdheten är på tillbakagång i världen och tyvärr också i Sverige. Därför är det viktigt att vårt gemensamma engagemang, som jag ändå tror mig veta att jämställdhetsministern har, inte stannar vid ett engagemang, utan att vi verkligen agerar.

Vad är det kraftfulla agerandet, och vad ska det innebära?

Jag har några konkreta exempel, nämligen en internationell fråga och en nationell fråga. I svaret hänvisade jämställdhetsministern till det arbete som har gjorts för kvinnor, fred och säkerhet, det vill säga resolution 1325. Där är vi alla överens om att arbetet har stannat av, och där behövs verkligen ett kraftfullt agerande. Det har aldrig varit mer aktuellt och viktigt än nu att vi tar oss an krig och konflikter i vår närhet samt polarisering i debatten. Men den här regeringen har tagit bort det svenska medlingsnätverket för kvinnor, som skulle spela en stor roll som förebild och vara kraftfullt agerande. Vad tänker jämställdhetsministern göra åt det? Det var min konkreta fråga.

Vidare vill jag beröra den jämställdhetsintegrering som jämställdhetsministern nämnde i svaret. Jag håller inte med om att den syns tydligt i budgeten. Jag har flera gånger debatterat med finansministern om att man inte tar upp alla frågor utan väljer frågor där man ändå kan visa på någon framgång. Inte i budgeten och inte heller på det område som jämställdhetsministern har ansvar för när det gäller akassan har det gjorts en jämställdhetsintegrering.

Fru talman! Interpellanten menar att det är viktigt att inte bara använda vackra ord, utan att det är hur man agerar som spelar roll. Det håller jag helt med om.

Ledamoten Lindh säger att det är viktigt att man föregår med gott exempel. Det håller jag också med om.

Fru talman! Jag ska ge ett väldigt konkret exempel på när den socialdemokratiska regeringen inte var ett gott exempel och deras ord blev väldigt tomma. Den socialdemokratiska regeringen slog sig för bröstet i fråga om sin feministiska utrikespolitik, och sedan åkte utrikesministern Ann Linde till Iran och tog på sig en slöja. Det är ett klassiskt exempel på när orden blir väldigt tomma. Det var ett direkt hån mot den frihetskamp som pågår i Iran och de kvinnor som är utsatta för det förtrycket.

Fru talman! Den här regeringen agerar på flera håll, såklart bland annat genom att vara förebilder. I den tid vi lever i behöver vi mycket riktigt fokusera på den konfliktsituation vi befinner oss i. Regeringen presenterade vid årsskiftet 2023/2024 en ny reformagenda för svenskt bistånd. I den sätts ett särskilt fokus på just flickor och kvinnor i konfliktsituationer. Vi lever nämligen i en värld där ingen kris eller konflikt är könsneutral.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi har nu ett omfattande bistånd till Ukraina. Detta bistånd blir allt viktigare för varje dag som går. Nu ser vi också ett agerande från USA som vi behöver analysera kontinuerligt. Det agerandet påverkar det som vi i Sverige tycker är viktigt, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och Ukraina. Det är en situation som Sverige utvärderar löpande. Vi behöver helt enkelt löpande se över hur vi ska fortsätta stötta Ukraina och såklart de flickor och kvinnor som drabbas i konfliktsituationen.

Fru talman! Jag tänker uppehålla mig vid den framgångsrika feministiska utrikespolitiken. Det är över två år sedan den här regeringen avskaffade den. Det har samtidigt varit en stor tillbakagång i världen när det gäller flickors och kvinnors rättigheter och livsvillkor.

Covid-19-pandemin har starkt påverkat fattigdomen runt om i världen till det sämre, vilket drabbar flickor och kvinnor hårdast. Det könsbaserade våldet har ökat, och konservativa krafter i nästan alla delar av världen attackerar och kringskär flickors och kvinnors mänskliga rättigheter.

Kampen mot förtryck och våld och för rätten till sin egen kropp sker varje dag, precis just nu, i Afghanistan, i Iran och på många andra platser. Det är i den kontexten som avskaffandet av den feministiska utrikespolitiken ska ses.

Vi lever i en tid då jämställdhet medvetet motarbetas. Just då väljer den här SD-regeringen att montera ned det ramverk som har satt fokus på flickors och kvinnors rättigheter, de resurser och den representation som implementerades brett inom utrikes- och utvecklingspolitiken. Den politiken har inspirerat många andra länder att göra precis likadant.

Fru talman! EBA, Expertgruppen för biståndsanalys, slår fast att det inte bara var en etikett, vilket den här regeringen har sagt, utan att det innebar en stark prioritering av områden som fick stort genomslag i och utanför Sverige och i utrikesförvaltningens olika delar. De bedömer också att det feministiska ramverket signalerade höjden av ambitioner i arbetet med jämställdhet inom utrikespolitiken. De konstaterar att Sverige intog en starkare internationell ledarskapsroll. Och det avskaffade den här regeringen direkt när man kom till regeringsmakten.

Fru talman! Med tanke på att man i debattartikeln också sa att man ska stärka kvinnors egenmakt på hemmaplan tänker jag ägna några minuter åt några röster i den här regeringens Sverige: ”Vi går totalt på knäna och vänder på varje krona.” ”Jag har oerhört ont i magen inför varje lov, för det innebär att barnen inte får någon lunch.” Det är bara några av de många hjärtskärande vittnesmål som vi hör och som det rapporteras om i stort sett dagligen.

Sverige har historiskt sett rankats som ett av världens mest jämlika länder. Men mitt i den ohållbara situationen med ökade inkomstskillnader, växande ojämlikhet och de senaste årens höga inflation, som har lett till ökade kostnader för hushållen, väljer regeringen att slå undan benen för kvinnor genom att sänka bostadsbidraget och inte höja barnbidraget eller göra någonting åt de skenande matpriserna. Det är hårt arbetande mammor där ute som får lida för den här regeringens skattesänkarpolitik.

Min fråga är: På vilket sätt menar statsrådet att ni stärker kvinnors egenmakt på hemmaplan så som ni vill stärka den globalt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har fortfarande inte fått svar. Var är det kraftfulla agerande som jämställdhetsministern skriver om tillsammans med sin ministerkollega? Vad innebär det? Vad är det för konkret politik som vi kan se både internationellt och nationellt?

Jag tycker att beskrivningen av arbetet som den Sledda regeringen gjorde var hånfull. Rapporten som Sofia Amloh hänvisar till visar att den feministiska utrikespolitiken gav resultat. Den gjorde skillnad. Den var inte bara en etikett. Det ärar inte jämställdhetsministern att ta upp ett exempel som hon själv inte tycker stämde överens med den feministiska utrikespolitik vi förde.

Rapporten visar att det verkligen gav resultat. Jag har själv sett det. Vi har mött internationella organisationer som säger att det verkligen gjorde skillnad, att det gav resultat. Och det första beslut som den här regeringen tog var att bara sopa bort det viktiga arbete som gjordes.

Jag vill återigen ge jämställdhetsministern en möjlighet att säga på vilket sätt detta agerande och de ord som man beskriver i sin debattartikel kommer att kläs. Jag undrar också vad det är för nationella jämställdhetsinsatser man har gjort som verkligen visar resultat. Jag ser inte det.

När ministern kommer till CSW, vilket jag antar att hon gör, hoppas jag att hon kan svara alla dem som undrar varför Sverige inte går före och varför man tog bort den feministiska utrikespolitiken.

(Applåder)

Fru talman! Jag tycker att det ekar ganska tomt när man pratar om den feministiska utrikespolitiken med tanke på att den socialdemokratiska regeringen agerade så som den gjorde. Om jag tolkar ledamoten Lindh rätt anser hon att det är jag själv, Paulina Brandberg, som inte tycker att det var ett agerande som rimmar med en feministisk utrikespolitik. Jag vågar påstå att det var fler än jag som reagerade på detta. När man agerar på det sättet blir det faktiskt ett hyckleri.

Fru talman! Den här regeringen prioriterar jämställdhet såväl nationellt som internationellt. Så sent som förra veckan stod utrikesministern precis där jag står just nu och läste upp utrikesdeklarationen. Hon talade om jämställdhet, regeringens prioriteringar och hur viktigt det är för regeringen att stärka flickors och kvinnors egenmakt i världen. Jag kan garantera er att Maria Malmer Stenergard inte kommer att åka till Iran med en hijab på huvudet.

I det internationella arbetet gör vi väldigt mycket. Jag nämnde en hel del konkreta saker i mitt svar. Jag uppfattar det som att interpellanten och den andra ledamoten inte tycker att de åtgärderna räknas. Själv är jag exempelvis väldigt stolt över att vi mellan de nordiska länderna tog fram ett treårigt program, Pushing for progress, där vi tillsammans krokar arm för att leda jämställdhetsarbetet både i Norden och globalt i den här tiden då det betyder som allra mest. Detta är ett treårigt program med konkreta åtgärder som syftar till att stärka och utveckla det gemensamma arbetet gällande både jämställdhet och hbtqi-personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi träffades med Nordiska ministerrådet hade vi ett samtal om hedersförtryck, en fråga där jag upplever att vi i Sverige har kommit betydligt längre i vårt arbete än många andra länder och där vi från svenskt håll gärna tar ledarflaggan, till exempel genom att ta upp en sådan fråga för diskussion i Nordiska ministerrådet. Vi har också som sagt FN-initiativet Generation Equality, där vi har förnyat vårt åtagande. Det är inte bara ett papper som man har skrivit på, utan det är ett åtagande som betyder någonting och ett initiativ som gör konkret skillnad.

Arbetet hemma i Sverige har vi haft flera debatter om här i kammaren, men jag kan inte låta bli att häpna lite när jag lyssnar på interpellanten. Det låter på henne som att hon inte såg det ekonomiska läge som rådde när regeringen tog vid i oktober 2022. När vi fick regeringsmakten var Sverige precis på väg in i en lågkonjunktur med en skenande inflation. Det arbete som regeringen har bedrivit med starkt fokus på att bekämpa inflationen har varit det absolut viktigaste den här regeringen kunnat göra för att människor, framför allt de som har minst pengar i plånboken, ska klara sig på de pengar de har och för att pengarna inte ska tappa i värde. Det är konkret politik som stöttar dem som behöver det allra mest och som gör betydligt större skillnad än att höja barnbidraget.

Fru talman! Trots att vi hör om rapporter efter rapporter och ser hur många hårt arbetande kvinnor i Sverige går på knäna, inte får ekonomin att gå runt och inte klarar av att leva på sin lön står statsrådet igen här i kammaren och säger med envishet att man har fått det bättre. Är det inte verklighetsfrånvänt, så säg!

Fru talman! Jag tvivlar faktiskt inte på statsrådets intentioner eller för den delen ambitioner. Men med statsrådets ansats följer ett stort ansvar för att göra skillnad på riktigt i faktisk handling. Jag tvivlar dock fortfarande på att det kommer att hända såväl på hemmaplan som globalt när jag ser vilken politik som har förts här hemma. Kvinnors egenmakt inskränks genom att regeringens ekonomiska politik driver kvinnor till att bli fattigare och fattigare. Den gör det svårt för kvinnor att skilja sig och klara av att leva på sin lön. Många kvinnor får betala med sin hälsa. Det är ett högt pris. Där hör vi inget svar från statsrådet. Det är knappt så att statsrådet vill kommentera den verkligheten. Det tycker jag faktiskt är förödande.

Det handlar om att stärka kvinnors egenmakt på global nivå. Den framgångsrika feministiska utrikespolitiken avskaffades utan att man ersatte den med något som kunde mäta sig med den. EBA:s utvärdering har visat att den feministiska utrikespolitiken har spelat en betydande roll. Den här regeringen är svaret skyldig, och ansvar ska utkrävas, speciellt med tanke på att regeringen ger löften som inte följs upp med mer eller tydligare politik än den vi har sett.

(Applåder)

Fru talman! Vi lever i en ekonomiskt svår tid, och vi lever i en tid med ett väldigt allvarligt säkerhetspolitiskt läge. När man befinner sig i en sådan tid är det tyvärr så att människor får det sämre. Som jag sa tidigare är ingen kris och ingen konflikt könsneutral; de som redan är utsatta får det ofta ännu sämre och drabbas allra hårdast. Detta är såklart någonting som regeringen behöver hantera, men det är väldigt oärligt att påstå att det är regeringen som har orsakat situationen. Vi ställs inför utmaningar och prioriteringar på ett helt annat sätt än vad som tidigare varit fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag ska avsluta med ett annat konkret exempel på vad jag och regeringen gör när det gäller att hålla den svenska ledarflaggan högt i jämställdhetsarbetet. I delegationen till FN:s kvinnokommission – vi åker i mitten av mars – har jag tagit in representanter för organisationen Talita, som arbetar med kvinnor utsatta i prostitution. Tillsammans med Talita hoppas jag att vi ska kunna inspirera och sprida kunskap om fördelarna med den svenska sexköpslagen. Det är en konkret åtgärd. På så sätt tror jag att vi i Sverige kan agera förebilder globalt och stärka flickors och kvinnors rättigheter och situation i världen.

Jag tackar för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.