Utredning om finansieringen av public service

Herr talman och ärade församling! Välkomna, åhörare!

Bengt Eliasson har frågat mig vilket arbete som sker i departementet med anledning av riksdagens tillkännagivande med uppmaning att tillsätta en utredning av radio- och tv-avgiften i god tid inför nästa sändningstillstånd år 2020. Vidare frågar Eliasson om jag kommer att uppfylla riksdagens önskemål om en bred parlamentarisk utredning och om tidsplanen för arbetet.

Jag delar helt Bengt Eliassons beskrivning om vikten av att finna en varaktig och solidarisk finansieringsmodell som garanterar oberoende och opartiskhet för public service. Radio och tv i allmänhetens tjänst är en viktig byggsten i ett demokratiskt och öppet samhälle. Jag kommer därför att arbeta för att finansieringen av public service förblir stabil och förutsebar och samtidigt sker på ett sätt som upplevs som rättvist och rimligt.

För att värna oberoende och självständighet är det viktigt att public service-företagen inte ständigt befinner sig under politisk granskning och utredning. De nuvarande sändningstillstånden har gällt två år, och det är fyra år kvar av tillståndsperioden. I slutet av tillståndsperioden kommer det att ske en omfattande politisk genomlysning av företagens uppdrag. Utredningen av finansieringssystemet bör tillsättas och utformas så att den kompletterar det arbetet på ett genomtänkt sätt. Jag kommer att återkomma med besked om tidtabellen för arbetet.

Det är glädjande att det finns en bred politisk uppslutning runt de grundläggande principerna för finansiering av public service-företagens verksamhet. Min utgångspunkt är att den kommande utredningen ska utformas utifrån riksdagens önskemål om en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Detta är en ganska intressant debatt att lyfta upp, för det blir en principiell debatt och en sakdebatt samtidigt.

För tydlighetens skull vill jag läsa upp vad det står i det betänkande som bifölls: "Riksdagen tillkännager för regeringen att en utredning av radio- och tv-avgiften bör komma till stånd i god tid inför nästa tillståndsperiod 2020. - - - Arbetet ska syfta till att ta fram en solidariskt finansierad och långsiktigt trygg modell som garanterar public services fortsatta oberoende. Utredningen bör vara blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt."

Herr talman! Det som SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion gör är public service. Eller som de själva och flera av oss andra säger: Det är tv, radio och webb för alla, en viktig del i demokratibygget. Verksamheten bedrivs och ska bedrivas självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen. Public service innebär helt enkelt att programmen görs bara med tanke på dem som tittar, lyssnar och läser - ingenting annat. Det är viktigt och självklart, kan det tyckas.

Vi är, precis som kulturministern säger, helt överens om detta. Det finns inga skiljaktigheter eller problem. Vi är också överens om begreppen långsiktighet vad gäller förutsättningarna i uppdraget men också beträffande finansieringen. Uttrycker man det så är vi helt överens. Då kan man fundera över varför vi står här.

Det som verkar vara en närmast total enighet börjar knaka lite i fogarna när man ser vad som sker eller inte sker. I svaret säger ministern: "För att värna oberoende och självständighet är det viktigt att public service-företagen inte ständigt befinner sig under politisk granskning och utredning."

Jag instämmer i det. Att det ska ske en halvtidsavstämning av sändningstillståndet är givet. Det torde väl vara ett halvår eller ett år kvar, så det borde vara igång i höst eller så.

Men sedan har vi utredningen om finansieringen, utifrån den här kammarens eniga beslut. Den kan ses som en granskning eller utredning av public service-bolagen. Men det är det ju inte. Det är inte det vi talar om, det är inte det tillkännagivandet gäller, och det är inte heller det interpellationen gäller. Frågan gäller utredning av radio- och tv-avgiften, något som först och främst rör avgiftskonstruktionen - vem som ska betala och hur det ska betalas. Det är alltså en utredning som rör Radiotjänst i Kiruna, uppbördskonstruktionen och så vidare - inget annat. Det handlar inte om public service-bolagens utövning, som vi sköter i en helt annan ordning. Detta är viktigt att göra klart i debatten. Jag har själv varit "duktig" och bidragit till att blanda ihop begreppen.

Man anar i ministerns svar att det inte är i höjd med halvtidsavstämningen som man avser att fullgöra plikten mot riksdagen i fråga om dess tillkännagivande utan i framtagandet av förutsättningarna inför en ny tillståndsperiod i slutet av innevarande period.

Jag måste då få fråga ministern om en definition av begreppet "god tid". Hur ska den enhet som så småningom kommer att ha hand om uppbörden kunna planera sin verksamhet och hantera alla delar när utredningen startar väldigt sent? Vad är "god tid" i ministerns värld?

Herr talman! Public services oberoende, tv och radio i allmänhetens tjänst, är centralt i vår demokrati. Jag och regeringen kommer i varje läge att värna oberoendet och värna långsiktiga, stabila och förutsägbara villkor för public service. Jag är glad för att Eliasson så tydligt lägger ut texten och breder ut orden kring det vi är överens om - det bådar gott för framtiden.

Jag vill också vara mycket tydlig - om mitt första svar inte gav den tryggheten: Jag avser att till fullo fullgöra mina plikter i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Det vill jag att Eliasson och hela denna församling ska vara helt trygg med. Jag har ingen annan avsikt.

Jag tycker att riksdagens tillkännagivande ger en god sammanfattning av den inriktning som en kommande utredning bör ha, nämligen att en framtida finansieringsmodell bör säkra public service-bolagens oberoende och utgå från solidarisk betalning. Till detta kommer långsiktiga och stabila villkor.

Så till detta med tiden: Riksdagen har uppmanat regeringen att utreda finansieringen "i god tid" före nästa sändningstillstånd. Även i den delen avser jag att tillmötesgå riksdagens önskemål - det är för mig en självklarhet och en plikt. Men regeringen har ännu inte fattat beslut om exakt när kommittén ska börja arbeta.

Jag vill också kommentera det som Eliasson citerade om att undvika att public service-bolagen ständigt nagelfars. Vikten av public services oberoende tål att betonas. Jag vet att det är något som Eliasson tillsammans med mig och många andra riksdagsledamöter upprepar. Men vad innebär det, och hur säkrar man ett oberoende? Hur bygger man ett starkt fundament för ett oberoende?

Beträffande radio och tv i allmänhetens tjänst: Om det är ett ständigt pågående ifrågasättande av deras verksamhet, hur de ska finansieras och hur de ska arbeta är risken överhängande att public service-företrädarna ständigt får gå i försvar för sin verksamhet. Jag vill med bestämdhet hävda att public service behöver ro för att kunna utföra sitt ärofyllda uppdrag.

När vi nu lägger ut olika utredningar, utifrån tillkännagivandet och vad som finns med i det befintliga sändningstillståndet, är det viktigt att vi lägger ut en matta som är tydlig och att de olika delarna bygger på varandra och kan komma oss alla och riksdagen till gagn, när vi sedermera går in i ett intensivt arbete med ett nytt sändningstillstånd.

Det är fortfarande god tid att se över finansieringssystemet under nuvarande tillståndsperiod. Under alla omständigheter kommer jag att tillgodose riksdagens tillkännagivande.

Herr talman! Att gemensamt värna oberoendet och public service-bolagens funktion och fristående från oss och många andra intressen är vi helt överens om. Men nu debatterar vi finansieringen och inte så mycket public services innehåll eller funktion.

Jag noterar att ministern i sitt första svar säger att det i slutet av tillståndsperioden kommer att ske en omfattande politisk genomlysning och att det i samband med den kommer att ske en komplettering med en utredning av finansieringen. Här finns det tydligen en skillnad i begreppsdefinitionen av vad som är i god tid.

En annan fråga, som egentligen är bredare och kanske också bärande i den här debatten, och ministern har också varit inne på den, är det här med tillkännagivandet. Interpellationen är ställd för att föra sakfrågan framåt och handlar inte så mycket om själva sakfrågan. Vi kommer säkert att stå i de här talarstolarna och debattera den innehållsmässiga delen många gånger framöver. Men vi behöver lägga den åt sidan just nu för att komma dithän att vi kan börja diskutera frågan om hur finansiering faktiskt ska gå till.

En av de viktiga frågorna är det här med att en utredning bör tillsättas i god tid. En annan är ministerns, och för all del regeringens eftersom i stort sett alla i regeringen är inblandade, förhållande till tillkännagivanden, tolkningen av hur de är skrivna och var de landar någonstans.

Som ministern har sagt har riksdagen beslutat om ramarna. Där ingår ord som solidariskt finansierad, långsiktigt trygg, oberoende, blocköverskridande och så vidare. En förmodad tidsplan finns också med, det vill säga detta med begreppet "i god tid" och tolkningen av det.

Herr talman! Jag tror att det vore bra om ministern kunde beskriva hur samtalen om tillkännagivanden låter mellan regeringskollegorna - om det handlar om att uppfylla dem i sinom tid, när man själv upplever det rätt eller om det är i förhållande till den här kammarens beslut.

Frågorna är ganska många, och förväntningarna från medlemmar i mitt parti på olika plan och från väljare och medborgare är med rätta höga när det gäller vad vi åstadkommer och hur vi kan beskriva vad det är för beslut vi har fattat.

Jag är nyfiken på hur ministern förhåller sig till detta. Vad betyder ett riksdagsbeslut och vad innebär ett tillkännagivande i samtalet mellan regeringens medlemmar och på ministerns departement?

Herr talman! All makt utgår från folket. Riksdagens beslut är självklart styrande och ledande. Det skulle aldrig föresväva vare sig mig eller resten av regeringen att inte respektera riksdagens beslut. Därmed vill jag också betona vikten av tillkännagivandena och vad de faktiskt innebär, vilket ansvar vi har och vilket sammanhang vi behöver sätta dem i.

Självklart är det också oerhört viktigt att jag som demokrati- och kulturminister ser till att mediepolitiken och public service, som har en sådan tydlig demokratibärande funktion i vårt samhälle, hanteras med ett stort ansvar. Det betyder att när jag har tillkännagivanden att tillmötesgå, vilket jag självklart ämnar att göra, tillsammans med en rad andra utredningar som redan finns i befintliga sändningstillstånd, behöver jag lägga pusslet så att det fungerar och så att delarna bygger på varandra.

Vi ska veta att utredningar inte är gratis. De kostar skattebetalarna pengar. Det här ska alltså hanteras med kunskap och varsamhet så att vi får det allra bästa och mesta ur varje utredning.

Jag vill verkligen betona detta i det sammanhang som vi just nu talar om. Det här är fortfarande i god tid. Jag ser vinsterna med att tillmötesgå riksdagen. Jag vill ha detta utrett. Det kommer att ge oss underlag för det kommande sändningstillståndet. Men jag vill också betona ansvaret vi har, inte minst i dessa tider, att värna också public services möjlighet att arbeta. Jag vet att vi har varit inne flera gånger, riksdagsledamot Eliasson och jag, på att vi värnar public services oberoende.

Samtidigt ska vi veta att det blåser hårda vindar i våra grannländer på andra sidan Östersjön. Vi ser hur mediernas frihet ständigt diskuteras och begränsas också med den goda viljan. Jag lyssnade igenom ett antal tal och anföranden från det polska parlamentet, och det var politiker som Eliasson och jag som talade för den goda sakens skull men gjorde det med grova inskränkningar i det som vi nu står här och säger att vi ska försvara.

Att också ta ansvar för vad vi gör och när vi gör det och säkerställa att skattebetalarna och våra medarbetare får det mesta och det bästa är viktigt, och det ansvaret tar jag och regeringen.

Jag vill också säga något förtydligande om finansieringsmodellen. Den har fungerat bra under många år, och vi har en helt imponerande hög betalningsvilja i vårt land. Den är fortsatt hög. Den har sjunkit en aning efter att Högsta domstolen beslutade att nuvarande lagstiftning inte omfattar datorer. Men trots detta var det fler hushåll än någonsin som betalade avgiften 2013 än 2014. Nu har vi precis fått slutresultatet för 2015. Som väntat är det en nedgång. Det är något färre hushåll som betalar avgiften än vad Rikab hade förväntat sig, men samtidigt - och detta är det upplyftande - är det fler som betalar än 2012.

Det här är en utveckling som jag följer noga och självklart tar med mig när jag ska hantera och respektera riksdagens tillkännagivande och i hela det fortsatta arbetet med att värna public services oberoende.

Herr talman! Tack återigen för ett uttömmande svar, kulturministern! När det gäller demokratiinskränkningarna hör man ju aningar av samma debatt i den här kammaren från tid till annan, vilket gör mig mycket oroad. Vi ser i vår omvärld skräckexempel på vad som håller på att ske just nu.

För att använda en annan ministers bevingade ord kan jag säga rörande betalningsviljan att systemet har tjänat oss väl. Det är vi överens om. Men det håller på att nå vägs ände och behöver omarbetas.

Avslutningsvis, herr talman, skulle jag vilja glida in lite på sakfrågan bakom tillkännagivandet. Precis som ministern har sagt är det mycket som är gemensamt i synen på det här, men för oss liberaler är det viktigt att finansieringen ska vara teknikoberoende, och det är den inte i dag. Den ska ge public service-medierna ett skydd från kortsiktiga politiska beslut. Det är tveksamt om dagens system gör det när det ser ut som det gör.

Det här är riksdagens åsikt och uppenbarligen ministerns åsikt, och därför är det viktigt att vi nu kommer till skott och faktiskt tar fram ett nytt och långsiktigt system som värnar alla de goda värden som vi står för gemensamt.

Begreppet "oberoende" är inom det här viktiga området centralt. Det är av yttersta vikt att vi verkligen får en avgift och inte en skatt. Det här kommer vi att komma tillbaka till.

Vi liberaler anser att den här utredningen bör tillsättas skyndsamt - jag uppfattar att detta är riksdagens åsikt - av respekt för riksdagens beslut och för de instrument som rikets högsta beslutande organ äger. Så, herr talman, vi väntar nu på kulturministerns insatser inom området.

Jag vill tacka för en bra debatt. Vi kommer säkert att mötas om detta igen när det gäller såväl form och tid som sak.

Herr talman! Tack, Bengt Eliasson, för interpellationen, för frågan i den och för diskussionen! Precis som riksdagsledamoten avslutade med hoppas jag att vi fortsatt kommer att diskutera public services möjligheter och oberoende och att vi demokrater tillsammans står emot de mörka krafter som finns också i den här kammaren och som har varit tydliga med att de vill begränsa public services möjligheter att bedriva sin verksamhet.

Jag skulle vilja säga att det aldrig har varit viktigare med oberoende radio och tv. Det har aldrig varit viktigare att vår public service får långsiktiga förutsättningar att granska makten - att granska mig, att granska regeringen, att granska riksdagsledamot Eliasson och hela den här kammaren.

Det har aldrig varit viktigare, så vi har en stor och grannlaga uppgift framför oss när vi nu ska hantera de frågor som bland annat tekniken har medfört att vi behöver ta itu med. Vi behöver se över hur vi säkerställer ett långsiktigt oberoende. Vi vet inte vad framtiden har i sitt sköte, och vi vet inte vilket resultat som nästa allmänna val 2018 kommer att innebära och vilka som får makten då. Det är stora fundament som behöver gjutas som vi sedan kan bygga vidare på.

Återigen, tack för den här diskussionen! Jag ser fram emot ett gott parlamentariskt arbete i den här frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.