US preclearance
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenKarin Enström (M)
- Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenKarin Enström (M)
- Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenKarin Enström (M)
- Hoppa till i videospelarenEdward Riedl (M)
- Hoppa till i videospelarenNärings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 10
Anf. 12 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Fru talman! Karin Enström har frågat justitieministern hur han bedömer att situationen ser ut i dag för ett genomförande av preclearance med USA, vilken bedömning han gör av den föreslagna flygskattens effekter på genomförandet och när han bedömer att preclearance med USA kan vara på plats. Interpellationen har överlämnats till mig.
Edward Riedl har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att införandet av flygskatten inte ska inverka negativt på förhandlingarna om preclearance.
Regeringen anser att preclearance är viktigt och kan bidra positivt till Sveriges näringslivsutveckling. Ett attraktivt Arlanda kan bidra till att attrahera nya utländska investeringar och företagsetableringar. I linje med regeringens flygstrategi har regeringen därutöver inrättat ett Arlandaråd för att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett helhetsperspektiv.
Avtal med USA om preclearance träffades i november 2016. I juni 2017 överlämnade Preclearanceutredningen sina förslag till hur avtalet ska genomföras i svensk rätt. Betänkandet har remitterats, och nu pågår arbete inom Regeringskansliet med att bereda frågor om avtalets genomförande.
När det gäller frågan om flygskatt kan det konstateras att flyget genom en sådan skatt i större utsträckning kan bära sina egna klimatkostnader. Flyget har stor betydelse för jobben, för tillgängligheten i hela Sverige och för att tillgodose behovet av långväga resor, samtidigt som det är en utmaning för klimatet.
Vid sidan om arbetet med nödvändiga författningsregleringar är frågan om när preclearance kan börja tillämpas avhängig ett antal olika faktorer. Det är därför inte möjligt att i nuläget ange en säker tidpunkt för när allting kan vara på plats.
Anf. 13 Karin Enström (M)
Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag hade hoppats på ett kanske lite mer engagerat och intensivt svar från näringsministern.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det här är en stor fråga, och jag hoppas att vi delar synen på betydelsen av vad ett sådant här avtal skulle kunna innebära när man väl har det på plats och när det väl fungerar - inte bara för turism eller resenärer i allmänhet utan för att öka Sveriges, Stockholms och Arlandas attraktionskraft. Det är viktigt för enskilda individer men självklart också för näringsliv och företagande och för att ha en ännu närmare kontakt med USA. Den transatlantiska länk som går mellan Arlanda och USA är väldigt viktig.
Att det finns ett engagemang kanske inte syns i svaret, men det har näringsministern all möjlighet att utveckla under den här debatten.
Det finns en historia kring det här. Det är bara ett europeiskt land, Irland, som har det här på plats. Avtalet finns, och det är naturligtvis en mängd rättsliga regleringar och andra saker som ska vara på plats. Jag blir väldigt nyfiken på det som står i svaret om ett antal olika faktorer. Jag vill naturligtvis veta vilka faktorerna är och om frågan om flygskatt har kommit upp bland de här faktorerna. Det viktiga för mig och Moderaterna är att vi får det här på plats och att Sverige så fort som möjligt kan lösa det som behöver lösas rörande de här olika faktorerna.
Med flygskatten riskerar Sverige och Arlanda att vara mindre attraktiva för de affärsmässigt drivna bolag som funderar på vilka direktlinjer man ska ha. Då läggs det här naturligtvis med i beräkningarna. Jag kan inte avgöra hur viktigt det här är när man gör sin bedömning, men frågan har senast, för min egen del i alla fall, tagits upp när utrikesutskottet besökte USA och var i Washington på State Department.
Då var det två budskap man hade till Sverige. Det ena handlade om frågan om Sveriges tillträdande till kärnvapenförbudskonventionen - det hör inte hemma i den här debatten - och den andra handlade just om flygskatter.
Jag har skrivit den här interpellationen med tanke på att jag vill se att vi så fort som möjligt kan få preclearance på plats. Vilka faktorer handlar det om? Det vill jag få svar på och naturligtvis en bedömning, även om ministern säger att det inte går att göra någon bedömning, av när det kan vara på plats. Sommaren 2018 sas det för flera år sedan, och jag har hört uppgifter om hösten 2019.
Det är angeläget att det här kommer på plats så fort som möjligt, så vad är statsrådets bedömning? Det kanske går att lämna den muntligt här.
Anf. 14 Edward Riedl (M)
Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Höjd bensinskatt, höjd dieselskatt, höjd fordonsskatt, försämrat reseavdrag, planerad kilometerskatt och nu en flygskatt som ska införas den 1 april i år. Det är inget aprilskämt, tyvärr, utan det är ytterligare en skatt på avstånd som den här regeringen avser att införa.
Jag har sagt det många gånger, och jag säger det igen: Jag tycker att det här är en Norrlandsfientlig politik, därför att någonting som vi har väldigt mycket av i Norrland, där jag brukar befinna mig, är just avstånd. Skatter på avstånd försvårar våra möjligheter och skadar också svenskt välstånd och svensk välfärd i stort.
Låt mig landa i ett resonemang om flygskatten. Den ska ligga på 60 kronor per enkelresa inom Europa. Tur och retur blir det alltså 120 kronor i skatt. 250 kronor kostar det om man reser till en annan världsdel än Europa med ett avstånd om högst 6 000 kilometer från Arlanda. 400 kronor, vilket är kategori 3, den högsta skatten, kostar det att resa till en annan världsdel än Europa med längre avstånd än 6 000 kilometer från Arlanda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Men det finns ett undantag, fru talman, och det är USA. Många av de destinationer i USA som det flygs till från Arlanda är längre bort än 6 000 kilometer, men ändå hamnar man i kategori 2, alltså den lägre skatten. Vad det faktiskt innebär är att det, trots att det är kortare att resa till Thailand än till Los Angeles, blir mycket högre skatt för den som reser till Thailand än för den som reser till Los Angeles. Det är vad det handlar om.
Fru talman! Jag instämmer i det som min riksdagskollega Karin Enström tog upp alldeles nyss om fördelen som preclearance innebär i relationerna Sverige-USA och inte minst för alla de svenska resenärer som reser för nöjes skull eller i arbetet till USA.
Låt mig också vara tydlig med att jag tycker att en sak som den här regeringen faktiskt har gjort bra är arbetet med preclearance. Det som gjorde mig lite orolig var när ryktena började säga att man från USA inte var så jättenöjd med att de skulle hamna i den dyraste kategorin när det gäller flygskatten och att det på något sätt skulle kunna riskera det här med preclearance.
Det var utifrån det jag skrev min fråga till ministern, fru talman, för jag ville veta hur den här regeringen tänker jobba för att kunna ro detta i land.
Jag har egentligen två frågor till ministern. Det har gått en del tid sedan den här frågan skrevs, och det är inte ministerns fel utan mitt fel, eftersom jag var förkyld vid det första debattillfället. Det är sådant som händer.
Jag har alltså två frågor till ministern. Den ena handlar om den lägre flygskatten på resor till USA. Var det ett önskemål från USA som den här regeringen tillmötesgick för att rädda kvar preclearance att man skulle göra den här manövern? Om det var så undrar jag om man från USA nu är nöjda med de förändringar regeringen har gjort vad gäller flygskatten så att USA får en lägre flygskatt trots det långa avståndet. Är man nöjd nu så att vi kan gå vidare med preclearance? Det är mina frågor till ministern.
Anf. 15 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag ska försöka reda ut det här. Det är lite av två olika diskussioner i en, och jag börjar med Edward Riedls anförande.
Det är inte riktigt föremål för den här debatten, så vi får ta det en annan gång, men när han rabblar upp alla skatter som Moderaterna är emot och alla ekonomiska styrmedel som led i en grönare utveckling är min enda slutsats att Moderaterna inte har någon miljöpolitik över huvud taget. Jag kan inte dra någon annan slutsats.
Sverige har skrivit under Parisavtalet. 30 procent av våra CO2-utsläpp kommer från trafiksektorn. Det är klart att vi måste ställa om vår trafiksektor, och här är jag rädd för att Moderaterna börjar hamna efter svenskt näringsliv och inte minst fordonsindustrin i Sverige, som vill se styrmedel och som vill att vi hjälper till i omställningen mot en grön sektor. Det är en annan debatt, men jag måste ändå säga det eftersom det blev en diskussion om detta.
Vi anser i regeringen att det är rimligt att också flyget bär en del av sina samhällsekonomiska kostnader. Vi har en ganska enig forskarkår som menar att detta är nödvändigt för att komma vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
När det gäller den andra frågan, som handlar om USA och avstånd, har man från USA:s sida hela tiden varit tydlig i olika sammanhang med att man helst inte ser en flygskatt i Sverige. Det är ingen hemlighet. Det har stått klart från första början. Jag tror att de är glada över att de hamnade i mellansegmentet i stället för det höga segmentet. Jag har inte pratat med dem direkt om detta, men jag antar att de är glada över att de inte hamnade i den högsta klassen.
Anledningen till att vi valde att sätta USA i mellanklassen var att vi gjorde en bedömning av att det är ganska svårt att hantera en situation där man skulle ha olika flygskatter till ett och samma land beroende på var i landet man landar. USA är ett stort land med väldigt stora avstånd. Det är en parameter att vi ville göra det lättare genom att se till att USA behandlas på ett och samma sätt och därmed också hamnade i mellansegmentet.
Jag tror att det spelar roll för våra förutsättningar att landa preclearance att vi visar att vi tar det här avtalet på stort allvar. Det är min bedömning. Jag har inte diskuterat den med USA på det sättet, men jag tror att det spelar viss roll att vi valde att göra på det här sättet från regeringens sida.
När det gäller den lite bredare frågan om preclearance har jag engagerat mig hårt i frågan. Det är, som nämnts tidigare, bara ett land som har ett sådant avtal sedan tidigare. Och det fanns egentligen inget förarbete i Regeringskansliet. Vi har alltså fått börja från noll.
Det är positivt att vi nu har en, som jag uppfattar det, ganska bred uppslutning i Sveriges riksdag om att vi ska gå den här vägen och försöka ro detta i land. Jag tror att det betyder mycket för våra transatlantiska relationer, inte bara för handeln, som jag är engagerad i - investeringar och jobbtillväxt på båda sidor, turismsektorn och huvudkontoren - utan det har också en säkerhetspolitisk dimension. Det är viktigt för Sverige att vi knyter oss närmare USA på olika sätt.
Regeringens bedömning är alltjämt att preclearance ska införas på Arlanda flygplats. Flygskatten påverkar inte den bedömningen.
Det fanns en del olika frågor, och jag kommer inte att hinna besvara alla i det här inlägget. Men jag börjar med de juridiska delarna. Vi måste göra det här på ett rätt och riktigt sätt. Vi kan inte hoppa över de juridiska förutsättningarna.
Vi har haft en utredning och en remissomgång, och flera av remissinstanserna har framhållit att det måste göras fördjupade analyser och att vi måste reda ut ett antal frågor. Justitieombudsmannen, Polismyndigheten och Datainspektionen efterlyser i vissa fall ytterligare utredningar och mer ingående analys. Det är ett arbete som vi gör och som vi tar seriöst. Vi vill nämligen att det ska bära hela vägen när vi går vidare med frågan. Det ska finnas ett bra juridiskt stöd för preclearance i framtiden.
Synpunkterna analyseras nu i Regeringskansliet, och vi gör det så fort vi kan. Vi har ju ett intresse av att komma fram med ett förslag till lagstiftning som kan göra det möjligt med preclearance i Sverige.
Anf. 16 Karin Enström (M)
Fru talman! Det rör sig om två interpellationer med lite olika utgångspunkter. På ett sätt hade det kanske varit bättre att hantera dem var för sig. Men nu står vi här.
Jag uppfattar det som att jag och ministern ändå är överens om vikten av att försöka komma i mål. När de juridiska delarna väl är avklarade handlar det om att investeringar ska till. Det gäller rent fysiska byggnationer och andra saker. Då är det viktigt att vi från svensk sida hela tiden visar i processen att vi håller på med det här och att vi verkligen vill göra det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Jag blir alltså lite fundersam när näringsministern säger att han inte har pratat med amerikanska företrädare om det här. Jag utgår från att det bara handlar om effekterna av flygskatten. Och det kan tyckas lite konstigt eftersom det är något ministern har fört fram till representanter för parlamentet, till och med. Det skulle vara lite förvånande om det inte blev någon reaktion alls.
Var uppfattningarna om flygskatten, som ändå kommer att finnas, positiva eller negativa? Frågan är om den kommer att påverka beslutsfattarna respektive de marknadsaktörer som finns. De kommersiella aktörerna måste naturligtvis fatta sina egna beslut. Jag skulle nästan vilja att näringsministern förklarar vad han menar när han säger att han inte har pratat med dem. Jag hoppas att det pågår samtal om processen. Det är viktigt.
Vi har inte haft preclearance tidigare, och det ställer det svenska legala systemet inför utmaningar. De ska analyseras. Samtidigt ska vi visa att vi fortfarande vill det här och att det är viktigt för oss. Om vi tappar tempo riskerar vi också att tappa intresse från företag och enskilda när det gäller attraktiviteten hos Arlanda flygplats. Det är det jag är bekymrad över.
Ministern har varit inne på ett antal juridiska aspekter. Det ska göras fördjupade analyser.
Hur hårt trycker hela regeringen på? Jag förstår att det här är av högsta intresse utifrån näringsministerns portfölj. Men hur samspelt är regeringen i frågan? Det var mot bakgrund av det jag skrev min interpellation. I ena änden införs flygskatter, och i andra änden kämpar man hårt för att få till stånd US preclearance på Arlanda.
Hur ser engagemanget ut i hela regeringen? Har ni en helhetssyn på detta? Jag hoppas naturligtvis att svaret är ja.
Jag vill återigen säga att jag förstår om ministern inte vill utlova något datum. Men finns det någon som helst uppskattning när det gäller det? Man måste också sätta tryck på det rättsliga systemet i Sverige.
Anf. 17 Edward Riedl (M)
Fru talman! Jag vill börja med den gröna omställningen, som ministern talar om. Den har inte med debatten att göra i sak, men har ändå det.
Kilometerskatten, till exempel, är en skatt på avstånd. Jag pratade exempelvis med Norrmejeriers vd, som konstaterade att även om de skulle införa 100 procent eldrift på sina lastbilar kommer de att få betala den skatten, trots att de får noll klimatutsläpp. Problemet med den här regeringens planerade och införda miljöskatter är just att de har väldigt mycket att göra med att beskatta avstånd och väldigt lite med att faktiskt bekämpa miljöproblemen.
Likadant är det med flygskatten, som också införs under förevändningen att man ska komma åt miljöproblemen. Samtidigt ser vi att effekten blir att flygbolag med lägre marginaler kommer att få suboptimera, vilket leder till att vi bland annat får längre flygvägar. Dessutom kommer de flygbolag som redan nu antingen har infört eller har planerat att införa gröna flygbränslen, som är dyrare, inte att ha råd med det på grund av mindre marginaler. Det är tråkigt. Det leder till fel saker och hjälper inte miljön på något sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Låt oss gå tillbaka till interpellationen. Det är 6 300 kilometer till New York från Arlanda. Till Los Angeles är det 8 900 kilometer. Till vilka destinationer i USA är det kortare flygväg än 6 000 kilometer från Arlanda? Jag känner inte till några. Det måste vara försvinnande få eller i praktiken inga. Ändå väljer regeringen att göra detta.
Jag är inte emot preclearance. Jag är för. Och jag är för att vi ska ha goda handelsrelationer med USA och andra delar av världen. Men jag är väldigt mycket emot den här flygskatten, som är kontraproduktiv i det avseendet.
Jag är emot flygskatten, Moderaterna är emot flygskatten och hela Alliansen är emot flygskatten. Vi har sagt att så fort vi får väljarnas förtroende att återta regeringsmakten kommer vi att avskaffa flygskatten eftersom den är kontraproduktiv, och den hjälper inte miljön på minsta sätt.
Om vi stannar vid att nästan inga delar av USA ligger inom ett avstånd på 6 000 kilometer kan vi konstatera att stora delar av Mellanöstern, stora delar av Asien och stora delar av Afrika finns betydligt närmare. Det är kortare flygavstånd dit, men dit blir det högre skatt på kortare flygväg.
Jag kan ha tolkat ministern fel. Men är det på det sättet att alla handelspartner som finns i Mellanöstern, i Asien och i Afrika, dit det faktiskt är kortare flygväg än till USA men som får en dyrare skatt, är mycket mindre viktiga handelspartner än de från just USA? Det kan bara ministern svara på. Jag tycker att alla är viktiga. Därför vill jag inte ha någon flygskatt över huvud taget. Då skulle man inte behöva hålla på och trixa och fixa med de olika delarna.
Jag skulle gärna vilja ha ett svar från ministern. Jag undrar till vilka delar av USA vi har kortare resväg än 6 000 kilometer.
Jag tror, utan att veta, att USA på något sätt har fått åtminstone den här regeringen att förstå att om man inte tillmötesgår detta kommer man inte att få preclearance. Därför har regeringen gjort det. Då kanske det här trixandet och fixandet är bra i någon bemärkelse. Men det blir fortfarande en märklig hållning att man håller på och förhandlar under bordet på det här sättet när man inför den här typen av skatter.
Jag vill bara ha ett sista förtydligande. Om jag förstod ministern rätt har det alltså inte försiggått några samtal mellan Sverige och USA avseende att tillmötesgå USA när det gäller detta.
Anf. 18 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag måste återkomma till miljödiskussionen. Det sägs här att det är verkningslöst att införa ett bränslebyte, som innebär att vi tvingar dem som säljer bränsle att ha mer förnybar energi i bränslepumparna till samma pris. Det kommer att växa över tid. Det är klart att det innebär en enorm skillnad för miljön.
Vi inför ett bonus-malus-system för fordonsparken, så att den som köper en ny bil som är bättre för miljön får en bonus medan den som köper en bil som är dålig för miljön får betala en malus. Det har såklart en styrande effekt för klimatpolitiken framåt.
När regeringen går ihop med fordonsindustrin för att samarbeta om ett testlabb för elfordon betyder det jättemycket för svensk industri, så att man kan fortsätta att ligga i framkant när det gäller hela omställningen av fordonsflottan till eldrift. Det är klart att det här är viktig miljöpolitik, och jag uppfattar att Moderaterna är emot i princip allting av detta, inklusive testbädden för elfordon. Jag fattar inte det. Ni är helt på kollisionskurs, inte bara med miljön utan också med svensk industris framtidsintresse att ligga långt framme i omställningen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi har inte lagt fram något förslag om kilometerskatt; det vet ju Edward Riedl. Det går inte att räkna på effekterna av ett förslag som regeringen inte har presenterat. Det har presenterats en utredning som regeringen valde att inte gå fram med. Men jag talar också med fordonssektorn i Sverige. Man säger att mycket av svensk leverantörskedja har slagits ut därför att man har blivit utkonkurrerad av fordon som inte uppfyller lagkrav, som inte följer de EU-direktiv som finns och som inte heller är tillräckligt miljövänliga transporter. Det är klart att det finns en poäng med att diskutera att utländska åkare som finns i Sverige är med och betalar för slitaget på svenska vägar så att det blir en bättre infrastruktur i Sverige, men också ordning och reda i transportsektorn. Man måste kunna göra flera saker och ting samtidigt.
När det gäller flygskatten och preclearance kan jag lova att vi har haft väldigt mycket diskussioner med amerikaner på olika nivåer. Jag har inte haft någon dialog med amerikanerna där vi har förhandlat om nivån på flygskatten som vi ska hamna på. Däremot är USA otvivelaktigt vår viktigaste handelspartner globalt sett. Tyskland och Norge är våra största exportländer. Men om man tittar på investeringsflöden, på forskningssamarbete och på hur många jobb som skapas i Sverige är USA outstanding för oss. Det är klart att det är väldigt viktigt för oss att upprätthålla goda och bra förbindelser med USA. Preclearance är en del av detta.
Jag tycker att det är bra att vi har en diskussion om att de juridiska aspekterna måste tas på allvar. Jag har ingen anledning att fördröja detta. Jag vill att det ska gå så fort som möjligt. Men när vi har en lagstiftning på plats, då måste vi veta att den går igenom, att den håller vid en juridisk granskning. Annars har vi inte gjort vare sig oss själva eller amerikanerna en tjänst, om vi inte har jobbat igenom det här på ett bra sätt.
Jag blev lite förvånad över att ni inte följde upp det i det här replikskiftet, men de ekonomiska förutsättningarna är bredare än bara flygskatten. Ni pratar väldigt mycket om flygskatten. Faktum är att Swedavia har gjort beräkningar som visar att investeringskostnaderna är högre än vad man tidigare beräknade. Det är en parameter.
Sedan har det visat sig att det sätt som man ska fördela kostnaderna på, som Swedavia utgick ifrån, inte längre är en modell som är möjlig att genomföra. Det påverkar också de ekonomiska förutsättningarna. Sedan fördjupar vi oss mycket i de möjligheter som vi som stat har att gå in och ge stöd för den här typen av investering. Det är inte bara ett kommersiellt intresse. Det finns också ett samhällsintresse av att åstadkomma preclearance. Det arbetet fortsätter i Regeringskansliet.
Anf. 19 Karin Enström (M)
Fru talman! Jag tror att vi får återkomma till att debattera miljö- och klimatpolitiken. Men bestämda uppfattning är att vi inte har samma medel för att nå de mål som vi är överens om att vi ska nå mot fossilfritt och att minska vår påverkan på atmosfär och miljö för klimatets skull.
Jag återkommer till min huvudfråga, som grundar sig på en oro och en nyfikenhet inför hur det går med frågan. Det var mycket buller och bång och många nyheter av mycket goda skäl när avtalet var underskrivet. Sedan känns det som att processen har gått i stå.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Vi fick ett budskap om att USA via sitt utrikesdepartement såg flygskatten som ett problem. Det var därför som jag ställde frågan.
Näringsministern har beskrivit processen, att det inte bara är juridiska utmaningar utan att man också måste reda ut ekonomin. Någonting kan se väldigt bra ut inledningsvis, och sedan måste man självklart ta reda på vad saker och ting kostar, vem som ska stå för vad. Man måste också göra det i enligt med reglerna för statsstöd. Där håller jag verkligen med näringsministern om att det här är ett intresse som är bredare än att bara låta människor få resa lite enklare. Det är av stor betydelse för näringsliv och ekonomi, men också för säkerhetspolitiskt och utrikespolitiskt samarbete.
Min avslutande fråga till statsrådet är: Vad gör statsrådet själv för att höja farten i processen, även om den är komplicerad och invecklad?
Anf. 20 Edward Riedl (M)
Fru talman! Låt mig börja i en ände som inte alls har med den här interpellationen att göra.
Anledningen till att jag, andra moderater och även ledamöter från andra allianspartier pratar om kilometerskatten är ju det finns ministrar i er regering som vill införa kilometerskatt. En regering ska bara ha en uppfattning - det kan man kanske inte tro när man ser den här regeringen - men ni har ministrar som pratar om att den här skatten ska införas före mandatperiodens slut. Det är ett av skälen till att jag för den här debatten. Om Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte är överens får väl snarare ni lösa det än att jag ska försöka att reda ut det. Det verkar dessutom vara på det sättet att även enskilda ministrar från samma parti har svårt att vara överens om det ena eller andra. Nu senast var det försvarsministern och utrikesministern som hade lite svårt att enas om en samma ståndpunkt.
Nog om detta, fru talman. Jag delar ministerns syn på USA som en mycket viktig partner. Jag är inte på något sätt emot att regeringen jobbar hårt för att USA fortsatt ska vara en bra partner. Om man nu väl förstår hur negativ flygskatten är så att man måste göra undantag, då borde man förstå hur negativ den är på alla andra områden också. Man kanske inte ens ska införa den, eftersom flygskatten har den här typen av negativa effekter.
Det låter på ministern som att det här är god miljöpolitik. Jag har försökt att beskriva i mina inlägg att detta är en dålig miljöpolitik som leder till ökade utsläpp, till mindre gröna bränslen och till suboptimeringar som är dåliga för miljön.
Jag kanske lyssnade dåligt, men till vilka destinationer i USA är det kortare än 6 000 kilometer? Förklaringen var ju att USA är ett och samma land, och därför har man en tariff för sträckan dit.
Anf. 21 Närings- och innovationsmin. Mikael Damberg (S)
Fru talman! Jag ser fram emot fler debatter i ämnet. Jag tycker att vi ska komma tillbaka till inte minst miljöpolitik fler gånger. Efter den här debatten är det uppenbart att Moderaterna inte bara är kritiska mot våra miljöinsatser, som redan har och kommer att få effekt på marknaden i dag. Man har ingen miljöpolitik. Det är ju tomt i lådan, enormt tomt. Det kan vilken miljöorganisation som helst vittna om när de granskar era budgetar eller det som ni säger i olika sammanhang. Det är fullständigt tomt på åtgärder, och det kommer inte att hålla.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Förra året var det 20 grader varmare i Arktis än normalt. Isarna smälter mycket snabbare. Det är klart att vi måste ha en miljöpolitik där även flyget bär samhällsekonomiska kostnader. Det är inte konstigt.
När det gäller preclearance och Arlanda har jag konstaterat att det är en viktig fråga för regeringen. Vi kommer att fortsätta att jobba med den. Vi jobbar inte bara med preclearance, även om det är en väldigt viktig fråga i vår transatlantiska relation. Det handlar också om att utveckla Arlandas möjlighet att växa med fler direktlinjer, inte bara till USA utan också till andra delar i världen.
Jag kan också meddela kammaren att Arlanda just nu växer snabbare än till exempel Kastrup, som är en av våra konkurrentflygplatser i vår del av Skandinavien och Europa. Vi har också tillsatt ett Arlandaråd där inte minst regionen, näringslivet och flera ministrar - inklusive jag själv - ingår. I Arlandarådet diskuterar vi hur Arlanda som nav för flygtrafik ska utvecklas för att klara framtidens utmaningar. Det är ett spännande arbete som pågår, där hela regeringen står bakom den flygstrategi som har presenterats. Det handlar om att göra Arlanda ännu mer attraktivt som ett nav för flygtrafiken. Svenskt näringsliv, ekonomin och även miljön tjänar på att det blir fler direktförbindelser i stället för mellanlandningar.
Jag ser fram emot att fortsätta att jobba för preclearance, att se till att förverkliga det framöver men också att se till att utveckla Arlanda. Det är en stor och viktig flygplats för Sverige.
Överläggningen var härmed avslutad.
Interpellation 2017/18:81 US preclearance
av Karin Enström (M)
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Den 30 maj 2015 meddelade närings- och innovationsminister Mikael Damberg att Stockholm Arlanda Airport valts ut för att få införa US preclearance. Detta betyder att den inresekontroll som amerikanska myndigheter normalt genomför vid ankomst till USA i stället ska genomföras vid avgång från Sverige. Om preclearance kommer på plats skulle det förenkla resandet till USA och på så sätt stärka Stockholms och Sveriges konkurrenskraft.
Avtalsförhandlingarna, som startades sommaren 2015, gick i mål den 4 november 2016, då dåvarande inrikesminister Anders Ygeman och USA:s ambassadör Azita Raji undertecknade avtalet. Enligt medierna var tanken att systemet skulle vara igång senast sommaren 2018, men beskedet är nu hösten 2019.
På Swedavias hemsida går det att läsa: Amerikanska myndigheter har ännu inte fattat ett slutgiltigt beslut, men om vi får tillstånd att införa inresekontroll på flygplatsen räknar Swedavia med att en anläggning kan byggas på 18 månader.
I sitt remissvar avseende betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) skriver Stockholms Handelskammare att flygskatten underminerar det nyligen ingångna avtalet om att införa amerikansk inresekontroll på Arlanda flygplats. Anledningen som uppges i remissvaret är att en flygskatt minskar flygbolagens vilja att etablera direktlinjer på Arlanda. Investeringarna som krävs för inresekontrollen riskerar därmed att bli olönsamma. Sveriges rykte som avtalspart har rimligen försämrats när finansministern binder sig för en flygskatt som underminerar avtalet om inresekontroll. En utomstående betraktare får lätt intrycket att regeringens politik inte är samordnad.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson:
– Hur bedömer ministern att situationen ser ut i dag för ett genomförande av preclearance med USA?
– Vilken bedömning gör ministern av den föreslagna flygskattens effekter på genomförandet av preclearance med USA?
– När bedömer ministern att preclearance med USA kan vara på plats
Besvarades tillsammans med
- Preclearance på ArlandaInterpellation 2017/18:174 av Edward Riedl (M)