Tystnadsplikten inom själavården

Fru talman! Lars-Axel Nordell har frågat mig om arbetet med att utreda frågan om en samlad reglering av tolkars tystnadsplikt har kommit igång, samt om regeringen i samband med det arbetet kommer att pröva frågan om att återinföra en absolut tystnadsplikt för präster och pastorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tystnadsplikt för tolkar regleras bland annat i lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.

Frågan om hur riksdagens tillkännagivande om att låta utreda frågan om en samlad reglering av tolkars tystnadsplikt lämpligen bör hanteras bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Fru talman! Jag vill tacka för det svar jag fått av statsrådet, även om jag inte är helt nöjd. Att Regeringskansliet bereder frågan efter att en enig riksdag gjort ett tillkännagivande är egentligen en självklarhet. Det är vad regeringen ska göra. Det var alltså ingen nyhet för mig. Som jag sa när frågan debatterades i kammaren i januari är detta mycket angeläget. Det är viktigt att utredningen kommer igång snarast möjligt.

I min valkrets, Örebro län, bor det många teckenspråkiga. En tredjedel av Sveriges alla teckenspråkiga bor i Örebro med anledning av Riksgymnasiet för döva och hörselskadade som finns där. Redan på 90-talet skrev jag en motion till dåvarande Landstingsförbundet om statsbidraget för teckenspråkstolkning som i huvudsak fördelades utifrån invånarantal och inte utifrån antalet brukare. Det blev egentligen ingen förändring av detta så jag fortsatte ta upp den delen när jag kom in i riksdagen. Det skilde nämligen 1 000 kronor per tolkuppdrag mellan Örebro län, som fick minst, och det landsting som fick mest i statsbidrag. Detta tyckte jag inte att man kan acceptera utan ansåg att staten borde handha detta på ett rättvist sätt.

För 40 år sedan fanns ungefär 500 auktoriserade tolkar i vårt land. I dag, 40 år senare, har det ökat något till drygt 1 000. Fortfarande är dock efterfrågan mångdubbelt större, framför allt från Migrationsverket och domstolar. Auktorisationen, som innebär dokumenterad kunskap på framför allt rättsområdet men även om hälso- och sjukvård, ger en rättslig grund för tystnadsplikten så att man inte röjer uppgifter som framkommit i samband med tolkuppdrag. Det var faktiskt en teckenspråkstolk som kontaktade mig och påpekade att vi i riksdagen måste ändra på detta eftersom det här inte gick an.

Teckenspråkstolken tyckte naturligtvis att alla skulle använda sig av auktoriserade tolkar - det var tolken i fråga själv - men pekade på att detta inte fungerade särskilt bra. När en myndighet anlitar en tolk gäller alltid tystnadsplikten enligt offentlighets- och sekretesslagen, OSL, oavsett om tolken är auktoriserad eller inte. En auktoriserad tolk har alltid tystnadsplikt, oberoende av uppdraget, medan en tolk som saknar auktorisation inte omfattas av det här utanför myndighetssfären.

Inom föreningslivet och det civila samhället, som statsrådet så väl känner till, är det väldigt vanligt att man tar hjälp av medlemmar: "Du kan ju faktiskt teckenspråk" eller "du kan ju arabiska". Man använder på så vis medlemmar som tolkar. Förmodligen är det en kostnadsfråga, men det beror nog också på att antalet tolkar är begränsat.

Vi vet att om en icke auktoriserad tolk anlitas vid ett själavårdssamtal med en präst eller pastor omfattas detta inte av den lagstadgade tystnadsplikten, eftersom kyrkor och samfund inte är myndigheter.

Min första interpellationsfråga handlade om hur arbetet har gått. Kan vi räkna med en parlamentarisk utredning eller en ensamutredning? Är någon utredare utsedd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Tack, Lars-Axel Nordell, för interpellationen och för ditt engagemang i frågan och det sätt på vilket du driver den!

Frågan om lagstiftning faller under justitieministerns ansvar, men jag har försett mig med den senaste uppdateringen om vad som pågår. Det tål dock att påminnas om att det under förra mandatperioden tog i genomsnitt tre år för den dåvarande regeringen att svara på riksdagens tillkännagivanden. Att det tar så lång tid är inget eftersträvansvärt, utan vi arbetar på för att inte bara möta utan faktiskt svara på tillkännagivanden så snabbt vi kan.

Som jag sa i mitt första inlägg pågår arbetet med att få fram hur man ska svara på detta. Det är alldeles för tidigt att svara på vem som ska göra utredningen, hur det hela ska utredas eller exakt vilket omfång utredningen ska ha eller hur direktiven kommer att se ut.

Fru talman! Jag tror att jag och statsrådet kan vara överens om att tolkar är viktiga. De är en viktig resurs och gör det möjligt för personer som talar olika språk att kommunicera med varandra. Det gäller såväl teckenspråk som utländska språk. Det handlar om samma problematik. Vid myndighetsutövning på nationell nivå engageras tolkar inte minst när det gäller rättspolitiska frågor men även inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården för att informationen ska förmedlas på ett säkert och professionellt sätt.

Enligt Kammarkollegiet fanns det i januari 225 teckenspråkstolkar och 824 tolkar i utländska språk, totalt 1 049. Av dem var 242 rättstolkar och 172 var tolkar med speciell kunskap om det medicinska området. Tillgången till licensierade tolkar varierar över landet. De är utan tvekan en bristvara. Det räcker inte på långt när då behovet hos svenska myndigheter är så stort. Med dagens ökade antal asylsökande behövs fler kvalificerade tolkar för att få en snabbare integration. Auktorisationen ska garantera att informationen i tolkningen i form av samtal och skrifter överförs korrekt med hög språklig standard och att tystnadsplikten gäller.

I samband med KU:s behandling av min motion framkom att den absoluta tystnadsplikten för präster och pastorer som de alltjämt tror att de har upphörde vid millennieskiftet - för 18 år sedan! I och med att Svenska kyrkan skildes från staten tappade man tystnadsplikten. Med anledning av detta ställde jag min andra interpellationsfråga: Kommer regeringen i samband med det arbetet att även pröva frågan om att återinföra en absolut tystnadsplikt för präster och pastorer?

Om vi nu ska utreda frågan om att införa en lagstadgad tystnadsplikt för icke auktoriserade tolkar som utför uppdrag i föreningslivet, i näringslivet, privat och inom kyrkan vore det väl underligt om tystnadsplikten i samband med bikt ska vara svagare. Det är min poäng. Kommer regeringen att överväga detta? En absolut tystnadsplikt innebär att präster och pastorer inte får röja och inte heller ska kunna avkrävas att vittna inför domstol om uppgifter som framkommit under bikt eller själavårdssamtal.

Jag undrar: Gäller inte detta i dag? Kan en präst eller pastor i dag avkrävas att vittna om det som framkommit under bikt? Lagen om detta har ju fallit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt med ett grundmurat förtroende vid samtal som dessa. Man måste i en pressad situation kunna berätta om jobbiga händelser som man har varit med om eller som man har blivit åsyna vittne till. Det är oerhört viktigt att denna möjlighet finns och man ska kunna veta att det inte sprids vidare.

I dag får detta hanteras utifrån det arbetsrättsliga området inom respektive samfund. Om prästen tjallar blir han avkragad. Prästen blir alltså förhoppningsvis av med jobbet om vederbörande pratar bredvid mun. Jag tycker inte att det är tillräckligt starkt. Det borde finnas en lagstadgad tystnadsplikt även för präster och pastorer. När vi nu talar om att stärka tystnadsplikten för tolkar borde man titta på hur viktigt det också är med en sådan tydlighet vid dessa oerhört känsliga tillfällen.

Fru talman! Jag delar Nordells bedömning av vikten av att vi har ett tolksystem som fungerar. Det är förstås helt avgörande att människor känner sig trygga med dels att de blir rätt översatta och förstådda, dels vilken information de delar med sig av. Inte alltför sällan handlar det om mycket känslig information.

Det tillkännagivande som riksdagen har lämnat till regeringen kommer regeringen att svara på och leva upp till. Men de detaljer som riksdagsledamoten frågar efter om hur det ska ske och vad som kommer att omfattas har inte jag. Dem har inte ens justitieministern, som ju har lagstiftningen på sitt bord, ännu färdiga. Men så snart det är klart kommer justitieministern med glädje att dela med sig av den informationen.

Fru talman! Jag förstår att det kan vara på det viset. Det här fanns ju inte med i tillkännagivandet. Däremot fanns det med i underlaget, där utskottet noterade att den här lagen upphörde vid millennieskiftet. Det kan alltså inte vara okänt för regeringen att det är på det här sättet.

Det är jättebra att ministern delar min synpunkt när det gäller att informationen ska vara trygg och säker. Det som jag tar upp i den andra frågan är detta med att stärka tystnadsplikten för tolkar som i dag inte omfattas av den rättsligt grundade tystnadsplikten. Om vi nu är överens om det vore det väl ändå underligt - och det tror jag att de flesta tycker vore underligt - om inte också tystnadsplikten för de präster och pastorer som man ska tolka i de här sammanhangen skulle säkerställas på ett annat sätt än genom att enbart hanteras inom det arbetsrättsliga området. Det är min poäng när det gäller den andra frågan.

Jag vill också naturligtvis tacka statsrådet för det arbete som gjorts under mandatperioden och önska en glad sommar.

Fru talman! Jag vill börja med att ge mitt varma tack och samma glada önskan tillbaka. Den här mandatperioden har varit spännande och intressant på många vis, inte minst när vi fått mötas här i riksdagens kammare.

Vad gäller frågorna kring tolkarnas förutsättningar och regelverk ska jag med glädje stöta på justitieministern med fortsatta frågor om hur arbetet fortskrider. Jag ska dessutom förstås lägga mig i så många av de avgörande frågor som vi behöver svar på som möjligt när det gäller på vilka sätt man omfattas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Överläggningen var härmed avslutad.