Tyngre lastbilar i Västerbotten

Herr talman! Edward Riedl har frågat mig om jag är beredd att verka för att en större andel av vägnätet i Västerbottens län ska godkännas för den nya bärighetsklassen än vad som följer av Trafikverkets förslag. Edward Riedl har vidare frågat mig om vilka initiativ jag är beredd att ta för att möta skogsbrukets behov av att frakta sina produkter på vägarna i Västerbotten.

Regeringen har den 16 februari 2017 beslutat om en godsproposition. Den innehåller förslag om en ny bärighetsklass, BK4, som möjliggör färd med tyngre fordon än vad som är möjligt i dag. Det innebär att delar av vägnätet där transporter med järnväg eller sjöfart inte är möjligt kommer att kunna öppnas för lastbilar med 74 tons totalvikt. Det kan medföra effektivare transporter, en bättre konkurrenssituation för svenska åkerier och nytta för näringslivet. Lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli i år. Trafiken med 74-tonslastbilar väntas kunna starta inom ett år.

Det är Trafikverket som fattar beslut om klassificering av statliga vägar i bärighetsklasser. Trafikverket har haft regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för ett införande av en ny bärighetsklass på vägar där alternativa transportslag inte är möjliga. Trafikverket föreslår att upplåtandet av ett vägnät för BK4 sker stegvis och på ett ansvarsfullt sätt där infrastrukturens framtida värden inte riskeras och där relevanta fordonskrav tillämpas som bidrar till att framkomligheten och säkerheten inte riskeras. Om en utbyggnad av vägnätet blir aktuell föreslår Trafikverket att den ska planeras och prioriteras i nära samarbete med näringslivet och skogslänen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En väl fungerande transportinfrastruktur är viktig, och regeringens ambitioner är höga. Därför har regeringen nu genomfört kraftiga satsningar i infrastrukturpropositionen som ska leda fram till en ny nationell trafikslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2018-2029. Vi gör det för att rätt investeringar i transportinfrastruktur bygger Sverige starkt och hållbart för framtiden, vilket gör att fler får tillgång till mer klimatsmarta och konkurrenskraftiga transporter. Detta främjar jobb och utveckling i hela landet.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Den här regeringen vill införa en kilometerskatt. Man vill höja dieselskatterna. Man vill höja bensinskatterna. Man vill också införa en flygskatt. Det är beskattning av avstånd, och det är en Norrlandsfientlig politik. Jag brukar ta upp det många gånger, för den politik den här regeringen vill föra och tänker föra är väldigt skadlig för min del av Sverige. Bara kilometerskatten riskerar att göra ungefär 30 procent av den svenska produktiva skogen olönsam. Det handlar i slutändan om 35 miljarder i minskade exportintäkter till vårt land. Det är väldigt mycket pengar.

Alliansen hade ett förslag om att tillåta tyngre lastbilar. Det kunde motverka en del av de negativa effekterna av den här Norrlandsfientliga regeringens politik, som handlar om att beskatta avstånd. Men, herr talman, regeringen försökte motarbeta detta så mycket man bara kunde. Jag misstror inte Socialdemokraterna i den här frågan, men man samarbetar i samarbetsregeringen med Miljöpartiet, som är emot allting som är bra för Norrland.

Då är min fundering: Om man har tyngre lastbilar vet vi att miljön blir bättre, eftersom en lastbil kan dra mer gods. Man sänker då också de emissioner som uppstår till följd av att man transporterar gods. Man stärker svensk konkurrenskraft, eftersom man kan transportera mer med färre personer. Det vet vi. Och det är det som har byggt Sverige starkt. När färre personer kan göra mer genererar det i slutändan fler jobb i det här landet, då blir vi mer konkurrenskraftiga. Alternativet är att gå den omvända vägen och göra oss mindre konkurrenskraftiga och mindre produktiva. Då blir det färre arbetstillfällen, och vi blir också ett fattigare land.

Jag blev glad när regeringen till slut gick med på detta. Det var väl så att Socialdemokraterna någon sen kväll tvingade Miljöpartiet till detta därför att man hade tillkännagivanden från riksdagen. Men jag oroas nu på allvar, herr talman, av det förslag som regeringen tänker lägga fram. Man kommer att öppna ungefär 10 procent av det statliga vägnätet i Norrbotten och 14 procent av det statliga vägnätet i Västerbotten. Allt annat är stängt för den här trafiken.

Jag förstår om det är mot bakgrund av att vägarna inte håller som man inte öppnar vägnätet på en gång. Då behöver man skjuta till mer pengar över tid för att öppna det, och det är framför allt broarna det handlar om.

Men för Norrbottens och Västerbottens del, de två stora förlorarna på den här regeringens politik när det gäller att införa skatter på avstånd, öppnar man en mycket liten del av det statliga vägnätet. Förklaringen är att det löper ett järnvägsspår parallellt. Detta gör att den här reformen i praktiken kommer att bli verkningslös för vår del av Sverige. All regeringens skadliga politik, med kilometerskatt, höjda dieselskatter, höjda bensinskatter och flygskatt, allt det vi ska utstå i försämringar från den här regeringen, skulle med Alliansens förslag åtminstone till viss del kunnat motverkats. Men då genomför man förslag som gör att detta inte kommer att bli möjligt. Man kommer inte att öppna vägnätet i vår del av landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Varför gör regeringen på det här sättet? Vad har man emot Norrland? Vad har man emot oss? Vad har man emot de arbetstillfällen som finns i vår del av landet? Jag kan omöjligt förstå, herr talman, varför man inte vill öppna det statliga vägnätet i den del av landet där detta skulle stärka konkurrenskraften som allra mest.

Herr talman! Regeringen har ingenting alls emot vare sig Norrland eller dem som bor där. Detta gäller även andra glest befolkade delar av Sverige. Det är faktiskt inte så att glesbygd enbart finns i norra Sverige, även om Edward Riedl ofta försöker göra det gällande. Dessutom ser befolkningsstrukturen väldigt olika ut i olika delar av Norrland, vilket Edward Riedl, som bor där, rimligen känner till.

Jag tror att även Moderaterna står bakom den miljömålsberedning som lämnade sitt slutbetänkande i höstas. Regeringen arbetar nu vidare med att ta fram en klimatlag. Det skulle vara intressant att vid något tillfälle få höra om Moderaterna också ställer sig bakom regeringens höjda ambitionsnivå, som handlar om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Om man står bakom Miljömålsberedningen och har ambitioner för att ställa om Sverige för att säkra ett liv även för kommande generationer på vår planet behöver man också titta på vilka åtgärder som behövs. Det är ofrånkomligen så att transportsektorn står för en väldigt hög andel av de klimatutsläpp som sker i Sverige i dag. Då behöver vi vidta åtgärder för att minska de klimatutsläppen. Jag tror egentligen inte att det är så där jättesvårt.

Vi behöver använda en mängd olika verktyg för att uppnå detta. Pris på olika saker som vi tycker är mindre bra är ett sätt att arbeta. Men det är inte det enda som görs, och det vet Edward Riedl också. Det sker nu en ganska stor satsning på både stadsmiljöavtal, där staten medfinansierar kollektivtrafiksatsningar, och Klimatklivet, där man hjälper till med olika typer av klimatinvesteringar, till exempel i laddinfrastruktur.

Vi kommer att behöva transporter i framtiden. Det kommer att vara precis lika nödvändigt att få varor och människor att röra sig i vårt land i framtiden som det är i dag. Men fossila drivmedel kan inte vara en del av framtidens transportsystem. Jag hoppas att vi är överens om det, även om jag förstår viljan att i den här specifika frågan göra detta till någonting annat.

När det gäller sakfrågan i sig kan man till att börja med konstatera att Edward Riedl och andra från framför allt Moderaterna men även andra borgerliga partier brukar framhålla att Finland minsann fattade beslut om tyngre lastbilar redan 2013. Då kan vän av ordning fråga sig vad det var som hindrade den dåvarande borgerliga regeringen från att göra samma sak i Sverige. Den dåvarande borgerliga regeringen tog inga sådana initiativ och fattade inga sådana beslut.

Den nu sittande regeringen har fattat beslut om en högre bärighetsklass, BK4, så att vi kan tillåta tyngre lastbilar på våra vägar. Vi har dessutom gjort det i två steg. Först ökade vi totalvikten på det som kallas bärighetsklass 1-vägar till 64 ton för att möjliggöra effektivare transporter. Vi har nu gått vidare med att tillåta 74-tonstrafik i utpekade delar av vägnätet som tål det och där vi inte riskerar att få en överflyttning från andra trafikslag, som sjöfart och järnväg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller exakt vilka vägar som så småningom kommer att bli aktuella för den tyngre bärighetsklassen så är det Trafikverket som gör en bedömning av det och hur vi ska göra det på ett ansvarfullt sätt och utan att få en överflyttning från järnväg. Det hoppas jag att vi någonstans också är överens om.

Herr talman! Låt mig först säga att det var Alliansen som lade fram förslaget om tyngre lastbilar. Vi har gjort tillkännagivanden från en majoritet i riksdagen, och Socialdemokraterna har varit emot. Vi har alltså släpat regeringen efter oss i riksdagen för att få regeringen att lägga fram förslagen. Jag misstror inte Socialdemokraterna, som jag sa. Men jag tror att det var rätt jobbigt att få med Miljöpartiet på detta, och därför tog det tid.

Jag är jätteglad att man nu har fått det på plats. Det som oroar mig är att man gör reformen väldigt dålig. Ett bra förslag går med fel skrivningar att göra riktigt dåligt i slutändan. Det som händer är att miljömålen lättare kan nås om vi tillåter tyngre lastbilar. Varför det? Jo, därför att det går åt mindre bränsle för att transportera samma mängd gods. Med tyngre lastbilar sparar vi miljön. Med tyngre lastbilar ökar vi svensk konkurrenskraft. Det är i grund och botten väldigt bra.

Hur blir miljön bättre av att svensk skog blir olönsam medan den finska blir konkurrensmässigt mycket starkare? Den här regeringen kommer att fortsätta att höja dieselskatterna. Man har redan påbörjat detta, och man kommer att fortsätta. Man har också tänkt att införa en kilometerskatt. Allt detta sammantaget försämrar svensk konkurrenskraft och gör svensk skog mindre lönsam. Skogsindustrin har själv räknat ut att med er politik blir ungefär 30 procent av svensk skog olönsam.

Detta med tyngre lastbilar skulle kunna motverka en del av de försämringarna. Men då väljer ministern och hennes regering tvärtom att göra så att man inte inför detta i den norra delen av Sverige där det allra mest behövs därför att vi där har längst avstånd att hantera. Jag har mycket svårt att förstå det.

Jag lyssnar på ministern. Mellan raderna försöker ministern säga att Trafikverket kommer att avgöra detta. Låt oss vara tydliga: Det är regeringen som har gett Trafikverket i uppdrag att utifrån de kriterier som man har ställt upp öppna vägnätet. Med de kriterier som Miljöpartiet sannolikt har lyckats få in i regeringens skrivningar kommer det att resultera i att ungefär 14 procent av vägnätet i Västerbotten öppnas av det statliga och 10 procent i Norrbotten.

Det är regeringen som lägger krokben för Trafikverket att genomföra den reform som riksdagen har sagt till regeringen att genomföra. Vi väl får återkomma till hur vi ska hantera det rent praktiskt. Men det var inte beställningen från en riksdagsmajoritet. Det är ett sätt att försöka förstöra en i grunden god reform.

Herr talman! Sedan håller jag med ministern när hon sa att det inte bara är norra Sverige som drabbas negativt av regeringens politik. Jag kanske skulle ha varit tydligare i detta. Denna typ av politik slår på avstånd. Ett avlångt glest befolkat land i Europas periferi mår givetvis inte bra av skatter på avstånd. Inte någonstans i Sverige är detta en bra politik. Jag försökte bara lyfta fram att Norrland drabbas ännu hårdare än övriga delar av landet. Men självfallet är regeringens politik negativ också för resten av Sverige, så att det också är tydligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tyvärr är det väl så att verkligheten är Moderaternas värsta fiende i de här sammanhangen. Det går väldigt bra för Sverige, och det går bra för väldigt stora delar av Sverige. Vi har sjunkande arbetslöshet och en väldigt hög sysselsättningsgrad. Nästan alla företag i alla branscher säger att deras största hot mot att kunna växa och utvecklas är att de saknar rätt kompetens. Någonting har väl regeringen i varje fall alldeles uppenbart gjort rätt, och det är bra.

Jag tror att man ska avvakta utformningen av de förslag som regeringen avser att lägga fram innan man utvärderar dem. Vi behöver se till att vi får en bättre övervakning av den tunga trafiken på svenska vägar. Vi vet att det förekommer alldeles för mycket oseriös konkurrens i branschen. Vi behöver säkerställa att den tunga trafiken, både svenska och utländska lastbilar, betalar för de förslitningsskador på vägarna som den orsakar.

Vi behöver få fler styrmedel som helt enkelt gör det mer attraktivt att välja mer miljövänliga transporter. Jag hoppas att Edward Riedl håller med om det även om, som jag sa tidigare, Edward Riedel även i den här debatten avstår helt från att beröra den lilla utmaning som vi har gemensamt som handlar om klimathotet mot vår planet.

Vi har fattat det här beslutet därför att vi är övertygade om att 74-tonslastbilar har precis de positiva effekter som också Edward Riedl lyfter fram. Man kan köra med färre antal bilar och därmed få en effektivare godshantering som både gynnar dem som köper transporterna och dem som utför transporterna och inte minst vår gemensamma miljö. När man genomför ett sådant beslut behöver man säkerställa att hela den vägsträcka som man pekar ut klarar av att ha den typen av tunga fordon. Det är precis som Edward Riedl mycket riktigt påpekar framför allt broar som kan ha bärighetsproblem.

Jag hoppas igen att vi är överens om att vi inte vill se att mer gods går på väg och mindre på järnväg. Vi ser att det finns ett värde i och är viktigt att vi säkerställer goda konkurrensvillkor för de mest energieffektiva och minst klimatpåverkande transportlösningarna. Därför har regeringen sagt att vi vill se den här förändringen. Men vi vill också göra det på ett sätt som säkerställer att vi inte får en oönskad överflyttning så att det blir relativt billigare att frakta på lastbil och relativt dyrare med järnväg och sjöfart. Det hoppas jag att vi i grunden ändå kan vara överens om.

Det är tråkigt att Edward Riedl låter så arg när han är glad. Jag är ganska glad över reformen och ganska stolt över att vi är framme med den. Jag tror att det kommer att bli väldigt bra. Jag har noterat att det är ganska många andra som också är glada över att reformen kommer. Jag känner en väldigt stark tillförsikt att Trafikverket har både den kompetens och de kontakter som krävs för att kunna genomföra uppdraget på ett klokt och balanserat sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det går bra för Sverige. Vi är helt överens om detta. Nio år med alliansbudgetar har givetvis lagt en rätt god grund för det, och på det har vi en global högkonjunktur. Det är svårt att på väldigt kort tid förstöra detta.

Hur som helst, låt oss tala om det som är huvudfrågan. Vi är helt överens om den osjysta och olagliga utländska konkurrensen på våra vägar. Däremot är vi inte helt överens om hur vi ska komma till rätta med de sakerna. Jag förstår inte varför de som i dag kommer från andra länder och inte följer svenska lagar och regler, inte betalar svenska skatter och avgifter, helt plötsligt skulle följa ytterligare en ny lag.

Jag tror tvärtemot att regeringens kilometerskatt kommer att göra att en av Europas mest beskattade branscher kommer att få ytterligare en skatt att hantera i ett land med långa avstånd. Det kommer inte att leda till fler svenska jobb. Det kommer inte att leda till bättre konkurrenskraft. Det kommer tvärtom att slå ut dem som sköter sig.

Vi moderater har tagit fram förslag till hur man ska göra i stället. Jag har själv varit med i det och är lite stolt över just de förslagen. Vi föreslår i stället att vi ska ha gps-övervakning av all utländsk trafik som passerar svensk gräns. Men en gps-puck kan vi se till att man följer svenska lagar och regler och se till att man betalar de skatter och avgifter man ska göra. Det är ett modernt sätt att hantera problemet.

Låt mig vara tydlig när det gäller klimathotet. Självfallet ska vi göra detta. Detta med tyngre lastbilar är en reform som i grund och botten gör att vi får bättre koll på miljön. Det drar mindre energi. Det är svårt att flytta över skog och skogstransporter till järnväg. Det säger sig självt. Jag frågade finansministern tidigare i dag. Hon ville inte undanta, såvitt jag kan förstå, vare sig skogen eller Norrland från kilometerskatten.

Infrastrukturministern vill inte att vi i Norrland ska få ta del av de fördelar reformen ger. I stället har man gjort en bra reform väldigt dålig. Det är jag lite arg över. Jag är självklart glad över reformen men lite arg över att ministern vill förstöra den.

Herr talman! Det är bra att vi är glada. Jag är också väldigt nöjd att skogsindustrin är glad över att beslutet har kommit och även andra stora delar av näringslivet. De uppskattar att det kommer och att de nu kan börja förbereda för de investeringar i nya lastbilar som kommer att krävas.

Det blir ytterligare en positiv effekt av detta, nämligen att de lastbilar som kommer att kunna medföra de större tyngderna till största delen kommer att vara nya lastbilar med högre verkningsgrad och bättre motorer och därmed också lägre bränsleförbrukning och utsläpp. Man kan säga att det blir win-win-win i det här avseendet. Detta är en jättebra reform.

Reformen ska genomföras på ett sätt så att vi får precis de positiva effekter av den som vi önskar och att vi så mycket som möjligt minimerar de risker som finns i och med att vi skulle kunna få en överflyttning.

Jag upprepar att jag är övertygad om att Trafikverket kommer att kunna hantera detta på ett bra sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns annat som vi gör samtidigt. Vi har aviserat att vi ska ta fram en godsstrategi. Jag tror att det är nödvändigt att se hela godstrafikens behov i Sverige på ett samlat sätt, intermodalt och med de olika logiker och behov som finns i olika sektorer, som självklart ser extremt olika ut inbördes.

Vi behöver gemensamt fatta de beslut som krävs för att vi både ska säkerställa en god tillgänglighet i hela Sverige och bemöta det klimathot som annars riskerar att slå ut allt mänskligt hot framöver.

Överläggningen var härmed avslutad.