Transportinfrastrukturen i Norrland

Svar på interpellationer

Herr talman! Edward Riedl har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar vidta för att förbättra den gränsöverskridande transportinfrastrukturen i Norrland.

De nordiska länderna är varandras största handelspartner, och den dagliga pendlingen mellan länderna är omfattande. Det är också stora godsflöden som passerar gränserna mellan våra länder.

Det är viktigt att den gränsöverskridande infrastrukturen, i alla delar av landet, gör det attraktivt att bo och arbeta över landgränserna och möjliggör att transporter kan ske på ett effektivt sätt. Dialog mellan de nordiska ländernas regeringar är väsentligt för att åstadkomma detta.

Utvecklingen av gränsöverskridande transportinfrastruktur bör omfatta alla transportformer och ingå i den löpande dialogen mellan ländernas regeringar och det fortsatta myndighetssamarbetet.

Jag har under hösten och våren haft bilaterala samtal med mina nordiska kollegor. Jag tog också i våras initiativ till ett gemensamt möte med de nordiska ministrarna om samarbete kring infrastruktur och infrastrukturplanering. Mötet skulle ha ägt rum den 29 april, men det fick tyvärr ställas in med mycket kort varsel. Jag utgår dock från att det finns en fortsatt stark vilja till dialog om frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen avser att i höst lämna en proposition till riksdagen om hur man ser på inriktningen av investeringar och underhåll.

När riksdagen har slagit fast en inriktning följer åtgärdsplanering i syfte att ta fram en trafikslagsövergripande nationell plan och länsplaner för transportinfrastrukturen för perioden 2018-2029. Fastställelse av planerna beräknas till våren 2018.

Konkreta projekt och åtgärder tar regeringen ställning till i den kommande åtgärdsplaneringen. I det arbetet kommer kopplingen till våra grannländer att vara en viktig aspekt att ta hänsyn till.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det är bra att ministern vill vara aktiv i samarbetet med sina nordiska kollegor. Det är många transportstråk som passerar landgränser, och då är ett gott samarbete mellan olika länder helt nödvändigt. Det är inte minst viktigt för våra svenska företag att kunna komma hela vägen med sina varor.

Med interpellationen vill jag särskilt lyfta fram stråket mellan Mo i Rana i Norge, Umeå i Sverige och Vasa i Finland. Det är ett mycket viktigt godsstråk för norra Sverige. Det handlar om att hålla transportvägen österut öppen. Här är länken mellan Umeå och Vasa, över Kvarken, mycket viktig.

Arbetet med en väl fungerande färjeförbindelse, som också fungerar långsiktigt, påbörjades av alliansregeringen när Catharina Elmsäter-Svärd var infrastrukturminister.

Löftet från de rödgröna politikerna i Norrland var, åtminstone före valet, att detta skulle fortsätta även med en rödgrön regering. Det var hög svansföring i detta.

I rapporten om tillväxt från norr lyftes infrastrukturens betydelse fram som en framgångsfaktor. Just det stråk som jag nämnde lyftes fram som extra centralt. Det är viktigt för en stor del av Sverige att det fungerar.

Herr talman! Jag vill veta hur ministern ser på detta stråk som passerar genom tre nordiska grannländer och hur hon tänker jobba för att se till att det fungerar över tid.

I den förra ansökan till EU ville den finska regeringen tillsammans med regionerna på båda sidor vara med och finansiera detta, men den svenska regeringen backade i det läget ur.

Herr talman! Jag vill veta om den svenska regeringen kan tänka sig att vara med och ta ett ekonomiskt ansvar i nästa ansökan.

Herr talman! Det arbete som Edward Riedl hänvisar till och som påbörjades under den förra mandatperioden har regeringen fortsatt, framför allt genom att ställa sig bakom den EU-ansökan som lämnades in och där man önskade få medfinansiering från EU till Kvarkenfärjan. Nu fick man tyvärr inte komma med i den här omgången, men jag gissar att man kommer att återkomma med en förnyad ansökan i nästa sökomgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den svenska regeringen har inte backat ur, utan både den tidigare och den nuvarande regeringen har varit tydliga med att vi inte medfinansierar gränsöverskridande färjedrift eller investeringar i fartyg. Skälet är att det skulle kunna få en prejudicerande verkan på andra gränsöverskridande färjeförbindelser, där vi är noga med att inte ha några statliga stöd.

Däremot bidrar regeringen som sagt med andra åtgärder och ställer sig bakom ansökan. Regeringen kommer även fortsättningsvis att både följa frågan och ge det stöd som är möjligt utifrån den principiella hållningen att vi inte medfinansierar gränsöverskridande färjetrafik. Jag vågar nog påstå att ditt parti inte har någon avvikande uppfattning i den frågan, Edward Riedl. Åtminstone hade ni inte det när ni satt i regeringsställning.

Detta är ett viktigt stråk, på samma sätt som det finns flera viktiga stråk vad gäller såväl handel och godstransporter för vidare transport ut i världen som arbetspendling. Därför kommer vi i nästa nationella plan att ha med den gränsöverskridande trafiken som en viktig aspekt av vilka prioriteringar man ska göra.

Det innebär inte att Norrlands infrastruktur har en egen nationell plan, utan den nationella planen har som ambition att säkerställa tillgänglighet i hela vårt land och också beakta de viktiga gränsöverskridande transportstråk som vi har i olika delar av landet, bland annat i Norrland.

Herr talman! Låt mig börja med att återigen säga att det är bra att ministern tycker att detta är viktigt och att man vill lyfta fram det i ord. Men sedan kommer den viktiga frågeställningen, nämligen vilka pengar man är beredd att skicka med för att förverkliga vackra ord.

Där kommer bland annat Kvarkenfärjan in som en mycket viktig del. Den är en länk mellan Sverige och Finland och hela det godsstråk som börjar i Mo i Rana i Norge och passerar Sverige och Finland och vidare österut. Då måste man ha en fungerande färjeförbindelse långsiktigt.

Jag kan bara notera att den finska regeringen gör en annan bedömning än den svenska regeringen, i alla fall den nya regeringen. Där är man beredd att gå in med ekonomiskt stöd, men den svenska regeringen är inte det. Det kan jag bara beklaga.

Herr talman! Ministern nämnde att den gamla regeringen - alliansregeringen - inte hade någon annan uppfattning, men det stämmer inte helt och hållet. När arbetet påbörjades sa man: Låt oss återkomma i nästa steg om finansieringen, när det väl ska byggas. Jag tycker att ministern gör det lite enkelt för sig.

Nej, Norrland ska självfallet inte ha någon egen infrastrukturplan. Ibland kanske man skulle önska att det var så, men jag tror inte heller att det är bra långsiktigt. Frågan är dock hur man prioriterar. På vilket sätt är ministern beredd att prioritera detta viktiga godsstråk i Norrland?

Jag kan bara konstatera att ministerns egen partikollega, kommunalrådet Hans Lindberg i Umeå - han är socialdemokrat precis som ministern - är jättearg på regeringen för att den inte är beredd att fullfölja det som lovades från början. Han gick till och med så långt att han i en tidningsartikel - jag gissar att ministern också tog del av den tidigare i vår, herr talman - hotade med att strypa medfinansieringen till ett eventuellt påbörjande av Norrbotniabanan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är inte bra om man som regering inte är beredd att fullfölja tidigare åtaganden. Det kan jag bara beklaga. Den finska regeringen inser vikten av detta och är beredd att gå in och stötta ekonomiskt.

Jag vet inte om det är värt att förlänga debatten så mycket, herr talman. Jag tycker att ministern är tydlig i sitt svar. Det finns inga pengar att vänta för att få till stånd en fungerande färjeförbindelse, om jag har tolkat henne rätt.

Herr talman! Det blir ett försök att göra en historieskrivning på det ena eller andra sättet.

Det finns tydliga uttalanden från den förra infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärd där det framgår med all önskvärd tydlighet att någon medfinansiering inte är att vänta. Det finns allmänna skrivningar om att man tycker att detta är viktigt och att man är beredd att fortsätta att stödja det, men det var tydligt uttalat att någon medfinansiering inte var aktuell.

Det är inte så att regeringen inte har fullföljt ett löfte från den tidigare regeringen. Det är historieförfalskning, skulle jag vilja påstå.

Det var den dåvarande alliansregeringen som fattade beslut om den gällande infrastrukturplanen, det vill säga den som gäller från 2014 till 2025. Om man hade haft för avsikt att medfinansiera en färjeförbindelse hade man naturligtvis tagit höjd för det i infrastrukturplaneringen. Det valde man att inte göra. Det är svårt att tolka det på något annat sätt än att man inte hade för avsikt att medfinansiera.

Jag hoppas att man kan hitta lösningar. Där har regeringen varit beredd att föra diskussion med parterna regionalt om andra åtgärder som regeringen kan vidta för att stödja projektet. Det kommer vi att fortsätta att göra.

Vi ser inte att det är en framkomlig väg att lägga in medfinansiering i fartyg, för det skulle kunna få konsekvenser på andra håll. Det prejudikatet vill regeringen inte medverka till att sätta. Det ville inte den gamla regeringen heller, förmodligen på goda grunder.

Exakt vilka prioriteringar som regeringen kommer att göra i nästa nationella plan är för tidigt att säga, men vi har uppgraderat betydelsen av fungerande godsstråk i förhållande till hur den gamla regeringen såg på det. I de underlag vi får in har vi särskilt begärt att man också ska beakta godsframkomlighet. Vi har även haft en särskild godshearing för att säkerställa att de behoven blir tillgodosedda i nästa nationella plan.

Herr talman! Som jag sa tidigare finns det inte någon större poäng med att förlänga debatten ytterligare. Det finns egentligen inga svar från ministern vad gäller satsningar på detta stråk, annat än i ord. Det är pengar som behövs för att säkra både färjeförbindelsen och stråket i övrigt.

Som jag sa tidigare kan jag bara beklaga att den nya svenska regeringen inte har förstått betydelsen av detta, så som den finska regeringen och regionerna på båda sidor har gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag kan än en gång konstatera att det var den dåvarande alliansregeringen som fattade beslut om den infrastrukturplan som gäller nu - den nationella planen för investeringar och underhåll i statlig infrastruktur. Där finns 0 kronor till en Kvarkenförbindelse. Där befinner vi oss.

Hur nästa nationella plan ska se ut kommer regeringen att fatta beslut om om ett och ett halvt till två år. Sannolikt kommer vi inte heller då att medfinansiera fartyg, men det innebär inte att vi inte kommer att värdera och prioritera infrastruktur i Norrland. Det finns fler objekt som vi har haft lite olika syn på. Så mycket mer än vackra ord fanns det faktiskt inte från den gamla regeringen heller i den här frågan.

Överläggningen var härmed avslutad.