Tortyr- och våldtäktsrån

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att skärpa straffen för vålds- och sexualbrott samt om jag och regeringen avser att vidta åtgärder för att förhindra framtida brott likt de som beskrivs i interpellationen.

Kampen mot brottsligheten är ett långsiktigt arbete som är högt prioriterat av regeringen. Sverige ska vara ett tryggt land att leva i.

En central fråga för att minska brottsligheten och öka tryggheten är att förbättra förutsättningarna för polisen att utföra sitt uppdrag. Här utgör utbyggnaden av Polismyndigheten en viktig del. Vid halvårsskiftet var vi halvvägs mot regeringens mål om 10 000 fler polisanställda, och ytterligare nära 3 000 polisstudenter är på väg ut i verksamheten de närmaste åren.

På det straffrättsliga området bedriver regeringen ett mycket aktivt arbete. På regeringens initiativ har minimistraffen skärpts för bland annat grov våldtäkt, grovt rån, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång och grovt olaga hot.

Vidare har regeringen reformerat sexualbrottslagstiftningen, och Sverige har nu den strängaste lagstiftning vi någonsin haft. Men det behövs ytterligare åtgärder för att stärka lagstiftningen när det gäller sexualbrott. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat se över straffskalorna för sexualbrott och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar.

I fråga om rån kan det ifrågasättas om den nuvarande straffskalan återspeglar brottets allvar. Regeringen har därför gett en särskild utredare i uppdrag att bland annat överväga och vid behov lämna förslag om ett höjt minimistraff för rån.

Vidare bereds förslag om slopad straffreduktion för 18-20-åringar för brott med ett minimistraff på ett års fängelse, det vill säga brott som våldtäkt, rån och grov misshandel. Om förslaget genomförs kommer det att dömas ut längre och fler fängelsestraff för sådan brottslighet.

För att även bekämpa brottens orsaker behövs ett långsiktigt och strukturerat brottsförebyggande arbete som involverar hela samhället. Därför har regeringen tagit fram det nationella brottsförebyggande programmet, Tillsammans mot brott. Regeringen avser att inom kort återkomma med en redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i programmet.

Fru talman! Denna vecka har rättegången mot de två ungdomar med invandrarbakgrund som begick våldtäktsrånet på Solna kyrkogård pågått. Det var natten mellan den 22 och 23 augusti i år som övergreppen ägde rum, och nu hoppas vi att gärningsmännen döms till långa fängelsestraff. All tillgänglig empiri från andra fall av ungdomsrån med förnedringsinslag talar dock för att så inte kommer att bli fallet, även om just detta dåd sticker ut med sin brutalitet.

I stället är det ytterst sannolikt att båda förövarna kommer att erhålla Morgan Johanssons ungdomsrabatt, då de är 18 respektive 21 år gamla. Båda förövarna känner till att sittande regering inte ser vidare allvarligt på brottslighet - det har de fått lära sig de gånger de tidigare har dömts för brott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Offren hade ingen tidigare relation till gärningsmännen, och det hela skedde helt oprovocerat. Gärningsmännen nöjde sig dock inte med att råna pojkarna på deras värdesaker utan krävde även kontouppgifter för att kunna få ut mer av rånet. Hade det stannat där hade det liknat de flesta andra rån som unga svenskar utsätts för dagligen, men så blev det inte. I stället pågick övergreppen i flera timmar.

Pojkarna blev sparkade, slagna, tvingade att klä av sig nakna, slagna med spade, knivhuggna och analt våldtagna med diverse föremål som förövarna hittade. Under delar av övergreppen hade de fått ögonen täckta med en ögonbindel, fått tygstycken nedkörda i munnen och både händer och ben var fastbundna.

Under händelseförloppet hotades pojkarna återkommande: De skulle få penisar och öron avskurna, deras näsor skulle krossas, en pistol skulle hämtas, de skulle begravas levande och så vidare. Ett av offren beskrev hur det under skräcknatten kändes som att han "duschade i blod" när han låg där avklädd och torterad.

Dessa båda ungdomar är naturligtvis inte ensamma, utan det finns gott om exempel på hur ungdomar med invandrarbakgrund helt oprovocerat har rånat, förnedrat och allvarligt skadat andra ungdomar. Det går att anta att offren inte alltid har valts ut slumpmässigt, utan att det tvärtom har funnits en önskan om att begå brott mot svenskar.

Det går naturligtvis bara att gissa varför så har varit fallet i vissa av de uppmärksammade ungdomsrånen, men jag med flera räds att det bottnar i ett förakt mot det svenska majoritetssamhället och allt som uppfattas vara en del av det, däribland svenskar.

Nu vet jag sedan tidigare att Morgan Johansson inte erkänner svenskfientlighet, varför vi inte behöver debattera det igen, utan min fråga är i stället bredare till sin natur.

Regeringen har gång efter annan hävdat att man inte under några som helst omständigheter har ens det minsta ansvar för att över 7 000 svenskar har dött av covid-19. Är regeringens och Morgan Johanssons inställning likartad när det kommer till ungdomsrån, ett fenomen som har ökat med 250 procent sedan 2013? Kan regeringen åtminstone i någon utsträckning skuldbeläggas, enligt Morgan Johansson, eller vägrar man att ta ansvar även här?

Fru talman! Jag kan bara understryka det fru talmannen säger. Här har vi än en gång hört Tobias Andersson frossa i alla detaljer kring ett vedervärdigt brott, och jag tänker inte göra det. Dels för att det är en pågående rättsprocess, dels för att jag också har för stor respekt för brottsoffren för att göra så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tobias Andersson bryr sig inte ett dugg om brottsoffren i det här läget. Han vill bara bedriva partipolitik. Brottsoffer ska, enligt min mening, inte behöva utgöra rekvisita åt politiker som bara vill stå i rampljuset. Dessutom är det anmärkningsvärt att föregripa rättsprocessen på det sättet och spekulera vilt i motivet, som Tobias Andersson gör.

Det är en pågående rättegång. Varken jag eller Tobias Andersson kan uttala oss i skuldfrågan. Det är domstolar som dömer i Sverige, inte riksdagspolitiker.

I sak har regeringen ingenting att skämmas för när det gäller straffskärpningar. Jag sa i mitt interpellationssvar att vi har skärpt straffen för grov våldtäkt, grovt rån, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång och grovt olaga hot. Dessutom har vi utvidgat lagen om grov våldtäkt så att fler brott kan bedömas som grova. Det handlar bland annat om unga brottsoffer, som är fallet här.

Tanken är att den nya lagstiftningen ska tillämpas så att fler våldtäktsbrott mot unga brottsoffer ska bedömas som grova. Det finns en rejäl straffskala för den typen av vedervärdiga brott. Vi har skärpt straffen för dem, och vi kommer att införa ytterligare skärpningar.

I mitt interpellationssvar sa jag att vi ska göra en ny översyn av sexualbrotten. Nu har Sverige den strängaste sexualbrottslagstiftningen någonsin. Vi införde samtyckeslagstiftningen i slutet av förra mandatperioden, och vi ser nu generellt över straffskalorna för sexualbrott, bland annat våldtäkt av normalgraden. Vi ser över straffskalorna för rån. Det finns en sittande utredning. Jag vill ha en ordning ungefär som nu med grova vapenbrott, det vill säga att det finns en häktningspresumtion också för rån så att du inte släpps ut i väntan på rättegång - som i dag många gånger sker i fråga om rån. Vi ökar möjligheterna till häktning där.

Vi arbetar med ett förslag om att ta bort straffreduktionen för unga. Det kommer att gälla alla brott som har ett straffvärde på över ett års fängelse, vilket är den typen av brott vi talar om här.

Samtidigt, fru talman, ser vi nu också resultatet av den stora polissatsningen. Polisen har nu mer pengar än någonsin. Det finns fler poliser än någonsin. Det finns fler anställda i myndigheten än någonsin. Fler återrekryteras som tidigare lämnat kåren och kommer nu tillbaka. Det är också färre som slutar än tidigare. Här fortsätter vi att förstärka polisorganisationen successivt under de kommande åren.

Jag kan inte uttala mig i skuldfrågan i denna fråga, men allvarliga brott ska naturligtvis bestraffas och lagföras. Vi har sett till att det nu finns rejäla straffskalor och polisiära resurser för att bedriva sådana utredningar framåt i tiden.

Fru talman! Det specifika brottet som jag berörde i mitt primära inlägg har varit allmänt känt under en längre tid. Jag utgår från att domstolen gör sitt arbete. Jag berörde brottet i en bredare kontext. Utan att på något sätt lägga mig i utgången av den domstolsprocess som nu äger rum tycker jag att det är ett allvarligt brott som har begåtts. Men det är inte det enda, utan jag vill föra en generell debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Morgan Johansson gör alltid så här såväl i sina skriftliga svar som i dessa inlägg. Likt en trasig bandspelare upprepar han sig och rabblar diverse åtgärder som han och regeringen genomfört eller utreder. Precis som om det på något sätt skulle ursäkta att ungdomsrånen ökat med 250 procent sedan 2013.

Naturligtvis är jag positiv till att regeringen stundvis har gått oss till mötes och implementerat SD-förslag, men det räcker inte. Morgan Johansson och regeringen måste också tillåta sig att vara självkritiska och förstå att mer behöver göras. För en tid sedan slog vi förra årets totala antal dödsskjutningar. Inte ett enda mord i Malmö har klarats upp sedan Morgan Johansson tillträdde som minister. Varannan svensk upplever i stor utsträckning oro för att bli utsatt för brott. Över 80 procent av befolkningen upplever att brottsligheten ökat de senaste tre åren. Varannan kvinna mellan 20 och 24 års ålder oroar sig ofta för att bli våldtagen eller utsatt för sexualbrott. Allt detta är samtidigt som grova vålds- och sexualbrottslingar döms till ynka fängelsestraff som varken genererar upprättelse för brottsoffren eller står i överensstämmelse med det allmännas rättsuppfattning.

Fyra av fem utländska medborgare som döms för våldtäkt får vara kvar i Morgan Johanssons Sverige. Endast en utvisas. Det är så illa att regeringen nu inte bara låter detta fortgå utan även beväpnar ligisterna. Av den handfull pistoler som försvann från Regeringskansliet har nu en återfunnits hos en person åtalad för mordförsök.

Fru talman! Man tror knappt att det är sant! Det går inte att hitta på något sådant. Det finns ingen svensk deckarförfattare som skulle komma på en sådan historia, för det skulle anses vara för mycket likt fiktion. Men det är det inte. Det händer på riktigt.

Ett talande exempel på problemet är att de båda gärningsmännen kopplade till våldtäktsrånet i Solna skrattade i rättssalen. Det var inte mig de skrattade åt, det var inte ett mem de skrattade åt, utan de skrattade åt Morgan Johansson och regeringen. De skrattade därför att de vet vilket skämt vårt rättsväsen är.

Jag frågade Morgan Johansson i mitt förra inlägg om regeringen har något ansvar för ungdomsrånen. När det kommer till det specifika ungdomsrånet har regeringen det; det går inte att komma ifrån. Utan att föregå rättsprocessen eller lägga mig i skuldfrågan kan det konstateras att en av gärningsmännen sedan tidigare var dömd för mordbrand och skulle ha suttit inlåst när brottet begicks. Med andra ord har två ungdomars liv förstörts som en direkt konsekvens av Morgan Johanssons tillkortakommande som minister. Känner inte Morgan Johansson en skuld i detta?

Fru talman! Jag kan bara konstatera att Tobias Andersson återigen föregriper en rättsprocess. Han pratar om gärningsmännen. Till och med i själva interpellationen tar han upp båda förövarna. Det är en pågående rättegång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är domstolar som dömer i Sverige, inte riksdagspolitiker. Sverige är en rättsstat. Grundläggande i en rättsstat är att avvakta en domstolsprocess innan man pekar ut några gärningsmän eller förövare. Det borde också Tobias Andersson ha begripit vid det här laget. Han har ändå suttit i riksdagen ett tag. Så gör vi inte.

Det är anmärkningsvärt att Tobias Andersson säger att Morgan Johansson alltid rabblar upp en mängd åtgärder, som om de skulle vara en ursäkt, och undrar vilket ansvar Morgan Johansson har. Det är ingen ursäkt på något sätt att redovisa de åtgärder som vi vidtar. Tvärtom är det precis vårt ansvar. Vårt ansvar är att se till att ingripa mot den typen av kriminalitet genom bland annat skärpta straff och genom ökade polisiära resurser. Det är precis därför jag redovisar alla de åtgärderna. Det är fråga om skärpta straff i en lång rad avseenden, nämligen grov våldtäkt, grovt rån, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga hot och grovt olaga tvång. Jag skulle kunna lägga till att vi skärpt straffen för grovt vapenbrott så att det numera finns häktningspresumtion. Därmed kan de som misstänks för grovt vapenbrott häktas automatiskt och inte släppas ut igen - ibland samma dag, som det var tidigare.

Dessutom har regeringen utvidgat lagrummet för grov våldtäkt, så att fler döms för grov våldtäkt nu än tidigare. Det är ingen ursäkt eller att smita från sitt ansvar. Snarare är det tvärtom, nämligen att redovisa de åtgärder vi vidtar för att angripa den typen av brott.

Sedan säger vi att det kommer mer. Det sker en översyn av straffskalorna för sexualbrott, bland annat våldtäktsparagrafen. Också för rån sker en översyn av straffskalan. Där vill jag ha en häktningspresumtion, precis på samma sätt som vi har för grovt vapenbrott. Jag nämnde straffreduktionen för unga. Vi arbetar med ett förslag om att ta bort den för alla brott som har ett straffvärde på över ett år. Där kommer alla de brott som vi nu talar om i så fall att omfattas. Om den straffreduktionen tas bort innebär det att vi i ett slag fördubblar straffen för en 18-åring som till exempel begår en våldtäkt eller en grov misshandel. I ett slag fördubblar vi då straffet i den delen.

Dessutom - det glömde jag att säga i mitt förra anförande - jobbar vi med straffskalan i lagrummet som handlar om övergrepp i rättssak. Det är alltså när en gärningsman angriper en målsägande eller ett vittne och hotar vederbörande för att denne inte ska vittna eller berätta vad denne varit med om. Det sitter en utredare - vi får ett betänkande under nästa år - som ser över den straffskalan. Skälet är enkelt: När man angriper ett vittne eller en målsägande angriper man inte bara den personen utan också rättsstaten som sådan, och man underminerar rättsstatens möjligheter att agera.

En del frågar varför vi ska ha skärpta straff. Ett svar är naturligtvis att de som sitter i fängelse inte begår några brott. Det är ett svar. Det andra svaret är att jag tror på kriminalvården. Jag vet att återfallen i brott nu minskar efter att man har avtjänat sitt straff. Jag vet att det finns en möjlighet. Om vi får jobba med en del av dessa individer under en längre tid under en fängelsevistelse skapas förutsättningar för att de sedan ska kunna komma ut som laglydiga medborgare. Därför bör vi ha dem där under en längre tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Nu valde Morgan Johansson återigen att endast rabbla upp vad han och regeringen antingen har gjort när de har gått oss till mötes eller tänkt göra när de tillsatt diverse utredningar etcetera.

Men vi kan ta upp några domar som faktiskt finns. De kan kanske på något sätt göra att man får perspektiv på de påstådda straffskärpningar som Morgan Johansson lyfter.

Samnytt rapporterade senast i går om ett fall där en utlänning under knivhot försökte våldta en minderårig flicka på en skoltoalett. Han dömdes till en månad i fängelse. Den 16-åring som gjorde sig känd genom att urinera på sitt rånoffer och på andra sätt förnedra detsamma dömdes till ungdomsvård, som han sedermera valde att avvika från utan större problem. Två personer dömdes i maj för att ha förnedringsrånat en 19-åring i timmar. De tvingade honom att klä av sig, filmade övergreppen och ansågs ha agerat med övervåld. De dömdes som längst till två år och två månader. I det fallet var inte ens ungdomsrabatten inkluderad. Det var en person som var äldre än så som endast fick två år i fängelse för förnedringsrånet.

Det är alldeles uppenbart, hur många gånger Morgan Johansson än väljer att påstå det motsatta, att vi inte har en adekvat lagstiftning på plats för att på riktigt straffa dem som begår denna typ av grova brott.

Jag tycker att det är skamligt att Morgan Johansson inte vågar påtala detta, att han inte vågar erkänna det, att han inte vågar erkänna skuld å hans egna vägnar och å regeringens vägnar för att det inte finns en adekvat lagstiftning på plats.

Precis som Morgan Johansson nämner kan man inte begå brott om man sitter i fängelse. Det är uppenbart att det brott som jag berörde tidigare inte hade skett ifall den utpekade gärningsmannen hade suttit i förvar, vilket han skulle ha gjort för det brott han begått.

Fru talman! Nu är Tobias Andersson missnöjd med att jag berättar om alla de åtgärder vi har gjort, alla straffskärpningar som vi har gjort och allt som sedan ska komma. Tobias Anderssons argumentation är nu att det inte har någon betydelse eftersom domstolarna ändå inte dömer på det sätt som Tobias Andersson vill att de ska göra. Argumentet är då att det spelar ingen roll vad vi har gjort, för det har ändå inte fått någon effekt.

Jag vill bara påminna om hur det faktiskt ser ut i verkligheten just när det gäller utdömda straff. Förra året dömde svenska domstolar ut över 10 000 fängelseår, sammanlagt. Det är en ökning med nästan 30 procent på två år. Det är en effekt av att fler döms men också av att de som döms numera döms till längre fängelsestraff. Det är en mycket påtaglig effekt.

Har Tobias Andersson fler funderingar över det tycker jag att han kan besöka ett fängelse eller ett häkte. Då kommer han nämligen att se att vi nu har full beläggning. Vi har till och med överfull beläggning på många håll. Det är 100 procents beläggning både på häkten och på anstalter. Det är en effekt av det vi har gjort med häktningspresumtionen för de grova vapenbrotten men också med straffskärpningarna för framför allt de grova, allvarliga våldsbrotten. Jag påstår att de straffskärpningar som vi har genomfört faktiskt har haft effekt också i verkligheten, så att säga.

Detta tycker jag är viktigt. Som jag var inne på avslutningsvis i mitt förra anförande har vi en utveckling där återfallen i brott efter fängelsevistelse faktiskt minskar. För 20 år sedan var det nästan 40 procent som återföll i brott inom tre år från att de släppts ut ur fängelset. I dag ligger den siffran på ned mot 30 procent. Det talar för, menar jag, att vi faktiskt har en ganska bra verksamhet i kriminalvården och att vi har en möjlighet att se till att de som begår brott kan lämna den brottsliga banan om bara rätt insatser sätts in. Därför vill vi se till att den verksamheten kan fortsätta att utvecklas i kriminalvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.