Tillsatt utredning om vinstförbud i välfärden

Fru talman! Elisabeth Björnsdotter Rahm har frågat mig hur jag ser på möjligheten att "kasta" Reepaluutredningen i papperskorgen och tillåta att vi har andra driftsformer inom vår välfärd samt om jag har någon plan för hur vår välfärd ska drivas i likvärdiga former oavsett driftsform och för hur den nya inriktningen kommer att emottas av alla kommuner och regioner ute i landet.

Det svåra parlamentariska läget efter valet ledde till att Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna ingick det så kallade januariavtalet. För att avtalet skulle komma till stånd fick alla fyra partier göra kompromisser i sin politik. Av januariavtalet framgår att regeringen under mandatperioden inte ska arbeta med frågan om en vinstbegränsning för privata aktörer i välfärden.

Enligt januariavtalet ska aktörerna oavsett driftsform ha likvärdiga villkor. Exakt vilka ändringar som är lämpliga och vilka konsekvenser som är att vänta för kommuner och landsting behöver analyseras vidare. Regeringen har också att beakta att det pågår flera utredningar och andra arbeten som kan ha betydelse för välfärdsaktörernas villkor.

Valfrihet utgör en central del i den svenska välfärdsmodellen. Vi ska värna valfriheten, och vi ska ha en mångfald av olika aktörer. Regeringen ska arbeta för likvärdiga villkor oavsett driftsform i välfärden. Enskilda ska ha goda förutsättningar för att göra ett aktivt och informerat val.

Det är också viktigt att det finns en stark tilltro till och legitimitet för välfärdssystemen. Oavsett utförare ska skattemedlen användas effektivt. Alla utförare inom välfärden har samma krav på sig att leva upp till lagars och föreskrifters krav på kvalitet.

Regeringen och samarbetspartierna kommer att arbeta tillsammans för högre kvalitet och bättre tillsyn i välfärden.

Fru talman! Jag tackar civilministern för svaret, även om jag kan tycka att det var lite trist. Det är ett standardsvar som alla statsråd använder just nu. Man gömmer sig bakom det svåra parlamentariska läget och att alla partier som ingått överenskommelsen måste kompromissa.

I mina frågeställningar till statsrådet lyfte jag bland annat fram att enligt januariavtalet ska aktörer i vår välfärd ha likvärdiga villkor, oavsett driftsform. Men statsrådet har valt att gömma denna fråga i en utredning, och den kommer att analyseras. I min värld är detta ytterligare en fördröjning.

Jag ska citera ur januariöverenskommelsen, som statsrådet har refererat till. Där står det tydligt: "Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer och goda villkor för enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val. Regeringen kommer inte att driva eller arbeta vidare med förslag om vinstförbud eller andra förslag med syftet att införa vinstbegränsningar för privata aktörer i välfärden. Höga kvalitetskrav ska vara styrande. Detta kommer att uttryckas i vårändringsbudgeten 2019. Förslag kommer läggas för att säkerställa att alla aktörer inom välfärden oavsett driftform har likvärdiga villkor."

Med detta som bakgrund blir det lite märkligt när statsrådet under hela valrörelsen hade mantrat att det skulle bli ett val om välfärden och att vinster i välfärden skulle begränsas starkt. I januari var statsrådet väldigt tydlig med att vinstjakt inte hör hemma i svensk välfärd och att medborgarnas skattepengar har avsatts för välfärden - för att förbättra skolresultaten och ge våra äldre en trygg omsorg - inte för stora vinstuttag.

Då blir jag fundersam: Har statsrådet bytt åsikt, eller har statsrådet fått nya insikter?

Fru talman! Tack, Elisabeth Björnsdotter Rahm, för inlägget! Jag vill inledningsvis beklaga tristessen. Jag ska anstränga mig för att minska de trista inslagen i den politiska debatten. Men ibland är ju politik trist, för den bygger på tekniska lösningar, utredningar och konsekvensanalyser. Det är också detta som vår lagstiftningsprocess grundas på, och i grund och botten är det nog klokt att lagar utreds, remitteras och bereds i enlighet med vår grundlag.

Nej, fru talman, jag har inte bytt åsikt, och det har heller inte mitt parti. Regeringsbildningen har lett till ett program som fyra partier har kommit överens om. Detta program eller avtal är resultatet av kompromissande. Detta innebär att det finns många punkter i avtalet som inte är Socialdemokraternas politik utan resultatet av kompromissande mellan fyra partier.

Varför har då de fyra partierna valt att agera på detta sätt? Varför driver vi nu en politik på välfärdsområdet som inte överensstämmer med den politik som Socialdemokraterna som parti gick till val på? Jo, för att Sverige behöver en regering. Vår analys av läget efter valet var att de demokratiskt sinnade partierna i denna kammare behöver samarbeta och kompromissa i syfte att få fram en regering som skyddar och försvarar de grundläggande demokratiska värdena i vårt samhälle. Detta förutsätter att det främlingsfientliga partiet Sverigedemokraterna inte får ett bestämt inflytande över regeringens politik.

Jag är övertygad, fru talman, om att det var rätt bedömning och slutsats av de fyra partierna. Detta innebär inte att dessa partier har bytt åsikt i sakpolitiska frågor. Vi kommer att tycka olika i olika frågor, men nu har vi förhandlat fram ett gemensamt program. Detta program kommer att hedras av regeringen, och jag kommer som ansvarigt statsråd för frågor som rör den offentliga sektorn självfallet att respektera den inriktning som mitt parti och ytterligare tre partier har kommit överens om och som är regeringens program under denna mandatperiod.

Fru talman! Tack, statsrådet, för ett tydligt svar! Det var lite mindre trist.

Statsrådets uppger i sitt svar att man har stark tilltro till legitimiteten för välfärdssystemen och att våra skattemedel, oavsett utförare, ska användas på rätt sätt. Där delar jag statsrådets bild till fullo, men jag skulle vilja ge ett tydligt exempel: I en ny utredning som har kommit från Vårdföretagarna via Almega visas med stor tydlighet att i 20 av 21 landsting eller regioner går den landstingsdrivna primärvården med underskott. År 2017 uppgick underskottet till närmare 740 miljoner kronor. Detta, tycker jag, visar inte på ansvarstagande för våra skattemedel. Jag anser att vi på ett helt annat sätt ska kunna ta ansvar för skattemedlen så att alla kan få ta del av den vård och omsorg som medlen är avsedda för.

Det är märkligt att de vårdcentraler som landstingen driver i dag i praktiken får mer pengar till sin verksamhet, eftersom de tillåts gå med förlust. Dessa förluster avskrivs dessutom i många landsting. Detta missgynnar de privata eller alternativa driftsformerna i hög omfattning. Om man ska ha lika syn på dessa verksamheter blir det en väldigt knepig situation.

Vi kan dessutom prata om hyressättning. Många landstingsdrivna hälsocentraler och vårdcentraler betalar hyra utifrån hur många listade patienter de har. Alternativa driftsformer och privata aktörer betalar marknadshyror, och därför skulle jag vilja ställa en fråga till statsrådet: Ser man en möjlighet att bedriva verksamhet med konkurrensneutralitet, som inte råder i dag?

Fru talman! Tack, Elisabeth Björnsdotter Rahm! Du nämnde flera av de frågeställningar som kommer att behöva behandlas av de kommande utredningar som blir resultatet av den överenskommelse som finns mellan fyra partier.

Likvärdigheten i välfärden ska stå i fokus. Detta gäller vård, skola och omsorg och kräver att vi tittar på de ekonomiska villkoren och andra förutsättningar för verksamheten och driften av densamma. Det finns självfallet behov av att utreda flera av de frågeställningar som Elisabeth Björnsdotter Rahm lyfte upp.

Vi har också offentlighets- och insynsfrågorna, som är relevanta här, liksom ersättningsfrågorna. I grund och botten kommer regeringen att jobba med de frågeställningar som handlar om likvärdigheten i svensk välfärd. Detta är en del av likvärdigheten. En annan del av likvärdigheten handlar om arbetet med att säkerställa finansieringen av välfärden, fördelningen och utjämningen mellan kommuner och landsting, som nu kommer att bli föremål för remissbehandling, och flera andra frågeställningar som är grundläggande för likvärdigheten i svensk välfärd. Vi behöver ha fokus på likvärdigheten - det tjänar vårt samhälle på.

Regeringens inriktning under de kommande åren kommer att vara att erbjuda offentliga, privata och ideella aktörer så goda förutsättningar som möjligt att bedriva välfärdsverksamhet. Självfallet kommer vi också att fokusera på att resurserna ska användas effektivt, både i den verksamhet som bedrivs i egen regi inom offentlig sektor och i de verksamheter som bedrivs av privata utförare.

Fru talman! Jag delar statsrådets bild, och jag är glad över att statsrådet ser att detta är en komplex verksamhet och att detta dessutom är mycket komplexa frågor. Därför har jag respekt för att det krävs utredning och analyser för att vi ska få så mycket välfärd som vi kan få för de skattemedel som vi har att tillgå. Jag är mycket glad över att vi kan enas om att välfärden är en central del och att valfriheten inom vår välfärd dessutom är en centrerad och viktig del för att vi ska kunna driva den svenska välfärdsmodellen vidare.

Jag kan bara beklaga att Vänsterpartiet har fått ha ett så högt tonläge i denna debatt tidigare och framför allt under hela vår valrörelse, vilket jag tycker har skadat hela vår välfärdsmodell på ett mycket negativt sätt. Men det är positivt att vi kan jobba vidare, att vi kan fortsätta utveckla välfärden och att vi gör det på lika villkor. Jag är mycket glad för att statsrådet har kommit till insikt om att Sverige behöver valfrihet och att olika driftsformer är en framgångsfaktor för att utveckla den svenska välfärden till att bli som vi vill ha den och till att bli en bra och trygg välfärd för alla i hela landet.

Fru talman! Jag välkomnar Elisabeth Björnsdotter Rahms inställning. Det bådar gott för samarbete mellan partierna i denna kammare för att skapa bästa möjliga förutsättningar för svensk välfärd i hela Sverige. Ju fler partier som deltar i detta samarbete för en bra välfärd i Sverige, desto bättre är det för vårt land. Det finns ingen anledning att begränsa denna dialog för förbättring av välfärden till de fyra partier som nu har ingått januariavtalet. Finns det en vilja också från Moderata samlingspartiet att ta ansvar för vårt land och finnas med i denna process välkomnar jag som statsråd naturligtvis detta.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.