Sveriges villapolitik

Herr ålderspresident! Louise Meijer har frågat mig vad jag avser att göra för att öka villabyggandet i Sverige.

Det stämmer att ökningen av produktionen av småhus under senare år har varit lägre än ökningen av bostäder i flerbostadshus. Det beror framför allt på att antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus har ökat kraftigt. Att detta byggande ökar är naturligtvis glädjande eftersom det innebär att vi kan minska underskottet på bostäder. Antalet färdigställda småhus har dock också ökat - från cirka 8 000 per år för tio år sedan till mellan 10 000 och 12 000 bostäder per år de senaste fyra åren. Det är en ökning på 25 till 50 procent. Enligt SCB:s preliminära siffror påbörjades byggandet av ungefär 6 800 småhus under första halvåret 2021.

Kommunerna planerar och bestämmer vilken mark som bör användas för att bygga småhus. Den byggbara marken är dock en begränsad resurs. Att planera för flerbostadshus ger fler nya bostäder inom den begränsade tillgången på byggbar mark. Det är också mer ekonomiskt fördelaktigt då fler får nytta av investeringar i infrastruktur med mera.

Det är angeläget att kommunerna skapar förutsättningar för att konsumenternas efterfrågan på bostäder ska kunna möta ett utbud som svarar mot behoven, i linje med det mål för bostadsmarknaden som riksdagen har fastställt. Det är därmed önskvärt att kommunerna även skapar förutsättningar för fler småhus.

Regeringen har under mandatperioden arbetat på flera fronter för att skapa bättre förutsättningar för bostadsbyggandet. Bland annat har regeringen lämnat en proposition om privat initiativrätt som syftar till att möjliggöra snabbare detaljplaneprocesser. Riksdagen har antagit regeringens förslag, och ändringarna trädde i kraft den 1 augusti i år.

Regeringen tillsatte i december 2020 en utredning med uppdraget att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden. Utredningen ska bland annat föreslå hur ett statligt startlån för förstagångsköpare ska utformas. Syftet med dessa åtgärder är att underlätta inträdet på marknaden för ägda bostäder.

Det pågår således en rad åtgärder för att underlätta inträdet på bostadsmarknaden och byggandet av bostäder.

Herr ålderspresident! Först en kort historisk tillbakablick.

Egnahemsrörelsen startade under 1800-talet och växte i omfattning under 1900-talet. Egnahemsrörelsen syftade bland annat till att arbetare skulle kunna skaffa sig småhus i stället för de statarlängor, torp och hyreslägenheter där arbetare vanligtvis bodde och som hade rätt så dålig standard.

För att hjälpa till med finansieringen av köp av småhus inrättade staten år 1904 en egnahemslånefond. Den som ville köpa ett egnahem kunde då ansöka om lån från egnahemslånefonden för att ha råd att köpa ett boende.

Så till i dag. I dag ser vi att många arbetande människor vill bo i småhus, i motsats till flerbostadshus, men att det byggs alldeles för lite av den sorts boende som allra flest efterfrågar.

En majoritet av svenskarna vill bo i ett småhus med trädgård. Undersökningar visar att det kan röra sig om så mycket som 70 procent. Även unga vill bo i hus. I en undersökning gjord av Novus framkom att unga personer vill äga sitt boende och på sikt dessutom bo i villa eller radhus. Enbart 19 procent vill på sikt helst bo i bostadsrätt och bara 5 procent i hyresrätt. Trots detta låter det på statsrådets svar som att takten för byggande av småhus inte är något problem.

Vi ser när vi tittar på all statistik från SCB att det som det byggs absolut mest av just nu är hyresrätter. Men bara 5 procent av oss unga vill bo i hyresrätter. Trots att det finns stor efterfrågan på småhus byggs det väldigt få sådana. Småhus utgör i dag ungefär 40 procent av bostadsbeståndet. Av nyproducerade bostäder utgör småhus enbart 20 procent. Jämfört med för tio år sedan har byggandet av flerbostadshus ökat med 137 procent, men för villor är ökningen bara 2 procent.

Nuvarande bostadspolitik, som bland andra statsrådet är ansvarig för, prioriterar inte att bygga småhus utan i stället att bygga flerbostadshus, som de flesta faktiskt inte vill bo i.

Det finns flera faktorer bakom att utvecklingen går i fel riktning. Kommunerna tjänar mer på att sälja marken till produktion av flerbostadshus, och infrastrukturplaneringen är lättare. Det är betydligt svårare att få igenom översiktsplaner där mark tas i anspråk för att bygga småhus. Vi vet också att skatteregler och andra ekonomiska strukturer missgynnar dem som vill köpa småhus.

Moderaterna har ett flertal olika förslag för att komma till rätta med de här problemen. Jag har några särskilda förslag som jag tänkte fråga om statsrådet möjligtvis kan tänka sig att överväga.

För det första vill jag reformera och avskaffa regler som hindrar byggandet av småhus. Kan statsrådet gå med på detta?

Min andra fråga är om statsrådet möjligtvis kan tänka sig att se över möjligheten för staten att upprätta en fond som kan kompensera för en viss del av kommunernas intäktsbortfall vid markförsäljning till småhus i stället för till flerbostadshus, det vill säga en kommunal kompensation till viss del.

Det tredje jag undrar är om statsrådet Märta Stenevi kan tänka sig att avskaffa - i stället för att tillföra - skatteregler som missgynnar småhusköpare jämfört med bostadsrättsköpare.

Herr ålderspresident! Det var lite oklart vilka regler interpellanten vill avskaffa; därför har jag lite svårt att svara på den frågan.

Det finns i det här läget inga planer på att subventionera villabyggandet eller att staten ska gå in och kompensera kommunerna för försäljning av mark. Däremot fortsätter regeringens arbete med regelförenklingar för att gynna byggandet av både småhus och flerbostadshus.

Till exempel stärker den nyligen genomförda ändringen för privat initiativrätt kommunernas kapacitet för planläggning. Därmed ökar utbudet av byggbar mark, för som jag tror att ledamoten är mycket väl medveten om är det största hindret för byggande av småhus i dag just planläggningen av kommunernas mark.

Ett ytterligare exempel på förenklingsarbetet är att regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att göra en systematisk översyn av regelverket för bland annat bygglov. Syftet med det är att skapa ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk som säkerställer ett långsiktigt hållbart byggande av bostäder.

Vi har också helt nyligen beslutat om lagrådsremissen Certifierade byggprojekteringsföretag - en mer förutsägbar byggprocess. Förslaget innebär att en byggherre ska kunna använda ett certifierat byggprojekteringsföretag för projekteringen vid nybyggnad av bostadshus, och om ett sådant företag används ska byggnadsnämnden inte beakta krav som omfattas av certifieringen i bygglov och startbesked. Dessa förslag syftar till att lösa problemet med att olika kommuner bedömer byggreglerna olika och till att öka förutsägbarheten och effektiviteten i byggprocessen, vilket kan underlätta inte minst för seriellt byggande av bland annat småhus. Förslaget bereds vidare efter Lagrådets yttrande.

Vidare har ett arbete pågått på Lantmäteriet under flera år med att förkorta handläggningstiderna och göra handläggningen mer likvärdig över hela landet, vilket också leder till att det kommer att gå snabbare att bygga småhus inte minst på landsbygden.

Slutligen har vi instegsreglerna. Jag pekade redan i mitt svar på den utredning som pågår om möjligheten till statliga startlån för förstagångsköpare, vilket också skulle underlätta för den som vill köpa ett småhus.

Herr ålderspresident! Det låter ju som guld och gröna skogar, det här. Men faktum är att riktigt så mappar det inte med verkligheten.

När jag var på väg in till den här debatten gjorde jag som många andra i min generation: Jag lade upp en fråga till mina följare på Instagram. Skulle du vilja bo i villa någon gång i livet? Frågade jag. Det visade sig vara en överväldigande majoritet. Det kanske inte är så märkligt, men något fastnade. Jag fick nämligen ett svar på denna fråga som löd så här: Det känns som att det är ett minne blott om man inte ärver eller har föräldrar som kan hjälpa en, så när jag är 60 kanske. Ja, skrev jag, det är inte rimligt att det är på det sättet.

Dessutom, när vet vi om ISK-skatten höjs? Det gör det ju ännu svårare för mig att på sikt kunna köpa mig en villa.

Det här sätter väl fingret på den politik som regeringen med Miljöpartiet i spetsen faktiskt driver. Det pratas om ett grönt folkhem, men det här får oss andra att undra om det bara är hyresrätter i det gröna folkhemmet.

Är det så att ett regeringsparti faktiskt avskyr villaboende och villor? Man börjar ju undra när det är fastighetsskatt och ISK-skatt. Några miljöpartister ville också beskatta fritidshus om de fick chansen. Detta, hör och häpna, avslog partiets kongress. Men flera förslag som statsrådets parti driver är direkt fientliga mot att fler människor ska kunna bosätta sig i den boendeform de vill, nämligen i villa.

Det här är kanske inte så märkligt om man funderar mer på det. Det gröna Miljöpartiet verkar ju ha gått mot mer av ett grått betongparti. Men det blir ju en paradox i sig, för när Miljöpartiet vill bygga fler hyresrätter undrar man ju var cementen ska komma ifrån. Om de skulle kunna tänka sig att bygga några fler villor, ja, då ska väl de vara i trä. Men då undrar man ju var virket ska komma ifrån, för vi får ju inte avverka någon skog i det här landet om Miljöpartiet får bestämma.

Om Miljöpartiet har gått från ett grönt folkhem till att folkhemmet ska vara ett grått hyreshem, det är sådant som jag grubblar på när jag tittar på vilken politik regeringen driver när det gäller bostäder.

Mina frågor till Märta Stenevi är kanske särskilt om hon kan tänka sig att ompröva ställningstagandena när det gäller fastighetsskatt och pålagor såsom höjd skatt på ISK och samtidigt hur hon resonerar nu och om hon tänker sig att kompensera det avslagna förslaget om att beskatta fritidshus med något annat jäkelskap för villaägarna i Sverige.

Herr ålderspresident! Det där var ett fascinerande sammelsurium av politik från olika partier. Jag är dock här för att svara i min roll som statsråd, så vi kanske sparar diskussionen om Miljöpartiets kongress till ett annat tillfälle. Jag misstänker att ålderspresidenten kanske delar den uppfattningen. Sedan är det alltid roligt att höra både uttryck som "guld och gröna skogar" och att regeringen med MP i spetsen driver olika typer av politik.

Men låt mig börja med att trygga Louise Meijers följare på Instagram - Miljöpartiet har inte några som helst invändningar mot att man bor man i villa. Planeringen av marken i våra kommuner är dock en kommunal angelägenhet och omfattas av självbestämmande i det kommunala planmonopolet. Detta tror och hoppas jag att ledamoten också är medveten om.

När det gäller olika typer av förslag som ledamoten slänger in i debatten är det inte regeringens politik. Jag tänker att vi därför sparar den debatten till ett annat tillfälle än en interpellationsdebatt där jag svarar för regeringens politik.

När det gäller byggande av småhus är inte minst det förslag kring certifierade byggprojekteringsföretag som vi precis har lagt fram en väldigt viktig del i att få fram småhus snabbare eftersom vi då förhoppningsvis kan arbeta med seriellt byggande på ett bättre sätt. Detta är syftet med förenklingen. Det ger också möjlighet för priserna att sjunka när processerna går snabbare, och det ger bättre byggmiljöer i våra städer när vi får snabbare och enklare byggprocesser. Allt detta är viktiga åtgärder inför en bostadsmarknad i balans.

Vi behöver en mängd olika typer av bostäder. Vi har stora grupper i vårt samhälle som inte alls befinner sig i ett skede där de är på väg att köpa ett småhus, utan de behöver någonstans att bo. För dessa grupper är det väldigt viktigt att vi får tillräckligt många bostäder i flerfamiljshus och tillräckligt många hyreslägenheter på plats och att de kan byggas till rimliga hyror. Där har det investeringsstöd som regeringen har gått fram med och som Moderaterna med flera i spetsen vill slakta gjort att vi har en helt annan byggtakt i dag än vi någonsin hade under de åtta år som alliansregeringen styrde landet för en tid sedan.

Sammantaget ser vi självklart positivt på alla bostadsformer. Vi ser ett stort behov av att tillföra hyresrätter till rimliga hyror för att fler ska få en egen, självständig bostad. Vi gör regelförenklingar som underlättar för kommuner och företag att detaljplanera mark och för företag att bygga, även småhus, snabbare.

Allt detta sammantaget, även det statliga startlånet för insteg på den ägda marknaden, tror och hoppas jag kommer att ge positiva effekter för såväl bostadsmarknadens funktion i stort som för de personer som vill bo i småhus.

Herr ålderspresident! Jämfört med för tio år sedan har byggandet av flerbostadshus ökat med 137 procent, men motsvarande siffra för villaproduktionen är endast 2 procent.

Jag ska nu göra något så häpnadsväckande som att sätta min tilltro till att statsrådet kan ge ett rakt svar på följande fråga: Tycker statsrådet Märta Stenevi att det är ett problem att det byggs så få villor? Jag skulle vilja ha ett enkelt ja eller nej.

Herr ålderspresident! Jag tycker att det är ett stort problem att inte alla har en bostad. Jag tycker att det är ett stort problem när bygg- och detaljplaneprocesser blir så långsamma och kostsamma att det hejdar byggandet. Jag ser att vi lägger fram politik som ska underlätta byggande av såväl småhus som flerbostadshus.

De senaste 20 åren, inte minst under den senaste alliansregeringens tid, har det byggts alldeles för lite. Både inkomstskillnader och bostadspriser har därför ökat. För allt fler har det blivit orealistiskt att spara ihop till en ägd bostad, och för dem som faktiskt kan spara har tiden det tar att få ihop till en kontantinsats blivit allt längre. Detta innebär att antalet hushåll som är hänvisade till hyresrätter har ökat samtidigt som andelen hyresrätter i beståndet har minskat, inte minst under de senaste åtta åren med alliansregering.

Sammantaget har vi alltså en situation där det under flera decennier har byggts för lite, inkomstskillnaderna har ökat och bostadspriserna har stigit. Då är det inte konstigt att så många har svårt att få in en fot på bostadsmarknaden eller att anpassa sin boendesituation när livet förändras. Då skapas en grogrund för trångboddhet, renovräkningar och boendesegregation.

När Moderaterna och Kristdemokraterna gick ihop och slopade investeringsstödet 2019 var det ett slag mot möjligheten att bygga rimligt prissatta hyresrätter. Att ta bort investeringsstödet för hyresrätterna i ett läge där vi precis har börjat bygga i kapp och beta av den bostadsskuld som har byggts upp sedan alliansregeringens tid vore inget annat än helt huvudlöst.

Om vi inte tillför tillräckligt många bostäder totalt på bostadsmarknaden kommer vi - detta är ganska enkel marknadsekonomi - att fortsätta ha en situation där priserna går upp och det blir svårare för flyttkedjorna att fungera optimalt. Vi jobbar för att det ska byggas fler småhus och fler lägenheter. Båda delarna är viktiga, inte minst för att fortsätta sanera den bostadsskuld som byggdes upp under så många år.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.