Svenska mjölkproducenters konkurrenskraft

Fru talman! Ulf Berg har frågat mig hur jag vill säkra svenska mjölkproducenters konkurrenskraft på kort och lång sikt. Ulf Berg har vidare frågat mig om det är aktuellt att sänka vissa skatter och avgifter för svenska mjölkproducenter eller om fokus kommer att vara på att sänka djurskyddet och miljökraven samt hur jag avser att utforma de statliga kreditgarantierna.

Jag är övertygad om att mjölken är en framtidssektor i vårt land. Sverige har goda förutsättningar för mjölkproduktion. Vi har gott om mark och vatten, ett stort kunnande och en god djurvälfärd. Konsumtionen av mjölk ökar i världen. Däremot tillhör det villkoren på världsmarknaden att balansen mellan utbud och efterfrågan skiftar, vilket gör priserna rörliga. Det är en utmaning för våra mjölkföretag att hitta strategier för att hantera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med anledning av det kritiska läget i den svenska mjölksektorn samlade jag under våren aktörer i hela värdekedjan där den gemensamma ambitionen har varit att ta fram en handlingsplan för att utveckla svensk mjölkproduktion. På högnivåmötet den 22 maj beslutade branschen att anta handlingsplanen, som innehåller 87 åtgärdsförslag på kort och lång sikt med syftet att höja lönsamheten i mjölkföretagen. Åtgärderna rör både kostnadsminskningar och ökade intäkter, och de ska vidtas av mjölkföretagarna, andra aktörer inom värdekedjan och staten.

En av åtgärderna i handlingsplanen är statliga kreditgarantier. Precis som Ulf Berg nämner är det en kortsiktig lösning för den svåra situation som de svenska mjölkbönderna befinner sig i. Det kan emellertid spela stor roll för en del av företagen att få lån med statliga kreditgarantier för att komma igenom den värsta krisen. Garantierna kommer att riktas till företag som har ökat sin mjölkproduktion och gjort väsentliga investeringar under senare år samt har överlevnadsförmåga. Jag vill betona att garantierna bör ses i ett sammanhang, det vill säga som en av åtgärderna i planen som även innehåller förslag om statliga insatser inom bland annat rådgivning, utbildning, forskning, förenkling av regelverk samt export. Detta kommer att vara viktiga inspel till det pågående arbetet med den nationella livsmedelsstrategin. Åtgärdsförslagen som är riktade till regeringen kommer att beredas och behandlas på sedvanligt sätt i Regeringskansliet.

När det gäller utformningen av skatter och regelverk är det viktigt att beakta effekterna på företagens konkurrenskraft. Som exempel kan jag nämna att regeringen, med hänsyn till den utsatta konkurrenssituation som det svenska jord- och skogsbruket för närvarande befinner sig i, anser att näringen bör kompenseras för den generella höjning som görs av energiskatten på dieselbränsle. Förslaget, som nyligen har varit på remiss, innebär att den nuvarande befrielsen från koldioxidskatt för dieselbränsle i arbetsmaskiner ökar från 90 öre per liter till 138 öre per liter den 1 januari 2016.

Sverige har sedan länge ett starkt skydd för våra livsmedelsproducerande djur, och det är något vi ska vara stolta över. Det är viktigt att komma ihåg att djurskyddet är en viktig fråga för många konsumenter. Att slå vakt om höga djurskyddskrav kan därför vara en del i att värna om jordbrukarnas konkurrenskraft för djurhållningens bevarande i Sverige. Det är viktigt att regelverket anpassas till förutsättningarna för modern djurhållning utan att man sänker målen för djurvälfärd och miljö. En viktig del i detta är det ständigt pågående arbetet att utveckla regelverken så att de blir smartare och minskar företagens regelbörda.

Avslutningsvis vill jag lyfta fram att regeringen har påbörjat arbetet med att ta fram ett förslag till en nationell livsmedelsstrategi för att öka svensk livsmedelsproduktion. Syftet är att långsiktigt och strategiskt stärka och utveckla den svenska matproduktionen, där mjölken har en central del.

Fru talman! Vi kan börja med att vara helt överens om att det är ett bekymmersamt läge för svensk mjölkproduktion. Det beror inte bara på de åtgärder som har vidtagits mot och av Ryssland, utan det har också att göra med att vi har en ökad produktion i världen. Den är större än den ökade konsumtionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag såg i min mejl i dag, fru talman, att svenskarna fortfarande älskar sin mjölk. Den 1 juni firar vi mjölkens dag. Förmodligen är det en betydligt nyttigare dag är kanelbullens dag, men mjölk och kanelbulle kan med fördel kombineras.

Jag är ganska övertygad om att svenskt jordbruk trots nuvarande svacka är en näring som med rätt politiska åtgärder kommer att växa och ge ökad tillväxt, precis som landsbygdsministern var inne på. Marknaden ser på sikt bra ut. Det blir fler människor som får ett allt bättre välstånd, och mycket tyder på att vi kommer att få en ökad efterfrågan på livsmedel. Det är klart att Sverige ska vara en av dem som deltar i denna export.

Nu gäller det dock att se till att vi klarar den här krisen. Det som är positivt med en kris är att man ofta blir kreativ. Jag tycker att det är bra att den handlingsplan som landsbygdsminister hänvisar till har kommit till stånd. Det finns frågor där som man kanske kan fundera över varför man inte har diskuterat tidigare. Det är 20 år sedan vi gick med i EU och fick en helt annan marknad. Svensk mjölkproduktion har utsatts för konkurrens.

Det blev ännu tuffare konkurrens från den 1 april då kvotsystemet avskaffades. Och då är det ännu viktigare med en bra konkurrensförmåga. Det var alliansregeringen väl medveten om. Därför tillsattes Konkurrenskraftsutredningen, vars betänkande anlände nyligen. Jag visar det för kammarens ledamöter. Här tas en hel del matnyttigt upp när det gäller hur man på olika sätt ska kunna se till att vi får en konkurrenskraftig näring.

Landsbygdsministern nämnde dieselskatten. Det är inte något som förbättrar för svenskt jordbruk, tvärtom. Även om man kompenserar jordbruket för skattehöjningen på diesel kommer andra transporter, som inte kan lyfta den skatten, att drabbas på olika sätt. Och det kommer att beröra jordbruket indirekt. I många konkurrentländer ligger den sänkta kostnaden jämfört med Sverige på ca 3 kronor litern. Det är bara att läsa innantill i utredningen. I den finns det mycket gott att ta till vara.

I mitt nästa inlägg ska jag försöka ställa några frågor till landsbygdsministern. Det är naturligtvis otroligt viktigt att vi kan komma till beslut snabbt. Det hjälper inte att sänka arbetsgivaravgifter och annat som det finns förslag på när bönderna nästan inte kan ta ut någon lön. Vi måste se till att vi får ett sänkt kostnadsläge.

Är regeringen beredd att vidta någon av de här åtgärderna? Det är bara ca 10 av de 87 punkterna i handlingsplanen som berör regeringen. Kommer någonting av det att förverkligas?

Fru talman! Jag vill tacka Ulf Berg som har skrivit interpellationen.

Här i Sveriges riksdag har vi diskuterat mjölkkrisen ganska många gånger nu. Tyvärr ser vi att det inte blir bättre. Krisen fortsätter. Faktum är att vi är inne i den tuffaste mjölkkrisen som Sverige någonsin har upplevt.

I dag är det fredag. I dag kommer ytterligare en mjölkbonde att lägga ned sitt mjölkföretag. Och när veckan har tagit slut har sju mjölkbönder diskat mjölktanken för sista gången. Uppdrag gransknings mätning häromveckan var skrämmande. Den visade att nästan varannan mjölkbonde funderar på att sluta. Vi pratar om en katastrof för Sverige och en samhällsekonomiskt stor förlust. Tusentals arbeten kommer att försvinna, och har försvunnit. Det gäller inte endast bonden, utan också många arbeten som finns runt lantbruksföretagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi som såg Uppdrag granskning förstår vilken tragedi det är för dem som har gjort konkurs. De tvingas sälja sina gårdar. Det är gårdar och hem som har förvaltats i generationer.

Fru talman! Det är bra att det har tagits fram 87 förslag på åtgärder. Men min fråga är: Vilka andra politiska förslag och åtgärder har regeringen, utöver den utlovade kreditgarantin, för att underlätta för Sveriges mjölkbönder?

Fru talman! Jag ska börja med att tala om dieselskatten och dieselskattreduktionen. Jag har tittat på vad Alliansen gjorde under sina åtta år. De höjde dieselskatten i flera omgångar och sänkte dieselskattreduktionen i flera omgångar, till 90 öre.

Vi gör det omvända. Vi höjer dieselskattreduktionen till 1,38. Det finns alltså kanske anledning till viss självkritik, från något håll.

Krisen har sin grund i den globala överproduktionen. Under 2013 fick vi en dramatisk höjning av mjölkavräkningspriser. De var som högst, med all-time-high, i februari 2014. Sedan gick luften ur. Det blev en väldigt stor överproduktion. Nya Zeeland ökade sin produktion med över 14 procent. Brasilien ökade med nästan 9 procent. USA ökade. Europa ökade sin produktion med 5,6 procent. Till och med i Sverige ökade vi vår produktion, med 2 procent. Vi fick alltså en överproduktion.

Problemen uppstod i februari 2014. Då kan man fundera på vad den förra regeringen gjorde från februari till oktober.

Sedan kom Rysslandsembargot som toppen på isberget. Alla bedömare säger att det kommer att vända på lång sikt, att priset kommer att gå upp. Det har att göra med att efterfrågan på mejeriprodukter, inte minst mjölk, kommer att öka globalt.

Det svåra läget måste såklart överbryggas. Det krävs lite Bridge over Troubled Water just nu, för att överbrygga det här läget. Vi har 4 300 mjölkföretag. De minskar tyvärr med ungefär ett i veckan. Och 800 av de drabbade företagen är i en besvärlig situation. Det är också framför allt dem som kreditgarantierna riktas till. Det är ofta välinvesterade företag, med moderna anläggningar, och det är ofta unga människor som driver dem - välutbildat folk. Det är klart att det är framtidsföretag. Dem måste vi vara rädda om, för att de ska kunna finnas kvar när det vänder.

Mjölkpriset var inte globalt tidigare. Fram till 1995 var det en skyddad marknad. Men problemet är att sedan vi gick med i EU har det öppnats mer och mer och blivit globalt. Och priserna är väldigt volatila. Det innebär att det är svårt för företagen att bygga upp likviditet för att långsiktigt kunna hantera framtida svängningar i pris. Den senaste krisen var 2009. Det är inte länge sedan. Företagen har inte hunnit bygga upp den likviditet som behövs för att hantera detta.

En långsiktig sak som vi tar tag i är en nationell livsmedelsstrategi, vilket man borde ha gjort för länge sedan. Jag vet inte varför alliansregeringen inte gjorde det på de åtta åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har Konkurrenskraftsutredningen som utgångspunkt när vi jobbar med nationella livsmedelsstrategin. Jag ska återkomma till många konkreta åtgärder i nästa inlägg.

Fru talman! Det är ett nollsummespel för den svenska bonden med tanke på att man höjer återbetalningen på dieselskatten. Eftersom man höjer blir det inte bättre i resultaträkningen för den svenska bonden.

Jag bor i en liten by utanför By. Lite sensationellt är att jag ser åtminstone tre mjölkgårdar från mitt köksfönster. Och jag ser en fjärde åtminstone när de brukar marken, även om jag kanske måste upp på taknocken för att se ladugården. Vi kan kalla bönderna för Mats, Jörgen, Bengt och Johanna.

Hur får de det bättre genom att man inför en handelsgödselskatt? Naturligtvis får de inte det bättre. De kör inte ut handelsgödsel i onödan, eftersom det är otroligt dyrt som det är i dag.

Hur får de sitt jordbruk att fungera bättre av att man inför en kilometerskatt? Skatt på avstånd är ett av de hårdaste slagen mot svensk landsbygd, och det har regeringen nu gett direktiv för att börja arbeta med.

Hur hjälper det Mats, Jörgen, Bengt och Johanna att få ett lönsammare jordbruk när varenda lastbilstransport som ska till bonden kommer att bli dyrare?

Kreditgivningen tycker jag naturligtvis är bra, men det är en akut åtgärd. Jag är ganska säker på att ingen av dem som jag ser från mitt fönster kommer att få del av krediten. Det finns vissa krav. Man ska ha nyinvesterat, och det ska bedömas att man kan överleva. Om myndigheterna inte tror på jordbruket får man heller ingen hjälp med statliga garantier. Så är det åtminstone angivet i de regler som håller på att tas fram.

Lösningen är att sänka kostnaderna för svenskt jordbruk. Det är därför alliansregeringen tillsatte Konkurrenskraftsutredningen, för att visa att vi har ett väldigt högt kostnadsläge. Det sker en enorm rationalisering inom svenskt jordbruk, och oavsett om jag är konventionell eller ekologisk mjölkbonde har jag ett fantastiskt bra jordbruk i klimathänseende.

Vi har goda livsmedel. Undersökningen av LRF Mjölk visar att många anser att det är viktigt att det finns mjölkkor i Sverige, att mjölken är svensk. Det finns, som sagt, en mycket bra marknad.

Vi behöver betande djur för öppna landskap. Det går inte att med röjsåg försöka hålla hagmarker och liknande öppna. I hagmarkerna är den biologiska mångfalden fantastisk tack vare betande djur.

Har vi inga mjölkbönder har vi heller inga kalvar. Därmed finns ingen som köper livkalvar för att producera gott svenskt kött. Hela kedjan hänger ihop.

Jag frågar än en gång: Vilka konkreta åtgärder finns det, mer än att ge ytterligare krediter till svenskt jordbruk? Jag hoppas att jag kan få svar på det.

Fru talman! Tack, landsbygdsministern, för svaret! Det är bra med kreditgarantier, men det är inte lösningen. Det räcker inte, utan det måste till mer. Det ska bli intressant att lyssna på de ytterligare förslag som landsbygdsministern utlovade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag och Kristdemokraterna menar att det är hög tid att slopa beteskravet för kor som går i lösdriftsstallar. Sverige ska ha ambitiösa djurskyddslagar; där är vi helt överens. Vi kristdemokrater vill se till att de också blir ändamålsenliga. Beteskravet kom 1998, och då såg ladugårdarna helt annorlunda ut jämfört med dagens moderna lösdriftsstallar.

Ett annat förslag är att regeringen snarast undersöker möjligheten att införa en betesersättning lik den finska modellen, eller en variant av den. Mjölkbönderna i Sverige har inte tid att vänta. Politiska åtgärder måste vidtas omgående, annars har vi inga mjölkbönder kvar i vårt land.

Min fråga är: Kan landsbygdsministern tänka sig att göra något åt dessa förslag som lagts fram?

Fru talman! Tack, Ulf Berg, för interpellationen! Jag skulle vilja börja mitt inlägg med att tacka landsbygdsministern och regeringen för deras arbete med att föra landsbygdsprogrammet i hamn.

När jag träffat bönder det senaste halvåret eller året har framför allt frågan om landsbygdsprogrammet varit på tapeten. Vad händer egentligen? Får vi ut något gårdsstöd? Hur ska vi klara likviditeten? Är vi med i EU på samma villkor? Varför har vi i Sverige inte fått igenom landsbygdsprogrammet? Mina borgerliga kollegor kanske kan svara på vad det var som gjorde att det program som skulle ha varit igång den 1 januari 2014 lämnades in först i juni 2014, med en mängd oklarheter.

Jag begärde ordet när jag hörde Magnus Oscarsson säga att vi ska slopa beteskravet. Vi socialdemokrater har drivit på livsmedelsstrategin hårt just för att lyfta fram de svenska livsmedlen och den svenska djurhållningen som en viktig konkurrensfaktor. Det gäller mjölk, kött, sädesproduktion och så vidare. Är slopandet av beteskravet rätt väg att gå för att få konsumenterna med sig?

Det har genomförts, och genomförs fortfarande, kosläpp runt om i landet, vilket annonseras ordentligt. På Norrmejeriers hemsida finns åtminstone tio gårdar som man uppmanas att besöka för att titta på korna och på så sätt marknadsföra den viktiga, lantliga resurs som jordbruket är. Ska vi då säga att vi håller korna inne, att de inte ska kunna gå ute? Vi tror inte att det är rätt väg att gå. Framför allt tror vi inte att konsumenterna är intresserade av det.

Om landsbygds- och livsmedelsstrategin ska fungera fullt ut måste man också tänka på konsumenterna, ta hand om konsumentmakten. Därför har regeringen aviserat att den kommer att sjösätta en ny myndighet för offentlig upphandling så att kommuner och landsting känner att de får stöd när de upphandlar ekologiskt och lokalproducerat. Mjölkprodukterna utgör inte en särskilt stor andel av den totala handeln med livsmedel, men det offentliga kan gå före, ge en tydlig signal och utgöra en viktig grund.

Jag tror att det finns flera olika åtgärder som kan vidtas. Jag besökte en gård i Bjurholm. Bjurholm är fortfarande Sveriges minsta kommun men har enligt uppgift flest jordbruksföretag per invånare. Där har man lyckats med något som man inte lyckats med på många andra håll, nämligen generationsväxling. Snarare är man orolig för att gårdsstödet inte har gjorts om, att tidigare ägare har kvar gårdsstödet och sitter med stora arealer som nya bönder vill komma i åtnjutande av. När man gör en halvtidsöversyn av landsbygdsprogrammet vore det kanske idé att även titta på sådana åtgärder. Det finns i dag lantbruksföretag som vill växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När man lyssnar på Ulf Berg hör man det klassiska borgerliga mantrat: Sänk skatten, sänk skatten! Vi har hört det sedan tidigt 1900-tal fram till nu. Det tar aldrig slut. När tågen inte fungerade var svaret: Sänk skatten! När sjukvården inte fungerade var svaret: Sänk skatten! När skolan inte fungerade var svaret: Sänk skatten! När mjölkkrisen nu är på gång är svaret: Sänk skatten!

Svaret, bästa vänner, finns inte alltid där. Det finns så mycket mer. Det är en komplex verksamhet som svenska jordbruksföretag bedriver. Titta på de länder som kanske har betydligt lägre skatt än vi - Danmark, Finland i vissa stycken, Frankrike, även Slovenien. Det är mjölkkris i stort sett i hela Europa. Svaret finns inte alltid här.

Jag skulle rekommendera att ni läste Konkurrenskraftsutredningens betänkande ordentligt, för den är mycket bra. Den tar upp många viktiga saker som behöver ändras, sådant som kanske inte har med skatter att göra och inte heller alltid med kostnadsläget. Generellt sett har branschen låg lönsamhet, men det finns stora undantag.

Svenskt jordbruk har genomgått en strukturomvandling, men det kanske finns mer att göra. Det kan finnas mycket att göra vad gäller utbildningen och att vi får en tillämpad forskning som fungerar. Det har vi inte i dag.

Sedan vill jag ta upp åtgärderna. Jag nämnde 500 miljoner till kreditgarantier, 48 öre i dieselskattereduktion och 30 miljoner redan i år till metangasstödet. Sedan har vi rådgivningsinsatser tillsammans med mejerisektorn, där vi är beredda att gå upp till 10 miljoner beroende på hur branschen svarar. Vi inför en klövpeng på 150 miljoner som går till mjölkbönderna. Det finns sedan tidigare en kopeng på 800 kronor. Vi tillför 330 miljoner till innovation och utveckling inom svenskt lantbruk. Vi tillför 7 miljoner till Business Sweden för att jobba med exportverksamhet. Business Sweden fick 300 000 i förra veckan för att direkt analysera var vi kan få upp mer export. Vi sätter in en livsmedelsstrategi i Peking med 2,5 miljoner direkt. Vi sätter in 200 miljoner för att stimulera ekologiskt jordbruk. Listan kan göras hur lång som helst.

Sedan tittar vi på ytterligare förslag. Vad gjorde man under de gångna åtta åren?

Magnus Oscarsson tar upp betesersättning. Vem utformade det landsbygdsprogram som nu äntligen har blivit godkänt? Ja, inte var det vi! Varför togs det inte upp där då? Det var ju så slarvigt att vi har fått jobba enormt för att få igenom programmet. Det var helt okomplett. Så hanterar man branschen!

Jag har redan nu satt i gång en grupp som ska jobba med CAP 21, alltså det som ska bli nästa program. Man måste gå igenom detta. Den här branschen är alldeles för viktig för att man ska kunna slarva på det sättet. Den är jätteviktig för svensk livsmedelsproduktion. Det är viktigt för svensk livsmedelsindustri och svensk dryckesindustri att vi har en fungerande primärproduktion och att vi har mjölkproducenter. Då kan man inte slarva på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag har inte pratat om sänkta skatter. Jag har sagt att man inte ska höja skatterna. Det är helt klart att Socialdemokraterna själva erkänner att skatterna är skadliga. Den sänkta skatten på diesel är ett nollsummespel för bonden. Men man förstår att det skadar svenskt jordbruksföretagande, och därför kompenserar man. Men det är ett nollsummespel, för skatten är högre.

Man kompenserar offentlig sektor, kommuner och landsting, när man höjer arbetsgivaravgifterna. Varför kompenserar man kommuner och landsting? Jo, det är för att man vet att skatterna är skadliga när man höjer dem.

Detta tycker jag att vi kan sluta debattera, för det hjälper inte svensk mjölkproduktion. Jag tycker att vi ska hålla oss till fakta.

Varför har den rödgröna regeringen lagt ned Matlandet? Matlandet var väldigt positivt. Vi ser att den svenska livsmedelsexporten ökar. Det har varit ett fantastiskt positivt utfall. Det är en av våra viktigaste näringsgrenar i Sverige. Jag tror att det är den fjärde största när det gäller sysselsättning. Naturligtvis ska vi se till att detta kan fortgå.

I dag har vi ett läge där kommuner och landsting kan handla upp kött som en svensk bonde kan få böter eller fängelse för om han producerar. Jag tycker att det är hög tid att vi funderar på om vi ska sätta regler i den här riksdagen som gör att svenskt jordbruk får det svårare. Jag tror inte att vägen fram är att sänka svensk djurhälsa, men vi kanske ska fundera över om vi verkligen från offentlig sida ska handla upp kött som har producerats på ett sätt som skulle kunna ge en svensk bonde böter eller fängelse.

Fru talman! Det lät nästan som en höjning av Ulf Bergs tonläge. Jag tackar ändå för det tydliga beskedet från Moderaterna om att sänkt djurhälsa inte är aktuellt och inget som Moderaterna kommer att driva. Det känns som att Kristdemokraterna och Magnus Oscarsson står tämligen ensamma i detta just nu, och det gläder mig mycket.

Ulf Berg nämnde Matlandet. Matlandet lanserades som den stora räddningsplankan för både livsmedelsproduktionen och hela landsbygden. Det lät väldigt bra när det lanserades, men det var betydligt mindre än man hade gjort utfästelser om. Nu gör regeringen omtag i de här frågorna på flera olika sätt.

Vi ska också nämna att samtidigt som man drev Matlandet Sverige minskade man stödet till Business Sweden för att just lyfta fram Sverige som besöksland, matland och gourmetland. Där gick politiken tvärtemot sig själv.

Det finns anledning att ta helhetsgrepp på flera olika områden. Jag tycker att landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har aviserat att det vidtas åtgärder. Det har jobbats hårt, inte minst med att få igenom det landsbygdsprogram som skulle ha varit i funktion för så länge sedan. Nu är det äntligen i hamn. För min del av landet gläds jag särskilt åt att de planer för bredband som är aviserade nu äntligen kan förverkligas, vilket också är jätteviktigt för landsbygdsföretagen, för att man ska kunna ha fungerande digitala kommunikationer i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Vi måste givetvis stötta och underlätta så att offentlig upphandling kan köpa högkvalitativa livsmedel. Det är jätteviktigt. Därför införs den nya myndigheten, som ska vara ett stöd. Men vi ska komma ihåg att offentlig upphandling svarar för ungefär 4 procent av livsmedlen i vårt land. 96 procent står alla vi andra för.

Hur vi beter oss när vi går och handlar på Coop, Ica, Hemköp eller vart vi nu går avgör i mycket också hur våra lantbruk och mjölkproducenter kommer att påverkas. I de stora konsumentundersökningarna säger över 90 procent av svenska folket att man vill köpa svenska mejeriprodukter, men man hittar dem inte för att de inte är märkta. Här har mejerisektorn en hemläxa att göra.

Det är inte alltid nånannanismen, utan nu är det tillsammans som gäller. Därför har vi tagit fram de 87 punkterna. Det är saker vi ska göra tillsammans. Det är olika saker vi har att hantera.

Från regeringen vill vi se en ökad mjölkproduktion. Jag tror på svensk mjölkproduktion, och därför har jag också tagit initiativ till högnivågruppen. Det är verkstad nu, och det kommer mer verkstad. Jag lovar er det. Håll i hattarna, det kommer att hända saker!

Den nationella livsmedelsstrategin är ett oerhört viktigt instrument. Den tar ett helhetsgrepp om vår livsmedelsproduktion från mjölkbonden ända upp till akademin - hela värdekedjan. Det handlar om livsmedelsindustrin, både den stora och den lilla, om handeln, om innovationer och också om export. Jag tror på svenskt produktionsjordbruk, till skillnad från andra.

Överläggningen var härmed avslutad.