Spaniens amnesti för illegala invandrare

Herr talman och åhörare! Tobias Andersson har frågat mig om jag och regeringen avser att agera för att säkerställa att Sverige inte påverkas av Spaniens amnesti för illegala invandrare.

Som bekant genomgår svensk migrationspolitik just nu ett paradigmskifte. Till skillnad från den förra regeringen har den här regeringen haft en konkret plan för att komma till rätta med en av väljarnas allra viktigaste frågor, det vill säga att skapa ordning och reda i migrationspolitiken. Detta är ett långsiktigt arbete, men vi kan konstatera att det har gett resultat. Tack vare en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik har Sverige nu den lägsta asylrelaterade invandringen på 40 år. Fler personer med utvisningsbeslut lämnar landet; sedan regeringen tillträdde har återvändandet ökat med närmare 60 procent.

Att den som har meddelats ett beslut om återvändande respekterar beslutet och självmant lämnar territoriet är en nyckelkomponent i en effektiv återvändandepolitik. Ett fungerande återvändande med tvång är dock också viktigt som ett incitament för frivilligt återvändande. Olika särlösningar för regularisering av irreguljära migranter som fått avslag på sin asylansökan underminerar återvändandepolitiken och minskar därmed incitamenten för frivilligt återvändande. Sådana bör därför undvikas.

När det gäller Spaniens amnesti kan jag konstatera att uppehållstillstånden gäller i Spanien och inte ger rätt till fri rörlighet. EU-kommissionen har i sammanhanget framfört att medlemsstaterna behöver säkerställa att deras beslut inte skapar risker för Schengenområdet och noga överväga potentiella migrations- och säkerhetskonsekvenser. Regeringen instämmer i det uttalandet.

Samtidigt vill jag betona att Sverige i dag, tack vare regeringens arbete på det migrationspolitiska området, står väl rustat för potentiella migrations- och säkerhetskonsekvenser av andra länders mindre genomtänkta ageranden.

Kontroller av att personer som vill resa in eller vistas i Sverige har rätt till det utförs av Polismyndigheten vid den ordinarie gränskontrollen. Kontroller sker också genom den återinförda gränskontrollen vid Sveriges inre gräns, som regeringen nu senast beslutade att förlänga från och med den 12 maj, samt genom så kallade inre utlänningskontroller. En person kan till exempel nekas inresa om han eller hon bedöms utgöra en risk för allmän ordning eller säkerhet. Jag vill också påminna om att regeringen nyligen har föreslagit moderniserade regler för inre utlänningskontroll, vilket skapar förutsättningar för fler inre utlänningskontroller än i dag.

Sammanfattningsvis följer regeringen situationen i Spanien noga men ser inte några omedelbara risker för att den spanska migrationsamnestin kommer att påverka Sverige.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret och för det arbete han tillsammans med oss genomfört på det migrationspolitiska området under denna mandatperiod. Johan Forssell nämner delar av det arbete som har skett. Vi har nu den lägsta asylrelaterade invandringen sedan vi började mäta för 40 år sedan. Det är fler som får utvisningsbeslut, och fler av dem som får ett sådant beslut lämnar landet; vi har alltså inte minst vi ett kraftigt ökat återvändande.

Vi har också bland annat skärpt den oreglerade arbetskraftsinvandringen och underlättat för utvisning av brottslingar. Och i morgon börjar, om jag inte är felinformerad, de nya, skärpta kraven för medborgarskap att gälla. Äntligen ställer vi nu krav på egen försörjning, längre boendetid, språk- och samhällskunskapstest och strängare krav på skötsamhet – efterlängtat!

Herr talman! Allt detta är naturligtvis mycket välbehövligt, men det var inte därför jag ställde denna interpellation. Sverige och många andra länder bedriver i dag en tuffare migrationspolitik, men Spanien sticker ut åt andra hållet. Nu ser vi hur Spaniens socialistiska regering gör vad de kan för att bidra till risken för ett nytt migrationskaos inom EU. De har aviserat att de avser att låta mellan 500 000 och kanske upp till 840 000 illegala migranter ansöka om uppehållstillstånd i landet. Det har rapporterats om att det bara under de tre första dygnen lämnades in 43 000 ansökningar.

Herr talman! Det går inte att beskriva det som sker i Spanien nu som något annat än en invasion – en invasion av Spanien och Europa från Afrika och Mellanöstern. Det handlar inte om invandrare som sökt sig till Spanien för att bli en del av det spanska samhället eller bidra till dess ekonomi; de är ju per definition där illegalt. Det handlar om illegala invandrare från främmande kulturer, med värderingar som står i direkt konflikt med våra.

Detta borde egentligen vara ganska enkelt. Om man befinner sig illegalt i ett land ska man återvända, oavsett om det landet är Sverige eller Spanien. Spanien riskerar nu att förändras till det sämre under en överskådlig framtid. Det är klart att det står dem fritt att själva förstöra sitt eget land, om de så önskar. Jag lider dock med det spanska folket och är övertygad om att de vid nästa tillfälle kommer att välja andra politiker än de som nu förstör deras land.

Spaniens beslut riskerar dock att påverka även andra EU-länder, däribland Sverige. När de hundratusentals illegala invandrarna erhållit spanskt uppehållstillstånd underlättar det för dem att nyttja EU:s fria inre rörlighet och därmed ta sig till andra länder. Jag tror inte att Spanien, när man delar ut så många uppehållstillstånd till personer som befinner sig i landet illegalt, kommer att ha full koll på vilka som lämnar Spanien. Detta medför ett ökat behov av åtgärder från andra länders sida på detta område – därav denna interpellationsdebatt.

Ministern har svarat utförligt när det gäller mycket av det vi har gjort och, delvis, hur man ser på Spaniens agerande, men har man från regeringens sida lyft upp detta med den spanska regeringen eller med Johan Forssells motpart? Avser man att vidta några ytterligare åtgärder för att säkerställa att Sverige inte drabbas av Spaniens beslut?

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Det är rimligt att diskutera konsekvenserna av migration, integration och kriminalitet. Sverige har problem med gängvåld, segregation och utanförskap, som måste tas på allvar. Men det är inte seriöst att beskriva hela invandringen som ett misslyckande eller att lägga ansvaret för samhällsproblemen på människor med utländsk bakgrund som grupp.

Forskningen visar att vissa grupper med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken. Samtidigt visar forskningen att viktiga förklaringar är socioekonomiska faktorer som arbetslöshet, fattigdom, trångboddhet, låg utbildningsnivå och boendesegregation.

De allra flesta invandrare arbetar, studerar, driver företag och bidrar till samhället precis som alla andra. Invandrare har dessutom spelat en avgörande roll för Sveriges utveckling. Tusentals läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, ingenjörer, företagare, forskare, chaufförer och byggnadsarbetare med utländsk bakgrund håller varje dag Sverige igång.

Det är också viktigt att komma ihåg att Sveriges historia till stor del är en historia av migration. Under efterkrigstiden hade Sverige en enorm brist på arbetskraft. Svenska företag rekryterade aktivt människor från bland annat Finland, Jugoslavien, Grekland, Turkiet, Palestina och andra länder för att bygga bostäder, vägar, industrier och välfärd.

De var med och byggde det moderna Sverige och bidrog till den ekonomiska utveckling som lade grunden till en välfärd vi fortfarande åtnjuter i dag.

Kriminalitet är inte heller knuten till etnicitet. Om man tittar på dömda och misstänkta politiker ser man att även Sverigedemokraterna under åren har haft ett betydande antal företrädare på riks-, region- och kommunnivå som dömts eller misstänkts för olika brott. Men ingen skulle hävda att alla sverigedemokrater är kriminella på grund av detta.

På samma sätt är det orimligt att döma miljontals människor med invandrarbakgrund utifrån handlingar som begåtts av individer. När det gäller Spanien är det dessutom märkligt att man framställer landet som ett hot mot Sverige. Spanien har under lång tid välkomnat svenska pensionärer, barnfamiljer och andra som valt att bosätta sig där för arbete, studier eller livskvalitet. Svenskar har fått möjligheter att skapa sig ett liv i landet och ta del av sjukvård, skola och samhällsservice. I stället för att kritisera Spanien borde vi kanske visa tacksamhet för att landet har tagit emot så många svenskar genom åren.

Man kan ha olika uppfattningar om migrationspolitik, men debatten blir bättre om den bygger på fakta och respekt – inte på att skuldbelägga hela grupper av människor eller andra länder. Att lösa Sveriges problem kräver att vi inte ställer människor mot varandra. Det kräver att vi bekämpar kriminalitet, stärker integrationen, skapar fler vägar till arbete och utbildning och håller fast vid principen att människor ska bedömas efter sina handlingar och inte efter sitt ursprung.

Herr talman! Tack, Tobias Andersson, för interpellationen! Jag kan säga att jag är väldigt bekymrad över den politik som den spanska regeringen genomför. Detta är ju en väldigt stor amnesti. Det är förvisso inte den första – det har skett flera stycken under de senaste 45 åren – men den är väldigt omfattande. Det är uppemot 750 000 personer som kan beröras av den.

Vi står upp för en stram migrationspolitik. Det gör vi för att Sverige måste få en möjlighet att lyckas med integrationen av alla människor som kommit till Sverige. Under Socialdemokraternas tid vid regeringsmakten vägrade man att inse de problem som följer av att man inte sköter migrationspolitiken. Svåra avvägningar och viktiga invändningar viftades bort med tomt prat om att problemen kommer att lösa sig bara vi tror på människor.

Men problemen löser sig inte. Vad som krävs är att man sköter detta och gör reformer framåt för att till exempel hantera trångboddheten, att skolresultaten sjunker eller att utanförskapet växer. För några år sedan hade vi en situation där det var dödsskjutningar mer eller mindre varannan dag. Det var den situation som vi som regering tillsammans med Sverigedemokraterna fick städa upp i. Det var en gravt åsidosatt migrationspolitik och gravt åsidosatt politik på många andra områden.

Nu har vi som sagt den lägsta asylrelaterade invandringen på 40 år. En hörnsten i den politiken är ju följande väldigt enkla men också grundläggande värdering: Den som inte har asylskäl ska återvända hem.

Har man asylskäl kommer man att få sin sak prövad i Sverige. Vi har kanske världens mest rättssäkra migrationssystem med Migrationsverket och möjlighet att överklaga till domstolar i två instanser. Men har man inte asylskäl ska man resa hem. Annars har vi ju helt enkelt inte en reglerad invandring.

När Spanien gör så här åsidosätter man denna fundamentala princip i migrationspolitiken. Man säger att även den som inte har asylskäl förr eller senare – i det här fallet är det snarast förr, för det är en mycket kort tid man behöver ha vistats i Spanien – kommer att få uppehållstillstånd. Det räcker med att gå under jorden och stanna kvar utan tillstånd.

Jag är bekymrad över den utvecklingen. Den är inte bara orättvis. Den innebär ju de facto att den som stannar kvar illegalt ändå får stanna. Man tänker på dem som faktiskt har följt lagen och åkt hem. Det blir en väldig orättvisa i detta. Och sedan kan det naturligtvis få följdverkningar också för andra länder.

Det som verkligen oroar mig är dock att jag inte ser någon socialdemokrat eller någon på vänstersidan som aktivt tar avstånd från detta. Tvärtom ser jag att Magdalena Andersson, som vill bli svensk statsminister igen, alldeles nyligen åkte till Spanien och träffade Spaniens socialistregering, som hon hyllade. Hon träffade alla dessa personer utan att – i vart fall inte vad jag noterat – ens kritisera denna jätteamnesti.

Detta väcker viktiga frågor inför det val som svenska folket ska göra om 100 dagar. Är det amnestier av denna typ som vi kommer att få se också i Sverige? Man behöver inte gå så långt tillbaka i tiden för att se exempel på detta. För några år sedan stod vi med de totalt rättsosäkra gymnasielagarna. Det var 9 000 vuxna personer som saknade asylskäl som fick stanna kvar i en amnesti. Detta åsidosatte viktiga principer i migrationspolitiken och genomfördes dessutom på ett helt rättsosäkert sätt. Det har också skapat stora tillämpningsproblem.

Vi följer den här frågan noggrant. Jag har också i möte med EU:s migrationsministrar gjort väldigt tydligt och klart vad regeringen tycker om detta. Men framför allt är jag orolig för vad som skulle hända om vi skulle få en vänsterregering i Sverige som skulle införa den här kravlösa migrationspolitiken.

Herr talman! Tack, ministern, även för detta svar! Jag tycker att det är viktigt att belysa det ministern avrundar med, nämligen det faktum att Magdalena Andersson nyligen, efter att amnestin hade kommunicerats och efter att man hade börjat dela ut tiotusentals uppehållstillstånd till illegala invandrare, ändå valde att resa ned till Spanien och hylla den spanska regeringen. Det gjordes dessutom inför en publik fylld av diverse flaggor som nog ingen av oss hade velat synas med. Detta sker helt utan att svenska medier ställer frågor till Magdalena Andersson om hur hon avser att göra om hon blir statsminister: Kan det spanska exemplet, med hundratusentals uppehållstillstånd till personer som befinner sig illegalt i landet, vara någonting för henne att hämta inspiration från, givet att hon uttrycker sitt stöd till Spaniens regering?

Herr talman! Jag tänkte nämna det faktum att massinvandring ibland liknas vid den trojanska hästen. Denna liknelse dyker upp i sociala medier titt som tätt. Andemeningen är att man har välkomnat invandrare, och bland dem – det har inte varit alla, men de har funnits där – har det funnits personer som sökt sig till Europa fyllda av hat mot oss som redan lever här. Det är brottslingar, terrorister och islamister.

Otaliga är de terrorattentat och brott som begåtts i Europa av invandrare som vi välkomnat, legalt eller illegalt. Jag tycker dock att liknelsen brister i detta fall. Vi talar inte om ett trettiotal greker gömda i en trähäst som Spanien naivt har låtit rulla innanför murarna. Vi pratar om obefintliga murar. Det är uppemot 1 miljon illegala invandrare som befinner sig i Spanien och nu erhåller rätten att legalt stanna. Det vore mer som om Troja hissade upp porten och välkomnade hela den grekiska armén – inte bara dem som gömde sig i hästen – och dessutom gjorde det från början, väl medvetna om riskerna. Sedan gavs de uppehållstillstånd i Troja trots att de kommit dit för att erövra staden.

Jag noterar att Jamal El-Haj har gett sig in i debatten. Han tar upp det faktum att många av dem som kommit till Sverige har bidragit till vårt samhälle. Det är naturligtvis helt korrekt. Jag tror dock att det finns personer med invandrarbakgrund som hade kunnat framföra den ståndpunkten med högre etos än Jamal El-Haj själv.

Jamal El-Haj har måst lämna sitt parti för att han återkommande hängt med islamistsympatisörer. Det har blivit tydligt för alla. Vi har alla tagit del av bilderna. Jag vet många invandrare, inte minst aktiva i mitt parti, som skulle framföra samma ståndpunkt och argumentera för de välintegrerade i vårt samhälle och de samhällsbidrag de dagligen gör när de går till jobbet. Men trovärdigheten faller platt när det är Jamal El-Haj som för fram ståndpunkten.

Jag tror inte att Jamal El-Hajs lojalitet är gentemot Sverige eller svenska folket. Jag tror att hans lojalitet är gentemot det palestinska folket. Jag avser inte att orda om huruvida han själv är islamist och hyser den typen av värderingar, men jag kan konstatera att många i hans umgängeskrets gör det.

Han noterar också att man borde bedömas efter sina handlingar. Det tycker jag även borde gälla Jamal El-Haj. Så bedömdes han nog också av Socialdemokraterna när han inte längre fick företräda partiet.

Herr talman! Mitt syfte med att delta i den här debatten var att framkalla de riktiga Sverigedemokraterna, och jag har lyckats med det. Jag har uppfyllt mitt syfte. Jag har egentligen inte mer att säga.

Det är fruktansvärt när Sverigedemokraterna – och i synnerhet den här ledamoten – anklagar marxister som inte ens tror på gud för att vara islamister och anklagar kristna, som inte ens är muslimer, för att vara islamister. Det är precis vad det här handlar om.

Herr talman! Jag hade kunnat stå i talarstolen och nämna alla sverigedemokrater som har begått brott. Men det är skillnad på en person som mig, som är uppfostrad i arbetarrörelsen och i socialdemokratin. Vi aktar oss för att använda den metoden. Jag använder den aldrig.

Herr talman! Jag kan bara upprepa det som jag har sagt tidigare. Vi lägger om migrationspolitiken – bort från den kravlösa politik som vi ärvde. Vi har kraftigt minskat asylinvandringen. Vi har egentligen gjort det av en enda anledning, och det handlar om att Sverige ska kunna lyckas med integrationen av alla människor som har kommit till Sverige de senaste åren.

Man kan nämligen klara av att ha två tankar i huvudet samtidigt. Det är ett faktum att de allra flesta människor som kommer till Sverige är hederliga. De vill ha ett bättre liv. De vill arbeta och göra rätt för sig. Det är inte konstigare än så. Samtidigt kan man inte vifta bort viktiga invändningar när så många människor kommer på så kort tid. Var ska människor bo någonstans? Hur ska vi undvika trångboddhet? Hur ska vi säkerställa att vi inte får ett vi-och-dom-samhälle? Hur ska vi hantera problem med kriminella gäng som rekryterar barn och så vidare? Man måste alltså tänka igenom detta väldigt noggrant. Man måste ha politik för att lösa de problemen.

Vi ärvde ett land som var i en krissituation. Jag är stolt över den omläggning som vi har gjort i Sverige de senaste åren. Vi har lyckats ta tag i olika samhällsproblem. Vi har pressat tillbaka de kriminella gängen. Vi har minskat antalet skjutningar. Vi har gett människor mod att gå ut på gator igen och att leva det liv de vill leva – i frihet. Vi sätter alltid brottsoffren och vanliga människors trygghet före de kriminella.

Jag är därför väldigt bekymrad. Jag är bekymrad när jag hör krav på att vi nu ska följa till exempel det spanska exemplet och genomföra stora amnestier för personer som inte har rätt att vara i Sverige. Jag är bekymrad när jag hör krav på att vi nu ska byta riktning i Sverige. Det måste väl då innebära att vi ska tillbaka till den situation vi hade för tre och ett halvt år sedan. Då var det skjutningar varje dag. Kriminella gäng kunde ta sig friheter på vanliga hederliga människors bekostnad. Asylinvandringen var väldigt omfattande och skapade ett stort antal problem för människor, kanske inte minst för personer som själva invandrat till Sverige. Jag vågar påstå att väldigt många kände att det inte längre fungerade. Den politiken hade kommit till vägs ände.

En del i det här arbetet handlar också om att vi i dag har betydligt bättre säkerhet och ordning och reda vid våra nationsgränser. Vi kan till exempel stänga av en person och neka en person inresa om personen definieras utgöra ett hot mot allmän ordning eller säkerhet. Jag berättade också att vi har tagit fram ett, i realiteten, helt nytt regelverk för inre utlänningskontroll, så att vi kan säkerställa att vi faktiskt vet vilka som befinner sig i Sverige. Vi har då också gjort Sverige mindre attraktivt som destinationsland för asylinvandring.

Det här är viktigt på många olika plan. Det är viktigt för att vi ska kunna undvika att få ett vi-och-dom-samhälle. Det är viktigt för att vi ska kunna öka sammanhållningen i vårt land och för att vi ska kunna minska utanförskapet. Det handlar också om att vi ska veta vilka som befinner sig i Sverige, herr talman. Detta är viktigt även ur en annan aspekt, som handlar om Sveriges säkerhet.

Vi har i dag ett skuggsamhälle i landet på kanske uppemot 100 000 personer. Det är kanske ännu fler – ingen vet. Det är personer som vi tror är i landet men som inte har laglig rätt att vara här. Där finns personer som ibland begår brott. Där finns personer som ibland också utsätts för brott. Flera allvarliga brott har begåtts av individer i den här gruppen. Att vi vet vilka de här personerna är och var de befinner sig och att de i linje med en reglerad och rättssäker migrationspolitik återvänder hem är viktigt också för Sveriges säkerhets skull.

Herr talman! Tack, Johan Forssell, för detta svar!

Jag skulle vilja börja med en fråga angående ministerns senaste anförande. Hur ser man på den kritik som EU-kommissionen nu har riktat mot Sverige just när det gäller de inre gränskontrollerna? Ministern lyfte fram behovet av dem, och jag ser positivt på att vi har dem på plats. Hur avser man att säkerställa att EU inte bråkar med Sverige när vi försöker säkerställa våra egna gränser och vårt territorium och skydda laglydiga svenskar från potentiella säkerhetshot?

Konsekvenserna av den massinvandring som har drabbat Sverige är dagligen tydliga. Vi ser dem i otryggheten, i utanförskapet, i arbetslösheten, i gängkriminaliteten, i mångkulturen, i islamiseringen med mera. Massinvandringens negativa effekter är så uppenbart påtagliga att få politiker i dag vågar möta väljarna med att propagera för öppna gränser och fri invandring. Det som länge var en åsikt endast yppad av sverigedemokrater har i dag vunnit brett stöd i de svenska partierna.

Ett undantag har vi fått lyssna till under denna debatt: Jamal El-Haj eller Jamal El-Hamas, som hans tidigare partiordförande kallade honom i talarstolen här. Ledamoten är stolt över att han har lockat fram en sann sverigedemokrat, som han uttryckte det.

Jag skulle vilja hävda att detta gäller alla sverigedemokrater och säkert många andra – inte minst socialdemokrater, givet att Jamal El-Haj behövde lämna Socialdemokraterna på grund av de kopplingar till antidemokratiska rörelser som jag belyste i mitt tidigare anförande. Jamal El-Haj har befunnit sig vid såväl Hamaskopplade konferenser som demonstrationer med vajande Hamasflaggor.

Min poäng när det gäller min förra replik mot honom är: Det finns många fantastiska personer med invandrarbakgrund som bidrar till Sverige. Jag skulle inte inkludera honom i den listan.

Jag tänker att man ska vara försiktig när man balanserar kommentarer om enskilda ledamöter. Just att åberopa den här felsägningen av en partiordförande tycker jag kanske var att gå över gränsen.

Herr talman! Jag fick en fråga om hur regeringen ser på de inre gränskontrollerna. Det som Tobias Andersson sa stämmer. Vi har fått det här utlåtandet från kommissionen.

Gränskontrollerna har varit på plats i närmare tio år. De förlängs halvårsvis. De finns till av en anledning, och det handlar om att säkerställa att vi har kontroll över våra gränser i den beklagliga situation som vi tyvärr befinner oss i med till exempel ett förhöjt terrorhot.

Vi vill inte att de här kontrollerna ska vara på plats längre än vad som verkligen är nödvändigt, vill jag säga. Vi gillar den fria rörligheten i EU. Den är viktig, inte minst av ekonomiska skäl. Vi vet också att det här är någonting som påverkar många människor i Öresundsregionen.

Ny lagstiftning är på väg. Jag tänker till exempel på EU:s migrationspakt, som träder i kraft i sommar. Man får se hur den kommer att implementeras och vilka följder det får. Vi analyserar yttrandet från kommissionen. Vi har precis – i maj – förlängt kontrollerna med ytterligare en sexmånadersperiod. Jag vill också betona att vi har en bra dialog med kommissionen om de här viktiga frågorna. Jag var så sent som i går – jag kom hem i natt – i Luxemburg och träffade de övriga migrationsministrarna och även kommissionen. Vi tog bland annat upp tillståndet inom Schengenområdet.

Detta är det svar som jag har att ge just nu, men vi återkommer framöver när vi behöver fatta ett nytt beslut. De här kontrollerna löper helt enkelt ut halvårsvis.

Tack, Tobias Andersson och Jamal El-Haj, för den här debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.