Skogen och biobränslet i färdplanerna för fossilfrihet

Fru talman! Jens Holm har frågat mig hur regeringen avser att prioritera mellan nationell produktion av bioenergi och uppfyllandet av miljökvalitetsmålen Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv med utgångspunkt i de 21 färdplaner för fossilfrihet som lämnats in till regeringen.

Låt mig inleda med att säga att Sverige har en lång och stolt tradition av att visa ledarskap i miljö- och klimatfrågor. Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling ställer behovet av grön omställning på sin spets. Vi behöver en integrerad klimat- och miljöpolitik för att nå målen. Sverige kan visa hur omställningen går hand i hand med ökad välfärd, ekonomisk utveckling och konkurrenskraft. Ingen ska lämnas utanför. Utgångspunkten är att klimatomställningen ska genomföras på ett sätt som inte äventyrar möjligheten att nå övriga globala mål för hållbar utveckling. Budskapet är samstämmighet och att tillvarata synergier.

Regeringen har en tydlig ambition om att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras, antingen genom formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar, samt om att miljöhänsynen i skogsbruket ska öka. Välmående och livskraftiga ekosystem är viktiga för människans livsmiljö. I Sverige har andelen skogslevande arter som riskerar utrotning ökat med 10 procent de senaste fem åren.

Regeringen har tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna tagit fram en klimatpolitisk handlingsplan och en strategi för cirkulär ekonomi som ska visa vägen mot ett resurseffektivt samhälle där miljö- och klimatmålen nås. Regeringen avser också att ta fram en svensk bioekonomistrategi som kompletterar strategin för cirkulär ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den årliga avverkningsnivån har ökat de senaste decennierna och har alltmer närmat sig den årliga tillväxt som är tillgänglig för avverkning. Samtidigt förväntas den framtida efterfrågan på svensk biomassa öka kraftigt i takt med övergången till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi i enlighet med riksdagens beslutade klimatmål. Även biobaserade material bör återvinnas, och bioekonomin bör utvecklas på ett sätt som är förenligt med arbetet för att nå andra miljö- och samhällsmål och med hänsyn till konsekvenserna för kolsänkor och biologisk mångfald över tid.

I detta arbete kommer regeringens aviserade bioekonomistrategi att utgöra ett viktigt verktyg. Bioekonomistrategin, som ska tas fram tillsammans med de gröna näringarna, ska bidra till ökad tillgång till biomassa och sysselsättning i hela landet och skapa miljö- och klimatnytta. För att lyckas med omställningen behöver alla samhällssektorer på alla nivåer bidra.

Hållbar biomassa, bland annat från skogen, kan bidra till substitution av fossila material och energi. En strategi för att nå fossilfrihet i hela ekonomin måste vila på flera andra tillgängliga lösningar, som transporteffektivitet, cirkularitet, elektrifiering, energieffektivisering, vätgas och elektrobränslen. Därför måste de uppskattningar som har gjorts av Fossilfritt Sverige hanteras i ett bredare sammanhang.

Ett hållbart nyttjande av svensk biomassa kommer även framöver att vara betydelsefullt. För att säkerställa tillgången till ett långsiktigt hållbart uttag av skogsråvara för den växande cirkulära bioekonomin behöver incitament skapas för ett hållbart skogsbruk och ett hållbart skydd av skog, så att Sverige uppnår relevanta nationella och internationella åtaganden om biologisk mångfald. I en välutvecklad bioekonomi med en växande bredd av produkter efterfrågas olika former av biomassa.

I dag används i första hand restprodukter från svensk skogsnäring för att ersätta fossila bränslen. De färdplaner som branscherna inom ramen för Fossilfritt Sverige tagit fram indikerar att efterfrågan på biomassa kommer att öka från flera olika sektorer. Därför behöver bioekonomin baseras på ett effektivt nyttjande av resurserna, där den skogliga resursen kan nyttjas fullt ut inom de hållbarhetsramar som sätts av andra miljö- och samhällsmål, samtidigt som den långsiktiga kolsänkan i skogen över tid bibehålls eller förbättras.

Regeringen avser att med ökad kraft belysa och bättre tillvarata synergier för samstämmighet mellan olika politikområden.

Fru talman! Inför Paristoppmötet lanserade Sverige initiativet Fossilfritt Sverige. Regeringen tillsammans med ett antal näringar och branscher skulle samarbeta för att vi skulle bli världens första fossilfria välfärdsland.

Det har fungerat så att det nu finns en samordnare inom ramen för Fossilfritt Sverige, och olika branscher tar fram så kallade färdplaner för hur de ska uppnå sina respektive mål. I dagsläget har det kommit in 21, eller om det numera är 22, färdplaner för fossilfrihet från sektorer som flyget, fordonsindustrin, lantbruket, åkerinäringen, stålindustrin och så vidare - en väldigt bred palett av olika branscher i Sverige.

Jag tycker att Fossilfritt Sverige är ett väldigt intressant initiativ, och samordnaren är verkligen en blåslampa för att saker och ting ska hända.

Vi måste ha med oss industrin, eftersom en tredjedel av våra utsläpp sker i industrin och en annan tredjedel i våra transporter. Att ha med är ju en sak, men ibland kanske man måste skilja på rollerna, alltså vad industrin gör frivilligt och vad vi gör i form av lagar, regler, skatter, avgifter etcetera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Konsultbolaget Sweco tittade på de nio färdplaner som då hade kommit in och på hur mycket biobränsle som färdplanerna förväntas efterfråga. Sweco kom fram till att bioenergiefterfrågan skulle öka med 86 procent, 75 terawattimmar, i Sverige som en direkt följd av färdplanerna.

Trafikverket konstaterar i sin rapport att efterfrågan på biobränsle kommer att öka med 70 procent till 2030. Det finns också andra uppskattningar som en följd av färdplanerna, reduktionsplikten och andra initiativ.

Ministern och jag är överens om att efterfrågan på svensk bioenergi kommer att öka kraftigt. Med anledning av det tror jag att det vore lämpligt om regeringen själv skaffade sig en uppfattning om hur stor efterfrågan kan bli som en följd av färdplanerna och annan regeringspolitik, men också hur mycket bioenergiproduktion som egentligen är önskvärd med hänsyn tagen till att vi också har miljömål på andra områden, inte minst miljömålet Levande skogar.

I dag importerar vi nästan all råvara till biobränslen i Sverige, och det tycker inte någon av oss är särskilt hållbart. Då blir frågan om vi ska ersätta det med svenskproducerade biodrivmedel. Om vi dessutom får en ökning med 70-80 procent, är det då hållbart utifrån perspektivet biologisk mångfald? En stor del av bioenergin väntas ju komma från skogen och jordbruket. Jag tror därför att det är viktigt att regeringen tydligt säger att vi inte kan äventyra våra mål för biologisk mångfald, utan då får biobränsle produceras av restprodukter, det som inte kan användas till någonting annat. Är det regeringens ambition att föra just den politiken?

Fru talman! Tack, Jens Holm, för en viktig fråga!

Vi befinner oss i den kanske största omställningen av Sveriges industri, produktion och konsumtion i modern tid - sedan den industriella revolutionen. Därför är det så oerhört viktigt att vi har de här färdplanerna från sektor för sektor, som Jens Holm räknade upp. Cement-, stål- och skogsindustrin, tunga transporter och så vidare har själva pekat på hinder för att nå fossilfrihet och nettonollutsläpp till 2050.

Det arbete som pågår nu är att försöka lägga ihop alla färdplanerna och se vad det finns för synergier och målkonflikter och hur samhället ska hjälpa till för att vi ska klara att göra den här omställningen utan att avveckla vår svenska industri, utan att hela Sverige ska stanna. Det är verkligen inte avsikten med omställningen, utan det handlar om att vi ska ha ren luft och bromsa klimatkrisen.

Jens Holm ställde frågan vad vi ska prioritera - klimatomställningen eller våra miljökvalitetsmål för levande skogar och för biologisk mångfald. Svaret på det är väldigt tydligt från min sida: Vi ska absolut inte nedprioritera våra miljökvalitetsmål. De ligger fast. Och klimatomställningen måste ske inom ramen för de mål som vi har satt upp och som riksdagen har beslutat om. Här finns ingen ändring av kursen, och det ska det absolut inte göra. Det är varken önskvärt eller rimligt att tumma på hållbarhetskraven för att öka mängden biomassa.

Vi konstaterar nu att om alla fossila bränslen skulle ersättas av bioenergi skulle det leda till ett stort överuttag av biomassa. Men vi kan också konstatera att färdplanerna utgår från vilken typ av motorer och processer som finns i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det sker en enormt stor omställning vad gäller innovation. Vi måste titta på transporteffektivitet, cirkularitet, elektrifiering, energieffektivisering, vätgas och elektrobränslen. Det finns en hel rad verktyg i verktygslådan som gör att vi kommer att kunna nå klimatmålen.

Biodrivmedel som sådant är inte det enda svaret. Det kommer att vara en del och det som vi ska använda när det saknas andra alternativ. Men det finns alternativ på många av de här områdena som färdplanerna pekar ut. Därför behöver vi stödja utvecklingen av dessa, och det gör regeringen. Vi går nu in med stöd via Industriklivet till vätgas, cirkulära lösningar, hållbara batterikedjor etcetera.

Svaret på frågan om det är hållbart med en så här stor ökning är troligtvis nej. I dag importerar vi 80 procent av alla biodrivmedel. Vi exporterar dessutom 80 procent av alla biodrivmedel som produceras i Sverige. Det här är en global marknad, och det är oerhört viktigt att vi faktiskt kan öka en hållbar produktion av biodrivmedel i Sverige.

Fru talman! När SLU-forskaren Tomas Lundmark utifrån färdplanerna för fossilfrihet försökte ta reda på den förväntade efterfrågan på biobränsle och hur den skulle påverka skogen skrev han en rapport med rubriken Skogen räcker inte. Jag tror att det är precis så. Om vi drar ur proppen och säger att målen kan nås med biobränsle så varsågoda, ja, då kommer våra skogar att förvandlas till plantager för biobränsleproduktion.

Det är bra att ministern inte vill det, men jag tror att det är viktigt att regeringen själv skaffar sig en uppfattning om den förväntade efterfrågan och sedan prioriterar bland planerna. Jag har pratat med många aktörer som har skickat in färdplaner för fossilfrihet till regeringen, och de anser att de har skickat in sina planer till just regeringen och förväntar sig någon form av respons. Många förväntar sig nog ett svar på hur mycket biobränsle det är hållbart att producera.

Ministern säger i sitt svar att regeringens politik till exempel är att skyddsvärda skogar inte ska få avverkas. Jag vågar påstå att det är precis det som sker; varje dag avverkas skyddsvärda skogar i Sverige.

Jag var själv vid Brännvinsberget i Ore skogsrike i Rättviks kommun och såg att Sveaskog hade avverkat biologiskt värdefull skog. Också i Sikån i södra Jokkmokk och i Tellejokk, också i Jokkmokk, har Sveaskog avverkat skog som har klassats som biologiskt värdefull, antingen av naturbevakare eller av länsstyrelsen.

Det här sker alltså hela tiden, så vi behöver en skogspolitik som tar mycket större hänsyn till biologisk mångfald.

Ministern säger i svaret att hon vill ha incitament för hållbart skogsbruk, och det är viktigt. Vad kan det handla om för incitament?

Den skogsutredning som kommit pekar enligt mitt förmenande åt helt fel håll. Man vill ta bort registreringen av nyckelbiotoper och korta handläggningstiderna för avverkningsansökningar, vilket gör det svårare att få insyn i vilka avverkningar som ska göras. Vidare ska skydd göras med frivillighet, inte regleras. Det känns inte som en önskvärd utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vad kommer den bioekonomistrategi som ska tas fram att ha för status? Jag är orolig för att det blir ännu en strategi som pekar ut biobränsle som en fantastisk lösning på allt. Men det kan det inte vara. Stora delar av transportsektorn ska över huvud taget inte förlita sig på biobränsle, anser jag, utan där kan man i stället elektrifiera och ha ett mer effektivt transportsystem.

Fru talman! Jag skulle vilja ha ett mycket tydligare besked från ministern. Hur ser regeringen på de inspel som har kommit från färdplanerna? Tänker regeringen prioritera bland dem avseende hur mycket biobränsle som kommer att användas? Kan ministern ange en nivå? I dag använder vi väl ungefär 20 terawattimmar biobränsle per år i Sverige. Ska det vara mer eller mindre än så?

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för frågorna. Det här är verkligen relevanta frågor och en komplex frågeställning. När vi nu står inför denna stora omställning ska vi såklart ställa oss dessa frågor.

Vi måste självklart värna om våra miljö- och klimatmål, men det ska inte vara antingen det ena eller det andra, utan vi ska göra alltsammans.

När det gäller bioekonomi, biobränslen och biomassa är det viktigt att det används där det gör mest nytta men utan att tumma på våra miljökvalitetsmål.

Vi vet att hållbara ekosystem är viktigt för att behålla den biologiska mångfalden, och som jag sa inledningsvis ser vi tyvärr en nedgång i biologisk mångfald i våra skogar, bland annat för skogslevande fåglar. Detta måste vi ta på allra största allvar.

Låt mig påpeka att ingen regering har satsat så mycket på skydd av värdefulla skogar som den nuvarande. Mellan 2015 och 2019 inrättades det drygt tusen nya och utvidgade naturreservat som innehåller cirka 150 000 hektar värdefull skog.

Vi har också en rad satsningar i januariavtalet som vi har aviserat i budgetpropositionen för 2021. Vi höjer anslaget för skydd av värdefull natur med 1,7 miljarder kronor. Även anslaget för skötsel av värdefull natur har ökat.

Arbetet med grön infrastruktur fortsätter. Grön infrastruktur är ekologiskt funktionella nätverk av naturområden som brukas och förvaltas så att biologisk mångfald bevaras och ekosystem främjas. Detta är nödvändigt för att våra naturligt förekommande arter ska ha livskraftiga populationer.

Ett nytt Sveaskogsprogram ska också genomföras. Det statliga skogsbruket ska vara ett föredöme för hållbart skogsbruk och ta stor naturhänsyn. Det är också en del av januariavtalet.

Den skogsutredning Jens Holm nämner har regeringen tagit emot, och vi kommer att skicka ut betänkandet på remiss. Vi har inte analyserat den ännu, så jag kan inte kommentera den.

Jag har redan redogjort för olika incitament för hållbart skogsbruk och de stora budgetsatsningar regeringen gör. Men vi behöver förstås ta ytterligare steg för att se till att det utvecklas nya tekniker så att skogen och skogsråvaran kan nyttjas på ett mer hållbart sätt ur flera perspektiv, bland annat givetvis biologisk mångfald.

Så till hur mycket biomassa vi kommer att behöva till 2030 eller 2050. Vi ser en enormt snabb omställning i detta nu av näringsliv och transportsektor. I november var 38 procent av alla nybilar som såldes laddbara. Det förutspådde ingen för ett år sedan, nej, inte ens för ett halvår sedan. Utvecklingen går alltså mycket snabbare än vad vi trodde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med den reduktionsplikt vi har infört ser vi ett ökat behov till 2030. Men om elektrifieringen fortsätter som nu kommer behovet att bli mycket mindre.

Fru talman! Det vore faktiskt intressant att höra hur stort behovet av biobränsle kommer att bli med anledning av reduktionsplikten. Denna plikt innebär att det är obligatoriskt att blanda i mer och mer biobränsle i bensin och diesel.

Jag ställde denna fråga till riksdagens utredningstjänst och fick svaret att vi 2030 kommer att behöva ungefär 40-60 terawattimmar biobränsle. I dag har vi totalt 20 terawattimmar, så det är alltså en mycket kraftig ökning - och det bara med anledning av reduktionsplikten. Vi har också färdplanerna, som är föremålet för dagens debatt.

För mig går matematiken inte ihop. Jag kan mycket väl tänka mig att vi kan ha en betydande nationell produktion av hållbara biobränslen. Vi har ett stort skogsbruk i Sverige och pappers- och cellulosaindustrier. Där skapas det restprodukter som man kan göra biobränsle av. Men inte kan det räcka till en 70-procentig, 86-procentig eller 100-procentig ökning av biobränsleanvändningen i Sverige.

Det får helt enkelt bli lite mer nischat, och därför är det viktigt att regeringen går in och prioriterar bland färdplanerna och säger vad man tror och inte tror på. Men någon sådan plan ser jag dessvärre inte från regeringen.

Vad gällde incitament för hållbart skogsbruk var det som ministern tog upp budgetanslag för att skydda mer skog. Det håller vi i Vänsterpartiet fullt ut med om. Vi anslår till och med mer pengar än vad regeringen gör. Incitament för ett hållbarare skogsbruk är till exempel att främja kontinuitetsskogbruk där man inte kalhugger hela skogen. Är det sådana saker som ministern tänker sig? Det hoppas jag i varje fall.

Fru talman! Jag vill tacka för debatten. Jag tror att vi måste återkomma i fler debatter om biobränsle, hållbarhet och klimatomställning, för det är viktigt.

Fru talman! Jens Holm nämnde några siffror här om hur mycket bioenergi som används. Det stämmer att cirka 17 terawattimmar går till biodrivmedel i dag. Reduktionsplikten skulle kunna leda till ett biodrivmedelsbehov på cirka 45 terawattimmar.

Men detta är inte allt som används. Totalt i samhället används 87 terawattimmar bioenergi. Mycket av det är flis som går till uppvärmning. Det finns verkligen möjligheter att omdisponera inom det som redan finns och redan används.

Hur ska vi prioritera? Vi ska använda biomassan där den gör mest nytta. Vi ser att teknikutvecklingen går enormt snabbt. Går man tillbaka historiskt ser man att prognoser sällan slår in. Vi är väldigt smarta på effektivisering och att hitta nya tekniker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med tydliga krav på hållbarhet och rätt prissignaler kan marknaden allokera den tillgängliga biomassan dit där den får mest och bäst avkastning. Troligtvis ska vi använda biomassan som ersättning för fossila insatsvaror först och främst i beständiga produkter som alltmer förädlade produkter och inte som bränsle primärt.

Biobränslen kan användas som en brygga till att snabbt fasa ut fossila bränslen. Vi har väldigt många bilar med förbränningsmotorer i dag. Vi kan inte skrota dem. De har en livslängd på i genomsnitt 17 år. Det är också ett sätt att få med alla människor i den omställning vi behöver göra.

Men vi ska göra det inom ramen för de beslutade miljökvalitetsmål som vi behöver respektera för att vi ska ha en levande natur, som vi också är beroende av.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.