SJ och Mälardalstrafik

Herr ålderspresident! Magnus Ek har med anledning av SJ AB:s uppsägning av avtalet med Mälardalstrafik frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att säkerställa att SJ AB tillsammans med sina ägare tar ansvar för att upprätthålla trafiken under den pågående pandemin och att SJ AB inte pressar regionerna och skattekollektivet där att täcka upp för bolagets förluster. Vidare har Magnus Ek frågat mig av vilken orsak och med vilket syfte svenska staten är ägare till SJ AB samt vad jag avser att göra inom mitt ansvarsområde i regeringen för att säkra pendlingsmöjligheterna i den för Sveriges ekonomi så viktiga Mälardalsregionen.

Herr ålderspresident! Svenska statens ägande i SJ AB är en följd av bolagiseringen av det tidigare affärsverket Statens järnvägar 2001. Riksdagen har beslutat att SJ AB ska driva sin verksamhet på kommersiella grunder. I enlighet med det är bolagets verksamhetsföremål att inom ramen för affärsmässighet bidra till att uppfylla de transportpolitiska målen och därmed en långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet.

SJ AB är ett konkurrensutsatt bolag. Förvaltningen av SJ AB ska ske inom riksdagens mandat och enligt regelverk om konkurrens och statligt stöd. Regeringen har inte möjlighet att bortse från kravet på affärsmässighet, för det är ett riksdagsbeslut.

Oavsett om det skulle vara regionerna eller staten som täcker de förluster som SJ AB har drabbats av genom att bedriva trafik i Mälardalen under pågående coronapandemi är det i slutändan skattebetalare som står för kostnaden. SJ AB kan som bolag inte på egen hand bära obegränsade förluster. Regeringen har ökat de generella statsbidragen till kommuner och regioner och lämnat riktade statsbidrag till de regionala kollektivtrafikmyndigheterna för att de ska kunna upprätthålla kapaciteten i kollektivtrafiken under pandemin.

SJ AB ska som statligt bolag agera föredömligt och på ett sätt som gör att de åtnjuter offentligt förtroende. Frågor om SJ AB:s avtal och relationer till kunder och avtalspartner är operativa frågor och således frågor för SJ AB:s ledning och styrelse att hantera.

Att säkerställa trafikförsörjning i Mälardalen är ett ansvar för regionerna och kommunerna som ansvarar för att tillgodose behovet av regional kollektivtrafik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Då interpellanten anmält att han var förhindrad att närvara vid sammanträdet medgav tjänstgörande ålderspresidenten att Kerstin Lundgren i stället fick delta i debatten.

Herr ålderspresident! Tack, näringsministern, för svaret på min kollega Magnus Eks interpellation! Han har tyvärr inte möjlighet att vara här i dag och har bett mig att i hans ställe ta emot svaret.

Självfallet ska SJ AB drivas på affärsmässiga grunder. Detta har riksdagen, precis som ministern säger, lagt fast. Det hindrar inte att man som ägare har möjlighet att ta ansvar för att företaget agerar på ett rimligt sätt.

Som ministern säger är det ett statligt ägt bolag som ska agera föredömligt och på ett sätt som åtnjuter offentligt förtroende. Där, herr ålderspresident, kan man nog fundera. Vi befinner oss tyvärr fortfarande i en pandemi. Vi har från riksdagens sida givit många skattekronor till många olika verksamheter för att kunna upprätthålla dem trots pandemin och för att säkra att Folkhälsomyndighetens regler kan efterföljas. I det här fallet är det en fråga om hur just man som ägare styr SJ enligt Folkhälsomyndighetens regelverk.

Det fanns ett avtal. SJ och Mälab har haft ett incitamentavtal, som det så vackert heter, där operatören tar alla vinster men också alla förluster. I avtalet, herr ålderspresident, fanns det naturligtvis ingen kunskap om att en pandemi skulle slå till, och ett tidigare lukrativt avtal blev alltså plötsligt inte vinstgivande utan genererade förluster. I det läget valde SJ - det föredöme som ska finnas - att säga upp avtalet och avsluta trafiken från och med september. Under pågående förhandlingar sa man att man upphör med trafiken från och med september. Detta innebär att många människor kommer att drabbas av att inte ha möjlighet att åka med Mälab under hösten, när vi hoppas att vi ska kunna starta upp Sverige på nytt.

Det nya avtalet för Mälarregionen börjar gälla från december. Där hamnar uppenbarligen tredje man, som vi vill ska åka kollektivt, i kläm. 48 procent av arbetsplatserna finns i denna region, och många väljer att åka kollektivt. Detta har varit syftet, också för att uppnå de trafikpolitiska målen och de miljö- och klimatmål som vi har lagt fast i riksdagen.

Tredje man hamnar alltså i kläm när SJ upphör med trafik därför att man inte får ersättning. Finns då möjligheter att få ersättning? Enligt de anvisningar som angivits av staten och regeringen är det möjligt att få ersättning utifrån de regionala kollektivtrafikhuvudmännen för den trafik och de biljettintäkter som de har förlorat, men inte för den här typen av konstruktion därför att biljettintäkter för regionala trafikhuvudmän inte ingår. Det finns alltså en lucka här. Anvisningar saknas. SJ ska utgöra ett föredöme men kommer från och med september, för väldigt många människor i regionen, att visa sig vara ett riktigt dåligt exempel på statligt ägarskap.

Jag undrar: Vad har näringsministern för avsikt att göra för att SJ ska ta sitt ansvar?

Herr ålderspresident! Bakgrunden till den situation som vi har på den svenska järnvägsmarknaden är ett beslut som riksdagen tog 2009 och som Kerstin Lundgren röstade för. Det var den dåvarande majoritetsregeringen, bestående av de fyra borgerliga partierna, som föreslog att den svenska järnvägsmarknaden skulle avregleras helt och hållet och att SJ, med sin affärsmässighet, skulle konkurrera på samma villkor som alla andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag minns detta väl, herr ålderspresident, därför att jag var ordförande i trafikutskottet på den tiden och motsatte mig detta, med motiveringen att vi ansåg att "regeringens förslag om att slopa SJ AB:s ensamrätt på statens järnvägsnät [.] kommer att missgynna den enskilda individen och leda till en försämrad och mer svåröverskådlig järnvägstrafik". Detta var vår reservation.

Likväl var det en majoritetsregering, och den dåvarande riksdagsmajoriteten röstade igenom förslaget. Jag förutsätter att Kerstin Lundgren var en av dem som röstade ja. Detta är grunden till att vi har den situation vi har, där det blir konkurrensutsättning och upphandling.

Det avtal som Kerstin Lundgren pratar om är ett avtal mellan SJ och Mälardalstrafik, ett så kallat tjänstekoncessionsavtal, som innebär att SJ ansvarar för både biljettintäkter och kostnader. Det är utformat så att eventuella överintäkter delas mellan operatörer och beställare, i det här fallet mellan Mälardalstrafik och SJ, medan förluster bärs av operatören SJ.

Det avtal som finns ger operatören SJ rätt att påkalla omförhandling om förutsättningarna för avtalet väsentligen förändras. Oavsett vad vi är överens om eller inte kan vi väl ändå säga att förutsättningarna väsentligen har förändrats. SJ har sedan pandemin bröt ut i mars 2020 önskat omförhandla villkoren i avtalet. Detta beror på en mycket enkel sak. SJ:s vd säger att man ända sedan dess har burit kraftiga förluster: en halv miljard - jag tror att det numera är 3-4 miljoner per dag. Därför har man velat omförhandla avtalet.

Precis som Kerstin Lundgren säger har förhandlingen inte förts i hamn, och därför har man sagt upp avtalet. Då önskar Kerstin Lundgren att jag ska gå in och styra på ett sätt som vore helt i strid med det som Kerstin Lundgren själv, i denna kammare tillsammans med de tre andra borgerliga partierna, var med och beslutade om, nämligen att verksamheten ska vara konkurrensutsatt och dessutom affärsmässig.

Jag motsatte mig som sagt den utvecklingen. Vi kunde se att när man gör den typen av konkurrensutsättning på en marknad som i grund och botten är ett naturligt monopol på många sätt får det konsekvenser när man hamnar i en sådan här situation. Det är klart att jag önskar att SJ och Mälardalstrafik kan hitta en lösning på detta. Det vore det absolut bästa, särskilt som det, precis som Kerstin Lundgren säger, i den senaste upphandling som Mälardalstrafik har gjort är MTR som har vunnit men som kommer att börja köra trafiken först från december 2021.

Jag kan inte enligt gällande regelverk beordra SJ AB att bedriva verksamhet som inte är affärsmässig. Dessutom försöker de följa sitt avtal till punkt och pricka. Om inte Kerstin Lundgren skulle KU-anmäla mig för att inte följa riksdagens beslut tror jag att en del andra i denna kammare ganska raskt skulle göra det.

Herr ålderspresident! När jag lyssnar på näringsministern låter det snarare som att han fortfarande är nästan sur, skulle jag vilja säga, över att riksdagen har fattat ett beslut som näringsministern en gång reserverade sig mot.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ministern har i olika skepnader funnits med i regeringar en tid, men det har inte hänt någonting annat där. I ärlighetens namn låter det nästan som att näringsministern känner att han egentligen inte har någonting med SJ att göra. Det finns inget utrymme för näringsministern att ta något initiativ. Det finns inte någon möjlighet att instruera affärsföretaget SJ att agera.

Men då funderar jag naturligtvis på följande, herr ålderspresident: På vilket sätt ska företaget då vara ett föredöme? Hur kommer föredömet att visa sig för människorna i Mälardalsregionen från september när alla kommer att stå där och skälla på att SJ inte längre kör? Jag är en av dem som brukar åka med dessa tåg, men de kommer inte att gå.

Det är klart att många då kommer att fundera på följande: Varför ska SJ vara statligt om näringsministern och regeringen inte kan agera alls? Vad finns det då för skäl om näringsministern känner sig helt handlingsförlamad i detta läge?

Det är en pandemi som pågår. Och pandemin har gjort att vi har gått in på flera områden, till exempel flyget och andra områden, med olika ersättningar för att kunna upprätthålla Folkhälsomyndighetens regelverk. Mälardalstrafik ska inte köra med mer än 50 procents beläggning på sina tåg för att det ska gå att hålla avstånd. SL, kollektivtrafiken i Stockholmsregionen, uppmanades att fortsätta köra. De har haft ett biljettintäktstapp på 3,9 miljarder kronor och fått ersättning från staten med 1,3 miljarder kronor. Men de fortsätter att köra. Frågan är varför. Jo, därför att man vill försöka se till att människor kan ta sig till sina jobb, de som inte kan stanna hemma under pandemin.

Det är klart att vi hoppas att vaccinationen har klarats av till hösten så att människor då kan åka till sina jobb. Men människor i Mälardalsregionen - Katrineholm, Örebro, Västerås, Linköping, Norrköping, Uppsala, Sala och så vidare - kommer inte att kunna åka med Mälardalstrafik under hösten eftersom SJ har sagt att man upphör med trafiken.

Herr ålderspresident! Då funderar jag naturligtvis på om det inte finns den minsta lilla möjlighet för näringsministern att i ägarsamtal eller på annat sätt signalera att man förväntar sig att SJ kommer att uppfattas som ett föredöme i Mälardalen också framåt och att SJ går tillbaka till förhandlingsbordet i så fall. Mitt under förhandlingarna lämnade man dem och sa att man upphör med trafiken. Om det är den typen av agerande som är ett föredöme för det statligt ägda SJ funderar jag på hur näringsministern och regeringen vill signalera och beskriva begreppet föredöme.

Herr ålderspresident! Jag blir lite förvånad. Först röstar man igenom ett regelverk, och det är det som jag redogör för. Det är det som styr i dag. Det är en konkurrensutsatt marknad. Det har Kerstin Lundgren och hennes parti tillsammans med de fyra borgerliga partierna bestämt. Min bedömning är att det fortfarande finns en ganska bastant majoritet för detta i Sveriges riksdag. Skulle det förändras är jag den första att tillsammans med konstruktiva parter diskutera en annan tingens ordning. Men det är i alla fall inte min bild av hur läget är i Sveriges riksdag, och det är det som jag redogör för. Det är också det som styr.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett riksdagsbeslut med ett direktiv - ett ägardirektiv i detta fall - är inte frivilligt valt arbete för regeringen. Vi har naturligtvis den djupaste respekt för de beslut som riksdagen tar. Så är det, och så ska det också vara därför att riksdagen är de folkvalda och folkets främsta företrädare.

När det gäller kollektivtrafiken är det precis som Kerstin Lundgren säger att den, precis som många andra branscher och trafikslag, har drabbats hårt. Det är mot den bakgrunden som vi tillsammans har sett till att vi också har avsatt extra pengar i budgeten för att se till att upprätthålla kollektivtrafiken under dessa ganska svåra omständigheter.

I den budget som gäller har vi sett till att det har utbetalats 3 miljarder kronor till kollektivtrafikmyndigheterna. Av dessa 3 miljarder kronor har 1,6 miljarder kronor gått till Mälardalstrafik för att de ska kunna upprätthålla trafik. Ytterligare 2 miljarder kronor kommer att fördelas när bokslutet är klart den 30 juni 2021. Detta har vi gjort tillsammans i det budgetsamarbete som vi har just för att kunna upprätthålla trafiken.

Parallellt med detta är det här, precis som Kerstin Lundgren säger, en verksamhet som har pågått. Jag behöver inte säga det i ägarsammanhang utan jag kan säga det här från riksdagens talarstol: Det vore väldigt bra om man hittade lösningar inom ramen för det avtal som man har träffat.

Vad är ett föredöme? Ett föredöme är att se till att agera på hederligt och sjyst sätt i enlighet med de avtal man träffar på en konkurrensutsatt marknad. Dessa krav ställer vi på alla de statliga bolagen och också på SJ AB.

Jag är den första att önska att man kan hitta en lösning som innebär att man kan klara av att lösa de kollektivtrafiksutmaningar som finns så länge denna pandemi pågår men också att man gör det på ett sådant sätt att man också tar gemensamt ansvar.

Det är klart att skattekollektivet tar kostnaden. Hittills har vi gemensamt, i detta fall via förluster hos SJ, tagit kostnader på närmare en halv miljard för Mälardalstrafiken från statens sida enligt SJ - 3-4 miljoner kronor per dag enligt SJ:s vd. Då är det naturligt att man också har en förhandling. Det absolut bästa vore om man i stället för att ha en massa konflikter helt i onödan hittar lösningar på detta. Då krävs det naturligtvis att det finns en vilja och en konstruktivitet. Och det hoppas jag finns hos alla parter.

Men jag skulle också vilja fråga Kerstin Lundgren lite mer konkret. Givet direktiven - jag har uppfattat att det inte finns någon majoritet i Sveriges för andra direktiv - vad tycker Kerstin Lundgren att jag mer exakt ska beordra SJ att göra? Det vore väldigt intressant att få reda på, givet de regler som finns.

Herr ålderspresident! Jag tackar näringsministern för att han ändå signalerar att han önskar att man når fram. Det är någonting som jag uppfattar att man också önskar från Region Östergötland, Region Sörmland, Region Västmanland, Region Stockholm och Region Uppsala.

Jag noterar att Monica Johansson, vice ordförande i Mälardalstrafik, säger att hon upplever att det är så märkligt att SJ redan uppfattar förhandlingarna som avslutade.

Från till exempel Region Uppsala sägs: Det rimliga är givetvis att SJ i likhet med oss regioner tar ansvar för att upprätthålla trafiken under pågående pandemi tillsammans med sina ägare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är klart att det här är andra som finns med. Men problemet är att man bestämmer sig för att man ska upphöra med trafik därför att man inte får kostnadstäckning. Det har också uttalats, herr ålderspresident, att regionerna har fått ersättningar. Men de ersättningar för kollektivtrafik som har betalats ut har betalats ut till regionerna, men inte för denna typ av regionöverskridande trafik. Även Mälardalstrafik är likt SJ ett aktiebolag och agerar på samma villkor. I det fallet får inte de resurser som vi tillsammans har gett användas. Då måste anvisningarna ändras. Där befinner vi oss i dag.

Jag hoppas att näringsministern ändå har känt att det finns en möjlighet att agera för att tåg ska gå i höst, trots att det är ett beslut som regeringen och näringsministern inte gillar.

Herr ålderspresident! Det är naturligtvis en viktig fråga, och självklart har vi från Näringsdepartementets sida fört en dialog med regionerna. En statssekreterare har tillsammans med departementet naturligtvis träffat dem.

Jag har redogjort för läget, och det är klart som korvspad - om man får använda så enkla uttryck - att vi önskar att man hittar lösningar. Men det måste i så fall innebära att man är beredd att hitta lösningar i enlighet med det avtal man har, och det är ett givande och ett tagande. Enligt det avtal man har finns det möjlighet att göra en omförhandling om någonting väsentligt förändras, och det kan vi väl ändå säga har skett. Jag hoppas naturligtvis att omförhandlingen landar i att man hittar lösningar i en ganska svår tid. Det är det besked vi ger härifrån och som jag ger till alla jag möter.

Jag menar däremot att det som många önskar - nämligen att vi från Näringsdepartementets sida skulle beordra SJ att bedriva en verksamhet som både operativ ledning och styrelse gör bedömningen inte är affärsmässig och inte har varit affärsmässig på länge - naturligtvis skulle direkt bryta mot de regler som riksdagen har stiftat och de statrådsregler som finns. Detta vet förstås Kerstin Lundgren. Jag har som sagt inte uppfattat att det finns en majoritet i riksdagen för att ändra på dessa.

Så länge det är på det sättet försöker vi naturligtvis att i vår ägardialog med SJ se till att de, liksom alla andra statliga bolag, är ett föredöme och att de följer det direktiv som finns från riksdagen om att bedriva verksamheten affärsmässigt på en konkurrensutsatt marknad.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.