Satsningar på järnväg mellan Oslo och Stockholm

Fru talman! Gunilla Svantorp har frågat mig hur jag arbetar för att säkerställa att spaden kommer i backen under mandatperioden för att bygga dubbelspår på delar av sträckan mellan Norges och Sveriges huvudstäder.

Transporter över gränserna har stor betydelse för jobb och tillväxt i de nordiska länderna. Sverige och Norge för dialog om behovet av att utveckla infrastrukturen för gränsöverskridande transporter. Detta behöver ske i dialog mellan departementen i de båda länderna samt mellan de myndigheter som ansvarar för transportsystemet i respektive land. Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med alla mina nordiska kollegor och fortsätta dialogen för att utveckla våra gränsöverskridande transporter.

Behoven inom infrastrukturen är stora, och det är nödvändigt att göra genomtänkta prioriteringar mellan olika åtgärder. Det är viktigt att detta görs i en ordnad process med ett tillräckligt underlag. Jag vill i sammanhanget påminna om att regeringen har agerat för att sträckan Stockholm-Oslo ska ingå i stomnätskorridoren Skandinavien-Medelhavet i TEN-T. I den allmänna riktlinje som antogs vid TTE-rådet i december 2022 hade Stockholm-Oslo lagts till i korridoren.

Regeringens prioriteringar kommer fortsatt att vara att förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Det handlar alltså både om att värna det vi redan byggt och om att investera i ny infrastruktur där det behövs.

Regeringen har påbörjat arbetet med en ny nationell plan för planperioden 2026-2037 genom att i ett första steg ge Trafikverket i uppdrag att inkomma med ett inriktningsunderlag för en ny planperiod. Detta uppdrag redovisades den 15 januari och bereds nu inom Regeringskansliet. Underlaget kommer att ligga till grund för en infrastrukturproposition med nya ekonomiska ramar och inriktning för en ny plan.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag ställde ju en interpellation till statsministern som handlade om ett vallöfte som statsministern gav när han var i Värmland under valrörelsen. Det fick ett helt uppslag i tidningen - denna sträcka skulle byggas, och spaden skulle sättas i backen under nästa mandatperiod. Än har vi ju inte sett någonting av det. Detta var anledningen till att jag ställde interpellationen. Det har getts vallöften på infrastrukturområdet runt om i hela landet, men än så länge har vi inte sett så värst mycket av det som har utlovats. Inte heller i detta interpellationssvar fick vi något svar gällande vallöftet om Oslo-Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det handlar om infrastruktur mellan två huvudstäder - mellan Oslo och Stockholm. Det är en sträcka som är 40 mil lång och som alltså är ungefär lika lång som sträckan Stockholm-Göteborg, som i dag tar runt tre timmar med tåg. Åker vi tåg mellan Oslo och Stockholm tar det i dag sex timmar. Som statsrådet mycket väl vet är detta en av anledningarna till att Stockholm-Oslo i dag är Europas tjugonde mest trafikerade flyglinje. Det är ganska orimligt med tanke på att sträckan är så kort.

Jag vill också påminna om att det bor 3,5 miljoner människor på den här sträckan, i regioner som växer och som är viktiga för handel, affärer, kultur och så vidare. Detta är en väldigt viktig sträcka som berör väldigt mycket folk.

Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge i vårt land. Nästan varenda dag talas det om robusthet och funktion. Det är det vi ställer krav på. Det ska finnas i vardagen men framför allt i en krissituation. Man pratar också mycket mer om det öst-västliga stråket.

Vi står också inför ett medlemskap i Nato - även om det verkar sitta väldigt hårt inne - som kommer att kräva truppförflyttningar mellan de olika länderna.

Det finns alltså väldigt många olika behov. På denna sträcka finns också stora delar av vårt lands försvarsindustri.

Regioner och kommuner längs sträckan har bildat bolaget Oslo-Sthlm 2.55, som har jobbat hårt med att ta fram fakta och öka kunskapen om det arbete som kommer att krävas. Det är ett gediget arbete med mycket faktaunderlag. Det finns alltså ett pågående arbete.

Jag skulle vilja ställa två frågor till ministern. Den första är: Är det rimligt att en sträcka som skulle gå att åka på under tre timmar på järnväg tillåts vara Europas tjugonde mest trafikerade flyglinje? Den andra frågan är: Kan man över huvud taget lita på vallöften från den här regeringen? Nu var det statsministerns vallöfte och inte ministerns, men det är ju ministern som är här och svarar.

Fru talman! Låt mig börja med att svara på den första frågan som ställdes här.

Jag vill inte ställa olika trafikslag mot varandra på det sätt som jag uppfattar att ledamoten gjorde här. Det finns goda skäl att stärka konkurrenskraften för flyget och luftfarten, där det sker en omställning. Samtidigt ser vi ett behov av att göra investeringar och vidta underhållsåtgärder i järnvägsinfrastrukturen. Dessa behöver inte ställas mot varandra, och jag vill inte göra det. De steg som har tagits på just denna sträcka, med de utredningar som har gjorts av Jernbanedirektoratet och Trafikverket, står för sig själva. Det är viktigt att stärka robustheten och redundansen i den svenska transportinfrastrukturen på järnväg, oavsett jämförelser med andra trafikslag.

Den andra frågan var om man kan lita på vallöften. Den frågan får ställas till de partier som har ställt ut löftena, men jag pekade i mitt svar på att regeringen redan under sitt första år i regeringsställning agerade för att sträckan Stockholm-Oslo ska ingå i stomnätskorridoren Scanmed på TEN-T-kartan. I den allmänna riktlinje som antogs vid TTE-rådet lades Stockholm-Oslo till. Detta är viktigt i det fortsatta arbetet, för det innebär att sträckningen får ökat fokus eftersom kommissionen har utsett en koordinator för korridoren som driver på utvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ansökningar om finansiering från CEF-fonden, Fonden för ett sammanlänkat Europa, kan eventuellt prioritera detta och göra det i högre grad än om sträckan inte hade funnits med. För regioner och andra intressenter längs sträckan finns också möjlighet att delta i de korridorforum som koordinatorn arrangerar.

Det här visar ju att detta är en prioriterad sträcka. Samtidigt har vi den process vi har med ett inriktningsunderlag som nu har tagits fram, där Trafikverket har haft i uppdrag att beakta totalförsvarets behov. Jag tänkte använda den sista delen av mitt anförande till att beröra det som Gunilla Svantorp tog upp om den säkerhetspolitiska situationen i vårt direkta närområde.

Vår egen försvarsberedning i Sverige har ju pekat på behovet av att förstärka transportinfrastrukturen i öst-västlig riktning. Detta är något som jag har upprepat vid ett flertal tillfällen. Det gäller både denna och andra sträckor, från Norge, via Sverige och till Finland.

Detta är någonting som är viktigt att ta i beaktande när vi formar planeringen för den långsiktiga transportinfrastrukturen. Där har jag och regeringen gett besked.

Nu har vi tagit emot inriktningsunderlaget. Detta är ute på remiss, och vi ska analysera det hela. Regeringen kommer sedan att återkomma till riksdagen med ett förslag till proposition. Jag vet att ledamoten vet om att det är så det fungerar när man planerar transportinfrastruktur.

Jag skulle vilja att Gunilla Svantorp reflekterar lite grann över detta. Hon ger sken av att det skulle vara så enkelt som att man direkt efter ett val sätter spaden i backen och börjar arbeta, men det är inte så det fungerar när man bygger infrastruktur i något fall. Jag skulle gärna vilja höra Gunilla Svantorp utveckla hur hon själv ser att detta hade kunnat göras så att man från en dag kunde sätta spaden i backen och börja arbeta. Gunilla Svantorp vet ju att det inte är så enkelt.

Regeringen har dock prioriterat detta. Det ligger med i stomnätskorridoren. Nu inväntar vi förstås analyserna av och synpunkterna på inriktningsunderlaget för den fortsatta processen.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag ställde interpellationen just därför att det inte är så enkelt att sätta spaden i backen. Jag vill påminna statsrådet om att det inte är jag som har sagt det, utan det är statsministern som har kommit med löften i ett tvåsidigt uppslag i Wermlands-Tidningen om att spaden ska vara i backen inom nästa mandatperiod om de vinner valet. Det är inte jag som har sagt det utan statsministern.

Det är enkelt att avge vallöften i en valrörelse, men de är betydligt svårare att genomföra, vilket ministern visar oss alla. Det är inte bara i Värmland som statsministern har utlovat detta. Statsministern och hans partikamrater, ministrar och andra, har varit ute i hela Sverige och utlovat vägstumpar och broar. Jag vill verkligen poängtera att det inte är jag som har sagt det, utan det är statsministern.

Statsrådet sa i sitt svar att det måste finnas ett tillräckligt underlag. Jag vill bara påminna om att det finns tusentals sidor av underlag. Sedan saknas säkert ett och annat underlag, men det gjordes en åtgärdsvalsstudie 2017. På norska sidan gjordes en liknande studie 2020, en konseptvalgutredning. Sedan har det gjorts en gemensam rapport mellan de båda länderna som lades fram 2022, alldeles i samband med valet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det man har kommit fram till är att bristerna är desamma i båda länderna. Det är fråga om låg kapacitet, låg punktlighet och långa restider i förhållande till sträckan. Mest betydande är den bristande kapaciteten.

Den nuvarande sträckningen på den svenska sidan missar de tätbefolkade områdena norr och väster om Mälaren. Värmlandsbanans del mellan Karlstad och Kil är den mest trafikerade enkelspåriga banan i Sverige med blandad trafik. Det är en viktig bana för gods. Vi som åker banan varje vecka blir stående hela tiden eftersom det är enkelspår, om vi över huvud taget lämnar Karlstad eller Stockholm. Mycket kan göras med den sträckningen på Värmlandsbanan, och det skulle göra stor regional nytta. Det vet alla.

Mälardalsbanan är en relativt modern järnväg, även om det finns några flaskhalsar där det inte är dubbelspår. Slutsatsen är att det inte handlar om att bygga nytt hela vägen, utan det handlar om att komplettera befintlig infrastruktur. Det är ungefär vad ministern brukar säga är prioriterat. Det handlar om att tillföra kapacitet och funktion, med syftet att få en snabbare, robustare och mer attraktiv bana att resa på.

Detta handlar inte om det ministern säger varenda gång vi debatterar, nämligen att jag ställer trafikslag mot varandra. Däremot måste man ställa relevanta frågor. Är det klokt att den korta sträckan på 40 mil är en av de mest trafikerade för flyget - också ur klimatsynpunkt? Än har vi inte sett de miljövänliga delarna. De kommer säkert också till flyget, men de är inte på plats nu - och det är just nu vi diskuterar.

Vilka underlag saknar ministern, och när tänker ministern efterfråga dem?

Fru talman! Regeringen arbetar målmedvetet med infrastrukturen i vårt land, och behoven är stora. Precis som Gunilla Svantorp är inne på prioriterar regeringen att förbättra den infrastruktur som finns och reparera där det behövs, det vill säga förvalta de gemensamma resurserna på bästa sätt. Det är inte enbart en fråga om underhåll, utan det handlar också om nyinvesteringar för att stärka det vi redan har.

Majoriteten av den järnvägs- och väginfrastruktur vi har i Sverige är den vi kommer att använda i framtiden. Den infrastruktur som kommer att användas för framtida bruk finns på plats redan i dag. Därför är det viktigt att ha förhållningssättet att vårda och värna den gemensamma resursen på bästa sätt.

När det gäller olika underlag har det tagits fram en förstudie. Där har man pekat på kapacitetsförstärkningar som ger kortare restider och som kan leda till ökat resande. Samtidigt har det pekats på att investeringskostnaderna är höga i projektet.

Gemensamma utredningsresultat och slutsatser analyseras nu i Regeringskansliet, och analysen kommer att fortsätta när processen med att ta fram den nationella planen går vidare. Här finns möjlighet för olika intressenter i regionerna, kommunerna och andra aktörer att lämna in sina synpunkter när inriktningsunderlaget är ute på remiss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är viktigt att prioritera infrastruktur i sitt eget trafikslag men också för att se hur nyttorna för att optimera hela transportsystemet kommer på plats. Utvecklingen inom flyget sker med hög hastighet, där branschens eget mål är att inrikesflyget ska vara fossilfritt till 2030.

Även om spaden går i backen tidigt - mandatperioden är inte slut än - kommer nyttorna av investeringarna inte att vara fullt utvecklade till 2030. Det går inte att ställa något i nuläget mot något annat i framtiden, utan jämförelsen måste ske på liknande premisser. Jag kommer inte att ställa olika trafikslag mot varandra. Regeringen har agerat för att sträckan Stockholm-Oslo ska ingå i stomnätskorridoren på EU-nivå i TEN-T-nätet, och det är baserat på betydelsen av sträckan.

Analysarbete av de studier som har gjorts pågår, och vi har tagit emot ett inriktningsunderlag. Sedan kommer vi att fortsätta att titta på hur vi kan stärka infrastrukturen och vilka nyinvesteringar som behövs för att öka kapaciteten, inte minst ur ett totalförsvarsperspektiv och vårt stundande medlemskap i Nato. Det finns stora behov av att stärka infrastrukturen i öst-västlig riktning, som Försvarsberedningen har pekat på och som regeringen arbetar utifrån.

Fru talman! Infrastruktur är ett viktigt ämne för oss att diskutera. Men eftersom den här sträckan rör så många regioner och så många människor måste man verkligen "grotta" i frågan, vilket statsrådet gör. Det är en viktig sträcka, men vi kan inte utreda ihjäl oss utan måste i stället någon gång tala om vad som ska hända.

Sedan var det frågan om samhällsekonomisk lönsamhet. Vi har sett att den samhällsekonomiska lönsamheten kommer först när hela sträckan är byggd. Detta måste vi fundera över när vi säger att en viss delsträcka inte är lönsam att bygga. Jag tror att vi behöver ta ett mycket större helhetsansvar. Annars stämmer det inte. Just den här sträckan är en sådan sträcka där vissa delar inte anses vara samhällsekonomiskt lönsamma, men när hela sträckan är byggd kommer den att vara det. Det här behöver vi fundera över; vi kan ju inte åka på delsträckor, utan vi åker en hel sträcka.

Om hela Sverige ska leva måste vi fundera över hur folk ska kunna förflytta sig runt om i vårt land. Statsministrarna i Norden har sagt att Norden ska vara världens mest integrerade region, och då måste Norden knytas ihop.

Statsrådet brukar säga att arbetspendling och godset är prioriterat, och det är vad som transporteras på sträckan. Därför borde sträckan vara prioriterad så att vi kan göra affärer, öka vår tillväxt och bidra till en ökad bnp. Det är mycket bra jobbat att sträckan tas med i stomnätskorridoren, men vad kommer att hända efter att den gemensamma utredningen med båda länderna har lagts fram?

Fru talman! Precis som jag redogjort för kommer vi att återkomma till det. Vi kommer att ha anledning att återkomma till det.

Jag vill också säga i avslutningen att jag uppskattar Gunilla Svantorps engagemang för järnvägssträckningen Stockholm-Oslo. Vi hade förstås haft ett ännu bättre underlag redan nu om det här varit prioriterat tidigare, under den socialdemokratiska regeringen. Men nu står vi där vi står, och jag ser att vi har samsyn om det säkerhetspolitiska läget och att totalförsvarets behov behöver beaktas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också säga att vi har samsyn om hur man tittar på nyttan med investeringar. Också när det gäller att söka medfinansiering på EU-nivå och framöver på Natonivå handlar det om att se mer på stråk och mindre på enskilda etapper. Det är självklart så att man får ut nyttan av en investering när hela stråket är klart, inte när man bara investerat i enskilda etapper. Där har man stundtals ökat kapaciteten, men sedan finns det flaskhalsar inbyggda i systemet.

Det är det som ligger i begreppet när vi säger att vi ska vårda och förvalta de gemensamma resurser som vi har. Det kräver underhåll, men det finns också olika lösningar för att bygga bort flaskhalsar i järnvägsinfrastrukturen. Behoven är uppenbara för alla som färdas på järnvägen eller väntar på tåg som är försenade. Det behövs investeringar i svensk infrastruktur, och det behövs investeringar i underhåll av densamma på både väg- och järnvägssidan. Det är en prioritet för regeringen i det fortsatta arbetet, och jag ser fram emot fortsatt god dialog med Gunilla Svantorp och andra ledamöter i Sveriges riksdag under den processen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.