Riksrevisionens rapport Besparingar i försvarets materielförsörjning - genomförandegrupp 2008

Fru talman! Anna-Lena Sörenson har frågat mig om jag delar Riksrevisionens bedömning dels att besparingarna som vidtogs som ett resultat av genomförandegruppens arbete haft en negativ påverkan på Försvarsmaktens möjligheter att upprätthålla vissa delförmågor som myndigheten bedömt som viktiga för den operativa förmågan, dels att regeringen tog medvetna risker vad gäller Försvarsmaktens förmåga i samband med besparingarna. Vidare frågar Anna-Lena Sörenson om jag tänker ta initiativ till att kartlägga och åtgärda dessa brister i förmåga. Regeringen avser att i skrivelse till riksdagen redovisa sin bedömning och eventuella behov av åtgärder med anledning av Riksrevisionens granskningsrapport om genomförandegruppen. Skrivelsen ska överlämnas till riksdagen senast den 15 september 2012. Det aktuella ärendet kommer även att granskas av riksdagens konstitutionsutskott. Regeringen välkomnar det.

Fru talman! Jag vill naturligtvis börja med att hälsa ministern välkommen till det nya fina uppdraget. Jag vet inte om det är brukligt att önska sina politiska motståndare lycka till, men jag gör det. Med tanke på de uppgörelser vi har haft med den tidigare försvarsministern när det gäller till exempel stridsgrupperna, luftförsvarsutredning och det nya personalförsörjningssystemet hoppas jag på ett gott samarbetsklimat även i fortsättningen. Jag vill också tacka för svaret. Jag hade hoppats på att få ta del den nya ministerns uppfattning om Riksrevisionens rapport gällande besparingar i försvarets materielförsörjning, men nu får jag tydligen ge mig till tåls till september. Jag hoppas ändå att försvarsministern redan i dag kan reflektera en smula över och kanske kommentera just de aktuella besparingarnas påverkan på den svenska försvarsförmågan. Ministern har ju själv erfarenhet från försvarsområdet och en omvittnad kunskap om frågorna. Vi talar ju om huruvida den svenska Försvarsmakten har den operativa förmåga som utlovats för att klara uppdraget att värna rikets säkerhet och att fullgöra det man åtagit sig att göra utomlands, eller om de aktuella besparingarna inom materielförsörjningen ledde till en så negativ påverkan att förmågan för detta sviktar. Eftersom arbetssättet med besparingarna 2008 enligt rapporten präglades av bristande dokumentation finns det inte möjlighet att följa upp besluten och själv bilda sig en uppfattning om de konsekvenser som de kanske gav upphov till. Det är ännu mer allvarligt att riksdagen sig själv ovetande röstade för en ambitionssänkning och ett risktagande. Det är ju faktiskt så att riksdagen blev förd bakom ljuset och har tagit ett beslut som inte bara leder till ett svagare försvar av våra gränser utan också har utsatt våra trupper utomlands för oacceptabla risker. Hur det gick till och vilka felskär som gjordes då får konstitutionsutskottet utreda. För min del har jag ett annat fokus här i dag. Riksrevisionens rapport anger att av 32 besparingsobjekt är 17 att betrakta som förmågebrister eller annan brist. Det är brister inom armén och i viktiga leveranser, reducerar rörelseförmågan och understöd för arméstridskrafterna. Det är förmågebrister som försenar underrättelser som är viktiga för våra utlandsstyrkor, och här föreligger också begränsningar i skyddande terrängbilar. För marinstridskrafterna kan man notera förmågebrister när det gäller bestyckning och värn av Visbykorvetter, brister i rörlighet för amfibiekåren, vilket bör ligga försvarsministern varmt om hjärtat. Sist men inte minst riskeras marinens förmåga till en effektiv ubåtsjakt. Jag har den största respekt för att försvarsministern vill förklara sig i en skrivelse till hösten, men frågan är av så allvarlig art att en nytillträdd minister med ansvar för rikets försvar och för säkerheten för våra pojkar och flickor på internationella uppdrag säkert har ett starkt intresse för frågan och kanske har några tankar och idéer om hur hon vill informera sig om läget redan nu och dessutom dela med sig av informationen till riksdagen och svenska folket.

Fru talman! Tack, Anna-Lena Sörenson, för de varma välkomnande orden! Jag ser också fram emot ett gott samarbete med hela utskottet och hela riksdagen. Om jag då går till frågan är det så att regeringen kommer att återkomma till riksdagen i en skrivelse som behandlar denna granskning. Vi kommer alltså att återkomma till frågan om bara några månader. Det är den ordning som gäller för dessa ärenden, så jag vill inte föregripa innehållet i den skrivelsen. Jag hoppas att Anna-Lena Sörenson har respekt för det. Som en allmän kommentar, fru talman, utan att närmare gå in på granskningen av genomförandegruppen kan jag konstatera att operativ förmåga naturligtvis är oerhört avgörande för Försvarsmakten. Det är det som är kärnan i vårt försvar. Där är naturligtvis materiel en av de faktorer som påverkar ett förbands operativa förmåga. Andra, inte mindre viktiga faktorer är förbandens utbildningsnivå, organisation, ledarskap och förmåga till taktisk anpassning till de rådande förhållandena. Den operativa förmåga som försvaret har i dag bestäms inte enbart av tillförseln av nya materielsystem. Men det är klart att när det gäller förbandens förmåga på sikt måste flera faktorer vägas in. Där blir beslut om nyanskaffning av materiel en sådan faktor. Fru talman! Jag vill som sagt inte föregripa resultatet av skrivelsen, och det hoppas jag att Anna-Lena Sörenson har respekt för.

Fru talman! Jag har respekt för det, och jag förstår att man måste följa reglerna. Men som försvarsministern själv påpekar är frågan av allvarlig art. Har Försvarsmakten den förmåga som krävs här och nu, i dag, för att fullgöra det uppdrag som man ändå har? Det finns väl inget omedelbart hot för våra gränser och för rikets säkerhet. Men det är ju allvarligt nog att våra trupper utomlands utsätter sig för risker på grund av att man inte har adekvat materiel. Det är det ena. Som försvarsministern själv tar upp har vi det långsiktiga i de förmågeglapp som faktiskt uppstår, till exempel när det gäller ubåtsjakten, som jag har interpellerat om tidigare här i riksdagen. Som en konsekvens av besluten har vi fått kraftiga förseningar när det gäller exempelvis upphandlingen av den lätta torpeden, vilket kan leda till kraftiga fördyringar i slutänden. Jag har som sagt den största respekt för att försvarsministern vill komma tillbaka i september. Men försvarsministern har ändå det yttersta ansvaret för att Försvarsmakten har förmåga att fullgöra de uppdrag som man har redan i dag. Jag skulle önska att vi kunde få någon kunskap om försvarsministerns synpunkter på om Försvarsmakten kan fullgöra sina uppdrag.

Fru talman! En viktig utgångspunkt för mig är följande. Grunden för att kunna genomföra reformeringen just till det insatsberedda, kompetenta och tillgängliga försvar som vi vill ha var att Försvarsmakten måste få ordning på sin ekonomi, inte minst för att kunna omfördela pengar till den operativa förmågan. Det vi ser nu - och det är bra - är att Försvarsmakten har fått bättre ordning på sin ekonomi. Det har skapat ett ekonomiskt utrymme för den fortsatta reformeringen mot det mer insatsberedda, tillgängliga och användbara försvaret. Den ökade ambition som inriktningen anger måste balanseras med förändringar och rationaliseringar, bland annat inom materielförsörjningsområdet. Det är bakgrunden. Regeringen kommer att fortsätta att informera riksdagen om hur utvecklingen fortskrider och vid behov återkomma med förslag i budgetpropositionen eller i annan proposition, om så skulle krävas. Fru talman! Som jag tidigare sagt: Jag kan inte gå in i detalj och vill heller inte föregripa resultatet i skrivelsen, utan jag ber att få återkomma i början av hösten.

Fru talman! Om ministern inte vill säga något om besparingarnas konsekvenser för försvarsförmågan har hon kanske ändå någon uppfattning om hur regeringen generellt sett kvalitetssäkrar sina beslut i förhållande till Försvarsmakten. Det är ju också en viktig fråga för att upprätthålla en försvarsförmåga som riksdagen har beslutat om. Rapporten är ovanligt skarp i sin kritik av hur besparingarna genomfördes, och det är väldigt lätt, minst sagt, att dra slutsatsen att relationerna mellan Försvarsdepartementet och Försvarsmakten inte var de allra bästa vid det här tillfället. För rikets säkerhet och för Försvarsmaktens förmåga att fullgöra sina uppdrag är det nödvändigt att det finns en tydlighet i besluten och att förtroendet för att de genomförs är obrutet. Det är viktigt för riksdagen att veta att de beslut som fattas här i kammaren - som fattas i år och har också har fattats tidigare - verkligen uppfattas och verkställs som det från början var tänkt. Min sista fråga till försvarsministern blir då hur kvaliteten i beslutsfattandet garanteras i förhållande till Försvarsmakten.

Fru talman! Det Anna-Lena Sörenson tar upp är mycket viktiga frågor. Det är kärnan i vårt militära försvar. Här tar också Anna-Lena Sörenson upp en grundläggande fråga, nämligen ansvaret och rollfördelningen mellan regeringen och riksdagen. Till att börja med vill jag säga att det är väldigt viktigt att riksdagen får tillräcklig information inför beslutsfattande. Inköp av materiel är i allmänhet en myndighetsuppgift - så är det på de flesta områden. Men när det gäller Försvarsmaktens materielanskaffning råder en annan situation. Det handlar ofta om avsevärda belopp, och det påverkar förmågan Då är det extra berättigat med krav på transparens, också eftersom besluten ofta tecknar in anslagsmedel i kommande budgetar under lång tid framöver. Samtidigt kan det finnas svårigheter med information när det gäller sekretesslagstiftningen. Det kan vara kommersiell sekretess och ibland försvarssekretess. Jag vet mycket väl att riksdagen och försvarsutskottet har varit drivande för att få mer information och mer inflytande över materielanskaffningen. Regeringen har utvecklat informationen till riksdagen och kommer att fortsätta utveckla materielredovisningen i enlighet med riksdagens önskemål. Precis som Anna-Lena Sörenson säger är det en viktig uppgift för riksdagen att granska att beslut fullföljs. Det är riksdagen som slutligen bestämmer. Därför välkomnar jag självklart en granskning.