Religiös propaganda som läromedel

Svar på interpellation

Herr talman! Gudrun Brunegård har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att klargöra vid vilka svenska skolor som det aktuella undervisningsmaterialet har använts och om jag ser behov av att inventera om fler exempel på olämpliga läromedel används.

Hon har även frågat vilka åtgärder jag kommer att vidta för att elever med hemspråksundervisning inte ska utsättas för religiös och antidemokratisk propaganda samt om jag ser behov av att någon instans granskar att läromedel som används i undervisningen står i överensstämmelse med skollagen och läroplanens grundläggande värden.

Låt mig börja med att understryka att jag ser mycket allvarligt på uppgifterna i medierna om läromedel med antisemitiska, rasistiska och konfessionella budskap i modersmålsundervisningen. Hyllande av barnsoldater, krig och intolerans är oacceptabelt. I skollagen och läroplanerna framgår tydligt att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Alla som verkar i skolan ska hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och läroplanen och klart ta avstånd från det som strider mot dem.

All undervisning i svensk skola ska vara icke-konfessionell. Det gäller även i fristående skolor med konfessionell inriktning. För att säkerställa och förbättra kontrollen över den här typen av skolor har regeringen tillsatt en utredning om konfessionella inslag i skolväsendet som ser över regelverket. Utredningen ska också lämna författningsförslag som behövs för att ett etableringsstopp för nya fristående skolor med konfessionell inriktning ska kunna införas.

Rektorn bär ansvaret för det pedagogiska arbetet vid en skolenhet. Beslut om vilka läromedel som ska användas i undervisningen fattas lokalt av den enskilda läraren eller rektorn. I dag vilar därför ett stort ansvar på lärare och rektorer att välja anpassade läromedel som fyller sitt syfte och som inte står i strid med skollag och läroplaner.

Statens skolinspektion ansvarar för tillsynen av skolor och att skollagen efterföljs. I fall där brister uppmärksammas har Skolinspektionen möjlighet att agera så att alla elever kan garanteras rätten till en god utbildning i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar.

När det gäller modersmålsundervisningen tillsatte regeringen under den förra mandatperioden en utredning om modersmål och studiehandledning på modersmål. Utredningen redovisade sitt betänkande i maj i år och gav bland annat rekommendationer om att stärka och utveckla lärarförsörjningen i ämnet modersmål med ökad tillgång till utbildning för modersmålslärare och stärkt forskningsanknytning. Betänkandet är på remiss till den 10 mars 2020.

Alla elever ska ges tillgång till läromedel av hög kvalitet. Regeringen har därför den 28 november i år beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att bland annat föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel i svensk skola. I uppdraget ingår även att föreslå hur val av ändamålsenliga och tillgängliga läromedel av hög kvalitet kan underlättas.

Det pågår således ett arbete för att säkra tillgången till läromedel av hög kvalitet, som kan underlätta för lärare och rektorer att välja läromedel. Arbetet pågår också med att reglera konfessionella inslag i skolan liksom åtgärder som rör modersmålsundervisningen. Detta ska bidra till att stärka jämlikheten i skolan och förhindra att elever utsätts för olämpliga läromedel.

Herr talman! Våldsbejakande islamism är ett av de största hoten mot vår svenska demokrati i dag. Det talas mycket om hur vi behöver ta krafttag för att motverka parallellsamhällen, där ungdomar riskerar att radikaliseras. Därför är det chockerande att man i kommunala svenska skolor har kunnat använda importerade läromedel med sådant indoktrinerande innehåll i modersmålsundervisningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Det var i mitten av november som medierna avslöjade att enhetschefen för modersmålsenheten i Östhammars kommun, Zacharias Fjellander, upptäckt att läroböcker i persiska innehöll islamistisk propaganda där man glorifierar barnsoldater, där ungdomar uppmanas att gå in i kampen mot judarna och där Mellanösterns enda demokrati, Israel, kallas för Satan.

Detta är helt i strid med den svenska skolans värdegrund. Skollagen talar ju om att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

Läroplanen säger att "människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell."

Några dagar efter det här avslöjandet, den 21 november, lämnade jag in den interpellation som vi nu debatterar. Jag noterar med tillfredsställelse att regeringen påföljande vecka, den 28 november, gav i uppdrag till en särskild utredare att "föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller läromedel samt hur val av ändamålsenliga och tillgängliga läromedel av hög kvalitet kan underlättas".

Det är bra att regeringen agerar. Det är fullständigt oacceptabelt att man i kommunala skolors modersmålsundervisning utan att bli påkommen kan använda våldsbejakande propaganda.

Herr talman! Mina frågor om vilka åtgärder ministern avser att vidta för att klargöra vid vilka skolor i Sverige som det aktuella undervisningsmaterialet har använts och om ministern ser behov av att inventera om fler exempel på olämpliga läromedel används har dock inte besvarats. Är inte ministern intresserad av att gå till botten med detta?

Jag blir bedrövad när ministern i stället i generaliserande ordalag misstänkliggör konfessionella friskolor i stort. Vi är helt överens om att undervisningen i svensk skola, oavsett huvudman, ska vara icke-konfessionell. Det hade varit smakfullt om ministern någon gång hade kunnat medge att den absoluta merparten av konfessionella friskolor gör ett alldeles utmärkt arbete och att de elever som går där på det stora hela lyckas bättre än elever i många kommunala skolor - särskilt den här gången, när de aktuella böckerna upptäcktes i en kommunal skola.

Herr talman! Kan inte ministern medge att när islamistiska läromedel används vid en vanlig svensk skola finns det större problem i Sverige än om elever som på familjens egen önskan har sökt sig till en konfessionell skola skulle råka få höra en frivillig bordsbön före skollunchen, eller om elever i en vanlig kommunal skola skulle få gå på en dramatisering om varför vi firar jul? Är det inte dags att den socialdemokratiska regeringen slutar att sila mygg och svälja kameler?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Herr talman! Jag blir väldigt glad över det erkännande som Gudrun Brunegård ger. När regeringen för några veckor sedan gick ut med nya direktiv som visar att vi för första gången på flera decennier vill ta i frågan om läromedel gör vi någonting som man gör i så gott som alla andra länder. Vi är unika i Sverige i att vi har en väldigt decentraliserad skola, och vi är också unika på det sättet att vi har få regler om hur läromedel ska vara utformade och hur läromedel ska anpassas efter läroplanerna. Det är ett brott mot gammal svensk tradition. I många år hade vi, och har ständigt haft, någon form av kvalitetskontroll av läromedel. Jag är glad över det erkännande som kommer från Gudrun Brunegård att det är bra att vi äntligen tar upp frågan.

Jag håller helt med Gudrun Brunegård om att det är fullkomligt oacceptabelt med läromedel som innehåller den typen av budskap. Antisemitiska budskap, starkt konfessionella budskap, rasistiska budskap, budskap som hyllar krig och budskap som hyllar barnsoldater ska förstås inte förekomma i svensk skola. Det är fullkomligt solklart. Om det förekommer utgår jag från att Skolinspektionen på olika sätt får information om det av skolans anställda, av föräldrarna eller till och med av eleverna. Jag utgår också från att Skolinspektionen, med det mandat den har, har kontroll på saken.

Gudrun Brunegård frågade i sitt inlägg om jag tänker ta initiativ till någon inventering eller kartläggning av huruvida just detta läromedel används på flera skolor. Jag är, som Gudrun Brunegård väl vet, förhindrad att uttala mig om enskilda läromedel eller om enskilda skolors verksamheter, men jag är glad över att det finns en myndighet, Statens skolinspektion, som har till uppgift att se till att granska att regelverket efterföljs i våra skolor.

Jag tror att Gudrun Brunegård sa - jag skrev ned här - att jag i mitt svar gav generaliserande och nedsättande omdömen om de konfessionella friskolorna. Jag kan inte se några generaliserande eller nedsättande omdömen om några konfessionella friskolor i mitt svar. Det jag kan se är en saklig och tydlig redogörelse för en utredning som regeringen har tillsatt tillsammans med, och i samråd med, Centern och Liberalerna inom ramen för januariavtalet. Utredningen har till uppgift att se över hur konfessionella friskolor tydligare ska kunna kontrolleras, att föreslå ett förbud mot nyetablering av konfessionella friskolor och att titta på hur regelverket funkar ute i verksamheterna när det gäller de konfessionella inslagen. Därför anser jag att det är fullkomligt naturligt att hänvisa till den utredningen i mitt interpellationssvar.

Herr talman! Jag får konstatera att när det gäller frågan huruvida det borde finnas fristående skolor med konfessionell inriktning i Sverige har regeringen inom ramen för januariavtalet inga planer på att lägga fram förslag om att förbjuda samtliga religiösa friskolor. Däremot är det knappast någon rikshemlighet att det socialdemokratiska partiet har det förslaget i sin politik. Men den politiken behöver jag inte redogöra för i ett interpellationssvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Herr talman! Jag är övertygad om att den absoluta merparten av alla som flytt till Sverige från totalitära regimer inte är intresserad av att samma regims läromedel används i barnens modersmålsundervisning i det nya landet. Med de integrationsproblem som råder blir det desto mer alarmerande om läromedel som göder extremism används i kommunala skolor.

Självklart ska undervisningen följa den svenska läroplanen i modersmålsundervisningen, inte läroplaner från hemlandet som man har flytt från. Frågan om vilka läromedel som används i den svenska undervisningen har därför stor betydelse, och det är upp till den enskilda skolan, eller möjligen kommunen, att köpa in läromedel. Men hur ska en svensk rektor veta om det finns läromedel på de olika modersmål som eleverna ska ha undervisning i? Hur ska rektor kunna bedöma om läromedlen följer den svenska skolans läroplan och värdegrund? Där kan en sådan hjälp vara till stor nytta.

Nu råkar jag känna till att det finns läromedel i persiska som följer den svenska skollagen och läroplanen författade av mångåriga svensk-iranier. Men, herr talman, var det inträffade fallet i Östhammars kommun ett rent olycksfall i arbetet på grund av att modersmålsläraren inte kände till att det finns svenskproducerade alternativ för alla stadier i skolan? Eller ingår detta som ett genomgående tema eller rent av en avsiktlig agenda som syftar till radikalisering av ungdomar med en viss bakgrund, dold bakom den svenska skolans bristande kunskaper i främmande språk? Det lär vi inte få veta om regeringen inte låter utreda händelsen och inventera i vilken omfattning som de aktuella läroböckerna eller liknande har använts runt om i Sverige, på det modersmålet eller på andra modersmål.

Jag frågar därför igen om ministern har för avsikt att följa upp frågan.

När jag var i Tanzania för en dryg månad sedan besökte jag några skolor. Jag besökte även Sida och ambassaden, som jobbar med The Global Partnership for Education. Sverige ger stora summor pengar för att hjälpa ett land att ta fram läromedel. Man har gått igenom och uppdaterat hela den tanzaniska läroplanen och hjälpt dem att skriva nya läromedel. Då är det lite märkligt att det inte finns någon koll i Sverige på vilka läromedel som används i vår undervisning när vi kan hjälpa andra länder att ta fram bra, neutrala läromedel som stöder de mänskliga rättigheterna och de deklarationer som vi står bakom.

Herr talman! Javisst är det paradoxalt! Sverige, enligt principberättelsen, har ingen läromedelskontroll. Samtidigt arbetar vi med att se till att det finns läromedel av hög kvalitet för barn med funktionsvariationer. Det är ett av de stora uppdragen som SPSM har att arbeta med, det vill säga att kvalitetssäkra och ta fram riktigt bra läromedelsstöd.

Vi har också via olika uppdrag sett till att staten har tagit fram läromedel om till exempel romernas historia, bland annat av det skälet att det var något som den så kallade marknaden inte tillgodosåg. Sist, men inte minst, ser vi till att det med hjälp av biståndet finns högkvalitativa läromedel i flera länder där behoven är stora. Detta är ett av skälen till att jag tidigt under mandatperioden bestämde mig för att vi i Sverige bör se över hur vi säkrar kvaliteten på de läromedel som används.

Gudrun Brunegård har lyft upp exempel på läromedel som, enligt tidningsuppgifter, innehåller grovt felaktiga inslag. Men samtidigt vet vi genom Skolinspektionens olika granskningar att det finns läromedel som inte belyser till exempel kvinnans ställning i historien. Vi vet att det finns en stor brist bland läromedel i hur jämställdhet porträtteras. Vi vet också att våra läromedel ibland inte finns i fysisk form i skolorna. Det kopieras, och det trycks ut material från nätet. Det är hög tid att det blir en diskussion och debatt om hur läromedel kan bidra till undervisning av hög kvalitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Herr talman! Den internationella forskningen visar också att läromedel har en stor och viktig betydelse för elevernas kunskapsresultat och för hur undervisningen kan läggas upp. Inte minst i tider av lärarbrist är det viktigt att det finns läromedel som man kan lita på. Att utredningen tillsätts efter decennier av total brist på reglering av kvaliteten i läromedlen är ett stort framsteg. Jag ser verkligen fram emot att få ta del av utredningens förslag.

Gudrun Brunegård lyfte fram det tunga ansvar som i dag vilar på rektorer och lärare. Så är det. Det är ett tungt ansvar som vilar på rektors axlar. Med det system som finns i dag är det faktiskt rektors ansvar att säkerställa att läromedlen håller tillräcklig kvalitet också när de är på främmande språk, inom ramen för till exempel modersmålsundervisning. Det är bland annat av det skälet som utredningen tagits fram.

Jag vill passa på att lyfta fram hur viktigt det är att skolans personal anmäler när man upptäcker den typen av felaktigheter som det har rapporterats om. Den skolchef i en uppländsk kommun som klart och tydligt sa ifrån kan tjäna som ett gott exempel på hur viktigt det är att man på huvudmannanivå håller ordentlig koll på läromedlen.

Jag får väl återigen konstatera att när det gäller frågan om konfessionella friskolor tror jag inte att vi kommer att bli överens. Jag är, precis som Gudrun Brunegård, övertygad om att det finns många fina exempel på bra undervisning och bra utbildning för elever som går i fristående skolor med konfessionell inriktning. Men den som i dag slår upp en vanlig dagstidning och finner uppgifter om friskolor med konfessionell inriktning, eller ickekonfessionell inriktning, under kriminalsidorna snarare än sidorna som handlar om pedagogisk utveckling blir faktiskt rätt beklämd.

Herr talman! Vi vill inte ha ett kontrollsamhälle. Vi värnar om den svenska demokratin med både yttrandefrihet, tryckfrihet, religionsfrihet och samvetsfrihet. Det är alltså mycket vi behöver väga in i hur man ska utforma läromedel. Men vi får inte vara naiva. Det måste finnas sätt att granska om de läromedel som förekommer på marknaden följer den svenska läroplanens värdegrund och inte direkt motverkar de värden som står inskrivna där.

Därför uppskattar jag att regeringen har tagit tag i dessa frågor, som både jag och många andra har ställt, och tar dem på så stort allvar att man nu ska se över hur man kan bidra till att elever i svensk skola får tillgång till läromedel som bygger på den svenska lärogrunden. Det ska bli intressant att följa vad den översynen kommer att visa.

Men tyvärr var det ju så att när Östhammars kommun vände sig till Skolinspektionen fick man beskedet att de inte kan göra någonting åt dessa läromedel. Det finns alltså en problematik i hur vi har det i dag.

Jag vill poängtera att det här är en kommunal skola. Det är inte en konfessionell skola, utan det är en kommunal skola. Man får inte förblindas av att det finns konfessionella friskolor och skjuta in sig på det, utan det är lika viktigt att man ser över hur regelverket och skollagen följs i de kommunala skolorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellation

Jag sätter stort värde på att utbildningsministern här och nu framför och även tidigare har framfört att man inte har för avsikt att dra in tillstånden för fristående konfessionella skolor som sköter sig. Jag skulle bara så här i sista inlägget vilja fråga: Kommer regeringen att tillåta befintliga skolor som sköter sig och har gott renommé att öppna filialer?

Herr talman! Gudrun Brunegård avslutar sitt sista inlägg med att ställa en helt annan fråga. Jag får hänvisa till den utredning som tittar på saken men också till den kommande beredningen av den frågan. Det kommer vi säkert att kunna återkomma till i fler interpellationsdebatter och andra sammanhang.

Jag vill fånga upp en annan sak som Gudrun Brunegård nämnde i något av sina inlägg. Hon sa lite en passant att kommunala skolor ska kunna ha genomgångar av varför vi firar jul.

Så här i juletider, när vi närmar oss lucia och i adventstid är det bra att veta att den svenska skolan ska vara fri från konfessionella uttryck inom ramen för undervisningen. Inom ramen för utbildningen får konfessionella fristående skolor ha olika former av religiösa uttryck, men det får inte kommunala skolor. Det är en ordning som har funnits i ett antal år nu.

Ibland sprids det missuppfattningar som går ut på att detta skulle innebära att man som skolbarn i Sverige inte får lära sig om advent, inte får fira lucia och gå luciatåg, inte får besöka en kyrka i adventstid och inte får sjunga psalmer. Det får man. Den svenska skolan ska vara öppen för svenska traditioner, och den skola som anordnar ett icke-konfessionellt julfirande där man klart och tydligt men utan konfessionella inslag beskriver för barnen varför vi firar jul agerar helt enligt läroplanen. Jag blir alltid lika beklämd när jag hör olika antydningar om att detta inte skulle vara tillåtet.

Mitt budskap till svenska rektorer och lärare är alltså att de inte ska vara rädda för att fira lucia eller gå till kyrkan i adventstid och heller inte vara rädda för att agera enligt läroplanen - men att alltid i den kommunala skolan avstå från religionsutövning och konfessionella uttryck.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.