Rekrytering av internationell kompetens

Herr talman! Sofia Fölster har frågat närings och innovationsministern vilka initiativ han och regeringen ämnar ta för att förenkla för både små och stora företag att rekrytera och behålla utländska talanger.

Frågan har överlämnats till mig.

Inledningsvis vill jag säga att jag delar Sofia Fölsters uppfattning att det är avgörande för svensk konkurrenskraft att företag kan rekrytera medarbetare med rätt kompetens. För att svenska företag ska klara sin kompetensförsörjning måste det vara möjligt för svenska arbetsgivare att anställa arbetskraft från tredjeland då den kompetens som söks inte går att hitta i Sverige. Det är mot den bakgrunden problematiskt att handläggningstiderna för att erhålla arbetstillstånd har blivit så långa.

Regeringen har därför i regleringsbrevet för 2017 gett Migrationsverket i uppdrag att ta fram en handlingsplan för hur handläggning av både nya ärenden och förlängningar av arbetstillstånd kan förkortas betydligt. Migrationsverket avrapporterade uppdraget i februari, och regeringen följer nu noga myndighetens arbete med att genomföra handlingsplanen.

Handlingsplanen omfattar åtgärder inom flera områden, inklusive förbättrade rutiner och arbetssätt. Bland annat har man sedan den 2 maj utvecklat det existerande systemet för certifiering av arbetsgivare så att fler arbetsgivare ska kunna använda sig av systemet. I de fall en certifierad arbetsgivare vid ansökningstillfället kommer in med en komplett ansökan ska Migrationsverket enligt myndighetens handlingsplan fatta beslut inom tio arbetsdagar vid förstagångsärenden och inom tjugo arbetsdagar vid förlängningsansökan.

De regler för arbetstillstånd som vi har i dag togs fram av den förra borgerliga regeringen. Reglerna leder i vissa fall, precis som Sofia Fölster påpekar, till orimliga konsekvenser. Regeringen anser att dagens situation, där arbetstagare riskerar utvisning på grund av mindre misstag från arbetsgivarens sida, är oacceptabel och drabbar både arbetstagare och seriösa arbetsgivare som försöker göra rätt. Det måste finnas en möjlighet att korrigera misstag så att arbetstagare får möjlighet att stanna och bidra med sin kompetens i svenska företag.

Regeringen lämnade därför den 22 juni en proposition om möjligheten att underlåta återkallelse när arbetsgivaren på eget initiativ har vidtagit rättelse. Propositionen baseras på det förslag som lagts fram i betänkandet Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden. Regeringen har även gått vidare och utreder en möjlighet att rätta mindre, icke uppsåtliga misstag efter det att Migrationsverket påpekat brister i villkoren under tillståndsperioderna. Utredaren ska lämna sina förslag senast den 31 december 2017.

Sammantaget syftar dessa åtgärder till att stärka kompetensförsörjningen för svenska företag och för Sverige som kunskapsnation. Detta är särskilt viktigt inom sektorer där det råder brist på spetskompetens. Ett välfungerande regelverk är ett av många instrument som kan bidra till en positiv utveckling i detta avseende.

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ministern för svaret och även för att ministern delar min uppfattning att detta är en viktig fråga.

Jag skulle vilja börja i den här änden: Denna vecka har det larmats om ytterligare ett fall där en person blir utvisad på orimliga grunder. Det handlar om ett litet startup-bolag i techbranschen, Clipsource, med tio anställda, som liksom många små bolag är helt beroende av att få rätt kompetens - varje person är oerhört viktig.

En person i detta bolag, som har bott i Sverige i fyra år, har nu fått besked om utvisning. Skälet till detta visar sig vara att familjen bor i en tvåa, i stället för en trea. Det är alltså Migrationsverkets skäl för att denna familj, med tre små barn som är födda och uppvuxna i Sverige, ska utvisas.

Förutom att detta är uppslitande för familjen är det naturligtvis helt avgörande för företaget att personen får vara kvar. Detta är ett av många bolag som drabbas av denna problematik och som lika gärna skulle ha kunnat starta i eller flytta till något annat land. Dessa techstartups är väldigt rörliga och påverkas i stor utsträckning av de regler vi har i Sverige.

Det har under de senaste tre åren funnits många exempel på liknande fall. Tayyab blev ett stort fall, men det har funnits många fler - enskilda personer som har lidit oerhörd skada och blir utvisade på grund av små bagateller som leder till att deras arbetstillstånd rycks undan. Deras arbetsgivare har gjort något mindre fel, eller bedömningen kanske i slutändan var felaktig.

Under hela denna tid, ända sedan det larmades om dessa problem strax efter det att regeringen tillträdde, har regeringen skjutit frågan framför sig. Detta är oerhört olyckligt, tycker jag. Det finns olika problem som man borde ha tagit tag i dag ett, när regeringen tillträdde. Men det har man alltså inte gjort.

Mycket av den problematik vi ser i dag beror inte på de regler vi har utan på en dom från 2015 som förändrade tolkningen av reglerna. Regeringen borde redan då direkt ha gjort något för att se till att utvisningarna av dessa nyckelpersoner stoppades. I stället tillsatte regeringen då en utredning i syfte att göra det svårare för arbetsgivare och öka regelkrånglet och regelbördan.

Först nu börjar man titta på den verkliga problematiken, det vill säga att människor som bor i Sverige, betalar skatt och gör rätt för sig och är helt avgörande för Sveriges konkurrenskraft faktiskt utvisas. Först nu börjar man tala om detta och lägger fram en proposition om en liten förändring, som bara rör några få personer och helt bygger på att arbetsgivaren själv märker att man gjort något fel och rättar till detta.

Därutöver kommer en ny utredning som ska lämna förslag i december, alltså tre och ett halvt år efter det att regeringen tillträdde.

Jag skulle vilja komma tillbaka till grundproblemet. Denna situation har vi nu. Familjer utvisas hela tiden. Företag blir på löpande band av med nyckelkompetens eller har inte möjlighet att rekrytera den spetskompetens man behöver.

Handläggningstiderna på Migrationsverket är ett stort problem. Certifieringen är ett annat. Stora företag har en enorm förtur, och små företag lämnas åt sidan.

Men det handlar inte bara om tolkningen av reglerna; det handlar också om reglerna i sig. Här saknas en kritisk hållning från regeringen. Tyvärr har man ofta försvarat de regler som leder till att människor utvisas på grunder som för vem som helst som tittar på detta utifrån verkar helt absurda: att man tjänar någon krona för lite eller liknande.

Herr talman! Kompetensförsörjning är en av de allra hetaste frågorna för många arbetsgivare i det konjunkturläge vi befinner oss i just nu. En del av behovet fylls med svenskar och en annan med utländska medborgare som kommer hit.

Frågan om arbetskraftsinvandring och talangrekrytering är, skulle jag säga, en av Sveriges mer kritiska och viktiga frågor på lite sikt. Det handlar för mig om att vi behöver fler duktiga personer som kommer till Sverige, dels för att vi aldrig kommer att kunna få en hundraprocentig matchning, dels för att det i andra länder, både i Europa och på andra ställen, finns många riktigt duktiga personer.

Det är bra för Sverige och svenskt näringsliv att kunna locka fler av de talangfulla och duktiga personerna hit - som studenter eller forskare eller för att jobba i startup-företagen, eller för den delen investera egna pengar och starta företag i Sverige. Jag skulle säga att det nu är en stor politisk uppgift att fundera kring vad vi mer kan göra för att locka fler av dessa duktiga personer.

För knappt tio år sedan infördes nya regler för arbetskraftsinvandring, som i allt väsentligt har tjänat Sverige väldigt väl. Rättstillämpningen har senare ändrats på detta område, vilket, som Sofia Fölster har skrivit i sin interpellation, har fått rätt ohemula konsekvenser för arbetsgivare och inte minst för enskilda personer som har drabbats av detta. Det måste också hanteras, och jag vet att det nu också tas initiativ direkt i socialförsäkringsutskottet för att hantera detta i riksdagen.

Men vi har också ett antal andra utmaningar. Handläggningstider är en sådan, herr talman. Det kan emellanåt gå ganska fort och ibland ta ganska lång tid, men många vittnar om att det ofta är så att man inte vet. Det kan gå fort, men det kan också ta väldigt lång tid. Det i sig skapar en stor osäkerhet. Om man sitter på det nystartade företaget och inte vet om den spännande, duktiga medarbetaren kan få sitt arbets- och uppehållstillstånd om en vecka, en månad eller sex månader, vågar man då skriva på anställningskontraktet?

Detta är direkt dåligt för Sverige, när vi samtidigt ser att det alltmer blir en kamp om talanger och duktiga personer inom forskning, företagande och andra områden. Detta måste på olika sätt stoppas. Migrationsverket har, som ministern påpekar, vidtagit ett antal åtgärder. Jag tycker dock inte riktigt att de fullt ut råder bot på den osäkerhet som finns i dag.

Vi har från Moderaternas sida sagt att uppehålls- och arbetstillstånd borde beviljas inom 30 dagar, gärna mindre. Vi har sagt att vi är beredda att öronmärka förvaltningsanslaget till Migrationsverket för att nå dithän. Om det inte funkar är vi till och med beredda att överväga att flytta detta till en annan myndighet, såsom Skatteverket, eftersom det är så viktigt att det funkar. Vad är ministern och regeringen beredda att vidta för ytterligare åtgärder för att undvika dessa olikheter i handläggningen?

En annan sak bortom detta är administrationen när man de facto kommer till Sverige. Vi har fyra magiska siffror i form av personnummer eller samordningsnummer. Många, både européer och utomeuropéer, vittnar om att det kan ta tid i administrationen.

Från Moderaternas sida har vi föreslagit att man ska införa ett slags one-stop-shop, där man samordnar myndigheter, Försäkringskassan, Skatteverket och andra, för att det snabbt ska kunna hanteras både fysiskt och elektroniskt, så att man får de magiska siffrorna och kan komma in. Då kan arbetsgivaren dra av A-skatten, och man kan göra jämkningar och så vidare. Är regeringen beredd att införa en one-stop-shop i enlighet med Moderaternas förslag?

Sedan hoppas jag senare i diskussionen få återkomma till ett antal andra väsentliga frågor, till exempel att vi år 2014 införde liberalare regler för studenter och forskare. Jag tycker att det är dags att följa upp detta och se om det är dags att vidta fler åtgärder för att få fler av dem att stanna i Sverige. Jag tycker att man borde ta en diskussion om dem som kommer hit för att investera pengar och starta företag. Jag hoppas att vi kan prata mer om det senare i debatten.

Herr talman! Tack för viktiga inlägg! Vi är nog på alla sätt överens om att frågan om rekrytering av internationell kompetens och arbetstillstånd för arbetskraft från tredjeland är såväl en näringspolitisk fråga som en fråga om Migrationsverkets prövning.

Jag ska inte kommentera enskilda fall, enskilda företag eller enskilda utvisningar. Mitt uppdrag är att redovisa det arbete som regeringen gör för att nå framgång så långt det är möjligt för att vi ska kunna attrahera kompetens och vara konkurrenskraftiga på en internationell marknad för våra företag.

Regeringen presenterade en proposition före sommaren, men den baserades på ett förslag som hade lämnats av en utredning i ett betänkande precis i början av mandatperioden. Den gjordes för att belysa och komma till rätta med de brister som då fanns i lagstiftningen. Det gällde en möjlighet att avstå från återkallelse av uppehållstillstånd när arbetsgivaren självmant har avhjälpt brister.

Enkelt uttryckt var uppdraget att ge arbetsgivaren en möjlighet att själv rätta till brister innan ansökan går vidare för beslut. Jag tror att vi är många som har tyckt att det är orimligt att varje litet misstag på det här sättet har lett till att arbetstagare utvisas.

Regeringen har också som ett nästa steg mycket snabbt öppnat för att arbetsgivare också ska kunna rätta till brister även efter att Migrationsverket har påtalat dem. Därför tillsattes också en utredning som nu vid årsskiftet ska lämna sitt betänkande.

Precis som antyddes här av Lars Hjälmered har det väckts en motion av de borgerliga partierna som jag har tagit del av. Alldeles nyss har jag också blivit informerad om att den har blivit upptagen till behandling i socialförsäkringsutskottet.

Ambitionen att man vill komma snabbare fram är positiv, och det kan innebära en snabbare beredning. Men det måste ske i två steg från regeringens sida. Det måste finnas ett komplett beredningsunderlag som stöder det förslag som vi vill komma åt. Det skulle den här utredningen förhoppningsvis komma att svara på. Därför finns det förberedelser för ytterligare en kompletterande proposition.

Nu får vi invänta motsvarande beredning i riksdagen för att se om vi når framgång i sakfrågan. Jag noterar att det finns bred samsyn i riksdagen och ser fram emot att regelverket nu förändras i positiv riktning, så att vi för både arbetsgivare och arbetstagare kan uppnå en mer tillfredsställande ordning.

Herr talman! Jag skulle vilja tacka ministern för det svaret. Men jag vill komma tillbaka till att jag inte tycker att det här räcker. Fortfarande har jag inte fått svar på några av de frågor jag har ställt till ministern. Jag tänkte ta de frågorna igen och hoppas på att jag kan få ett tydligt svar.

Även om vår följdmotion är en förbättring av den proposition som kom är det bara ett litet steg i rätt riktning. Det finns många andra problem, bland annat kopplat till det fall som jag tog som ett exempel. Det exemplifierar hur många familjer har det som har blivit utvisade eller är på väg mot utvisning trots att de betalar skatt och gör rätt för sig.

En fråga rör helhetsbedömning. Vi har sedan länge haft förslag om att Migrationsverket borde kunna göra en egen helhetsbedömning i de fall det finns vissa väldigt små avvikelser från reglerna. Det kan handla om att man har tjänat några kronor för lite eller, som i det fall jag berättade om, att man bor i en tvåa i stället för i en trea. Eller man kanske har varit lite sen med en försäkring eller liknande. Då borde Migrationsverket kunna göra en helhetsbedömning av det enskilda fallet. Detta har regeringen inte följt upp, och man har inte lagt proposition om det.

En annan fråga är reglerna i sig. Många gånger är det helt orimligt med de gränser som har satts. Hur kan det finnas en gräns som innebär att det inte är okej för en familj att bo i en tvåa? Hur kan det finnas en gräns som säger att det inte räcker med att man tjänar ett visst antal kronor per år utan också per månad? Det finns personer som vittnar om att man hamnar under gränsen för vad som är okej om man tar semester. Vi har regler av denna typ som är oerhört byråkratiska och krångliga. De försätter både företag och enskilda individer i en situation som är helt orimlig.

Självklart ska man kunna försörja sig, och självklart måste det finnas någon typ av grundkrav. Men de regler vi har i dag är byråkratiska och krångliga och sätter käppar i hjulet för människor och företag.

Den tredje frågan gäller handläggningstider, som jag också tog upp i interpellationen. Ministern redovisar en dialog med Migrationsverket. Vi har framfört mycket tydligare förslag. Kommer regeringen att införa en gräns för hur lång tid det ska få ta att behandla de här fallen? Det skulle jag vilja ha klart svar på.

Den sista frågan, som kanske blir lite mer framåtblickande, rör den minister jag ställde interpellationen till, nämligen Mikael Damberg. Han har varit en av de personer i Socialdemokraterna som har drivit att reglerna inte ska lättas för personer som gör rätt för sig utan faktiskt skärpas. Mikael Damberg säger till exempel att det inte är rimligt att lagen om arbetskraftsinvandring likställer städare med ingenjörer. Han driver alltså en linje där man ska göra skillnad på olika yrkesgrupper och människor. Det handlar om grupper som nettobidrar till skattekassan och inte kostar samhället en krona.

Denna sista fråga blir därför den viktigaste. Vad man gör är en sak; vad man lovar att göra är en annan. Det oroar mig med en retorik om att man ska gå tillbaka till ett system där man politiskt bestämmer vilka yrkesgrupper som får arbetskraftsinvandra och vilka som inte får det. Är detta en uppfattning som ministern delar, och är detta något som regeringen kommer att gå till val på?

Herr talman! Först vill jag ta upp detta med principerna. Jag skulle bara vilja poängtera hur viktigt det är för Sverige att vi fortsätter att vidareutveckla de här reglerna och ser hur vi på olika sätt kan attrahera duktiga människor - studenter, forskare, investerare och medarbetare i offentlig sektor och privat näringsliv. Det är ju därför vi från Moderaterna med emfas driver de här frågorna och har gjort det under många år.

Det finns ett par frågor jag skulle vilja ta upp. Den första handlar om detta med handläggningstider. I mitt första inlägg tog jag upp åtgärder som man kan vidta, till exempel att sätta upp ett slags servicegaranti om att handläggningen i normalfallet inte ska ta mer än ett bestämt antal dagar eller veckor. Är ministern eller regeringen beredd att ställa något sådant krav på Migrationsverket? Är man beredd att sätta tryck bakom detta genom att till exempel öronmärka en del av förvaltningsanslaget? Om detta inte funkar, är ni då beredda att lyfta ansvaret till en annan myndighet? Utgångspunkten måste vara att få detta att fungera, vilket det ju inte har gjort under de senaste åren.

Så kommer jag till det andra. Jag nämnde förslaget om så kallad one-stop-shop, alltså att man enkelt ska kunna skrivas in hos både Försäkringskassan och Skatteverket. Ibland kan detta ställa till en del problem för både européer och utomeuropéer.

Är regeringen beredd att vidta några åtgärder på det området för att underlätta för människor att få de fyra magiska siffror som gör att de är inne i de svenska systemen och kan få bankkonto, A-skatt, jämkning och hela baletten?

Herr talman! Det tredje jag vill lyfta handlar om framtidsfrågorna, om jag får kalla dem för det. Det gäller alltså det som ligger bortom dagens diskussion. Är regeringen beredd att föra någon diskussion om att följa upp 2014 års lag som gäller studenter och forskare och se om det finns skäl att vidta ytterligare åtgärder för att vi ska få fler duktiga utomeuropeiska studenter och forskare att stanna i landet? Är regeringen beredd att vidta åtgärder för att underlätta och för att liberalisera reglerna för dem som vill komma till Sverige för att starta företag respektive investera pengar?

Herr talman! Jag börjar med att vända mig till Sofia Fölster. Vi är överens om det som du uppfattar som krångliga regler utifrån den borgerliga regeringens tidigare lagstiftning. Det är delar som vi nu tar på allvar och försöker åtgärda, dels med den proposition och det förslag som ligger, dels med den utredning som är tillsatt.

Sedan gäller det de övriga frågorna, framför allt den om handläggningstider som debattörerna har framfört. Detta ger mig ett utmärkt tillfälle att tydliggöra hur handläggningstiderna ser ut. Det finns ett regeringsuppdrag om att Migrationsverket ska korta handläggningstiderna. Man refererar ofta till ett genomsnitt av handläggningstiderna, och då förstår jag att det låter som att de är väldigt långa. Man kan bryta ned detta och exkludera ett antal förklarliga grupper ur systemet och till exempel se vad handläggningstiden är för arbetstagare specifikt. Den är betydligt kortare. Sedan kan man titta på de ansökningar vi har som ingår i Migrationsverkets certifieringssystem där företagens löner och villkor är goda och där företagens trovärdighet är enkel att bedöma - de hanteras skyndsamt på Migrationsverket. Där har vi faktiskt kortat handläggningstiderna. Inom certifieringssystemet är de nu nere på 17 dagar. I den gruppen återfinner man bland annat 80 procent av alla ansökningar som rör it-specialister. Det är en grupp som vi självklart ofta lyfter fram och som vi tycker är viktig för att vi ska ha ett konkurrenskraftigt näringsliv.

När det gäller de ärenden där det finns brister i fråga om löner och övriga villkor - eller där de rent av är oklara - tar det betydligt längre tid. Då kan man komma upp i månader i handläggningstider. Jag har naturligtvis en hög ambition att vi i och med det uppdrag vi har gett också ska korta dessa. Men jag vill med detta säga att det finns skäl till att det ska ta längre tid att handlägga vissa ärenden. Det finns anledning att ha en hög ambition när det gäller att det ska vara goda villkor och löner.

Det bollas ett antal moderata förslag. Den debatten är viktig, och den är intressant. Det ger mig anledning att peka på att regeringen arbetar med en rad olika åtgärder för att stärka ett konkurrenskraftigt näringsliv. Det handlar om att säkerställa att vi har ett väl fungerande regelverk och en politik som stöder och stimulerar innovation, forskning och utveckling. Det sker inte minst genom vår näringsminister Mikael Damberg.

För den myndighet som ansvarar för arbetstillstånden har vi uppdraget att det ska vara mer effektivt och att man ska fortsätta med ett utvecklingsarbete. Därutöver har regeringen vidtagit en rad åtgärder för utländsk kompetens i Sverige, och vi satsar brett på att förbättra tillgången till rätt kompetens och på att förbättra matchningen.

Jag vill gärna nämna den omfattande satsningen på tiotusentals utbildningsplatser i Kunskapslyftet, validering av nyanländas kompetens och erfarenheter, kompletterande utbildningar och den dialog som statsministern har inlett med arbetsmarknadens parter och branscher för att föra fördjupade samtal om kompetensförsörjning generellt och de utbildningssatsningar som nu ska utformas.

Det är viktigt att se en helhet i detta och se att det finns en rad olika politiska åtgärder för att stärka Sveriges konkurrensstyrkor i näringslivet.

Herr talman! Jag skulle vilja komma tillbaka till det jag började med, det vill säga att denna fråga är en av de frågor som kanske berör människor och familjer allra starkast. Om vi inte hanterar denna fråga på rätt sätt kommer människor att fortsätta att utvisas. Familjer kommer att fortsätta att slitas upp. Barn som är födda här och har gått på dagis här kommer att skickas härifrån. Det är alltså den verklighet vi står inför. Det är så allvarlig denna fråga är.

Men det är också så att vår konkurrenskraft är helt avgörande för att vi ska kunna ha ett bra startup-klimat. Ett bra startup-klimat för startups och småföretagare förutsätter bra regler för arbetskraftsinvandring. Startups och småföretag räknas alltså inte till de bolag som certifieras av Migrationsverket. Det är viktigt att komma ihåg.

Det finns oerhört mycket som behöver göras, mycket mer än vad regeringen har tagit initiativ till. Det behövs helhetsbedömningar på Migrationsverket. Det behövs kortare handläggningstider. Det behövs framför allt förändrade regler. Här tror inte jag att den utredning som finns räcker, även om jag hoppas det. Jag hoppas att denna debatt har kunnat ge några inspel. Men jag är oerhört oroad över bland annat de synpunkter som Mikael Damberg har fört fram, tillsammans med andra företrädare för socialdemokratin. Man vill gå tillbaka till ett system som var betydligt skarpare och där det var svårare för människor att komma hit än innan den förra borgerliga regeringen trädde till. Man vill gå tillbaka till ett system där man gör skillnad på olika yrkesgrupper, där man gör skillnad på olika människor och där man politiskt ska bestämma att vissa yrkesgrupper inte ska få komma hit.

Det är en enorm inskränkning av de arbetskraftinvandringsregler vi har nu. Det är en enorm förändring jämfört med de regler vi har i dag. Den frågan har inte ministern svarat på. Det gör mig orolig. Jag vill skicka med att jag hoppas att regeringen fortsätter att gå i en riktning där man underlättar för människor och inte inskränker ännu mer.

Herr talman! Jag vill tacka Sofia Fölster men också Lars Hjälmered för debatten. Jag tror att det är viktigt och ser ett stort värde i att vi i Sverige tillsammans skapar goda förutsättningar att rekrytera just internationell kompetens. Jag är för min och för regeringens del glad över att kunna konstatera detta: Även om det finns frågor som vi diskuterar utifrån olika partiuppfattningar finns det i Sveriges riksdag en samsyn om hur viktigt det är för vårt land och för vårt näringsliv att vi har de bästa förutsättningar att rekrytera medarbetare med rätt kompetens från tredjeland. Inte sällan är det faktiskt spetskompetens, vilket jag också har hört i era inlägg.

Jag ser också att det finns goda förutsättningar att vi ska komma överens om vilka ändringar som krävs, och vi kommer att ha en beredning här i riksdagen under hösten. Jag har varit tydlig i mitt inlägg - och det överensstämmer med Sofia Fölsters inlägg - med att regeringen har gett ett uppdrag. Den myndighet som ansvarar för arbetstillstånden har ett uppdrag att fortsätta utvecklingsarbetet, utveckla certifieringen, öka effektiviteten och korta handläggningstiderna. Det innebär att vi på det sättet förenklar och underlättar i våra regler för rekrytering av internationell kompetens.

Svar på interpellationer

Sedan ska det sägas att detta kombineras med en prövning som har att göra med uppehållstillstånd och så vidare. Det är viktigt att det får fortgå professionellt.

Jag vill avslutningsvis understryka värdet av att man med regelverket klarar balansen. Det handlar om att uppnå en skyndsam hantering men också om värdet av att vi har goda villkor på arbetsmarknaden och motverkar missbruk på arbetsmarknaden.

Med det, herr talman, tackar jag för en konstruktiv debatt och hoppas att vi i det fortsatta arbetet förbättrar reglerna för arbetskraftsinvandring.

Överläggningen var härmed avslutad.