Regeringens arbete för att stärka studenters ekonomi och motverka skuldökningen

Herr talman! Nadja Awad har frågat mig om jag anser att det är ett problem att så många med studieskulder hamnar hos Kronofogden. Nadja Awad har också frågat mig om vilka åtgärder som jag och regeringen avser att vidta för att skapa ekonomiska lättnader för studenter och om en höjning av bidragsdelen i studiemedlet kan vara en sådan åtgärd. Vidare har Nadja Awad frågat mig om jag avser att vidta åtgärder inom mitt ansvarsområde för att motverka att människor hamnar hos Kronofogden. Nadja Awad har avslutningsvis frågat mig om jag och regeringen avser att sänka CSN:s påminnelseavgift.

Herr talman! Det svenska studiestödet är ett av världens mest generösa studiestödssystem. Studiestödet är grundläggande för en jämlik utbildning och ger alla oavsett bakgrund möjlighet att studera. Flexibla och väl avvägda beloppsnivåer river hinder och möjliggör för människor att komplettera tidigare studier eller att studera vidare på en högre nivå.

Totalbeloppet inom studiemedlen, det vill säga studiebidraget och studielånet, avser i princip att täcka rimliga levnadsomkostnader under studietiden. Studiemedlen är också indexerade för att följa kostnadsutvecklingen i samhället. Det innebär att samhällets kostnadsökningar tas om hand genom att studiemedelsbeloppen räknas upp med det så kallade prisbasbeloppet. Det betyder att nivån på studiemedlet ökar om kostnaderna i samhället ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom studiestödssystemet finns det även möjligheter till bland annat tilläggsbidrag för studerande föräldrar och tilläggslån. Studiestödssystemet är också tänkt att fungera tillsammans med andra trygghetssystem såsom socialförsäkringssystemet. Studerande föräldrar och studerande under 29 år med låga inkomster kan till exempel ha rätt till bostadsbidrag.

Resultatanalysen i budgetpropositionen för 2025 visar att studiemedlens allmänna köpkraft har ökat och att studiestödet bidrar till ett högt deltagande i utbildning. Regeringen bedömer därför att totalbeloppet inom studiemedlen för närvarande är väl avvägt.

För att det generösa studiestödssystemet ska kunna upprätthållas ska lån också betalas tillbaka. Låntagare som inte betalar sina studieskulder innebär en ökad administrativ belastning för Centrala studiestödsnämnden, CSN. Sådana kostnader måste täckas. Om de inte täcks genom att låntagarna står för detta måste kostnaderna täckas på annat sätt, till exempel av skattebetalarna. Påminnelseavgiften är en del av systemet som bidrar till att den som tar studielån betalar tillbaka i tid.

Det är dock viktigt att poängtera att för de låntagare som av någon anledning har svårt att betala tillbaka på sina lån finns det särskilda trygghetsregler inom återbetalningssystemet. Det finns till exempel möjlighet att söka nedsättning av återbetalningen eller avskrivning av studieskulderna. CSN informerar kontinuerligt om dessa trygghetsregler.

Regeringen följer utvecklingen på området noga. Det pågår för närvarande inget arbete med att se över påminnelseavgifterna.

När det gäller obetalda studieskulder är det givetvis ett problem för de enskilda som hamnar hos Kronofogdemyndigheten. Regeringen följer frågan om enskildas skuldsättning mycket noga. Regeringen har också i budgetpropositionen för 2025 aviserat att det finns ett behov av en översyn av studiemedelssystemet. En av utgångspunkterna för den aviserade översynen bör vara att tryggheten för de studerande värnas och att de studerandes skuldsättning beaktas.

Möjligheterna för enskilda att återbetala sina studieskulder stärks om utbildningen slutförs. En av regeringens huvudprioriteringar inom utbildningspolitiken är också att ge goda förutsättningar för att studera på utbildningar av hög kvalitet inom den kommunala vuxenutbildningen, yrkeshögskolan och högskolan.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Vänsterpartiets syn på kunskap är att den är en demokratisk rättighet. En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgänglig för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studerande på allt från vuxenutbildning till högskola. För att studiestödet ska fortsätta att ha den effekten anser Vänsterpartiet att det måste svara mot studerandes levnadsomkostnader. Det börjar nu förändras, herr talman, till det sämre på grund av att den här regeringen och Sverigedemokraterna, som i den här svåra ekonomiska krisen för hushållen, småbarnsfamiljerna och studenterna prioriterar att sänka skatten för de allra rikaste. Ministern säger att totalbeloppet inom studiestödet, det vill säga studiebidraget och studielånet, täcker rimliga levnadsomkostnader under studietiden. Men det gör det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Matpriserna ökar, elnätsavgifterna stiger, hyreshöjningarna är högst på decennier, kollektivtrafikens priser ökar, läromedel kostar, kläder kostar och allt kostar mer. Det är så dyrt för våra studenter.

För fjärde året i rad presenterar SSCO Stockholms studentbudget. De redogör för hur den ekonomiska situationen ser ut för en genomsnittlig student i Stockholm. Enligt deras beräkningar går en student i Stockholm 2024 minus med 4 585 kronor i månaden. Deras slutsats är därmed att en student i Stockholm inte kan täcka de nödvändiga utgifterna enbart med hjälp av studiestöd. För att ha råd måste studenter antingen arbeta vid sidan av studierna, låna pengar, använda eventuella besparingar, hitta alternativa lösningar för att finansiera sina levnadskostnader under studietiden eller dra ned på mindre akuta utgifter, exempelvis hälsosamma livsmedel eller tandvård.

I undersökningen framgår det att många studenter upplever sin ekonomiska situation som ansträngd och att många lever inom små marginaler. Mer än hälften av de tillfrågade studenterna uppgav att de känner sig stressade över sin ekonomi. När studier av ekonomiska skäl inte tillåts vara en heltidssysselsättning ökar risken för psykisk ohälsa. Så här svårt rent ekonomiskt ser det ut för många studenter runt om i landet, inte bara för dem som bor i huvudstaden. Så kan vi inte ha det, herr talman.

Om ministern bedömer att studiestödet för närvarande ligger på en rimlig nivå, en bra nivå, om ministern anser att en student kan leva på både studiebidraget och studielånet, som i år ligger på 13 156 kronor per månad, har jag en fråga. Varför testar inte ministern att leva som en student gör? Pausa skattesänkningarna och de höga politikerlönerna som regeringen har gett sig själv och testa att leva som en student gör. Ministern och regeringen verkar ju inte tro att en vanlig student 2024 i Sverige går minus med 5 000 kronor i månaden.

Herr talman! Jag tackar för en mycket viktig fråga om förutsättningarna för kunskap.

Vi hörde nyss att kunskap är en demokratisk rättighet. Tillgången till kunskap, att sätta sig ned och studera hårt från måndag till fredag, förhoppningsvis med bra föreläsningar, intressanta seminarier och mycket lärarledd tid, som den här regeringen arbetar för att öka på utbildningarna på universitet och högskolor, är en rättighet. Det har förekommit siffror här i debatten, men det unika i Sverige i denna sifferexercis är bidragsdelen i studiemedelsbeloppet från och med januari 2025. Alla som studerar i Sverige får därmed 4 433 kronor i bidrag för att läsa och fylla sig själv med kunskap. Det är fantastiskt. Sedan får man låna 10 192 kronor per månad 2025. Det motsvarar ett totalbelopp om 14 625 kronor från och med 2025. Jag tycker att det är fantastiskt. Det är inte bara fråga om att jag tycker att det är fantastiskt och bra, utan det råkar också vara kraftigt jämfört med hur det är internationellt. Sedan är det såklart så att om man arbetar i Sverige kan man tjäna betydligt högre inkomst även på de arbeten som inte är särskilt högbetalda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi vet att studiestödet är relativt generöst. En student kan alltså få 14 625 kronor från och med nästa år, och det är alldeles snart nästa år. CSN har granskat situationen hos högskolestuderande under 2024, och svaren visar på att de allra flesta har en god upplevelse av sin studiesituation - 74 procent anger att den är bra eller till och med mycket bra.

Sedan är vi såklart medvetna om att studerande inte är en homogen grupp. De kan uppleva sin situation väldigt olika och ha olika situationer till exempel vad gäller tillgång till bostäder, herr talman. Det är ju helt uppenbart. Vi vet till exempel att äldre studerande vid högskolor tenderar att uppleva sin ekonomi som betydligt mer ansträngd.

Jag vill återknyta till rapporten och peka på att den visar att de genomsnittliga uppgifterna bland högskolestudenterna är att de klarar sig bra och att den genomsnittliga studenten får totalbeloppet att räcka till. Men det är som sagt alltid så att det är mer otillräckligt på vissa håll, inte minst beroende på hyressituationen. Där är studiestödssystemet, som jag sa i mitt första svar, tänkt att kompletteras med att studerande föräldrar och studerande under 29 år med låga inkomster också kan ha rätt till bostadsbidrag.

Jag vill avslutningsvis peka på att det så kallade fribeloppet för den som studerar och vill ha ett extra arbete för att dryga ut och förbättra sin ekonomiska situation också är något som räknas upp från och med nästa år.

Jag förstår utbildningsministerns ambition att inkludera hela salen i sitt anförande, men våra ljudtekniker sliter sitt hår om man inte talar i mikrofonen.

(Utbildningsminister JOHAN PEHRSON (L): Feedbacken är kvitterad!)

Herr talman! Det spelar ju ingen roll hur mycket den här regeringen och ministern säger att man höjer studiebidraget med, för det är fortfarande otillräckligt.

Vi vet ju att studiestödet justeras upp varje år efter den kostnadsutveckling som vi ser ute i samhället. Men den justeringen utgår från väldigt låga belopp. Som jag inledde debatten med går studenter runt om i Sverige back med flera tusenlappar varje månad.

Det spelar alltså ingen roll hur regeringen försöker utmåla sig själv som en ambitiös regering som verkligen vill att studenterna ska kunna tro på att den här regeringen satsar på att höja den ekonomiska standarden för studenterna. Om man tittar på verkligheten och om man tittar på siffrorna ser man att nivån ändå inte är tillräcklig. Den justeras inte upp tillräckligt.

Om vi ska prata om konkreta förslag för hur studenternas ekonomiska standard ska kunna förbättras måste vi prata om hur man ska kunna värdera den högre utbildningen och studietiden som en heltidssysselsättning.

Vänsterpartiet vill att andelen bidrag i studiemedlen ska öka för att skuldbördan inte ska bli mer betungande. Med högre bidrag och lägre lån underlättas också återbetalningen av studielånet. Vi vill inte skuldsätta studenter. Deras representation är redan tillräcklig bland dem som just nu har ärenden hos Kronofogden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den som studerar eller precis har börjat söka jobb ska också ha rätt till grundbeloppet i a-kassan. Under pandemin såg vi att arbetslösheten bland studenter ökade, och det är en grupp som inte har stora ekonomiska marginaler. Studerandevillkoret måste därför återinföras. Jag vill jättegärna höra vad ministern har att säga om det.

Dessutom samverkar studiestödet inte särskilt väl med socialförsäkringssystemet. Vänsterpartiet vill därför att ersättningssystemen reformeras så att de kopplas till studenters sysselsättning i stället för till om de får studiestöd, för ingen student ska löpa risk att stå utanför sjukförsäkringen.

Även bostadsbidraget behöver reformeras så att alla studenter oavsett ålder kan söka det. Alternativet är ett eget regelverk för studenter där hanteringen av bostadsbidraget tas över av CSN. Det skulle förenkla om man kunde söka studiebidrag och bostadsbidrag på samma ställe. Dessutom skulle fler få reda på att det här bostadsbidraget finns. Det är faktiskt väldigt många studenter som inte känner till det över huvud taget. Hur ser ministern på det?

När det gäller det ökande studieskuldsberget hos Kronofogden som jag nämnde har de senaste två årens ökning varit ovanligt stor. CSN har tittat på återbetalningen av studielån och hur det ser ut bland dem som har genomgått skuldsanering. Det har haft positiv inverkan på återbetalningen - två av tre betalar enligt plan till CSN efter skuldsanering. Vill den här regeringen möjliggöra för fler att genomgå skuldsanering?

Det sjunkande ränteläget har blivit en lättnad för många hushålls ekonomi, men räntan på studielån från CSN går nu åt motsatt håll. Prognosen för 2025 är en höjning till 1,97 procent från årets 1,23 procent. Också förra året höjde den här regeringen räntan. Är det en rimlig prioritering av den här regeringen att varje år höja CSN-räntan?

(Applåder)

Herr talman! För att börja bakifrån med räntan på CSN-lån är ju den väldigt mycket lägre än marknadsräntorna. Den har dock en viss eftersläpning på så sätt att när räntorna sjunker följer den inte med ned direkt.

En tid var den stora diskussionen i olika ekonomiska forum om man skulle låna till att betala tillbaka till CSN för att det skulle vara bättre eftersom räntorna på marknaden var så låga. När räntorna under en tid ökade följde inte räntan hos CSN med upp, och nu när räntorna tenderar att sjunka tack vare regeringens mycket ansvarsfulla ekonomiska politik för att bekämpa inflationen tillsammans med andra följer den räntan inte med ned i samma omfattning. Det sker en eftersläpning. CSN har inga vinstsyften med sina lån, utan systemet ska betala sig självt.

Vi ser naturligtvis situationen för studenter och följer den mycket noggrant. Det är också viktigt att se till att utbildningarna håller så hög kvalitet att de ger goda förutsättningar för arbete efter avklarade studier. Lura är ett starkt ord, herr talman, men annars har man ju så att säga lurat studenterna att sätta av år av sitt liv. Trots att de får väldigt mycket bidrag för att studera har de kanske också lånat pengar. Då är det väldigt allvarligt om utbildningarna inte håller toppkvalitet, för det kan ju innebära att den som studerat inte får något jobb och att de lånade pengarna helt enkelt har slängts i sjön. Det är ju inte bra, så det är en avgörande fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan är det en ständig avvägning. Det är personer som generellt sett väljer att investera sin tid och sin kraft i sina egna kunskaper. Det kan vara en examen som leder till att man får ett betydligt mer välbetalt jobb. Man får goda förutsättningar att utveckla sin karriär under hela livet, och man kan om man läser vidare senare i livet gå in och bygga detta på en mycket högre nivå. Då är det rimligt att man själv lånar en del till det. Annars skulle andra personer som inte studerar vidare, i alla fall inte direkt, kanske inte tycka att det är så mycket värt att gå och jobba om de som studerar får allting i bidrag.

Nu är det inte det som sägs här, men det handlar om avvägningen. Beloppet på över 4 000 är ett rent bidrag, en ren uppmuntran för att man ska läsa vidare, för högre utbildning är så viktigt för Sverige. Men det är också viktigt för individen, och därför måste man ha en egen insats.

Jag hör retoriken om att riksdagsledamöter och statsråd höjer sina arvoden. Det är oberoende enheter som granskar detta för att ersättningen för att vara både riksdagsledamot och statsråd ska vara rimlig. Så har det varit i många år, och det är inget jag tycker att vi ska överge.

Vi följer detta noga, men vi har inga planer på att öka de, åtminstone internationellt sett, mycket stora bidrag man får när man studerar i Sverige.

Herr talman! Det svenska studiestödssystemet har varit ett av världens mest generösa, men det håller nu på att urholkas på grund av den här regeringen och Sverigedemokraterna. Man prioriterar skattesänkningar för de allra rikaste och att höja sina egna politikerlöner. Det är detta som faktiskt har gjorts; det är det förslag som har presenterats i höstens budgetproposition. Av 60 miljarder i budgetutrymme har man använt nästan hälften till skattesänkningar som gynnar de allra rikaste i det här samhället. Och man har inte valt att stoppa den automatiska höjningen av politikerarvoden. Det är alltså inte någon osanning jag har presenterat här.

Ministern säger att den här regeringen fortsätter att följa studenternas ekonomiska situation väldigt noggrant, men hur länge ska man göra det? Den här regeringen har mindre än två år kvar av regeringsmakten innan svenska folket förhoppningsvis röstar bort den.

Jag har ställt ett antal frågor om hur man kan stoppa den påverkan på studenternas ekonomi som vi ser - de går back med flera tusen kronor varje månad, runt om i landet. Jag har nämnt ett antal förslag. Men jag uppfattar det inte som att ministern och regeringen vill gå fram med förslagen om att se den studietid som studenterna lägger ned som en heltidssysselsättning och därmed se till att de har en skälig levnadsstandard. Detta ska behandlas med samma seriositet som studenterna tillämpar när de utbildar sig.

Jag vill tacka för den här debatten.

Herr talman! Tack, ledamoten, för debatten! Denna fråga är viktig. Vi behöver ha unga människor som vill investera i sig själva och för Sverige genom att utbilda sig. Det är otroligt viktigt med utbildning och att man med gott stöd och egen kraft och energi satsar för att se till att man på bästa sätt kan bidra i samhällsbygget, tillsammans med alla andra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I ett tidigare inlägg nämnde jag lite om CSN-rapporten, som går igenom studenternas studiesociala situation och hur man generellt sett upplever sig ha det. Det visar sig i rapporten att de genomsnittliga utgifterna för högskolestudenter är cirka 12 500 kronor i månaden. Därmed bör totalbeloppet, det vill säga ett mycket generöst bidrag och lånedelen, som till skillnad från i många andra länder ges till villkor under de marknadsmässiga, räcka till. Det finns också förstärkningsmöjligheter om man har barn eller hög hyra eller är under 29 år. Tanken är att så gott det går väva ihop de sociala trygghetssystemen så att de också ska omfatta studenter.

Detta gör att söktrycket till svenska utbildningar är högt. Man måste dra slutsatsen att många upplever att det är viktigt att studera och att förutsättningarna är goda. Både kvaliteten på utbildningarna och att följa den studiesociala situationen för studenterna är avgörande för framtiden, herr talman.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.