Regelförenklingarna

Fru talman! Lars Hjälmered har frågat mig med anledning av Tillväxtverkets rapport vilka slutsatser jag drar av de ökade regelkostnaderna och om jag avser att vidta några konkreta åtgärder i närtid för att minska regelkostnaderna för företagen samt hur det kommer sig att redan utlovade reformer, som ett nytt förenklingspolitiskt mål, har blivit så försenade.

Det övergripande näringspolitiska målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Förenklingspolitiken är en viktig del i detta arbete.

Regeringen och Näringsdepartementet har det senaste året arbetat intensivt med att hantera konsekvenserna av den pågående pandemin. Regeringen avser att i närtid återkomma till riksdagen med nya mål för förenklingspolitiken som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga. I Regeringskansliet pågår beredningen av de nya förenklingspolitiska målen.

Det är av stor vikt att regelverken är ändamålsenligt utformade, att företagens kontakter med myndigheter är smidiga och enkla och att ärenden handläggs på ett så enkelt och snabbt sätt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Regeringen har vidare vidtagit ett flertal åtgärder för att minska de kostnader och begränsningar som kan följa av regelgivning. Regeringen har till exempel givit Tillväxtverket i uppdrag att under fem år analysera den samlade regelgivningen inom livsmedelsområdet för att identifiera möjliga förenklingar samt att arbeta med regelförenklingar genom digitalisering, bland annat genom utveckling av Verksamt.se, inklusive Serverat.

Regeringen har även tillsatt en utredning som ska lämna förslag om enklare regelverk för mikroföretagande och moderniseringar i bokföringslagen, till exempel att förenkla för företag att använda molntjänster för bokföringen och att digitalisera hanteringen av kvitton och fakturor. Därtill har regeringen tillsatt en utredning med uppdrag att se över det nuvarande systemet för prövning enligt miljöbalken och föreslå åtgärder för att uppnå en modernare och mer effektiv prövning. 

Fru talman! Regeringen är också pådrivande i de EU-diskussioner som förs om regelförbättring. Tidigare under våren antog kommissionen ett meddelande om regelförbättring som fokuserar på åtgärder för att reducera företagens administrativa bördor, bland annat genomförandet av kommissionens ordförande Ursula von der Leyens målsättning om en in, en ut.

Sammantaget syftar dessa initiativ till att minska krånglet och väntas leda till konkreta förenklingar och lägre kostnader för att efterleva regelverken för många olika företag.

Fru talman! Är regeringen och näringsministern nöjda? Det är huvudfrågan i dag, fru talman. De senaste åren har regelkrånglet kommit att öka. För företagare har det blivit krångligare att leva upp till olika former av lagar, regler och dekret från regeringen. Kostnaderna har under den här regeringen enligt uppskattningar ökat med i storleksordningen 1 miljard kronor varje år.

Fru talman! Det ska också sägas att det här är vin och vatten. Vi ska vara tydliga med att det finns stora fördelar i Sverige. Men det finns också en del problem och utmaningar. Det är till exempel väldigt lätt att starta ett företag i Sverige. Vi har ett skatteverk som upplevs som väldigt service-minded visavi företag.

Omvänt är det många företagare som upplever mycket problem med krångel. Det kan vara skattekrångel, arbetsmarknadsregler eller för den delen till exempel en kommunal regelgivning som kostar mycket pengar och tar väldigt lång tid. I slutändan innebär allt sådant krångel att företagare får lägga mer tid på administration och mindre tid på att sälja och utveckla sina företag.

Fru talman! Det är företagare som bygger upp vårt samhälle, som skapar jobb och som ser till att skatter betalas in så att vi kan finansiera till exempel polis och skola. Därför menar jag att det i alla lägen är rimligt att uppmuntra företagare. Företagare och företag kan om de ges rätt förutsättningar vara med och utveckla vårt samhälle.

Det handlar om att de kan få fram nya innovationer och nya produkter som omdanar vårt samhälle. Det handlar om att de är med och ser till att människor kan få jobb och utvecklas. Inte minst kommer detta att vara viktigt nu i en kommande återstart efter pandemin med många unga utrikes födda som står utanför i den stigande arbetslöshet som har varit. Ytterst handlar det om välfärdens finansiering.

Det är företagarna som är hjältar. Det är företagare som är riktiga stöttepelare i vårt samhälle. Därför är det alltid rätt att se hur man kan förenkla för företag och företagare, och det är också nödvändigt. Beklagligtvis har mycket gått åt fel håll de senaste åren. Regelkrångel har ökat. Kostnaderna har ökat med miljardbelopp varje år för landets företagare.

Fru talman! Man kan ställa sig frågan: Vad borde ske? Jag ska ge några exempel. Vi måste se till att regelförenklingen prioriteras högre av en kommande regering. Vi måste se till att nya förenklingsmål och en långsiktig plan för detta kommer på plats och inte dras i långbänk som nu.

Vi måste se till att nyttja it-lösningar i Sverige bättre än vad som har gjorts tidigare, för att effektivisera statlig och annan kommunal regelgivning och naturligtvis för att ytterst underlätta för oss som personer och för företags kontakt med olika myndigheter.

Jag tycker att vi kan finna inspiration om vi tittar på länder som Estland och Danmark som har kommit väldigt långt i detta. Det gäller hur man implementerar EU-regler, hur man involverar näringsliv men också hur man utnyttjar datasystem.

Vi måste se till att i enskilda fall anta konkreta förslag. Det kan inte vara som nu när färdiga gruvförslag ligger på näringsministerns bord i åratal.

Fru talman! Vad händer nu? Jo, alldeles för lite och för sent. Jag förstår att näringsministern tycker att det är jobbigt att komma till riksdagen, och tröttsamt när oppositionens företrädare säger just att det är för lite och för sent. Men i det här fallet är det objektivt sant.

Regelkrånglet ökar, regelkostnaderna ökar och förenklingsförslag dras i långbänk. Vi kan se konkreta fall som i fallet med gruvorna där förslagen ligger färdiga utan att regeringen fattar beslut. Det är till och med så att KU fäller ministern för att han inte har fullföljt detta.

Fru talman! Därför är den rimliga frågan: Är regeringen och näringsministern nöjda?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för en viktig fråga som du ställer! Är regeringen och näringsministern nöjda? Svaret är nej. Det är väldigt svårt att vara nöjd efter den period som vi har haft.

Jag hade mer än gärna efter det första halvåret som näringsminister fullföljt många av de initiativ jag tog. Det gäller till exempel Förenklingsresan. Jag hade mer än gärna ägnat mer av Regeringskansliets, departementets och min egen tid åt att fortsätta att utveckla det svenska näringslivsklimatet.

Precis som Lars Hjälmered säger har vi ett mycket starkt näringslivsklimat. Varje gång vi jämförs med många andra länder inom Europeiska unionen eller globalt hävdar vi oss väldigt väl. Likväl är det för ett litet konkurrensutsatt land som Sverige farligt att vara nöjd. Därför är jag naturligtvis inte nöjd.

Vi har nu ägnat 15 månader åt akut hanterande av en pandemi där tiotusentals företag - ja, fru talman, kanske över hundra tusen företag - hamnade i akuta problem. Det är klart att jag hellre hade ägnat min tid åt något annat än pandemin. Men nu är det så att varken Lars Hjälmered, jag, Sverige eller någon annan del av vår värld har fått välja. Vi har befunnit oss i en akut kris.

Lars Hjälmered kommer, precis som alla andra, säkert ihåg hur situationen såg ut i mars förra året, när det tog tvärstopp. Hundratusentals människor fick klart för sig att deras arbetsplats skulle stänga. Då var det dessutom oklart hur länge. Hundratusentals företag och företagare fick se sina intäkter falla, med 100 procent eller åtminstone med en lejonpart.

Fru talman! Det är detta vi har fokuserat på. Det är detta Regeringskansliets arbete, större delen av riksdagsarbetet och annat har handlat om: att akut hjälpa företagen att övervintra den här krisen. Vi hoppades nog alla förra våren att det inte skulle bli så långvarigt, men vi är fortfarande där.

Nu känner vi att ljuset kommer, inte bara i bokstavlig mening - tack vare vaccineringen ser vi att den akuta fasen kanske är på väg att klinga av. Jag säger kanske, för säker kan ingen vara, tyvärr. Detta innebär, fru talman, att vi återigen kan lägga mer kraft på många av de långsiktiga frågor som vi också behöver lösa. Regelförenkling är en av dem, förstås.

Lars Hjälmered tar upp rapporten från Tillväxtverket om hur kostnaderna har ökat. Lars Hjälmered nämner dock inte att en huvudanledning till att kostnaderna ökar är regelgivning som kommer från EU, som även Lars Hjälmered i denna kammare har röstat för. Vi är ju som medlemmar i Europeiska unionen skyldiga att genomföra de direktiv vi kommer överens om med andra länder.

Detta innebär inte att vi bara säger att så här är läget, utan vi har tagit ett stort antal initiativ som nu pågår, både för industrin och för tjänstesektorn och vad gäller nya mål för förenklingspolitiken. Jag ser, fru talman, fram emot att i närtid, nu när pandemin förhoppningsvis klingar av, också kunna presentera dessa, såväl för riksdagen som för landets företagare.

Fru talman! Näringsministern lyfter pandemin, som ju har slagit stenhårt det senaste året mot oss både som personer och företag och både i Sverige och internationellt. Det handlar naturligtvis om stora och långtgående effekter, som senare måste utvärderas.

Poängen här, fru talman, är en annan, bland annat att näringsministern har varit näringsminister hela mandatperioden och inte bara under den tid då det pågått en pandemi. Vi kan se att han inte har levererat tillräckligt. Det är inte bara jag och Moderaterna som säger detta. Frågar vi företagarorganisationer konstaterar de att de är missnöjda med regeringens arbete på detta område.

Referensen till kostnader är hämtad från Näringslivets Regelnämnd och Svenskt Näringsliv, som pekar på detta. Det gäller både den befintliga och den föregående näringsministern - ända sedan 2014 har kostnaderna ökat med miljardbelopp varje år på grund av att regeringen inte har prioriterat villkoren för landets företagare tillräckligt högt.

Vi kan också, fru talman, konstatera när det gäller gruvverksamhet att konstitutionsutskottet har fällt Ibrahim Baylan för att han inte har vidtagit, som de uttryckte det, några synbara handläggningsåtgärder när det gäller viktig gruvverksamhet i Norrbotten. Det går fint att stå i Stockholm och prata om regelkrångel och förenklingar för företag, men när det bokstavligen ligger en färdig ansökan på näringsministerns bord går det flera år utan att man vidtar en enda synbar handläggningsåtgärd.

Det ser likadant ut när det gäller riksdagsbesluten. Riksdagen har varit tydlig när det gäller till exempel webbplatsen Verksamt.se och med Serverat. Verksamt.se riktar sig till landets företagare generellt, och riksdagen har varit tydlig: Utveckla detta! Serverat riktas mot den viktiga besöksnäringen, där det handlar om att från riksdagens sida ställa krav på regeringen att underlätta och involvera fler kommuner och tjänster så att fler företagare kan kopplas på. Här ser vi inte heller att det kommer något direkt hårt arbete.

Min poäng med allt detta är återigen att vi har haft en tuff och hårt slående pandemi det senaste året, som vi på intet sätt ska underskatta - varken de effekter den har haft kortsiktigt eller de effekter den kommer att kunna få efterhand. Poängen här i dag är att om vi ska komma tillbaka till företagarnas viktiga roll i Sverige som hjältar och stöttepelare i all utveckling, för alla nya jobb och för alla skatteintäkter som de skjutsar in och som säkrar välfärdens finansiering måste vi ha en regering som tydligare och högre prioriterar regelförenklingsarbetet.

Vi kan se lärdomen: När det har varit framgångsrikt, både i Sverige och internationellt, har det funnits ett politiskt ledarskap som prioriterar detta högt och ser till att leverera konkreta förslag som förenklar för företagarna. När det inte fungerar lika bra är det lite si och så med prioriteringen, och det är i de fallen man har en regering som inte kommer med de konkreta förslagen till bland annat riksdagen för beslut.

Det facit som har kommit de senaste åren är ökat regelkrångel och ökade kostnader för regelkrångel framåt. Jag tycker att det är lite förvånande, fru talman, att när man ändå har chansen att på olika sätt förenkla hänvisas det till någon utredning om än det ena, än det andra. Men när detta mäts ser vi att det blir ökat regelkrångel och ökade kostnader för landets företagare med Ibrahim Baylan som näringsminister. Jag tycker att det är dags att vi får en ändring på detta, för i återstarten av svensk ekonomi måste vi högre och tydligare prioritera och uppmuntra landets företagare.

Fru talman! Jag har själv suttit här i opposition i åtta år, och jag förstår naturligtvis att det står överst i oppositionens handbok att säga att det inte händer något och att regeringen inte gör något. Skulle det till äventyrs hända något är det oppositionens initiativ, eller så är det för lite och för sent. Nästan allt detta har vi hört i Lars Hjälmereds inlägg.

Sanningen att säga, fru talman, är jag faktiskt tämligen säker på - jag hoppas i alla fall att det är så - att om vi hade haft en borgerlig eller moderat regering och Lars Hjälmered hade varit näringsminister hade han prioriterat exakt det jag har gjort, nämligen att tillsammans med näringslivet och fackföreningarna kämpa och se till att få fram åtgärder för att mildra effekterna för näringslivet av den enormt djupa kris vi har varit i.

Nu är vi inte riktigt där, fru talman, men jag tror att när vi väl kommer ur denna kris kommer det att visa sig att det svenska näringslivet, tack vare de gemensamma insatser som gjorts av näringslivet och regeringen tillsammans, har klarat sig bättre än näringslivet i många andra länder, när det gäller både konkurser och sysselsättning. Men, som sagt, vi är inte riktigt där.

Parallellt med detta har vi naturligtvis, även om bekämpandet av pandemin och dess effekter på näringslivet, företagandet och löntagarna har varit prio ett, två och tre, också drivit på en del andra processer. En del av dem handlar om just de frågor som Lars Hjälmered lyfter.

Vi vet att vi har ett stort behov inom vårt näringsliv - och jag är väldigt stolt över att vi har ett näringsliv som är på tårna - av att kunna ställa om verksamheten från det ohållbara till det hållbara och att minska koldioxidutsläppen. Då går det till så - det vet både Lars Hjälmered och Moderaterna mycket väl - att man tar fram nya regler. Där har vi ett arbete som pågår, där experter tar fram underlag i form av förenklade regler när det gäller till exempel klimatomställningen, när det gäller att starta och driva gruvor, när det gäller återvinning, som naturligtvis är en viktig del av vår strategi för en mer cirkulär ekonomi, och när det handlar om digitaliseringen, där ett antal av våra myndigheter jobbar aktivt. Jag håller med Lars Hjälmered om att Skatteverket verkligen är en förebild, som fler och fler myndigheter tar efter. Pandemin har verkligen visat kraften i digitaliseringen, och där tror jag också att vi behöver fortsätta hjälpas åt.

Vi håller också på att gå igenom sektor för sektor och jobba med förenklingar, i den egna statliga administrationen men också naturligtvis i relation till kommunerna. Därtill, fru talman, kommer vi i närtid, nu när pandemin förhoppningsvis håller på att klinga av, att presentera nya förenklingspolitiska mål - före midsommar, är min förhoppning.

Fru talman! Man kan naturligtvis ägna tid åt att skälla på varandra i en för Sverige ganska svår tid. Eller så kan man konstatera att det har varit, både för oppositionen och definitivt för regeringen, prio nummer ett, två och tre att hantera effekterna av pandemin.

Resultatet, fru talman, är förhoppningsvis - nu är vi inte riktigt där, som sagt - att vi kommer att kunna se att antalet konkurser har hållits på en väldigt låg nivå trots den djupa krisen och att antalet människor som behövt lämna jobbet ändå har kunnat hållas nere genom många av de insatser vi gjort, som korttidsstöd, omställningsstöd och omsättningsstöd. Vi har prioriterat ett tiotal olika stöd för det svenska näringslivet.

Fru talman! Näringsministern tycker att det är oppositionsgnäll och skäll i riksdagens kammare när vi tar en viktig diskussion om regler. Jag kan vara tydlig och säga att det har varit en stenhård pandemi som vi måste dra lärdomar av. Jag tror att vi ganska snart kommer att komma tillbaka till frågor om företagares villkor, arbetslöshet och konkurrenskraft för industrin. Det är i ljuset av det, fru talman, man ska se debatten och diskussionen om regelkrångel och allmänna villkor.

Vi har haft ett år av pandemi, men vi har också haft flera år med Ibrahim Baylan som näringsminister där en färdig ansökan om en gruva i Norrbotten har legat på hans bord utan att han tagit beslutet. KU har fällt honom på grund av att han inte har fullföljt sitt uppdrag på området.

Min förväntan är större på denna och andra regeringar. Jag tycker att vi ska göra som danskarna och införa ett implementeringsråd för att titta på om nya regler från EU kan införas i dialog med en trappstegsmodell, som man har i Danmark, och utan överimplementering. Det är också ett beslut som riksdagen har fattat men där regeringen inte tydligt har återkommit: Hur ska vi undvika en överimplementering framåt?

Jag tycker att det finns en förväntan att inemot nästa mandatperiod se till att ta tag i och ändra miljöprövningen för att göra det enklare för industrier och andra som vill utveckla och etablera sig. Jag tycker att vi måste ha en regering som tydligare engagerar sig för svenskt näringslivs intresse i EU-processerna och Bryssel. Ta bara diskussionen om den pågående taxonomin, där regeringen har varit påfallande passiv och där regler kan hota villkoren för gruvor, skog- och vattenverksamhet och annat. Här måste man tydligare stå upp så att det blir rätt regler och implementering framåt.

Ytterst handlar detta om villkoren för enskilda företagare, att de ska ha rätt villkor för att kunna vara med och utveckla företag, skapa jobb och bidra till välfärdens finansiering.

Fru talman! Det är lätt att stå i riksdagens talarstol och hitta på eller påstå saker. Men, fru talman, det var ju inte så länge sedan Moderaterna ledde landets regering. Då pekade den dåvarande regeringen, framför allt statsministern, ut Svenskt Näringsliv som ett särintresse - fackföreningsrörelsen också, för den delen. Man hade knappt någon dialog då man ansåg att man själv stod för allmänintresset och därmed inte kunde lyssna på särintressena. Man pekade ut större delen av det svenska näringslivet, nämligen industrin, som någonting som var på väg bort, åtminstone vad gällde sysselsättning. Det gjorde att man inte hade en aktiv politik och ett aktivt sätt att jobba.

När Sverige fick en ny regering 2014, fru talman, vände vi på detta. Vi satte oss ned tillsammans med både fackföreningsrörelsen och näringslivet och jobbade intensivt. Det handlade om näringslivets digitala omställning, vilken naturligtvis är oerhört central för konkurrenskraften. Det handlade om näringslivets klimatomställning, som har visat sig vara guld värd när vi nu ser stora investeringar komma i vårt land. Det handlade om kompetensförsörjning och livslångt lärande, vilket ju också är väldigt centralt för att det svenska näringslivet ska kunna fortsätta växa. Vi har ett näringsliv som är väldigt starkt och som utvecklas men där det naturligtvis också finns fortsatta utmaningar.

På samma sätt, fru talman, jobbar vi vidare med de regelförenklingar som vi har initierat. En del implementeras i detta nu. I en del fall väntar vi på underlag från experter som gör att vi kan förändra regelverken.

Därtill, fru talman, är det viktigt att tänka på - och det är någonting som också Lars Hjälmered bör ha med sig - att även om en del handlar om regelverk handlar en hel del också om hur de implementeras. Där finns det väldigt mycket att göra, både med digitalisering och med myndigheternas sätt att jobba. Jag ser fram emot att fortsätta att driva den processen nu när vi förhoppningsvis är på väg ut ur denna eländiga pandemi.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.