Redovisning av budgeteffekter

Herr talman! Peder Björk har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stärka transparensen och redovisningen av de långsiktiga effekterna av den förda politiken, så att det blir möjligt att bedöma konsekvenserna för jobb, välfärd och ekonomisk trygghet.

Regeringen arbetar kontinuerligt med att öka tydligheten och transparensen i redovisningen av finanspolitiken, men redan i dag redovisas effekter av regeringens ekonomiska politik. Till exempel innehåller budgetpropositionerna bedömningar av långsiktiga effekter på sysselsättningen. Vid förändringar av skatteregler redovisas bedömningar av förslagens samhällsekonomiska effekter i skattepromemorior, lagrådsremisser och propositioner. Dessa bedömningar omfattar bland annat långsiktiga effekter på sysselsättning.

Herr talman! Jag tycker att det är sorgligt att höra hur en moderat finansminister så lättvindigt viftar bort min fråga i interpellationen och därmed faktiskt också Finanspolitiska rådets kritik.

Finanspolitiska rådet är regeringens egen expertmyndighet, och dess uppdrag är att granska regeringens ekonomiska politik och att värna det finanspolitiska ramverket. I årets rapport, som handlar om statens budget för 2026, riktar rådet den skarpaste kritik det någonsin har riktat mot någon regering – alltså någonsin!

Finanspolitiska rådet pekar bland annat på att budgeten riskerar att leda till det största underskottet på 30 år, bortsett från pandemiåret, med minus 167 miljarder kronor. Regeringen motiverar budgeten med konjunkturskäl, men enligt rådet redovisar man inte vilka effekter åtgärderna faktiskt får på den svenska ekonomin.

Regeringen genomför också stora skattesänkningar, medan ökande försvarsutgifter enligt rådet inte finansieras fullt ut. Regeringen lånar alltså till skattesänkningar för höginkomsttagare. Rådet varnar även för att regeringens politik riskerar att öka klyftorna och bidra till ökande barnfattigdom.

När finansministern för några veckor sedan kommenterade kritiken sa hon att hon är stolt över den ekonomiska politik som den här SD-regeringen för. Precis som i svaret på min interpellation lyser all form av ödmjukhet eller självrannsakan helt och hållet med sin frånvaro.

Det här kommer från en finansminister som många gånger under den här mandatperioden har sagt att vändningen i ekonomin är nära. Av respekt för finansministern – jag vill inte genera henne – låter jag bli att redovisa antalet gånger hon faktiskt har sagt detta.

Alldeles nyligen, herr talman, sa också finansministern att svensk ekonomi är Trumpsäkrad – väldigt kaxigt, måste jag säga! Och sedan, i förrgår, justerades prognosen för svensk bnp återigen ned av finansministern. Det är en prognos som enligt ekonomiska bedömare snart behöver kastas i papperskorgen.

Herr talman! Nu när prognoserna ständigt får justeras nedåt och regeringens egen expertmyndighet riktar sin skarpaste kritik någonsin är jag nyfiken på om finansministern ändå fortfarande är nöjd med och stolt över sin ekonomiska politik.

Herr talman! Man skulle kunna tro att Peder Björk och Socialdemokraterna har vitt skilda synsätt på finanspolitiken och på den budget som är lagd.

Man skulle kunna tro att Socialdemokraterna, som har sagt ja till växande försvarsutgifter, sagt ja till ökad infrastruktur, som den här regeringen investerar i, och sagt ja till att bygga ut rättsväsen, polis och kriminalvård ändå inte står bakom detta. Men vad jag har förstått gör man det.

Försöker Peder Björk måla upp en bild av att Socialdemokraterna inte står bakom det underskott som vi kommer att ha det här året, som till lite mer än hälften kommer att bero på Ukraina och försvarsutgifter? Det är den enda slutsats man kan dra av det här politiska spelet, där man sätter sig på läktaren och inte står upp för sin egen politik.

Ja, jag är stolt över det vi gör. Jag är stolt över att jag är den finansminister som har fördubblat försvarsanslagen på de här åren. Jag är stolt över att vi har fått ihop åtta partier i Sveriges riksdag som bygger ett starkt försvar. Vi är överens om att under en kort tid lånefinansiera för att sedan permanent finansiera detta. Det är jag glad att vi är överens om.

Det är mot detta Finanspolitiska rådets kritik främst riktas. Rådet tycker inte att vi skulle ha lånefinansierat tillfälligt utan i stället hitta permanent finansiering nu. Jag tror att Peder Björk får läsa igenom Finanspolitiska rådets rapport lite bättre.

Sedan finns det absolut skillnader i vår politik. Jag har till exempel fått vara med och sänka skatten tre år i rad för hårt arbetande människor. Jag ser nu till att den 1 april sänka momsen på mat så att maten blir billigare. Den här regeringen sänker också förskoleavgiften och mycket annat.

Varför gör vi det här? Vi gör det för att få fart på ekonomin, såklart. Men vi gör också de här investeringarna för att bygga Sverige rikare och tryggare. Så ja, jag är glad för att vi har stöttat människor på det sättet.

Det finns också en poäng i att lyfta att den här regeringen gör precis på samma sätt som den förra när det gäller redovisning av olika delar och effekter. Problemet är väl bara att Peder Björk inte alltid gillar allt det som vi gör. Att vi har sänkt skatten för vanliga människor tre år i rad är ju inte något som Socialdemokraterna alltid gillar. Här i Stockholm höjer man hellre skatten, till exempel.

Redovisningen sker alltså precis som tidigare. Jag skulle nog ändå vilja säga att vi i Sverige är väldigt öppna och transparenta jämfört med hur det är i många andra länder. Det gäller regeringar oavsett färg, och det är helt rätt. Vi tar fram effekter och konsekvensanalyser för våra beslut.

En sådan effekt är att en barnfamilj i år kommer att ha ungefär 5 000 mer i månaden att leva på jämfört med 2022. Först bekämpade vi inflationen. Vi såg till att stötta hushållen med sänkta skatter på olika sätt. Men vi har också till exempel sett till att människor som har bostadsbidrag nu får ett högre tak och ett större bidrag.

Det handlar om att stötta dem som har det tuffast men också om att se till att alla de hårt arbetande svenskar som har haft det tufft under de här åren får kompensation.

Därför, herr talman, är jag stolt. Jag skäms inte för den budget som vi har lagt.

Jag tycker ändå att det här är märkligt. Är det försvarsutgifterna som Peder Björk vill minska? Är det infrastruktursatsningarna? Socialdemokraternas budget ser i princip likadan ut vad gäller underskott. Man ligger 5 miljarder under, och både Peder Björk och jag, som kan räkna, vet att det är i princip samma sak. Så ja, jag är stolt.

När det gäller tillväxten är jag jätteglad för att vi kommer att ha tillväxt det här året. Nu får alla länder i Europa skruva ned sina tillväxtprognoser tillfälligt därför att vi inte vet hur utvecklingen i Mellanöstern kommer att te sig. Men Sverige har en stark ekonomi, och vi kan se till att ha starka skyddsvallar och skydda svenska hushåll.

Herr talman! Det är ganska talande att finansministern både börjar och avslutar sitt inlägg med att attackera socialdemokratisk politik i stället för att prata om sin egen regering.

Jag förstår det, för kritiken från Finanspolitiska rådet är besvärande på så många sätt. Inte minst måste det vara särskilt besvärande för en moderat finansminister att få den här kritiken.

Låt mig vara tydlig. Det här handlar inte om att vi är oense om stödet till Ukraina eller att vi för den delen är oense om stödet till försvaret.

Det är inte heller så att Finanspolitiska rådet bara riktar kritik mot detta, utan en stor del av kritiken handlar om att den här regeringen har gjort en annan prioritering. Det handlar om att regeringen har valt att prioritera att sänka skatterna, inte minst för dem som har de allra högsta inkomsterna, i stället för att använda det utrymmet till att göra prioriteringar av annat slag, exempelvis att fullt ut finansiera försvarssatsningarna.

Kritiken stannar inte bara vid detta, utan den handlar också om jobbskatteavdraget, som den här SD-regeringen alltid är så stolt över. Rådet säger att det har minimal, om ens någon, effekt på exempelvis sysselsättningen.

Det leder över till den del av rådets kritik som handlar om att regeringen inte ens kan visa på vilka effekter den förda politiken får på svensk bnp. Det är det som är själva kärnan i kritiken: prioriteringen, och att politiken inte får de effekter som regeringen påstår att den ska få.

Herr talman! Det är tre saker i svensk ekonomi som tydligt sticker ut. Först och främst handlar det om massarbetslöshet. Sverige har en av de högsta nivåerna av arbetslöshet i Europa. Tillväxten har de senaste åren varit historiskt svag. Svensk ekonomi har utvecklats sämre än i många jämförbara länder, långt under den potential som finns. Det är rekord i antal konkurser.

Samtidigt har finansministern länge sagt att vändningen är nära. Men människor som förlorar jobbet eller företag som tvingas stänga sin verksamhet har inte sett den här vändningen.

I det läget blir regeringens prioriteringar helt avgörande och i det här fallet också väldigt avslöjande. SD-regeringen har ju valt att prioritera stora skattesänkningar för dem med högst inkomster. Samtidigt har man kraftigt försämrat akassan, gjort medicinen dyrare, vägrat betala ut elstöd trots skyhöga elräkningar och skurit ned i välfärden – bara för att nämna några saker, herr talman.

Vi socialdemokrater har valt en annan väg. I vårt socialdemokratiska budgetförslag föreslår vi bland annat bättre ekonomiska villkor för barnfamiljer, exempelvis genom höjt barnbidrag, avskaffat karensavdrag, investeringar i jobb och utbildning, stärkta resurser till välfärden och investeringar i infrastruktur och klimatomställning.

Herr talman! Nio av tio svenskar skulle få mer i plånboken med Socialdemokraternas politik än med SD-regeringens politik. Det är faktiskt en helt annan riktning. Det om något är en politik för jobb, tillväxt och ekonomisk trygghet.

Herr talman! Den tid vi lever i är minst sagt turbulent och har så varit under en längre tid. Ända sedan pandemin har vi tillsammans med många andra länder kämpat på olika sätt. Människor har kämpat med både hälsa och ekonomi. Vi har ett krig i vårt närområde. Vi har haft väldigt hög inflation. Just nu har vi också en amerikansk administration som är väldigt oförutsägbar och påverkar oss på olika sätt.

I ett sådant läge är det självklart att ta ansvar – ta ansvar för den ekonomiska politiken här och nu men också för att svensk ekonomi ska växa på sikt. Ekonomin måste bli större så att vi kan göra allt vi behöver under åren framöver och lämna över ett bättre Sverige till framtida generationer.

När vi tillträdde, herr talman, ärvde vi en inflation som var tvåsiffrig. Vi hade en tillväxttakt som var bland de lägsta i EU. För mig har det varit otroligt viktigt och prioriterat att jobba efter en tydlig plan. Den första delen var att pressa ned och bekämpa den höga inflationen. Nu ligger den lågt, herr talman, vilket är väldigt bra. Vi vet vad hög inflation gör för människor. Man får mindre för sina pengar. Boendekostnader, räntor och annat blir också väldigt höga och gör det tufft.

Inflationen var alltså det ena. Den är bekämpad nu.

Den andra delen som var viktig och som jag jobbat med från dag ett handlar om tillväxt: att få igång hjulen på kort sikt men också att få ekonomin att växa. Det gör vi nu steg för steg. I år räknar kommissionen med att Sverige kommer att ha en av de högsta tillväxttakterna i EU. Vad beror då det på? Jo, den förda politiken. Våra stora investeringar – 6 procent av bnp i år – gör Sverige till ett av de länder i EU som gör störst investeringar. De investeringarna renderar jobb: nya arbetstillfällen och mer jobb för småföretagare. Det är en väldigt viktig del av politiken att investera för framtiden.

Här och nu då? Lågkonjunkturen förlängdes ju på grund av Trumps besked under förra våren, men de sex senaste kvartalen har vi sett att hushållen faktiskt ökar konsumtionen igen. Det är bra. Jag tror och hoppas att Peder Björk vill Sverige och svensk ekonomi väl, och vi vet att lågkonjunkturen just nu till stor del orsakas av låg inhemsk efterfrågan.

Det är därför vi har lagt fram en budget som är expansiv. Den innehåller en hel del skattesänkningar. Ungefär hälften är tillfälliga, hälften permanenta. Till exempel sänks matmomsen den 1 april, vilket kommer att göra maten billigare. Jag vet inte om Peder Björk någonsin har föreslagit detta eller fått igenom den politiken. Vi ser också till att sänka skatten för alla. Det är viktigt att påpeka, även om en del partier inte riktigt vill erkänna det.

Steg för steg gör vi så att människor kan känna sig trygga med att våga satsa framåt. Det är det som kommer att kunna bryta lågkonjunkturen. När människor vågar satsa – kanske vågar och kan gå på restaurang, gå med barnen på bio eller vad det nu kan vara – ger det också jobb.

Många mindre företag i service- och tjänstenäringen har haft det tufft eftersom många har hållit tillbaka sin konsumtion. Om hjulen ska snurra ska man alltså se till att människor får mer pengar i plånboken.

Apropå det Peder Björk sa om nio av tio svenskar: Tittar man på köpkraften ser man att det inte alls är så. Socialdemokraterna räknar till exempel inte med bankskatten på 12–13 miljarder. Den ska liksom inte betalas av någon.

Man kan göra mycket med statistik. Jag kommer alltid att vara transparent med vad jag gör och varför jag gör det. För min del handlar det om att fortsätta göra det som jag tror är rätt: att stärka människor som arbetar.

Jobbskatteavdraget kan man tycka mycket om, men hela poängen nu är att den som har jobbat under åren med hög inflation inte har haft någon annan kompensation. Att både ha rätt reformer strukturellt och dessutom stärka människors plånböcker är alltså rätt politik nu.

Herr talman! Jag tycker att finansministern senaste inlägg var väldigt talande för den här regeringens ekonomiska politik. Man pratar gärna om historien. Man tycker alltid att det är någon annans fel när regeringens ekonomiska politik inte fungerar. När det var som tuffast de senaste två åren hade man heller inget som helst intresse av att stötta de hushåll som hade det allra tuffast.

Herr talman! Regeringen saknar uppenbarligen helt förmåga att förstå utvecklingen i svensk ekonomi. Häromdagen tvingades finansministern återigen erkänna att hon hade missbedömt tillväxten i Sverige. Under hela mandatperioden har regeringen bedrivit en bakvänd konjunkturpolitik. Man har bränt alla pengar, och trots detta är det vanligt folk som hela tiden får stå tillbaka. Vi har massarbetslöshet, och nu erkänner finansministern ännu en gång att hon som sagt har missbedömt den svenska tillväxten.

Vi socialdemokrater har tidigare krävt att regeringen tar fram en skyddsplan för svensk ekonomi. I stället säger finansministern – en aning slappt, måste jag säga – att ekonomin är Trumpsäkrad. Varenda svensk vet ju att den inte är det. Sverige är starkt beroende av det som händer i vår omvärld.

Regeringen säger att ekonomin snart vänder, samtidigt som arbetslösheten är hög, konkurserna ökar och tillväxten är svag. Då räcker det inte att bara gå omkring och hoppas och sedan skylla på att det är någon annans fel att det inte går som man har tänkt.

En regering som på riktigt tar ansvar i en orolig tid, herr talman, planerar för det värsta och hoppas på det bästa. Den här regeringen gör precis tvärtom. Sverige behöver helt klart en ny riktning.

Herr talman! Jag skulle kanske rekommendera Peder Björk att prata med sin partiledare. Hon brukar nämna nationalekonomins första grundsten, som handlar om konjunkturpolitik. Syftet med att ha ett ramverk är att vi ska ha ordning på våra finanser. Vi har i dag en statsskuld som är lägre än när Magdalena Andersson slutade som finansminister. Det är bara att gå tillbaka och kolla hur det såg ut 2021.

Min poäng är att vi har detta ramverk just för att kunna stötta i svåra tider. Det är det som skiljer Sverige från många andra länder – och det är vi också överens om: Vi sparar i bättre tider för att ha resurser i sämre tider. Vi har nu både krig i vårt närområde, i Ukraina, och stora militära utgifter framför oss. Att då använda styrkan i våra offentliga finanser är helt rimligt. Det tycker ju Socialdemokraterna också, eftersom ni står bakom allt detta.

Peder Björks sätt att uttrycka sig förvånar mig. Han tycker att jag är nonchalant, eller vilket uttryck han nu använde. Ärligt talat: Vi har exakt samma underskott. Man har ju underskott i lågkonjunktur. Dessutom handlar den största delen om Ukraina och försvaret. Jag kommer aldrig att skämmas för att jag är med och bidrar till det.

Regeringens politik fungerar. Vi kommer nu att ha en högre tillväxt än många andra länder. Det beror på finanspolitiken. Så är fallet. Det är också nu som statsskulden är låg.

Socialdemokraterna vill måla upp en mörk bild av svensk ekonomi. Vi har våra utmaningar, och vi är jätteberoende av det som händer runt om. Det är alldeles självklart. Just därför ska vi fortsätta värna om att ha statsfinanser i världsklass.

När det blåser runt om med kris eller krig kan vi ändå stå starka. Det kan vi göra eftersom vi håller ordning och reda. Och en sak kan man vara alldeles säker på: Vill man att ekonomin ska växa och att människor ska få det bättre ska man inte göra som Socialdemokraterna och höja skatten på arbete och företagande. Det kommer inte att leda till ett starkare, tryggare och rikare Sverige.

Trevlig helg!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.