Svar på interpellationer
Herr talman! Tack, Maj Karlsson, för interpellationen! Maj Karlsson har frågat mig vad jag avser att göra för att säkerställa att barn som har föräldrar som nekas försörjningsstöd får sina behov tillgodosedda. Maj Karlsson har också frågat mig vad jag avser att göra för att hemlösa barn med försörjningsstöd ska få tillgång till ett tryggt boende och inte behöva bo på vandrarhem och liknande under långa perioder.
Regeringen har tagit del av Barnombudsmannens och Rädda Barnens rapporter om hur barn påverkas vid vräkning, trångboddhet och hemlöshet. Att barn drabbas av detta riskerar att allvarligt äventyra barnens uppväxtvillkor, hälsa och utveckling. För barn i familjer som tvingas leva på försörjningsstöd, särskilt under längre perioder, blir situationen naturligtvis ytterligare påfrestande.
Regeringen har en grundläggande strävan att skapa förutsättningar för mer jämlika uppväxtvillkor för alla barn. Barnfamiljer med låg ekonomisk standard behöver fortsatt stöd, och den omfördelande profilen i familjepolitiken behöver förstärkas. Att förbättra situationen för familjer med låg ekonomisk standard är prioriterat. Regeringen har insatser och långsiktiga strategier inom flera områden, bland annat den ekonomiska familjepolitiken och arbetsmarknads- och utbildningspolitiken. Regeringen har också tillsatt en särskild utredare som ska göra en översyn av socialtjänstlagen, bland annat utifrån ett förebyggande perspektiv.
Ur barnrättsperspektiv är det viktigt att föräldrar med minderåriga barn får stöd för att komma in på arbetsmarknaden. Att föräldrar får arbete får många positiva effekter för barnen. Det förbättrar familjens ekonomiska situation och får då positiva följdverkningar också inom andra områden, till exempel i fråga om möjligheten att skaffa sig ett stabilt boende.
Enligt socialtjänstlagen ska barnens bästa särskilt beaktas vid åtgärder som rör barn. Vad som är barnets bästa får avgöras från fall till fall utifrån en bedömning av förhållandena i det enskilda ärendet. Det torde vara i enlighet med barnets bästa att föräldern kommer ur sitt biståndsberoende och tar ett arbete. Men det innebär också att barnets situation ska uppmärksammas vid bedömningen om det finns goda och godtagbara skäl för föräldern att inte stå till arbetsmarknadens förfogande.
Om socialtjänsten fattar beslut om ett avslag på en biståndsansökan på grund av att föräldern inte levt upp till kraven för rätt till försörjningsstöd ska ändå socialtjänsten, till följd av sitt yttersta ansvar, se till att familjen inte hamnar i en nödsituation. Det kan betyda att socialtjänsten behöver vidta åtgärder på andra sätt än genom utbetalning av försörjningsstöd. Socialtjänsten måste, efter sedvanlig individuell bedömning, se till barnets situation och bistå barnet och dess föräldrar med särskilda insatser så att barnet har en så stabil livssituation som möjligt. Jag förutsätter därmed att barnperspektivet beaktas i ärenden som rör ekonomiskt bistånd.
Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att genomföra en nationell kartläggning av hemlöshetens omfattning och karaktär avseende år 2017. Av kartläggningen ska bland annat situationen för hemlösa barnfamiljer framgå specifikt. I uppdraget har även ingått att ta fram en plan, i samråd med berörda myndigheter, organisationer och forskare, för hur kartläggningen kan spridas och användas i det strategiska arbetet på olika nivåer inom socialtjänstens område mot hemlöshet, speciellt mot bakgrund av flyktingsituationen.
Socialstyrelsen har tidigare tagit fram en vägledning för vräkningsförebyggande arbete som nu uppdateras. Även länsstyrelserna har fått i uppdrag att under 2016-2017 stödja och informera kommuner och andra aktörer med målet att underlätta inträdet på bostadsmarknaden, motverka hemlöshet och förebygga avhysningar. Länsstyrelsen i Skåne ska lämna en samlad slutrapport i januari 2018. Positivt är att antalet vräkningar har haft en tydligt nedåtgående trend under de senaste 25 åren.
Avslutningsvis vill jag säga att det är glädjande att konstatera att också bostadsbyggandet nu ökar kraftigt. Det ger förutsättningar för en bostadsmarknad som är mer i balans, vilket också gynnar ekonomiskt svagare grupper.
