Planeringen för höghastighetsjärnväg

Fru talman! Magnus Jacobsson har ställt frågor till mig om planeringen för järnväg.

I januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, anges att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman med moderna och hållbara kommunikationer.

Nya stambanor för höghastighetståg är ett mycket stort projekt. Det är viktigt att det analyseras noggrant, inklusive hur banorna ska finansieras. Regeringen har därför i juni i år gett Trafikverket ett särskilt uppdrag om att redovisa uppdaterade och kompletterande uppgifter angående nya stambanor inom en total investeringsram på 205 miljarder kronor, i 2017 års prisnivå. Samtidigt fick Trafikverket också i uppdrag att ta fram ett inriktningsunderlag inför arbetet med en ny nationell plan, vilket ska redovisas den 30 oktober i år.

Trafikverket lämnade den 31 augusti i år en första, inledande, delredovisning av uppdraget kring nya stambanor, vilken innehåller övergripande analyser och bedömningar inför Trafikverkets fortsatta arbete. Nu fortsätter Trafikverket sitt uppdrag med att ta fram ett fördjupat underlag och att föra en dialog om hur de nya stambanorna kan utformas. Uppdraget i sin helhet ska slutredovisas senast den 28 februari 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den samlade redovisningen av uppdraget kommer tillsammans med Trafikverkets inriktningsunderlag att ligga till grund för den infrastrukturproposition som regeringen tänker lägga fram nästa år. Propositionen ska handla om hur infrastrukturen ska utvecklas och förvaltas på 12 alternativt 16 års tid. Trafikverkets redovisning syftar till att ge underlag för bland annat ställningstaganden kring fortsatt planeringsarbete och finansiering av utbyggnad av nya stambanor. Utbyggnaden av nya stambanor ska ske med en hållbar finansiering och med en mycket hög grad av kostnadskontroll i projektet i en takt som ekonomin tillåter.

Avslutningsvis: Nya stambanor behövs för att möta det kraftigt ökande tågresandet, ge möjlighet till mer gods på tåg och öka pendeltågens möjlighet i nuvarande tågsystem, eftersom det är fullt på den svenska järnvägen. Det behövs mer kapacitet. Det moderniserar och knyter ihop landet på ett klimatsmart sätt.

Fru talman! I Riksrevisionens rapport Att tänka efter före - statens planering av höghastighetsjärnvägar - ett förbaskat bra namn, för övrigt - konstaterar man att planeringsprocessen inte haft en förutsättningslös karaktär. I rapporten konstateras följande: Planeringen har utgått från lösningen snarare än problemet. Planeringen har inte genomförts i enlighet med fyrstegsprincipen. Samhällsekonomisk effektivitet har inte varit ett viktigt kriterium. Besluten har hittills tagits i fel ordning. Projektets kostnader var länge underskattade.

Utifrån detta rekommenderade Riksrevisionen att man skulle identifiera de brister i förhållande till de transportpolitiska målen som höghastighetsjärnvägen är tänkta att lösa. Det handlar om att utreda alternativa lösningar som kan avhjälpa de identifierade bristerna med utgångspunkt i fyrstegsprincipen. Det handlar framför allt om att utreda steg 1, åtgärder som avgifter och skatter för att uppnå ett effektivare kapacitetsutnyttjande, men även steg 2 och 3, åtgärder som optimeringsåtgärder och trimningsåtgärder. Det handlar även om att genomföra samlade effektivitetsbedömningar av de viktigaste alternativen och jämföra dessa med samlade effektivitetsbedömningar för höghastighetsjärnvägen.

Fru talman! Det var väldigt klokt att man väljer mellan två olika objekt. Jag tycker att Riksrevisionen har lyft fram goda tankar som vi i politiken bör ta med oss.

Fru talman! Nu har även Trafikverket levererat en delrapport avseende höghastighetståg. Där säger man: Trafikverkets bedömning är enligt ovan avsnitt att kostnaden för stambanor ligger i de övre spannen av tidigare redovisade kostnadsbedömningar. Det innebär att det kommer att krävas stora och omfattande förändringar av systemet för att nå de kostnadsramar på 205 miljarder kronor som detta uppdrag utgår ifrån.

Fru talman! Från kristdemokratiskt håll har vi varit tydliga med att vi vill se en förstärkning av nuvarande järnvägssystem. Vi anser också att det i delar av Sverige behövs nya stambanor för att förbättra både den internationella trafiken inom den nordiska triangeln och förbättra järnvägskapaciteten för person- och godstrafik inom Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Frågan är varför regeringen trots dessa kritiska rapporter fortsätter att hålla fast vid ett projekt som med all sannolikhet inte är samhällsekonomiskt lönsamt. Lite elakt, fru talman: Kan det vara detta faktum som ligger till grund för att Trafikverket nu bakvägen förändrar beräkningsgrunden för infrastrukturplaneringar genom att höja CO2-beräkningarna per kilo från 1 krona till 7 kronor, vilket vi har debatterat tidigare här i kammaren?

Fru talman! Diskussioner om samhällsekonomiska kalkyler och lönsamhet har vi haft flera gånger. Jag uppskattar verkligen de diskussionerna eftersom det är viktigt att vi prövar och har en noggrann beräkning av vilka projekt vi lägger skattebetalarnas pengar på och vilka prioriteringar vi gör.

Samtidigt ska man bedöma kalkylerna utifrån vad de verkligen är. Jag noterar att de samhällsekonomiska lönsamhetskalkylerna för ett tag sedan konstaterade att tunnelbanan i Stockholm inte var lönsam. Citybanan var det inte och inte Citytunneln. Ett flertal av de infrastrukturobjekt som nu är helt nödvändiga för oss har av ekonomer tidigare bedömts som samhällsekonomiskt olönsamma.

Norrbotniabanan är ytterligare ett objekt som ekonomer ibland påtalar inte skulle vara lönsamt. Tänk om Norrbotniabanan hade varit byggd nu. Den stoppades av Magnus Jacobssons partivänner i alliansregeringen 2006. Annars fanns ett beslut om att bygga den. Den hade varit på plats nu längs Norrlandskusten i ett läge där Northvolt etablerat sig och när vi har en strukturomvandling som hade kunnat öka arbetsmarknadsregionen. Vi hade kunnat mångdubbla klimatsmarta resor längs Norrlandskusten för både främjandet av arbetspendlingen och naturligtvis också för företag som vill skicka mer gods på järnväg.

Det handlar om att skapa långsiktighet. Det handlar om att ta ansvar för de investeringsbeslut man vill fatta. Från vår sida har vi varit tydliga med att vi behöver nya stambanor. Vi har betydande kapacitetsproblem i det svenska järnvägssystemet.

Det trodde jag att alliansregeringen insåg när man lanserade Sverigeförhandlingen och ville satsa på nya stambanor för höghastighetståg så sent som 2014. Men det tog inte lång tid förrän man darrade på manschetten. Kristdemokraterna och Moderaterna närmade sig, precis som vi ser på andra politikområden, i hög takt Sverigedemokraterna i ställningstaganden som snarare handlar om att sänka bensinpriser och inte bygga klimatsmart infrastruktur. Det är en utveckling som oroar mig.

Sverige behöver ha modet att fatta beslut för att kunna ställa om transportsektorn för att se till att vi når de mål som Parisavtalet sätter för oss. Det handlar om att minska utsläppen med 70 procent till 2030 och att totalt se till att få fossilfria transporter till 2045. Det är därför det brådskar. Det är därför det är viktigt att fatta nödvändiga beslut om att öka kapaciteten i järnvägssystemet. Därav inriktningsbeslut och diskussionen om att vi behöver nya stambanor.

Sedan tar vi fram gediget underlag. Inte minst har det varit nödvändigt eftersom - vilket Riksrevisionen påpekar - det fanns brister i en del underlag som togs fram under den tiden vi hade en alliansregering. Sedan dess har vi gjort väldigt många beräkningar. Sedan dess har vi också nu ett gediget underlag. Inte minst med den senaste delrapporten från Trafikverket har vi nu än bättre förutsättningar att fatta kloka och väl grundade beslut om hur investeringarna framöver ska se ut när det gäller nya stambanor men också infrastrukturen i dess helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ser fram emot att få ta flera diskussioner och debatter med Magnus Jacobsson. Jag vet att Magnus Jacobsson själv ser nödvändigheten av att öka kapaciteten i järnvägssystemet. Jag är förvånad och faktiskt också lite besviken över att man inom Kristdemokraterna ändå har svängt i sin iver att närma sig Sverigedemokraterna. Det ger beskedet till alla dem i Jönköping, Borås, Norrköping och Linköping som har trott och satsat på stambaneprojektet. Det är de som upplåter kommunal mark för att bygga bostäder och som vill se en arbetsmarknadsförstoring, och så får de beskedet att Kristdemokraterna inte längre tror på och ställer upp på detta projekt. Det kan jag beklaga.

Vi håller våra ord. Vi tycker att det är viktigt att vi satsar på att utveckla stambanor i Sverige.

Fru talman! Det är med största förvåning jag noterar att statsrådet uppenbarligen har ett mycket lågt förtroende för de samlade samhällsekonomiska bedömningarna. Jag måste erkänna att detta oroar mig.

När vi som politiker går fram och ska bygga olika projekt - vilket jag har haft förmånen att göra både som kommun- och regionpolitiker, och jag har nu förmånen att sitta i trafikutskottet - handlar det om att prioritera. Inget parti och ingen regering kommer någonsin att ha så mycket pengar som alla önskemål motsvarar, åtminstone inte vid ett tillfälle. Vi kommer alltid att vara tvingade att prioritera.

Om det då finns ett projekt - i det här fallet Sverigeförhandlingen - som får stor kritik för att det inte är tillräckligt väl förberett och underbyggt och inte har en tillräckligt stabil ekonomisk planering måste man som politiker kunna göra lite halt och titta på det en gång till.

Samtidigt, fru talman, förstår jag att statsrådet håller fast och står fast vid detta. Man skulle nästan kunna säga som i dikterna - att han håller bron. När han nu är fast hand i hand med Miljöpartiet, som inget hellre vill än att lägga ned allt flyg, stoppa alla vägar och se till att landsbygdens befolkning använder häst och vagn i stället för att transportera sig någorlunda snabbt mellan olika tätorter, blir det såklart problematiskt.

Från Kristdemokraternas håll är vi varma vänner av all infrastruktur, så ock järnvägen. Järnvägens största styrkor finns på godstransporter över långa avstånd. De finns också när man bygger ut arbetsmarknadsregioner. Vi kan se på det som har hänt runt Stockholm och Mälardalen, vi kan se Pågatågens effekt och vi kan se hur det är i Västsverige. Jag tror personligen att vi även behöver titta på förstärkningar av järnväg i Norrland, för vi ser hur arbetsmarknadsregionerna blir allt viktigare.

Det är det här som vi som kristdemokrater har lyft fram när vi har pratat om höghastighetstågen. Vi har lyft fram att vi utifrån de rapporter som kommer och utifrån de risker med kostnader som finns ser att detta kan bli en gökunge, som givetvis förbättrar för dem som finns där spåren går fram - om man nu eventuellt har en station. Även här ser vi för övrigt risker när man nu ska flytta stationer och kanske därmed får mindre koppling till tätorterna. Men hur blir det för hela den bygd i övriga Sverige där man eventuellt inte får denna effekt? Vi ser ju fortfarande inte hur den alternativa finansieringen ska vara. Vi ser inte denna lösning, och vi har inte fått den presenterad för oss. Då kan man inte komma undan att detta stora, dyra projekt - som enligt de utredningar som finns eventuellt blir dyrare än vad vi tror - kommer att vara en gökunge gentemot övriga projekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För oss kristdemokrater är det någonstans viktigt att hela landet ska leva.

Fru talman och Magnus Jacobsson! Jag förstår att det ibland kan vara frestande att peka på något parti och göra det skyldigt för regeringens eller mångas ställningstagande. Magnus Jacobsson väljer här att kritisera Miljöpartiet.

Men jag kan berätta att det finns många inom Kristdemokraterna som tycker att nya stambanor för höghastighetståg är ett utmärkt projekt. Det finns handelskamrar inte bara i Västsverige utan i nästan hela Sverige som tycker att detta är helt nödvändigt. Det finns moderater, centerpartister, socialdemokrater och folk i alla partier som tycker att det här är någonting som Sverige behöver. Sverige behöver det både för att klara klimatkraven och för att möta kapacitetsutmaningen i järnvägssystemet.

Men det handlar också just om att arbetsmarknadspendlingen ska fungera, för i dag är det trångt på spåren. Jag åkte förra året med det miljonte tåget, och jag valde att markera det för att visa att det aldrig har varit så många tåg som har gått i det svenska järnvägssystemet. Det är trångt. Ska pendeltågen få plats? Ska vi kunna se till att ha mer arbetsmarknadsförsörjning via klimatsmarta transporter? Ska vi se till att godstågen får plats? Då måste vi bygga mer järnväg.

Därför behöver vi nya stambanor. De avlastar inte minst Västra stambanan och Södra stambanan. Det finns ett starkt stöd i Jönköping, i Borås, i Norrköping, i Linköping och i Hässleholm. Där finns också en besvikelse över att Kristdemokraterna och Moderaterna hoppade av det projekt som de för bara några år sedan sa var helt nödvändigt för Sverige.

När det gäller ekonomin är det självklart att vi inte släpper igenom några dåliga beräkningar. Vi kommer att vara extremt noggranna med uppföljningen av kostnader för infrastrukturplanering och infrastrukturobjekt. Så är det alltid. Hela min gärning, inte minst här i riksdagen, har handlat om detta. Jag kom in 1994 och fick börja städa upp efter den dåvarande borgerliga regeringen, som lämnade efter sig gigantiska budgetunderskott och en statsskuld som var rekordstor.

Vi kommer alltid att säkerställa att vi har koll på ekonomin, men det får inte bli ett hinder för att våga fatta väl grundade beslut om investeringar i infrastruktur och stå fast vid dessa.

Om Sverige ska klara konkurrenskraften i omvärlden, om vi ska kunna ge bra förutsättningar för godset att snabbt ta sig fram ut på världens exportmarknader och om vi ska klara klimatutmaningen och arbetskraftsförsörjningen när arbetsmarknadsregionerna växer måste vi också kunna fatta beslut. I det här fallet handlar det om att fatta modiga beslut om ännu mer investeringar, inte minst i infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är ett av skälen till att vi begärde fram fördjupat underlag av Trafikverket, vilket vi fick för ett tag sedan. Vi kommer att få ytterligare underlag både inför en inriktningsproposition och inför en infrastrukturproposition. Vi kommer naturligtvis också att få underlag för utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg.

Det är avgörande att vi har på fötterna när vi fattar de slutgiltiga besluten, men det är också avgörande att vi kan hålla fast vid att Sverige behöver öka kapaciteten i järnvägssystemet.

Min fråga tillbaka till Magnus Jacobsson blir den jag har ställt ett antal gånger tidigare: Vad är Kristdemokraternas svar till alla dem som bor i Jönköping, Borås, Norrköping, Linköping, Hässleholm och Lund? Där har man planerat för bostadsbyggande, för arbetsmarknadsförstoring och för satsning på nya stambanor. Där etablerar sig företag för att de ser att de snabbare kommer ut på exportmarknader eller på annat sätt får förbättrad service. Och där gläds fler åt att man framöver inte behöver trängas på väg 40, E6:an eller E22:an utan kan åka klimatsmart med tågen på järnvägen i stället.

Vilket besked ger Kristdemokraterna till dem när ni nu inte vill satsa på att bygga nya stambanor?

Fru talman! Jag och statsrådet har haft förmånen att debattera det här förut, och statsrådet vet mycket väl att Kristdemokraterna inte har sagt nej till nya stambanor. Kristdemokraterna har sagt nej till Sverigeförhandlingen och det upplägg som finns där. Vi har kritiserat det utifrån att det än så länge inte har redovisats någon form av hållbar ekonomisk analys, vare sig samhällsekonomiskt eller av hur det ska finansieras.

Vi har haft ett antal debatter här i kammaren där det från min sida har eftersökts och efterhörts och längtats efter den nationella planen. Den har trots allt dragit ut på tiden, men nu är den på gång. Det tycker jag är positivt, för då kanske vi kan få en helhetsdiskussion i de här viktiga frågorna.

Kristdemokraterna är generellt sett positiva till järnväg, men det är nödvändigt att den byggs utifrån en samhällsekonomisk analys och att den byggs utifrån en god sådan. Men vi är också positiva till flyg, vägtrafik, cykel, sjöfart och de övriga trafikslagen, för vi måste ha ett Sverige som håller ihop. Det kan inte vara så att enskilda investeringar får blockera andra nödvändiga investeringar. Det innebär att vi som politiker måste orka ställa investeringar mot varandra, och då måste de också beräknas på ett sådant sätt att man kan lita på underlagen.

Därför är det allvarligt när man förändrar beräkningsgrunder, exempelvis på koldioxid, från 1 krona till 7 kronor. Detta gör att det kommer att vara svårt att ha tilltro till de underlag som levereras. Jag förstod redan inledningsvis att statsrådet själv har bristande tilltro till underlagen. Jag tror att vi behöver dem. Vi behöver mer järnväg, men vi behöver också mer väg i Sverige.

Fru talman! Självklart ska en nationell plan inte bara innehålla satsningar på järnväg. Även om nuvarande nationell plan innehåller den största järnvägssatsningen i modern tid, vilket jag är stolt över, är det också den första nationella plan som innehåller en ordentlig statlig satsning på cykel och, för den delen, en flerdubblad satsning på sjöfarten. Dessutom är vi nu i ett läge där vi ser att vi behöver fortsätta att snabba på utvecklingen av hållbart flyg, vare sig det är biobränsle eller elflyg. Där gör vi också satsningar från regeringen med innovation och utveckling. Jag ska själv besöka elflyget lite senare i september och titta på när man demonstrerar den utvecklingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Detta kan jag säga eftersom jag företräder en regering som satsar mer på infrastruktur än vad den tidigare borgerliga regeringen gjorde. Vi satsar 100 miljarder kronor mer eftersom vi värderar investeringar i det som bygger Sverige starkt mer än skattesänkningar.

Det kan ju vara så att en del av Kristdemokraternas tveksamhet till infrastruktursatsningar härrör från att man hellre ser skattesänkningar än investeringar. Detta är en debatt jag ser fram emot att föra framöver, för Sverige behöver investera. Vi kan inte möta klimatkrisen med skattesänkningar. Vi kan inte klara internationell konkurrenskraft med skattesänkningar. Vi måste våga investera i det som bygger Sverige starkt och håller ihop landet starkt.

År 2006 valde den dåvarande alliansregeringen att lyfta ut Norrbotniabanan. Den hade varit byggd annars, till den nytta det hade varit för hela norra Sverige - för arbetsmarknaden, för exportnäringen där, för klimatsmarta resor. Man valde i stället att prioritera jobbskatteavdrag 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7.

Allvarligt talat: Någonstans måste vi också ha modet att våga välja investeringar. Från min och regeringens synpunkt är det självklart, inte minst för att bli världens första fossilfria välfärdsnation.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.