Öppna data

Herr talman! Erik Ottoson har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit och vilka åtgärder jag avser att vidta för att inkludera Kommunsverige i arbetet med öppna data samt om jag upplever att kommunsektorn och SKL är mottagliga för det arbete som behöver göras för att uppnå de fulla möjligheterna med öppna data.

Inledningsvis vill jag säga att jag delar Erik Ottosons utgångspunkter om potentialen i öppna data. Jag ser gärna en fördjupad dialog om detta.

Det ska vara enkelt att få tillgång till och kunna vidareutnyttja offentlig information. Öppna data kan särskilt bidra till lösningar på samhällsutmaningar. Ytterst kan det leda till att entreprenörer och företag skapar innovativa lösningar som ger nya jobb.

Kommunsektorn är en viktig del av arbetet med öppna data, och där pågår en hel del aktiviteter. För att kunna ta till vara den potential som finns i öppna data behöver vi bli bättre på att samordna arbetet inom offentlig sektor.

I höstas tog regeringen beslut om att samverka med SKL och kommunsektorn, vilket Erik Ottoson hört min kollega Mehmet Kaplan berätta om. Avsikten är att skapa en innovativ offentlig förvaltning. Bland annat ska vi tillsammans med SKL och i samverkan med privat och ideell sektor samarbeta kring utvecklingen av morgondagens mobila e-tjänster. Öppna innovationsprocesser, öppna data och agil utveckling är grundläggande utgångspunkter för det samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har också inrättat ett råd för digitalisering av det offentliga Sverige där SKL deltar. Rådet fungerar som ett forum för samordning mellan myndigheter på både statlig och kommunal nivå.

Statlig verksamhet behöver understödja den digitala utvecklingen för svensk tillväxt och välfärd. Regeringen har mot den bakgrunden beslutat att ett antal myndigheter ska vara utvecklingsmyndigheter inom givna områden, till exempel för en enklare samhällsbyggnadsprocess.

I dessa uppdrag kommer kommunala erfarenheter av öppna data att spela in. Det kan också leda till en ökad samordning av arbetet med öppna data mellan berörda myndigheter och kommuner.

Lantmäteriet har i årets regleringsbrev fått i uppdrag att kartlägga nyttor och kostnader som uppstår i samhället till följd av myndighetens genomförda och kommande satsningar på öppna data. Detta arbete har stor bäring också på kommunerna då de i hög utsträckning använder Lantmäteriets data i sina egna tjänster.

Vidare har Riksarkivet i sitt regleringsbrev fått i uppdrag att redovisa vidtagna åtgärder i samband med den föreskriftsrätt myndigheten har fått för så kallade PSI-förteckningar.

Avsikten med förteckningarna är att det ska bli enklare att hitta vilka data som myndigheterna kan tillhandahålla. Riksarkivets föreskrifter kan bli vägledande också för kommuner även om de inte är skyldiga att följa dem. Det har vi tidigare sett på arkivområdet. På så sätt bidrar arbetet till högre samordning och standardisering även mellan stat och kommun.

Sammanfattningsvis har regeringen växlat upp arbetet med att främja digitaliseringen och öppna data. Nämnda insatser vittnar om att det finns en stor mottaglighet hos SKL att samverka för att uppnå möjligheterna med digitaliseringen av det offentliga Sverige och kring öppna data.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är ett bra svar som beskriver att regeringen arbetar med dessa frågor.

Låt mig utveckla det hela lite. Öppna data är offentliga uppgifter som ska tillhandahållas i ett maskinavläsbart skick för att snabbt kunna bearbetas, genomsökas och användas. Därför är standardisering mycket viktigt. Då blir det komplicerat när man har att göra med så många olika myndigheter, framför allt i Kommunsverige. Sveriges 290 kommuner har alla rådighet över sina offentliga handlingar och i vilket format de tillhandahålls.

I sitt svar beskriver statsrådet delvis hur man arbetar med detta, och det är självfallet välkommet. Han beskriver också det råd som har tillsatts av hans kollega Mehmet Kaplan i syfte att jobba med just digitalisering av det offentliga Sverige. Även det är ett lovvärt initiativ.

När jag talar med dem som är aktiva i denna fråga ute på fältet efterlyser de ledarskap. Regeringen har visat att man har intentionen att visa ledarskap i detta, men låt mig uppmuntra statsrådet att utnyttja ytterligare instrument för att visa ett ännu tydligare ledarskap.

Jag har i tidigare interpellationsdebatter med dels statsrådet, dels hans kollega Mehmet Kaplan efterlyst en tydlig, ledande exekutiv central funktion som har till uppgift att mer handfast samordna detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ett råd för samordning kan absolut ha sina fördelar, framför allt när man ska lirka med 290 bångstyriga kommuner. Det finns också inom ramen för statsförvaltningen, där det finns en tydligare kommandostruktur, möjligheter att på ett väldigt tydligt sätt leda arbetet med detta och ställa tydliga krav på standardiseringar, i vilka dataformat det ska tillhandahållas eller åtminstone krav för interoperabilitet mellan olika system för att skapa dessa förutsättningar.

Jag skulle vilja trycka på någonting ytterligare i detta sammanhang. Det handlar inte bara om vad privata företag kan skapa för nya tjänster, som jag och statsrådet har diskuterat tidigare. Det handlar också om vilka ytterligare effektiviseringar utan kvalitetsförsämringar och snarare med kvalitetsförbättringar för den offentliga förvaltningen som det skulle kunna innebära.

För att exemplifiera detta har vi i dagsläget en situation där myndigheter byter information med varandra på ett väldigt omständligt vis. Det ska begäras från den enda myndigheten av den andra. Det ska sedan plockas fram, skickas över, och sedan ska det avläsas. Var det inte precis det man hade tänkt sig ska det skickas ytterligare en ny begäran. Det tar väldigt mycket arbetstid, tar väldigt mycket kraft och kostar väldigt mycket pengar.

Med standardiserad dataåtkomst och med interoperabilitet mellan fler system förenklas det avsevärt. För att det ska komma till stånd krävs en mer exekutiv ledning av arbetet. I den digitala tidsåldern när den digitala processen går väldigt mycket snabbare än den politiska och den byråkratiska behöver vi anpassa oss till hastigheten och inte digitaliseringen.

Herr talman! Erik Ottoson lyfter upp flera viktiga aspekter. Standardisering är en sådan viktig aspekt. Ska vi klara av att bli världsledande på detta område som handlar om öppna data och vidareutnyttjande av offentlig information måste vi jobba med standardisering. Vi har nu ett arbete som pågår i Regeringskansliet och ett uppdrag som Riksarkivet fått. Vi kommer att behöva jobba vidare. Jag välkomnar de synpunkter som finns.

Det är också viktigt att inte se det kommunala självstyret som ett problem. Jag uppfattar att det finns ett jättestort intresse hos de kommunala företrädarna att jobba med digitalisering. Vi har en nära dialog med Sveriges Kommuner och Landsting. Avsiktsförklaringen mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting är ett bevis på att Sveriges Kommuner och Landsting tar digitaliseringsfrågan på allvar. De jobbar aktivt för att hitta samarbeten med regeringen där vi kan hjälpa varandra. Det är också exakt den inställningen som regeringen har.

Här är myndigheterna viktiga. Vi måste i större utsträckning använda de statliga myndigheterna i digitaliseringsarbetet. Vi måste standardisera det statliga tillgängliggörandet av öppna data. Jag är övertygad om att det uppdrag som Riksarkivet har fått är ett viktigt steg, och vi kommer att behöva gå vidare.

Här är det värt att säga att vi också har gett uppdrag till Statens servicecenter att jobba med effektivisering genom digitala metoder. Det visar att det finns en effektiviseringspotential i statlig sektor om vi använder oss av digitala lösningar. Det är nära kopplat till de frågor som rör öppna data.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har vidtagit de rättsliga åtgärderna. Nu finns de rättsliga förutsättningarna att jobba vidare med öppna data. De aspekter som interpellanten lyfter fram är aspekter som är viktiga och som vi kommer att beakta i det fortsatta arbetet.

Herr talman! Tack, statsrådet, för följdsvaret! Jag upplever att vi i sak i grunden ser på detta väldigt likartat. Det jag snarare skjuter in mig på är: Vilka strukturer bygger vi upp för att hantera de hastiga förändringar som sker inom ett sådant område som digitalisering, och hur tillgodogör sig statsapparaten dem på ett så bra sätt som möjligt?

Det är lite grann här vi menar att vi kommer att behöva utveckla våra arbetsmetoder. Det statsrådet beskriver är metoder för att implementera detta i god statsbyråkratisk anda. Själv har jag en faiblesse för byråkrati. Men det är kanske inte alltid det mest flexibla sättet att bedriva verksamhet på.

Det är därför jag eftersöker en något mer exekutiv funktion så att man utan att behöva invänta nästa gång det ska skrivas ett regleringsbrev har möjlighet att ta initiativ i olika frågor för att skapa standardisering, samsyn och samordning inom digitaliseringens område. Det gäller exempelvis öppna data.

Det är inte så att bara vi har gjort det som statsrådet nu beskriver, om det nu går i lås, är hemma på något sätt i frågan om öppna data. Datamängder, datasorter och sättet att använda informationen på förändras över tid väldigt fort.

Om vi ska vara riktigt uppriktiga med oss själva är det inte så att Sverige ligger i framkant gentemot många andra länder på detta område. I vissa delar gör vi det. Men det finns många andra länder som ligger avsevärt mycket längre fram än vad vi gör i dag.

När man skrapar lite grann på ytan på vad som har varit framgångskonceptet i de länderna är det tydliga snabba besked som inte behöver tröskas genom för många maskinerier men utan att för den sakens skull inskränka någon form av demokratisk styrning. Det måste man vara väldigt försiktig med att göra i ett sådant läge.

Det är därför jag möjligen eftersöker en mer exekutiv funktion som har möjlighet att hantera nya frågor när de kommer upp. Det ska göras samtidigt som man lite grann försöker se runt hörn och förutspå vad som är på väg att komma. Vad det offentliga Sverige här måste göra är att hålla jämna steg med näringslivet. Näringslivet är avsevärt mycket duktigare på att se runt hörn, vilket den svenska statliga strukturen kanske inte riktigt är världskänd för.

Det är någonstans där vi måste försöka komma i kapp inte bara här och nu om detta utan också om hur vi arbetar med frågor som ännu inte finns på bordet men som möjligen kan skönjas eller kanske inte ännu ens kan skönjas.

Herr talman! Erik Ottoson lyfter återigen upp viktiga aspekter som handlar om hur vi ska få den offentliga förvaltningen och inte minst den statliga förvaltningen att exekutivt och operativt arbeta med digitaliseringsfrågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den ordning som regeringen valt är att ha det digitala rådet som bistår regeringen med kunskap och strategiska underlag. Det innebär att regeringen har förutsättningar att få de ordinarie strukturerna i statlig förvaltning att arbeta med digitalisering och öppna data.

Det som måste vara målsättningen är att vi ska få alla statens myndigheter att jobba kontinuerligt med de frågor som rör digitaliseringen. Digitaliseringen kan inte längre vara en fråga som är utanför de ordinarie strukturerna och de ordinarie verksamheterna.

Digitaliseringen är egentligen en metod för att effektivisera och utveckla statliga och kommunala verksamheter. Den måste därmed inkluderas i de ordinarie myndigheterna. Regeringen har valt metoden att ta hjälp av experter på detta område och sedan genom myndighetsstyrningen helt enkelt få rörelse i den statliga förvaltningen.

Det är klart att vi har en del utmaningar. Vi måste vara ärliga och erkänna detta. Den modell vi har med den kommunala självstyrelsen innebär att vi i ännu större utsträckning måste arbeta med samordning med kommunsektorn, eftersom kommunerna har ett självstyre på detta område och på alla andra områden när det gäller förvaltningen.

Jag uppfattar att kommunsektorn har ett stort intresse här. Jag möter inte ett motstånd från kommunerna vad gäller digitalisering och arbete med öppna data. Nu träffar vi samtliga kommuner och landsting i landet och ställer frågan: Vilka strukturer behöver vi jobba med tillsammans för att utveckla?

Det är inte så att kommunerna anger att de ser regeringens åtgärder på detta område som ett hot mot det kommunala självstyret. Det finns till och med ett tryck underifrån för att nu jobba tillsammans med oss. Det välkomnar jag, och det är exakt det vi ska göra.

Vi ligger inte i framkant tillräckligt mycket. En del forskare menar att vi låg i framkant någonstans i mitten av 00-talet. Vi ska inte spekulera i vad som hände då 2006, men vi har definitivt tappat i fart vad gäller digitaliseringen under de senaste tio åren. Det är dags att ta tag i detta, och det är exakt vad regeringen gör.

Herr talman! Tack, statsrådet, för engagemanget i den här frågan! Vi delar både två uppfattningen att den är väldigt viktig. Det handlar om vilka effektiviseringar man kan göra och vilken utveckling som kan ske inom i princip vartenda politikområde.

Finansministern var här alldeles nyss. Hon brukar leta efter pengar där man kan finna dem; det ligger lite grann i rollen. Det här tror jag är ett ställe där man med små medel inledningsvis kan få stora resultat i effektivitet och bättre hantering långsiktigt.

Det gläder mig att höra statsrådet beskriva trycket från Kommunsverige. Det är lite grann här någonstans det finns både fördelar och vissa faror. Trycket från Kommunsverige innebär att man försöker hitta lösningar på kommunal nivå. Om det inte möts upp från central nivå med motsvarande samordningsåtgärder finns det en risk att man börjar gå in i allt fler enskilda lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I statsrådets svar tar han till exempel upp samhällsbyggnadsprocessen, där kommunerna har ett stort ansvar vad gäller just planmonopol, detaljplaneläggning, bygglovshantering och så vidare. En standardisering av en sådan process skulle sannolikt ha stor effekt på bostadsbyggandet i Sverige. Detta är någonting där vi redan nu ser att flera kommuner går i lite olika riktningar eftersom det inte finns någon tydlig kraft som har samordnat det hela. Det här har hänt under de senaste ett eller två åren, då det verkligen har börjat ta fart.

Detta är ett konkret exempel på var vi behöver ta ett ganska tydligt ledarskap från central nivå för att visa vart någonstans vi är på väg så att inte byggherrar som opererar i hela landet ska behöva förhålla sig till 290 stycken olika datasystem för att skicka in begäran om bygglov. Det skulle skapa oerhört mycket större effektivitet och förmodligen också fler bostäder om man bara kunde förhålla sig till ett system och lösa allt där.

Herr talman! Erik Ottoson har helt rätt; det ska sägas. Detta är exakt det vi behöver göra, och det är i linje med den politik som vi har på området. Vi behöver jobba mer tillsammans med kommunerna, med myndigheterna och med riksdagen för att hitta rätt lösningar här. Vi ska ligga i framkant vad gäller digitalisering. Vi ska ligga i framkant vad gäller öppna data.

Vi har fantastiska förutsättningar. Det är få länder i världen som har dessa förutsättningar. Vi har mycket offentlig information. Vi kvalitetssäkrar offentlig information. Det är dags nu att tillgängliggöra och vidareutnyttja offentlig information i syfte att både utveckla den offentliga sektorn och skapa bättre förutsättningar för näringslivet att utveckla produkter och tjänster kring den information som finns tillgänglig genom det offentliga systemet. Det här är en viktig resa.

Vi för en dialog också med näringslivet. Jag har för närvarande samtal med många svenska företag som är verksamma på it-området. Det finns en stor potential här, men då måste vi våga arbeta med standardisering i större utsträckning. Det är också det som är inriktningen på regeringens politik.

Överläggningen var härmed avslutad.